titnliti. . En politisk konflikt. En konflikt i den • gamla goda et-- len har utbrutit mellan Runanien och Grekland. Hvardera it staterna har från den andra återkallat sina såndebud och konsuler. Om anled- ningen till konflikten föreligger föl- jande: Grekland bar, på grund af finan- serna. dåliga ledning och den högst orättvisa fördelningen •f skattebör- dorna, som orsakar att många rika jorddrottar si godt som ingen skatt betala, varit i stor penningförlagen- bet, moll det fins i utlandet många rika greker, som icke — hvilket Ar ett at de basta dragen i den greki- glömma ska nationalkarakteren sitt gamla fosterland. Också i Hu- månien bor en hel del greker, om- kring 20,000 och många •f dem aro rika och ägs stora gode. För någon tid sedan dog en af dessa rike rumanieke greker vid namn Lapp°, och teetameeterade fin för- mögenhet till Grekland. så vidt man man minne., till grekiske kronprin- sen. Den rumAniska *regeringen ne- kade att utlevrera arfvet och de di- pianistiska lOrhandlingarne förde ej till något resultat. Konflikten antog eo eårdelee obe- haglig karaktår genom de rumåni- ska auktoriteterna. upptadande. De ruminisk° bojarerna, hvilkee pen- ningafiår på grund at den flathet med tivilicen de i Paris och blont° Carlo bortödsla livad de pressat ut at sina bönder, genomgående kro ganska invecklade, De med afund gre- kerreas vetande penningewakt och hata dem lika hjertiigt som de hata judarna. Zappo-allåren förvirrade rumaner- nes musstoconing emot grekerna, de rumåniske arbetarne upphetsades mot de grekiske godtager:te, och då dessa •iatnåwde klagade lör auktori- teterna, drogo de på axlarne och un- derlåta att skrida in. Flere vålmå- de greker halva under loppet af de sista månaderna blilvit misshandla- de af sina rumaniske arbetare. Förhållandet mellan Rumsnian och Grekland var således mycket vål mo- get för konflikten. En diplomatisk brytning plågar dock icke komma •å plötsligt. Man kuiale derlör vara frestad att tro att den, som afeant från A thcn sensationstelegrammet miseupplattat situationen. Den gre- kiska regeringen hur nyligen af spateatnheteskål beslutat att inekran- ka ein diplumatieka representation i utlandet och man kunde der- för frestas tro att den vål underråt- tade kallen wieeföretått ett beslut om att också återkella gesanten i Buka- rest och på fri band satt ett sådant steg i förbindelse med "Lappa-affåren om ej telegrammet tillfogat den po- sitiva upplyeniegen att också de gre- kiske koosulerna i Bunta:lien Åter- kallate. Trikupis öfriga hållning vacker deseutom misetycke om att han ge- nom ett skarpt upptiådande vill Rö- ka satta den grekiska chauvinismen i rörelse för att åter höjas sin po- pularitet, hvilken under få månader sjunkit starkt. Trikupie saknar ock luststill lojal samverkan med konung, som var nödd och tvungen att idskeda Dely- • onie, en minister, den der gjorde formligt uppror emot kronan och ho- tade att reducera konungawakten ull en skugga på samma gång han biag• te landet till bankruttens rand ge- nom sitt bulvudlöss slöseri. K »ske blir hen nOthelt•d att edil t.lek eda Trikupui, som dock åt en !List etyl- 'me finansman, ån löietr&dareu. En förnim daglönare. 1 Mars månad i år elved i Lon- don en fabrikör Smitt, sunt efterlem- nade to förmögenhet på l'is millio- ner kr. till sin i Wie:, bosatte bror- son, graf,. W aldemar Chotek. Då denne emellertid ej stod att finna, utsattes en belöning al LOO kr. till den som fann bane spår. Ers drosk- kusk Jörtjenade summan, i det han meddelade polisen att den enes- sökte i sex års tid varit hans kam- rat och tjeosade sitt bröd som dan ho. en Åkare. Han kallade sig Ko- themar Wald och hade ona yttrat, att alven han kunde visir' rik och bo i palats. En poliebetjent hann ho- nom 1 ett gathörn, 'kladd iu.kiga klåder, i samtal med dicsekku.k•rue. lian tordes till eoli.at•tiou. n der nian Jaen en todehte•tie.t lydaode på namnet grelve Waldemar Chot•k, en sparbanksbok på 40,000 gulden och ett beef från den adeln. fabri- kören Smith. Han tillstod att han var grelve Cbntek, och att ban, ef- ter att i Prag och Wien balve `lutat eine studier, varit attathi Xonstantinopel kan 1eer—I8. Då han några år senare måst •fefå från att få gretvionan Erneetine Eckardt till maka, hade han beslutit uppgif- va sin stallning och blilvit daglöna- re. Den greflige drången ar tills vidare insatt till observation på en *analt för sinnessjuk.. Doroulitide vansinnig. Den be- kante skalden och politikern thlrou- l&le, ejålen i franska patriotligan bar angripite at storhetsvanvett. lians tillstånd år betänkligt. Tyska lagförslag. Bland de lag- förslag som skola föreliggas tyska riksdagen omtalas en lag för straff för röjande af manke hemligheter, lag mot dryckenskapen samt 'karp- ning af presslagen. Serbiens svarvande skuld. Fi- nenemininistern bar i ett finaneut- skott inlemnadt betänkande anslagit Set biens evAtvande skuld till 75 mil- lioner. Bjöolyoka. Vid brittiske ångarens tiBokharaea i tisdag. skedda förbe- ning drunknade 124 och riddades 23 personer, Fartyget sjönk genast. La- sten utgjorde. af 1,300 balar silke, 800 tona t och en del andra voror. Dessutom tunns:» ombord 200,000 dollar. i kontanta penningar, med- delas från Shanghai. älksbagen. De k. propositionerna till urtima riksdagen Aro inullen nio, rimligen om förslag till förbittrad hårordning, om lindring i vernpligtelagen, om grundelcatteafekritning, om ökad fe- etighetebevillning, och upphörande af lörmånabevillningsalgifter af kal- sehemman, om an vaedacide al öfver- skottet från 1890 och följande årens statsregleringar, om lindringar i ruet- finge och roteringebeevaren, om be- varingernielag under femte huf vudti- teln samt om Lindring i förordningen oro kommunalstyrelse pi landet, afee- ende att bringa den samma i öfver- enetåmmelee med den lindrade bevill- ningen för jordbruket. • • Företa kammaren sammantrådde i onsdags kl. 12 midd. Till ledamöter att deltaga i talmaneöfverlaggnin- garn° uteågoe frih. Bildt och grefve Lagerbjelke med 81 samt hr Reu- terevaid med 77 röster. Andra kammaren earnrnantadde kl. 11 1. m. Tiill sekreterare valdes ad- vokatsfiskalen Nerman med 143 rö- eter och till ledamöter att deltaga i talmaneöfverlaggningarne hrr Lillen- berg och Pehreeon i Mörarp ined 185 samt Lyttkens med 184 röster. Så vål vid dessa som (strip' val (af kanelideputerade, ekonomiutskottet etc.) röstade gamla och nya landt- ruunisupartien efter lika förelageli- etor. Fritt. Fock föreslog tilltattande of ett sirekildt utskott, bestående at 12 ledamöter från tivardera kammaren, för behandling af k. propositionerna i förevarefrågen samt de motioner, som i samband dertned kunde komma att vickas. Detta förslag biet af kam- maren bifallet. Vice talmannone tal å rikssalen till konungen måtte intagas i kammarens protokoll. Hr Gut:vidbli" ville vis- saligen ej motsatta sig detta, men framhöll att dessa tal borde hållas enligt grundlagens föreskrift att blott betyga konungen kammarene under- såtliga vördnad och ej uttala vare sig kammaren. mening eller palmen- nens Beigt om densamma. Detta ha- de dock talmannen denna gång gjort. \;ice talmannens förslag blet faret- ter bifallet 1 företa kammaren vidta hr Reta- terevård förslag om tillslutande al ett sårekildt utskott å 24 medlemmar för förevarefrigans behandling, bvil- ket förslag al kammaren bifölls. Det tal, som andra kammarens tal- man, d:r lierelow, böll inför konun- gen å rikssalen, och som tölanledde uttalanden i kammaren var af huf- vudeakligen följande lydelse: Nådigate konung! Lifligt bebjertar riksdagens andre kammare vigten al det uppdrag, för hvilket eder. majeetåte bud kallat ou att ånyo sammantråds och Isms un- der ett rivens sekel uppskjutna lös- ning börjat kanna* tynga nationens samvete som den tryckande erinrin- gen om en oupplyld Enigt erkanner kammaren denna pligts bjudande allvar. För indivi- den gillras högre pligter ån blyet, bevarande, för nationen ingen högre. Enig ar kammaren numera alven i erkånnandet af det samband, som bi- utpricka förhållanden knutit mellan ordaandet •1 krigsförsvaret och ett ett billigtiordnande at de ojemna skat- tebördor, .öfver hvilka landets vigti- gamle befolkningsklase under århun- draden fört en blott sållen albiuten klagan. Enig, ar jemvål kammaren i yr- kandet. att de nya bördor, som dessa båda uppgifter. genomförande komma att t åligga vårt folk, må sffattaa ef- ter bårkraften hos de axlar, på hvil- ka de skola hvila. Enigt torde denna kammare river- stå i förhoppningen att vi med val • Ivagdii, men fasta steg må nårma oei den dag, då uti den medborga- rehår, som i farans stund skall ryc- ka fram, hvarje man eldas af med- vetandet af, att han .ger hel med- borgarratt i det land, för byar. lif han sitter in sitt eget. Lungt och lång- slam har kammaren. uppletning i dessa måna och stora frågor mog- nat till helgjutenhet i hufvuddrager, och ou kunna dessa foeteriandets krnf ej Itugre forblitva ouppfyllda. Satt ooh form skola finna. att eamdrag- tigt alven i detalj förverkliga den, För en del et dessa uppgifter, som har skall föreligga. oss, hoppas kam- maten att lösningen. stund nu kom- mit. Är det så, skall det lyckas e- der. =jesuit och riksdagen att nu föra saken fram till beslut och hand- ling — då skall detta unnas riks- möte, kortvarigt forn det månde blif- va, bilda ett vigtigt blad i våra bilder, Men innan kammaren går till des- sa stora Are odens handlaggning, vill den föret till konungen, ont hvara höga och hivande intresse lör dess arbeten den ar viss, frambåra uttryc- ken för sin djupa värdeas, ein o- rubbliga tillit och tillgifvenbet. Koleran nästa Ar. Men va de stader som icke ba gåt vattenledningsvatten. På landsbyg- den kommer koleran att börja huk- tanevardr. Den stora massan at dods- fall i Ryssland har ägt rum på lands- bygden, i byarna och de mindre sta- derna. På samma satt skall det med sannolikhet komma att gå i vestra Europa. Ungarna och nordöstra Tysklands stora slåtter hemma samma utmirkta jordoron för koleran som mellersta Ryssland, Marken år låg- lands och sumpig, Den ar icke dra- perad och befolkningen använder nupet i åar och backar. Under förra epidemier ha inga trakter lidit mera ån Posen och °dentalen: och under epidemien 1872-73 dogo i Ungern 190,000 personer. Om ett enda fall af kolera eller tylus intrlfier i en by på landet, bli alla invånarna, som aro mottagliga för sjukdomen, angripna al densam- ma. Ty emittaninet finner genast vå- gen till brunearne, om hvilka bön- derna sj ana det (flinets ondt. Når ett land först bar fått epide- mien inom sina granler, visar det sig snart, att de inre förhållandena icke satta stora hinder tör densam- ma. utbredning. Osnygghet finne ty- 'stirr i alla Binder. Det gagnar icke mycket att har tarmar° diskutera förhållandena. Men det kan mlhantla vara nyttigt att observera, buru det tillgått i Pest. Först låste. för en tid sedan, att det första kolerafallet inträffar, men myn• digheterna förklarade, satt det var tvifvelaktigt, huruvida det verkligen var .sistlek koleran. Så kom den bakteriologiska undersökningen, och den oundvikliga tideutdragten, innan man kunde komma till ett beettahlt afg3rande. Slutligen blefvo tvenne temperare hospital inrättade .i stör- sta hasta. Det år den gamla historien. Cif- verein tror men sig vara fullkomligt beredd att möta sjukdomen, men ear den kommer, Ar det tusentals eaker som måste göras .i största hast.. Med andra ord, det finne ej någon plats dit man tror att kolera eka!l komma, innan den redan år der. Man sitter 'lin lit till alla möjliga lösa talesitt, grånsafepartningar, de- linfektioner och .den utvecklade sa- nitåra vetenskapen•. livad i all värl- den kan en utvecklad sannar veten- skap gagna, el långe den blott år vetenskap och aldrig praktiseras? Att man vet hvad som skall göra. hjel- per icke, air man icke gör det. En framstående likare har yttrat: *Når epidemien i:reagerar, vilja de garns vattna gatorna med eau de Cologne, men eljee kan utan icke fl folk till att bruka vanligt vatten., Och det år dock den simpla renlig- heten som ar till något gagn. Det kr med råtta som artikeln i sTimess slutar med ett utbrott al harm Giver allnanhetene desinfek- tiunevurm. Det hjelper löga att köpa karbol. syra och kasta i kloakrören, liksom om man damred hade uppfyllt allan råttighet. I parentes sagdt: hygienen har ingen Mr*, fiende an karbolsy- ran, ty den förmörkar hela den sa- nnare horizonten, utan att göra an- nat In att tacka smuts och orenlig- het. På senaste tiden bar «Time.« inne- hållit en serie sakrikt ekrifna artik- lar om koleran, et hvilka den tolfte i ordningen epecielt behandlar vira utrigter lör vintern och nikta vår. Författaren låste, uppmarkearnheten på det betydelsefulla faktum, att e- pidemien, laman vi nu befinna oss i Oktober, dock sandigt fortratter sin marsch mot veeter. På den stora allmlnheten kunna dessa undorrittelser om kolerans gradvisa men ohejdade framtringan- de icke längre utöfva någon verkan. Att några kolerafall hu förekommit i ()rodeo och °death!, löretaller all- minbeten lika affågeet som kolerans företa uppti lidande i Baku. Det fö- refaller oss så graneloet likgiltigt att en det flodskeppare dö på Elbe, 0- der, liften och Schelde och dessa floders förgreningar i Holland och Belgien. Derewot anses det bety- deleelullt, att epidemien visar ett gradvis anagaude i Hamburg, Purjo och Petersburg. bleu verkliga förhållandet år, att alla dessa meddelanden ha en öde.- diger betydelse. Ty de visa, att e- ,tidemieo kommer att taga minna urlopp som vid föregående tillfallen. Puti kryssar långsamt framåt, men li ► vål så lort som den kyliga vader- Icke.. det tillåter. Den 'tenger fram långsamt och 'åkest. I mellersta och Fruklan lör kolera gjorde, att man södra Europa år det icke kallt menu, på sensommaren och hösten vidtog och dor har koleran blossat *upp i åtgårder för att möta det fruktade Pest, Szegedin och Marseille. Att besöket. Men det år ej vardt att nu man efter September månads slut ic- falla tillbaka i den gamla slentria- ke skulle ha något att frukta at ko- nen. Det giller att stå rustad tårna leran ar en mycket farlig uppfatt- vår. ning. Förhållandet år att kolerans våldsamhet brukar minska., då vin- tern °armar sig. Den håller sig nå- stan overksam under den kalla års- tiden, men skickar ut langa kanelo- Regeringens fluansplau. Mesta girot, så att den kan gripa ordent- intresset faster sig tör dagen vid ligt tag på våren. Europa har aldrig hungrats al en den finansplan, !MU regeringen koleraepidemi, eom icke ölverlelvat framlagger i sam band med rutit- vintern, och de flesta epidemier'• ha thrtörtiltaget. Denna pilar omfattar två utdelningar: grundakatteatrikrif- öfverletvat flera vintrar. livad vi hittills erfarit om kolera- ningen och dess ersättning: mill- epidee.ien visar, att vi innu icke, tartoralaget. icke ens lör i år, ha sett slut pi plis Betraffande den förra aldelnin- gan, och att kolerafrön blilvit utsåd- gen fordrar regeringen: 1:o allnaan- da Giver oerhorda etrackor i meller- na bevillningens turhöjning till sta Europa. Dödens skördar lör ni- dubbla beloppet, d. v. a. tran d till sta år aro tillredda. ti; 2:o en trararkild tietighetastkatt å Giodno och Warechau, det år all fast egendom utan undantag Rysslands gran. mot Preussen. Odes- sisal i stad som på landet; tko ö- sas, det ar Svarta halvet med alla kad inkomstaskan utafver bevill- kringliggande tinder. fest det år ningen; 4:o törhöjd sam pelakatt; 6.terrikt —Ungern och inlektionen f.no inkomsten at 'Latens oatittrade al de mellaneuropeiak• vatterivagar- skogar, samt tko tu-teaken i unge- ne fria Ouer till Schelde omfattar tanig Ofverenaatåmmelse med 18b3 det Giriga tyska landområdet. Frank- års förslag, enligt hvilket bröst- rike bar det icke båttre ståldi lör arfvingar vid an skola «ligga 60 sig. Alla de namda londern• och öre pr 100 kr. intill 10,00U kr. arts- t rakterna skola :acta åt blåhet hårds belopp, aliårinare artvingar 50 öre hemsökta. intill 610UU kr.; derutötver kf pro- De stora staderna skola kanske ic- cent. ke komma att lida et mycket. De Det ar natualigtvia att marka, att ha snu vattenledniagar att lite på. deo« nya eller förhöjda skattar, i äaholm. t — bindels* at riksdagen. bifall , i4e • skola utgå genast, utan blott euc- cessivf i mon at grundakatteafakrif- flingans fortgång. Förslaget har- om år ungefär detsamma som vid förliden nksdag framletande, d. v. a. att af grundAatternae nuvarande belopp skulle 90 proc. atskrifvea genast och återstoden under hop. pet af tio år, således intill 1908. Hvad åter angår de direkta kost- naderna för sjelfva militärorgani- sationen så skulle dessa betackas dela genom riksbanksvinsten och dels genom en maltskatt. , Ur exellensen Bolstrarna anfö- rande i statarådet den 23 Sititlidne Sept. deruti han utvecklade sina åsigter rörande försvarsfrågans stallning, meddela vt har följande passus: Jag vågar nu underdånigast in- tör edert kungl. maj:t föreslå frå- gan, återupptagande och detta vid urtima riksdag. Visserligen torde häremot komma att erinras, att, då lagtima riksdag skall sammanträda tre månader etter det den urtima hunnit samlas, frågan kunde till den lagtima riksdagen uppskjutas. Men jemte det försvarstrågan i och för sig år af alltför stor vigt att böra uppskjutas längre ån nödigt år, måste härvid ytterligare tagas i betraktande dela att genom en urtima riksdag svenska folkets re- presentanter lattas i tillfälle att mera odeladt, än vid en lagtima kan ske, agna sin uppmarkmare- het åt det vigtiga ärendeni prof- ing, och dels att efter ett beslut af urtima riksdag under innevaran- de år de ökade bevaringeöfningarna hinna organiseras redan till ni- sta år, hvilket ej kan aga rum, om beslut derom först samma år fattats. Enligt min uppfattning ligger häri ett, högst väsendtligt skal tör kallande af urtima riksdag. Det tir ätning, vår här hufvudsakligen saknar, och då erfarenheten fart oss, att krig hastigt kunna utbryta och hastigt algörns, torde värdet af ett års tidsvinst ej kunna skat- tas nog högt, helst den nya för- svarsorganisatiönens genomförande i dess helhet i allt fall måste-taga flere år, från det att åtgarderna för densamma tagit ein början. Arvid Posse om de 90 dagaroe. Eu tidningsman interviewade har- omda gen, omtalar Sv. Morgonbås, förre statsministern grefve Arvid Posse. Dennes ord skola visat at många anses allt tör peissitnistieka. De aro dock varda att minnas - tills de gå i uppfyllelse. Den pm- le, bepröfvade politikern »de bl. a. "Jag tror, att uu andtligen sva- rar riksdagen ja. Men detta ja vill jag icke ge mycket för". "Hur så?" "Ar det ett harordningsförsla,g — det. der? Det är ett lappverk, kort men inte gode livart kommer man han med det? Det har, må det vara sagdt, vissa likheter med Dum- boms predikan — men han vid in- gången kom af sig". "Men förslaget går ju igenom?' "Ja, det ar just "ingången" det. Men etter den betan kommer nå- got annat, anslagsäskandena för att iståndsatta detta nya förslag. Och, härom kommer att. bli de vildaste riksdagsatrider med nej i långa ba- nor. "De nittio dagarne" aro ett Babelstorn. Det stiger upp. Men det blir sedermera nedspjernadt. — Medaljen "Literås et artibne" har tilldelats operasångerskan fru Wil- helmina Strandberg. Sjöförsvarets utveckling. Marin- förvaltningen bar inkommit till sjöförsvarsdepartementet med ou trametållning om ajötörsvarets an- slagsbehot tör 1894, hvilkeu fram- 'stallning akall ligga till grund tör' k. m:ta proposition harem vid nå- sta lagtima riksdag. Vigtigaat och intressantast ar i denna framstalluing livad niariu- törvaltaiingen yttrar med alieende pil anslaget till flottans nybyggnad och underhålL Under, de tem se- naste åren har marinförvaltningen härför årligen begärt 2 millioner kr. Nu hemställer den, att på or- dinarie stat detta anslag må ökas filål 11 mill. 760,000 kr, derat , millioner för flottan, nybyggnad samt, 1,260,U00 kr. tör flottan , un- derhåll. Fur tillbyggnad af under beale- skolan. hus i Karlskrona begår.* för 1894 återstoden af det al nano- varande års riksdag 'arior bevil- jad. anslaget eller be,bt43 kr. TLII
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.