IIIIda Wetättiatt. 1 Rya/iland och tet-klet. På Balkanhallön blilva de oroan- de 'tecknen allt flere. Ett telegram till det engelska toryorganet Stan- dard Galler i utaigt en ny trek- tal om Dardenellfrigan och ett ryskt öfverfall på Konetantinopel, Denna id&förbindelee ar ingalun- da ny. Den frarnealdea redan för- lidet år i början al September i Ham- burger Nachrichten af ingen mindre an ojat,. Bismarck. Man visste, att Ryssland under hela tummare° under- handlat med Turkiet om att få fri passage för Gipa fartyg genom sun- det vid Dardanellerna, och det gick rykten om att Porten andligen gif- vit efter, ösilket alven delvis viftade ajg vara riktigt, i det att syeka far- tyg fingo ratt att postera llardanel- leras utan visitation, nar rycks ge- wandtekeppet hade på förfinad *in- malt dem ankomet. Bismarck påpekade i Bomb. Nacht. att Ryssland, nar det fick rAtt att li- ta Bina krigsfartyg passera ~danat- tema skulle ha konetantinopel inom området lör sina kanoner och i hvil- ket BOM bele ögonblick kunde låta en mark flotta visa alg i östra delen af Medelhalvet och framför Suezka- nalen, vågen till Egypten och Indien. Också möjligheten att Rvesland - hette det — plötsligt kan besatta Konatantieopel, kommer har i be- traktande. I London gaf man akt pi vinken, och i slutet af September 1891 upp- skramdee Europa at underratteleen att en engelsk eskader landsatt trup- per å ön Sigri för att har halva en last punkt, bvarifrån inseglingen till Konetantinopel och Svarta halvet kun- de beherekas. Underråtteleen var riktig men, då porten hade gnyn lugnande förkla- ringar, gingo trupperna åter ombord, och den engelska regeringen lugna- de Europa med att det blott varit fråga om den manöver«, hvarom por- ten pi !örvåg' underattate. Det var ingen mening i denna förklaring, men dl ingen ville ha krig, höll man till godo med den. Resultatet biet att Ryssland be- böll de fördelar, det vetat förekaffa sig lör eeglateen genom D•rdabel- lerna. Men Ryssland her icke varit be- låtet hårmed. Det har underhandlat om nya medgilvanden, och England följer med mitibtankettnit öga Ryss- lands schackdrag. Shiebkie, den nye ryske utrikes- minietern Ar en beeluteam man. Han har nyss genom sitt energiska uppträdande turmått porten att hin- dra St•mbulol trion att !ortvane of- feutliggörandet al de s. k. •ryekbul- garieka« dokumenten, och han bar tillintetgjort verkningarne af Stum- bulors besök ho. sultanen. Men han 570(.5 vilja gå ännu vi- date. Ryska diplomater halva redan låtit hotande ord falla om att Bye.- land skulle bryta Berlinertraktaten, e- når denna öppet krankel af sultanen med herrsyn till Bulgarien, der furst Ferdinand. regimente år olagligt. Det år intet tvifvel om att Ryss- land oår bakom den grekisk-runa- nisk• konflikten — i hvatje tall hyl- la tyska blad denna mening. livad som år salteri, det er. att Ryssland med lock och pock 'stråt- var att tå hög.ta inflytandet i Kon- atatitinopel, och lycka. det lilruti, då komma saken Ute frågor ån den om Dardanellerna på dagordningen. Ny dietanerldt. Från Wien med- delas till Times, att österrikiska of- ficerare lana anordna en dietaneridt från \lien till Rum, hvat vid större vigt si all fastas vid baatarnes till- stånd etter ridten an vid hvem som kommer törst fram. Verldeutatallning 1 Belgien. En- ligt 'Journal de Bi uxellev• har man beslutit att samtidigt hålla en ?edda- utetillning i Antwerpen och Bus- sat, löretoade genom en elektrisk jern- vag. De nödiga penningmedlen ha åstadkommit.. Nya försnillningar. En bankir i Paris vid mima Aleide Rophd har skjutit sig efter att ha förskingrat 600,000 frinca el antoneodd• medel. Dee grekiske vice konsuln i Pari. Georgendopolo har pletaligt försvun- nit från Frankrike. Han beskyll.s för att bh varit enkan till en gre- kisk bankir behjelplig med att göra slut på hennes omyndiga barna me- del. Al ett kapital på en million franc. gages de hal gjort el und 800 tusen. af Salle Sannson. Hon föddes i en liten by uppe i Norrland. Den byn bestar af idel grå stugor samt steniga odlingar och ligger nara sjön. Under sommaren lagga ångbåtarna till vid dee. brygga och på vintrar- ne, når sjön kommer, stakas det vag genom byn och alver isen. Stadebesökarnes åkdon ila då för- bi, och traktens ungdom åker skrid- sko på den stelnade vågen. Alltid skola hennes bekanta med beundran ihågkomma Hilda West- men. Ja, de skola minnas henne. blida ensigte, hennes stora, mörka ögon. med det underbara djupet, och den förtroendefulla, ljuts,* rösten. Hon var bonddotter samt arbetade beetandigt i hushållet och ladugår- den; men hon var anda en klok, bier. tegod tnennialca. Då Hilda var 18 år, dog fadern, gubben Westman. Garden Ofvertoga nu al hane tvanne barn, en 32-årig son, Erik, och Hilde. En dog. strax efter Westman. död, kom en ung tiggarqvinna till byn. Hos Erik och Hilda erhöll hon logis öfver natten. Hon hade alven ett barn, en sjuårig gom, som var tre- eigt klådd, led brist och hade skral helga. Hilde intogs genast af med- lidande för barnet och bevekande bad hon modern om att få taga hand om den lille, hvilken begäran alven bifölls. Ifrån den dagen fick Gustaf, bar- net hette så, en ny kärleksfull moder i den unga flickan, som Blankt° ho- nom allt livad hon Agda al varm öm- het. Heder hade bon ock af sin Msk- ling, ty gossen var mycket Iåraktig och lydig. Vid nitton års ålder började Hilda en eöndagsekola i byn. Barnea lä- etc dervid etuå beratteleer eller ka- pitel ur bibeln. Efteråt förklarade Hilda det låsta på sitt förtroendefulla satt; och så sjöng hon slutligen några sånger lår de må; sjöng så enkelt och vackert: •• . Tretton år hade gått sedan Gustaf kom till •Weatmanea. lian var fort- farande qvar hos Erik och Hilda. Nu såg man emellertid i honom icke samma tietsiga, vårnlöea gosse, som vid ankomsten, utan en stor yngling med hoppfulla, lekande framtids- drömmar. Hilda vördado han som en mor och bon Makade. fortfarande sin ekydeling. Men var det icke be- synnerligt) Hennes ömhet hade små- ningom blifyit liktydig med unginöne karlek till hjärtevännen. En dig stod detta klart för henne, och di;e dagen gråt hon. Det ver ju dåraktigt; men hon kunde ju icke hjelpn det. Pion 1:.ide format en sjal etter sin vilja; hon hade eett ett barn vaxa upp, sett det utveckla sig i det som godt var. — Det barnet var 13å3Intl vom en del af henne ejelf. I drömmen såg hon dere bli ögon, och lycklig var hon, då hon fann sig i dess såll- skap; men något hopp om genkärlek Våren derelter tillkommo tvånne omständigheter, bvilka så af verval- digade Milda med sorg, att bon in- sjuknade. För det företa biet bon af hörsamlingens pastor t3rbjuden att hålla sin eöodagsekola, emedan det hlifvit aagdt, att flickar var baptist, ock för det andra fick bon hörs, att Gustaf törlofvat sitt. SIndag"kotan och Gustaf hade varit hennes kara- ete; men nu, sedan man tigit detta allt ifrån henne, aved slut ståndigt i det känsliga hjertat — och så blef hon sjuk. Då hon legat sjuk några veckor, korn Gustaf på besök. Erik förde honom till den sjuke. Hilda låg i feber; men hvad bon var vacker der hen låg: Ja, vackrare an eljet. Det såg GuetIlf nch kunde sig besynnerlig till mods. Erik gick bort till fönstret; han sig på, hur de hvite isflaken eurnmo omkring i sjön. Då reste sig Hilda till helton. Hon faete sina milda ögon på Gustaf. Gu- staf tyckte, att det var något så o- andligt varmt mom kom strömmande ur de der ögonen. Men d föll flic- kan. ltufvud tillbaka mot kudden i- gen och Hilda bviskade leende: — Gustaf, Gustaf! Du blef ändock min till sist! - Ilvad sade Lob? — undrade Erik. — Jag vet ej, — ',varade Gustaf förvirrad. Men denna gången narra- des han. Strax detefter tog han afeked. • • • Hilda. starka fysik segrade emel- lertid öfver sjukdomen. Efter lem veckors eångliggande tillfrisknade hon helt sakta. Doktorn förbjöd henne dock att på sex veckor (örråtta nå- got arbete. Biet vore det för hon- no, sade han, om bon en tid kunde flytta till fjellfabodarne, der den rena luften borde verka mycket valgöran• de på hennes svaga tillstånd. Si m en förståndig qvinna följ.le alven Hilda doktorn. föreskrifter. Och rosorna komma på hennes kinder på nytt. En varm dag satt tior alldeles en- mem på en hink utanför lithodsetugan. — Ana bodpigorna •oro på vall. — Hennes tankar Hög° An hit, an dit; men då hvidrade det i hjartate fördoldeste vrå: — Undrar hur Gustaf hur det? Och med ens var såret, eorgefröet upprilvet. Men nu var ju hennes kat-lek ett brott, Gustat.kar måhän- da redan gift — och att Aleka en gift person! Äh, det var ju förfårligt. Och el gråt hon. Då ljöd det på sidan om blinken: — Goddag, Hilda, så frisk du ser ut: Gustaf, skyddslingen och hjar- tevAnnen stod framför henne, svettig och glad. Varmt tryckte ban hen- nes hand och varmt sig ban in i hennes skygga ögon. — Du var dock mycket sjuk i vår. — Åh ja. Jag hörde att du varit att behålla dig lingre utan lön. till oss för att helga på oss, men det minnes jag dock ej. Tack eka* du ha. Hon försökte att le, men det lyckades icke riktigt bra den gången. — Du her ju hört att jag år lör- Inlvad? — Hau skrattade. — Ja. — Hon önskade, att han ej skulle se pi henne så der egeudom• lig?. Han miste ju ovilkorligt upp- acka, att hon rodnade. — Men har du ej hört, att allt- gammans år slut? — frågade ban lika muntert. — Nej, det var besynnerligt! — Her du, Hilda, — hviskede Gu- stal och såg på nytt in i hennes ögon. Gustaf fick genast ensallning som timmerkörare uppe i skogen, och en måndag reste hart från •Weetmene.. acktereila efter min andra fastaiö. Tror du, att jag finner henne? Dame blickar möttes, men de sade ägde hon icke. Erik märkta dock hur det stod till. lian hade ingenting emot on före- ning emellan Gustaf och Hilda; men då kan insåg att den företnamde helt råken ej vore hågad derför, beslöt han skilja dem It. En dag sade han till Gustaf: — Jag tycker att du nu tjenat af hvad Ilildu och jag gjort för dig, hvarlörjag anser det vara orlittviet lian hade tagit afeked af Erik och gick nu upp på vinden, der 'lit- da satt och valde. — Du halsar val pi otta i vår i- gen, sade bon leende. — Ja visst, — mente Gustaf. Lap- parna darrade som till gråt. — Och du vill ju alltid vara min goda Gustaf? — Hun tog hane hand i båda sina samt såg med innerlig ömhet in i gossens ögon. — Ja, — hviakade han enyftande. — Jag år den hår gången på upp- ingenting. Sakta, på försök, lade gossen ar- men om flickans lit och drog henne nit-mara intill vig, och tog hennes hulvud mellan sina hinder och kysste ein beskyddarinna leiri företa gången i sitt Id. — Gustaf, Gustaf! Du biet ändock min till sist, — hviskado hon. Hon hade lindat innern° om hans bals. — Det sade du i våras också, - tyckte Gustaf. livad Hildas hjerte klappade! Bor- — Gjorde jag. Det var besyn- de hon indock icke bekann• sin kar- nerligt. — Hon gömde aosigtet vid lek för honom nu? Kritbit° berodde hans bröst, så att ban ej skulle se bådas deras lycka derpå. huru bon rodnade, — Hör du Gustaf . , Jag har (St. T.) någonting att giga dig , . . Steg hördes 1 trappan. — Ab, Erik kommer! Naval . . , Adjö. Du kan få höra det en annan gång. — Herdies kinder blelvo röda, Regeringen och röstrattafrågan. men Gustaf, som ingenting förstod, Om det at Aftonbladet meddelade tryckte an en gång hennes band och ryktet, att regeringen skulle Un- gick. na arrangera en interpellation i Ute i förstugan mötte han Erik; Andra kammaren rörande hennes det var hans fotsteg, som •Ibröt ]fial ställning till rösträttsfrågan, skrif- das kärleksförklaring. var Norrk. Tidn. under mimiken • • "Qckg ett rykte bl. a. följande: - P gabohn. A. B. kan vara ganska lunga. varm jordmån och blef der ovan. Den urtima riksdagen ar enkom ligt vacker, värde les i södra deleu sammankallad för att tönrvare- och at lånet, hvaremot den på fuktig grundskattetrågorna må kanna be- och mindre val afdikad jord till handlas utan störande inflytelser följd af den kalla regniga vaderle. genom sammandrabbning med an- ken ej nådde samma vaxtlighst. Vi tanka ou, att regeringen Den blef i allmänhet vål borgad, under sådana omständigheter skul- men är på ett och annat ställe, der företagit' alltför sent, au- le akta sig att ingå i något svaro- mål på en eventuel förtrågau, hå- nu icke i medlet af Oktober iu. dan som .den af A. B. antydda, borgad. Alkastningen kan anses hvilken just skulle åvägabringa en harva i södra delen af lan etuttal dylik sammanblandning. Än min- lit betydligt öiver medelskörd, byar- dre skulle hon naturligtvis vara emot densamma i norra delen af sinnad att sjelt anordna en så be- lånet, der sank jordmån ar mera icke torde uppgått till u.. skaffad interpellation. delskörd. Halmafkastuingen kan anses god Rådman C. N. Svahn i Kungs- backa, anm till följd af trassliga både af vinter- och vårsäd. Potatisen har hår lemnat under affärer afvikit till tummande land har i fredags af Göta hotratt at- medelskörd samt år på många stål- . lenoferiltgaadadroatffrsujkutkedromhalva satts från sin rådmansbefattning. g ifvit Den norska postens befordran mycket vexlande afkastnieg bero- biter Sverige kommer, enligt dan-' ende på jordmånens beskaffenhet. Höafkastuingen har, ehuru gram. ska tidningar, att snart förändras. Hittills har den från utlandet kom- växtenvar något försenad och klot. mande norska posten, efter att ha vem på många 'gallen bortgått un- passerat Danmark, tillsammans med der den kalla våren, utfallit nå- don svenska befordrats till Hel- got öfver medelskörd. Inbergnin• singborg, hvaritrån den, likaledes gen försiggick under gynnsamma i svenskt sällskap, forslat' vidare vaderleksförhålianden. Betet har i allmänhet varitSodt, ehuru åter- norr ut.. Nu skall den i stallet hemtas i vaxtenpå kall jord van, mindre till- u e vlelra e n nd. Köpenhamn af norsk postbetjening freitisaör tammelse med sålnn- och i egna norska postvagnar be- fordras till Norge. Dervid sparas da uppgifna förhållanden kan så. alltså den svenska behandlingen af som allmant omdöme uttalas, att norsk post, och aflemnandet at den- årets skörd inom lånet till ming. samma kan aga rum på dansk bot- den utfallit något Ofvermedelrek- tan samt i afseende å beelden- ten. Norrmannen fa visserligen ett beten år att anse såsom god. godt stycke vag längre att afhein• Dödsfall. I lördags alled i Halm- ta sin post; men skola å andra si- dan på den långa sträckan (öfver stad baningeniören vid Halmstad- Helsingborg—Göteborg till Kristi- Nassjö jernvagar C. 0. Stendal, 42 ania) få så god tid på sig, att den gaD ec meciL l bekantaförfattarinnan postbetjening, som med hvarje tåg år— medsändes, får tillfälle att sortera Anne Charlotte Leffler, hertiginna posten, så att densamma kan vara di Caianello, har, enligt till h toc k - färdig tills vidare utdelning strax holm ingånget telegram, etter ett par dagars sjukdom i fredags ett- efter ankomsten till Kristiania. dit i Neapel i en ålder af 43 år. krets skörd. Pbsttidningan har Den juridiska nolversitetsbild- nu börjat meddela Bannstyrelsernas allmänna omdömen och de af statis- ulanen har, som bekant, gjorts ull tiska centralbyrån länsvis verkstal- föremål för ett från juridiska ta- da borakningarna öteer årets skörd kulteten i Upsala utgånget förslag. råval i fråga om korntal som in- Detta förslag nyser, att examina k. borgad mängd af sädesslag och po- till rättegångsverken och tatis, hvartill nu likasom förut Ib- m:ts kansli skulle afAailas och gas uppgifter jemval om potatisens stället införas en fagre juridisk beskaffenhet samt om foderskör- examen, som skulle medföra kom- petens till vissa lägre befattningar den. Första uppgiften är från Got- 1 statens tjenst, under det att lans lan, hoars länsstyrelse med- don högre, juris kandidatexamen, delar såsom allmänt omdöme om skulle erfordras för kompetens till årets skörd i lånet, att densamma alla domareembeten samt ull högre administrativa embeten. För ratt kan anses hafva varit fullt god. att aflägga jaris-kandidatexamen Medicinalstyrelsen har beviljat skulle erfordras att batva erlagt provinsiallakaren i Falkenbergs di- den lagra exemen med minst bety- strikt C. H. Björck tjenstledighet get "med beröm godkänd". Detta förslag bar fbrordans at från och med den 24 i denna må- nad till och „med den 2 ilasta No- större akademiska konsistoriet i vember samt förordnat stadslaka- Upsala samt af juridiska fakulteten ren i Falkenberg R., Ortenblad att samt större konsistoriet i Lund. under tiden bestrida provinsialla- De båda senare institutionerna la• reelå dock en del lattnader i de karetjeusten i nämda distrikt.. sålunda föreslagna examina. Mogenhetsexamen. Dagarne för Laholms skyttegille hade sist- skriftliga prolven till mogenheta- examen äro faststahla till tisdagen Une söndag skjutölning för törsta don 15, onsdagen den 16, fredagen gången. Till deltagande i denna don 18 och lördagen den 1!) No- var, som bekant, kallad blott den ena hälften, eller 27 algillets med- vember. lemmar. Meta böndag diger ny Svensk handelsstlyendlat 1 södra skjutning rum, hvarvid lör tids vin- Afrika. Exportföreningens styrel- nande denna kommer att aga ruin se har vid sitt sammanträde den 13 i två omlag, nämligen för stads- ds till handelsstipendiat tör södra borna, med början kl. 7 på morgo- Afrika utsett hr Fredrik Lundström nen och för de söder om staden Lvilken senast haft anställning vid boende landtborna kl. 1 e. m. &aulors bruk i Vermland. Pulebauska aallskapet, bestående at hrr Emil Pulchau, Fritz Ruud- Skörden 1 Halland. Till Stati- vist och fröken Theretua Ilerzberg, stiska centralbyrån har lanestyrel- kommer att å Laholms hotell gtt- sen i Halmstad afgifvit följande, va attonuuderhållningar tortidaguell på uppgifter från kronolansmannen fredag denna vecks. grundade rapport om skörden i Sallskapet, "litet, men naggaudo Hallands lån innevarande år: godt," har rönt stor framgång å de liöstaaden, som fierestadou isåd- platser, der det upptradt.. Uni hr des något senare än vanligt, bibe- Pulebaus förmåga au roa publiken höll sig i allinanhet val under don beltöt va vi ej yttra oas, då hr P. jomna vintern; de svagaste rågtäl- har ar gammal och vålkand. Oui ten skadades dock mer eller min- hans begge sujetter yttrar sig Sk. dre under den i början kalla vå- Attoubladet sålunda: ren, isynnerhet i mellersta och Fröken Theresia Herzberg pro- norra delarne af lånet. Inbergnin- ducerade sig törit mod ett par vi- gen försiggick under mycket gyn- sor och en sångvals, På den pi• samma vaderleksförhållanden, der kanta gransen mellan barn och ej, s&aom fallet var på en del stal- ungmö, utgör fröken H. en ganska len i skogsbygden, Baden mognade :aperi företeelse. Hon sjunger ru- föret sedan den p4 eftersommaren na visor natt och med en atomord rådande nederbörden intraffat. inganneklang i rösten. Den "oscil- kastningen kan anses halva uttal- lerar" val en smula i det högre re- lit Ottor medelskörd i södra de- gistret, men sådant hör den aktern larna af lånet, men något deruuder till och man flat.« sig mindre vid i norra delen. Både råg och hys- evitningarne, ån vid groparue te halva visat sig vara af god be- kindan och det lilla napua anaig- akaffenhet, gitvaude och storkor- tet. En sångvals var det blöta af för nigt. anta li vpir pim. iantesar u h en epg eau rtoirnu ska terer, Vårsådden utvecklades vål, ehu- ofr ru i början lkiagelmt, 14 torrare,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.