Förbrytelser 1 London. London motser en ohygglig vin- ter. Ps beryktade vinterdimmorna bs redan börja% arbetslösheten följer dem i spiran, och med dessa två tilltags förbryteleerna. Bladen bringa redan apaltiloga berittelaer une mord, ajelf - mord, rio och öfverfall. Londonpo- lisen, byars klumpighet ar verlda- beryktad, ettår tyvårr nåra nog makt- löst gent emot brotten" fruktanavårda tilltagande. London ar och förblir samlingeplatsen för den mest demo- raliserade delen •f meoaklighetens alskam. För åtskilliga lr oredan drefe å London. gator ett ohyggligt ofog, tom kallade. garrottering. Det bestod i att ett organieeradt rölvarband öfver- föll personer, som fardades å gatorna nattetid. Ett par af bandet grepo offret bakifrån och i det de klamde honom om halsen, tina han var ur ' tina att röra sig botade de omkull honom på gatan och utplundrade ho- nom. Man berittade till och med, att understundom anvindee tåg, vom kastades om halsen pil offret). Långe var det polisen omöjligt att bli her- re öfver detta °viten, och parlamen- tet måste till och med gripa till ex- traordinarie mått och .teg i det att en lag antog., som straffade garrot- tering lika med landevigeröfveri samt deoeutorn med spöslitning. Man fick omsider fast på bufvudisånnen för flere olika band, eårskildt det, som bar namnet •Herrarne af S:t ljum«, ett namn som man :listan skulle tro böra hemma blott i röfvareronianer- Das verad, men som bar sin upprin- nolo. frie den stadsdel der nimda band dref sitt ovisen. Ilirmed trod- de man sig harva gjort slut pi garrot- teriogen för tid och evighet, men detta synes icke ha varit fallet. °Her- rar:2e af S:t Lussa ba åter börjat sin verkeacchet. ålen tror, att flere al do förbryta- re, som man på sin tid hiktndo, och som nu efter utståndet straff slip lösa, åter ha organieeradt bandet, Om si år, skulle man tro det icke vara förenade med stora svårigheter att få bugs på akilmerne, men icke desto mindre ha redan förekommit flere fall af garrottering och blott en arre- stering al en man gom greps på bar gerniog. Ett dylikt gaturili har nyligen vål- lat offret. död. Det var en gammal hederlig köpman m:r Elwarde, mom tillbragt några timmar på aftonen till- gammans med några afliiraviener på ett katt. På hemvågen *lade ban sig, ett stycke från sitt hem vid ski- nerna, och kort derefter kinde han sig gripen bakifrån och kastad till marken, el att han lörlorado 'ansen. Dl han återvann medvetandet. trinde han att han var utplundrad. Ingen kom honom till hjelp, ehuru det innu var någon trafik på gatan. Nattvandrarne antogo honom vara berusad. Mera krypande ån gående lyckades ban omsider uppnå sitt hem. Han hade ett stort sår i hufvudet och ha- de fått en svår hjernekakning, som medförde döden redan .aorta dag. Han bsde icke sett sina angripare och kunde icke ge beekrifning på dem. Blifva de biktade, s å blir stra f- fet döden. 1 England betraktas OLM. , ligen våldsamt ötverfall, som medfört döden, såsom mord. Gladstones helsoUllstånd lår för nårvarande ej vara det basta. Enligt telegram från London har han i enlighet med sin likare* tiol be- slutit att icke deltaga i lordm•yor- banketten den 9 d:s. Och vid det nyligen hållna ministerrådet medde- lade premierminiftern sina kolleger att han icke klinade upptråda i un- derhuset •dat in då utomordentligt vigtiga frågor stodo på dagordnin- gen. De löpande årenden• skola el- jes besörja* af hans fidus Achatee, sir W illiam Harcourt, meddelar en Loodon• tidning, Koleran slut 1 Tyskland. Medi- cinalstyrelaee r Berlin ilar i tisdag• icke offentliggjort någon kolerabulle- tin, emedan intet nytt fall al kolera blifyit •emildt i Tyskland, diembeirgiacher Correepondeet. meddelar, att det tödjudee, att Ham- burgs senat sedan i måndags anmo- dat rilcakanderen att förklara Ham- burg fritt från kolera. Koltunbusfeetligheterna 1 New- york halva •talut•ta med en jette- bankett och för ölrigt betydlig diahar- moni. Till den mycket fina banket- ten, dit biljetterna kostade 20 dol- lars personen, bad. man glömt in- bjuda Chicago. borgarrepresentation, generaldirektören tör verldsutetåll- nittien samt åtskilliga ehicagoteata- gom, me med selet/sin al teetlig. helorna uppehöll° sig i Newyork. Först i sista ögonblicket kom man att tanka på dessa herrar och minde dem bjudningskort, som de dock i sin krinkta 'Jenkins!s nekade mottaga. Den långvariga rivaliteten mellan de båda *tiderna har genom denna till- dragelse ånyo blossat upp i full låga. En egendomlig operation Itgde nyligen rum i Manicato,Minnesota.För flere veckor tillbaka blelvo i följd af en lampexplosion J. Zwerwick och hans hustru illa branda. Iluitrun till- frisknade dock snart, men mannens tillstånd förvirrades dagligen. Li- karen, som vårdade den sjuke, tog sig då tör att betåcka de branda kroppedelarne med gr,,dalion, och sesultatet utföll öfeer törvånt•n vål. Icke mindre in 150 grodor ha fått slippa till lifvet lör denna operation som sikerligen år enastående i sitt slog. Den stora ejöoimen har åter vi- sat sig, men dennagång vid Afri- kas veetra kust. Passagerare, officerare och matroser ombord å engelska postångaren 'Angola. ha allesammiatie sett ormen och un- derekrifvit en förklaring, hvaraf bland annat framgår att det markliga dju- ret var omkring tvåhundra fot långt samt iakttogs midt på ljusa dagen och på mycket nåra håll, Jernvftgsolyoka. Iltåget från E- dinburg sawwanstötte i tisdags afton 3 mil från Thirek med ett godståg. Tåget rantandes och förstördes full- stiodigt. 13 personer dödades och många sårades, Systern. En sedemaning /rån Italien. U r en poliekornmiseariee anteckningar. Grefve Sylveetri lig, klådd i en elegant och dock beqvåni morgon- drågt, på en cheiselongue och följde med vina blickar do rökvingar, som han med fullåndad konst blåste i luf- ten. Men han alg dervid icke de gråa molnbilderna, utan för bane in- re öga evålvade ur desamma en ska- ra förtjusande flickor, hvilka i prakt- fulla brokiga fjårilakoetymer fladdra- de omkring kalken af en jettebloin- rna, i hvilken innehafvarinnan at ti- telrollen i den stora ballett, som fö- regående afton uppförts å Teatro Massimo, hyilade. Dorati, precni- årdanabeen hade deri firat en ny tri- umf, och grotve Sylveetri hade för sin del alven bidragit dertill. Det praktfulla diadem hon burit, ett litet konstverk i sitt slag, var en skick af honom. Det hade visserligen ko- stat en liten förmögenhet, men så hade han också fått en doftande bil- jett från fröken Eetrella med in- bjudning till en intim 'uv; i afton. Det var ju en riklig belöning. Han hade ju sina gode, ochdarrendato- rerea kunde betala. Och allt tå- care etogo rökmolnen upp, liksom om de skolat för den yttre verlden dölja en eårekildt förtjusande bild, hvilken tycktes föryngra grefve Syl- vestrie redan blaserade anletsdrag. — Eccellenzat hördes en röst bak- om dörrg•rdinerila. — livad ar det, Filippo? Jag har inte kallat på dig. — Förlåt, eccellenza, men arrenda- torn Benedetto Mellini har suttit hår i tre timmar och vånna' på att tå tråffa er. — Fök rar han kanske tålamodet? Han skall nog få lira sig att viola. Drångar och hundar måste vara dres- serade så att do lyda sin herre. Marsch! Nej halt! Karlen kou.ruer lagligt. Om ban har råd att förspil- la tre timmar med att sitta och van- te på mig, så år det ett bevis på att han bar det för bra. Jag skall fåra Donom att anvånd• tiden båttre, så att han kan betala högre arrende. Grefve Sylveetri kastade den slock- nade cigarretten i kaminen och tån- de en ny, medan de tunga gröna gardinerna drogos åt sidan och en mager högrest gestalt i en ytterst torftig drag' trådde in i det luxuösa gemaket. Det var en eillsam, gri- pande kontrast: Benedetto Meiliai, arrendatorn, en bild af fattigdomen och elåndet, och ena eccellenza, en incarnation al den mest raffinerade vållefoad. Eccellei.za, ballad° det från ar- rendatorns lappar. Den stackars kar- lin stod oob vred sin slitna hatt mel- lan binderon, — Tig! Jag bar ingen tid åt dig. Vi skola uppgöra saken kort och gode. Huru mycket betalar du i ar- rende, Benedetto Mellini? — Sex hundra lire om Aret. — Gudi. Fria ocb med i dag betalar du åtta bundna. ittt föraktligt leende lekte omkring arrendatorn* lappar. — Ni kunde så gerna 'hunds summan till jemt ett tusen, e:mi- len:al Grefve Sylveetri rusade upp. — Huru, vågar du upptråds utma- nande mot mig? Nå vål, du skall få rått. IllIdanetter betalar du ett tu- sen lire. — Och hvern kan tvinga mig till det, eccellenza? — Jag. Tviflar du kanske på min goda vilja? — Pi er goda vilja? Nej, visst icke, Ni har redan gifvit mig allt lör kionbar• prof på den. Jag hade en familj, hustru och lem barn, och i mitt anletes svett förtjeete jag brö- det it mig och de min. på den gård, som jag arrenderat al er tar. Jag fick mottaga gården at honom, der- för att jag gjorde honom en tjenat. Ja, jag den fattige bonden Benedetto Mellini gjorde den miktige grefven Sylveetri en tjenat! Ja, för min del må ni gerna skratta så mycket ni vill, eccellenza. Men jag gifte mig med Rosina, som var kökspiga på slottet, emedan herr grefven si be- talde, oob jag gaf hennes barn ett årligt namn, Ifvenledee emedan herr grefven så belalde, och dertör fick jag arreodera gården Sopramonte, för hvilken jag betalade i arrende- algift 100 lire om påsk och 100 lire pk Michaelidageo. Det var en crienek- lig Rigitt, atom er herr fader lat mig betala, och han visste bvarför bin gjorde det. Vår familj ökades och jag göt många .vettdroppar för att måtta alla niunnarne med mina ban- der. arbete. Med mina hinder. ar- bete, ecceleoza, ty om jag också ic- ke varit för stolt att gifts mig med Rosina, så var jag dock icke usel nog att lita er far skinka mig en enda slant, sedan hon blir' it min hustru. Grefve Sylveetri gjorde en otålig rörelse. — Tig Mellini! Hvad bryr jag mig om de der gamla historierna. Min far var en kavaljer ... — Je, eccellenza, det var han, och om han icke hade dött, så hade både Rosina och mina tre yngsta barn lel- vat innu. Men han gick bort fOt tidigt, och efter honom kom en an- nan, som icke hade något förbar- mande med de tnenniekor, hvilka troget tjenat hans fader, utan i gil- let skrufvade upp sina fordringar allt högre och högre och utpreaeade oss fattiga underlydande, liksom en citron till miste droppen. Detta en- dast för att skaffa sig penningar, hvilka han på andra håll strör ut 'ned fulla handen. — Benedetto! skrek grefven i vre- desmod. — Benedetto! Ila, ha, ha! 'krat- tade arrendatorn. Sjelfva mitt namn döljer sig i det bittraste hån. Kal- la mig bleledetto, eccellenza, ty jag år brånntnårkt. Min tillvaro år förbannad. Sedan ni blilvit herre på edra gode, har elindet i dee, naknaste gestalt blif- vit en gl,t i våra hyddor. 1 stallet för två hundra låt ni mig betala fyra och sedan sex hundra lire, och jag betalade, emedan jag icke ville tigga er. Men jag låt min hustru duka under i sjukdom och jeg låt mina tro ygeta barn dö al ovalt. Herr grefve, vet ni hvad det vill saga, di pellagron kommer in i en hydda, detta gnidiga spöke, systern till ko- leran och pesten, med do håliga 0- gonee och de förvridna ansigtadra- geo? Vet ni hvad det vill taga, dl pellagran obarmbertigt griper de stackars varelserna, den ene efter den andre och kastar dem på sjukbåddeo, skakar dem med sina kalla feber- hinder och slår vansinnets klor i den tårda björnan? Nej, eccellenza, ni har ingen aning biroll). Eljea *kul- le ni icke ha en lugn stund mer i ert lit. — Ut med dig, die vanvettige hund, eye. låter jag kasta dig utför trap- purna, skrek grefve Sylveetri med knutna blinde-. Men arrendatorn vek icke tillbaka. Han hade tittat upp sin böjda ge- stalt, och ett dödligt hat brann i hane ögon. — Tålamod, eccellenza. Jag går frivilligt och för alltid. Jag drager (liver verldahalvet bort till ert frau).- mande land, dit hundratusentals af mina olyckskamrater rest före mig. Do svarta dedvarne bs aldrig kunnat halt det 'Imre la vi arrendators* under do stora godsen. Om jag der finner en båttre utkomst, ai ar det bra. Dukar jag under så år det ss. au bittre, ty då år det en gång för alla slut på *landet, bir qvarlenanar jag ingenting. Min hustru och tro al mina bars multna i kyrkogården och Glia &blue son, Francesco, kan jag rakna för död. Hans kom i År till nlilitlren och har finten skickad till Afrika. För mig återstår endast det &Ido. barnet, Alarm:mim, som ni, ecoellenta, tagit i er *joner. Ni be- talde och jag måste lyda. Med sönerna måste vi betala blod- skatt åt staten och med döttrarna b virak herrar. Men nu uppsiger jag min ijenet hos er, eccellenza och be- ger derför ålven flickan tillbaka, Det- ta år mitt årende. Jag har sökt bar- net i hela huset, men töig:dee,. In gen har velat lemma mig någon upp- !ysning. Man skrattade hånfull', höj- de på •elarne och menade att jag kunde få besked hos grefven. han hade otmårkt flickan och han hade nog dragit försorg för henne. Nu står jag hår eccelleez. icke lånare såsom er underlydande utan såsom fri om också ruinerad man och frågar med en faders rått: byar Ar mitt barn? Ett djefvulekt leende upplyste grel- vens aasigre, då han svarade: I Santa endalens, dit en sådan stackars dotter som din höt hemma. Men nu utbrast arrendatorn i ett gapskratt. — Tror ni eccellenza, meejag vill tala om för er en hemlighet, hvilken skall tråffa er liksom den Alleuillk- tiges flammande 'vård. Ni har icke skickat den föraktade boodens dot- ter utan grefve Sylvestrie syster till den barcuhertighetainrittning för stac- kare fallna quinnor, kvilken ni nående, Grefve Sylveetri rusade upp i vre- desmod, grep den stackars Benedetto med båda kinderna i strupen och vrålade: — Tag tillbaka hvad du bar sagt, din buti.l, eljee stryper jag dig med egos hinder. — Nej, nej, stönade Benedetto, det år så 'anat. så sanni som Gud ... De ötriga orden våldee i ett roldande. Men bane ögon blixtrade i feberglöd och i den fruktansvärda dödgång-ten anetringde han sina krafter till ileb yttersta, ryckte till sig den skarpsli- pade stilett, med hvilken grefven öppnat den parfymerade biljetten från dansösen, och borrade den i grefve Sylveetri* bröst. Blodig sjönk grefven med ett skri tillbaka i cbai- selonguen. • e • Utan försök till flykt och utan motstånd öfverlerunade sig Benedetto Mellini i råttvisans hinder. Men de j, /diska docugtolarne komma anlåg att fålla någon dom öfver mördaren. Pellagran, den förtidiga sjukdomen, som bortryckt hane barn, angrep af- ven honom och ban dog i vansinne. (G. Art. bl.) Nabob. Kronprinsen har nu hemkommit från sitt Tysklandsbesök och reser etter ett par dagars vistelse å Ska- bersjö till Stockholm. pris alls kan hållaa kittling, så ligger i de båda alternativen en motsatt- nig af ojemförligt djupare betydelse. Hur rekryterar must- och rotshålle, ren, ooh hur rekryteras det tör den varfvade stammen? I ena fallet ar det den val kande och aktade till- ge mannen, roat- eller rotehålls- ren utsöker och vinner för kallet., i andra fallet hvem ar den, som vid ett marknadetillfalle, på kro- gar, i grande' påtraffas och våd: vas af en kanske långvaiKa ifrån kommen kommissioner? Må utan icke förglömma, att vi harva armen till vårt skydd i farans stund, i det, kritiska ögonblick, då historiens dom exeqveras och att det då hg- ger oandlig vigt uppå, hur vi i grunden stå till vår arme. Så som vi stillt oss till vår arme, så stal- ler den sig i det afgörande ögon. blioket till osa, och 6,n mer, vårt hopp, vår förtröstan, vår morali- ska kraft aro från början brutna och vårt öde dermed beeegladt om det ratta moraliska sambandet och den verkliga eolidaritetskau- glan mellan nationen och dess ar- me saknas. IllItårfrågan. Enligt meddelan- de till Norrle k.. Tidn. skall på tår- skilda utskottets första tfdeluing vid behandlingen af harordning»- fråg an beslut bl. a. fattats om tur- ordande at k. m:te förslag i fråga om stammens anskaffning. Två ro- stor atgåfvos för hr Jonssons i Hot förslag och 10 röstade tör k. mas Hr Jonsson sitter, som bekant., »jan* på denna aldelning. Göteborgs högskola. På at sty- relsen för UOteborgs ångskola gjord framstållning har kanslern lur uni- versiteten i skriiveLse till konun- gen hopnitad, att larjunge vid Gö- teborg' högskola, som afiagt tör inträde vid rikets universitet stad. gad mogenhetsexamen, måtte, i en- lighet med hvad vore medgifvet larjunge vid Stockholms högskola, vid universiteten i Upsala och Luud inskrifvas utan att erlågga andra afgifter än dem, som det enligt gällande bestämmelser åligger stu- derande vid ett at' rikete universi- tet att erlagga, di han önskar in• skritvas såsom' studerande vid det andra universitetet. Dödsfall. Postmästaren i /Ilie- terhult musikdirektören och orga- nisten Er. Törner afled i onsdag. morse i sitt hem i en ålder af 72 år. — F. rådmannen i Borås gross- handL K. J. hudgren alled derati. des i onsdags i en ålder af 79 år. — F. ötverjagmaataren i Öster- götland K. J. Uyllenisköld atled i torsdags å egendomen Sörby vid 9U års ålder. !falla:ids låns hnshåliniugssill- skap har sitt ordinarie vintersatu- mantrade å hotell Svea i Halmstad tisdagen den 13 December. Konungens resa till Uptiala. Ko- nungen, prins Eugen och statsrå- det Gilljam anlände dit i onsdags Hallands folkhögskola. Vid ny- med morgonens svalltåg. Vid sta- tionen hade infunnit sig erkebi- ligen hållet sammantrade med folk- skopen, landshöldingen, öfverste högskolans å Katrineberg principa- Stjernstedt, universitetets rektor, ler, afslogs vackt förslag att tör flere akademiska lärare, stadstull- viss del at principaltonden inköpa måktiges vice ordförande samt stu- omkring 3 tunnland jord, liggande dentkårens ordförande. Ett stort invid !egenheten Katrineberg, Et- antal menniskor hade samlat sig. I ter priucipalemötets slut blet 'sko- vagnar företogs färden till dom- lans 19:de årskurs öppnad af sty- kyrkan. Besöket derstädes räckte releens nye ordförande, kontraktet öfver en timme. Flera gånger ut- prosten A. Ahlberg. Föredrag bol- tryckte konungen sin tillfrettastal- los derpå af doktor J. 1?. Straud- lelee öfver det satt., hvarpå restau- mark och kand. Bruhn. Lärjungeantalet vid Katrineberg reringen utförts. Erik den heliges skrin öppnades ar för narv grande 36, deras' US till- och flyttades till sin gamla plats, höra folkhögskolan, b landtmanus- hvarvid konungen ajelf var behjelp- skolan. lig. Efter besöket i domkyrkan Officer:lekamen har i tisdags af- begaf han sig till erkebiakopentuiet, der dejeuner intogs. Återresan till lagts af ett större antal elever, der- Stockholm skedde mad ordinarie ibland sergeantenra vid Hallands bataljon 0. F. Söderlind och Ull snåltåget kL Löfgren. • Tre veckors sorg anlades i tis- Uodkånd ejnkgvinnast. Medi- dags vid konungens hot efter af- lidna enkedrottning Olga af Wik- cinaletyrelsen nar såsom ajukgyin* namn godkant löjtnanten vid tial- temberg. landa bataljon 0. 0. P. 'kalander, som vid gymnastiska centralinstitu- 'livad nian tvistar om", tager tet atiagt tör sjukgymnast föreekril- Dagens Nyheter, ar hutvudakkligen ven larokurs. detta: 'indelt stam med kortam tjenstetid?" men vi tro tör vår del Hallands lias markogåsgatala icke, gager W. L , att motaittningen för innevarande år upprattadee, en- år allenast den, nian i stallet den- ligt "Halland", i onadage inför kull. na: öfvervagande indelt stam eller bilade at' dertall utsedde deputera- en alltigenom vårfvad? Och bort- d^. Vi meddela ur taxan rollande iredt från latteaden för rue, och ro- uppgifter: tehållarne å e» sidan. om de be- Ä. Markegång enligt föreakrit- frias helt och hållet från rekryte- tan i f 8 moln. x och tf af kongl ringen, och evårighoten it andra raben den Il Maj lek». sidan för krigsstyrelsen och för te- och kronotionde samt an- landet, om icke den varfvade stam- dra dermed jemlörliga persedlar: IP OU till dragligt pris eller något EU hektoliter hyste tt bli, råg 7 king
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.