mig ej för ögonblicket — likaledes, och ejelfva general Gurka harstam- Furst Bismarck om krigafarau. 1 en uppeeendevickande intorview, som Bismarck haft med den natio- nalliberale politikern 1. d. rik.dage- mannen d:r Hane Blum, uttalade sig exk•neleren mycket uförbehilleamt 'tvål om det nya tyska harordnings- förslaget, byars nödvändighet han bestred, som om don politiska eitun- tiorien i Europa. Beträffande faran för krig yttra- de Bismarck följande: Jag kan alldeles icke inse, hvar- för faran för krig nu skulle vara större år 1888. Tvatrom. Jag tror ej, att man bör befara krig under do 2 å 3 första åren. Frankrike år tör närvarande fred- ligare einoadt och mindre etridefar- digt ån 1883. Den gången dref I3ou- langet Bitr »åsen i Frankrike; bil- dandet af dynastien Boulanger ettid för dörren. Han behöfde blott tryc- ka på en knapp för att blilva ber- ikar° i Frankrike. men detta skulle ha varit det samma som krig. Frank- rike låter lått hänföra sig af en dy- lik ålventyrare. Vag påminner a.ig . ep. båndelie från början af året löna tambet- ts dröjde med at: aleluta Iredspreli- minarerna. Då korn en dag en be- kant bonartiat till mig och sade att han var villig att reea till Bordeaux och skjuta ned Gambette. Han skulle derpå trycka på knappen och befal- la betjenten: .Bar ut det evinete: Hvaretter han skulle gripa regerin- gar» tyglar i kejearene namn. Hen behölde blott eex man hvilka tånkte på samma sått eoni han ejelf, tör att under den törsta ekrocken bemäktiga sig makten. Jag tror, att den mannen hade rått. Men vi låto dock ej lucka 08tl uf denne af ventyrare, ty monarkien år krigslarm]; llvarje rn,narki i nankrike, år, fortfor Bienn:ck, farligare för freden med Tyskland ån republiken. Monarkien skadar arg lånare bunds förvanter bland monarkieka stater, särskilda med Ryssland, och den in- nehåller i sig ejelf mera krigiska ex- Ploeloosimnen an republiken. Att de nuvarande tnagtogande i Frankrike ej önska krig, framgår på det klara af den omständigheten att de har utbedt sig och undfått påfvena valeignelte elvor republiken. 1 det- ta hanseende bar pilven elkerligen ej drilvit något *kanal. blan behölveretnellertid ej taga annat i betraktande å n nödvän digheten att utjemna de inre (»turkarna i lan- det einnt det !reneka folkets allwan- on bebo( al fred för att förstå, att dc maktågande i Frankrike ingen- ting hellre önska ån att få 'elva i fred. Deteutoni veta deasa herrar myc- ket väl att der, förste mera betyd•u- de generalen under ett krig skulle utlösa dem med sin diktatur och ka- sta dom ur 'adeln. Uw Ryeeland yttrade Bismarck följande: Man skildrar alltid Ryssland så, som om nåetan hela befolkningen der gick i blinds raseri lör att få krig med Tyskland. ålen hvem i !{y.alaud vill egent- ligen krig? , Ej czaren, ty han år ee löreigtig herre, som framfor allt önskar fl be- hålla sin kåra behagliga Ituelred så låtsa som möjligt. .nyeka folkets öfvervåldigande fler- tal till ej heller något krig. Det fins blott tre elenicht i Rysa- land som upphetsa till krig: pressen, polackerna och judarna. Dock pree• Den endast så till vida som den från utlandet, från polackar eller judar heta's till krigeg•leneknp, eller dl den Leljenae al polacker eller ju- dar. Sjalen i den ryska krigegalenska- pen ar emellertid polackerna, Som tro att Ryslig:1d skall ligga under i ett krig och att det på den vågen *kall bitters möjlighet för Polen. återupp • rattande. Judarne halva alldeles samma skal rom poleckarne att upp.tamma krigs- ropet: de halva en dåjig stallning i Ryssland och de hoppa., att om det går Ryssland illa i krig, skall det hmv* båttre lör dem ejelfva, Det skulle nog vara vårds att lim- mare undersöka, hur .inlIng• polec- kar ioratått att trånga sig :n i den tyska pressen, i de högre embeteria ja, till och und i haren. Jag för ruin del tior. •tt deres'antal år myc- ket atort liksom deras talytande. Många at dem h• teaken lör att döl- ja den polak• blam:netto kaem bort indriven i namnet (st wvitis), men 1. sits krigiminivier Wanoowelti år en akta polack, chefen ter rysk• gena- ialatabta — bana parro erinrar jag mar från en i Ryssland bosatt polsk ellgt. Ryssland år emellertid — bort- sed' från dm hungersnöd, dess ko- lerapest och dees finansiella stalloing — åtminstone för 3 år förhindradt från att föra krig. emedan det des. förinnan ej kan ha infört de nye ge• våren och det rökfria krutet. Det kan alltså oj vara tal om nå- gon krigsfara frie någon al degen två sidor, kvarken från öster eller vestor. Normalarbetedagen. I London varande byggnadsarbetare halva trio och med i måndag. börjat tillimpa 8 rimmare arbetsdagen. Oron i Spanien. Från Granada telegraferas den b dennes: En stör- re folkmassa iornfordrade brödprisens nedsaltande sotande i går under rop af: •Ned med Canovae del Castilloh, flere oktrojuppbordskontor. Gendarmer och militär måste be- gagna ekjwvepen. Ny revolution i Brasilien. Från Valperaiso telegralerse den 4 den ner. att enligt från Yaguavy ingång- na underritteleer en ny revolution utbrutit i Portalogre. En samman- drabbning har ägt rum mellan rege- ringstrupper» och de upproriske, hvarvid ett stort antal af de stridan- de stupade. Stor strejk. Den i midten af Ok- tober bebådade stora etrejken bland arbetarna vid bomullsindustrien i Lancaebire har börjat i lördags. Om- kring 50,000 man ha nedlagt arbetet. Stor eldsvåda. I fredags rörraid . dag uppstod eldsvåda i klädesfabriken Thoruten i Petersburg genom ejelf- antändning af rå ull. Skadan anslås till mer ån en million rubel. För- såkriegssumuran 380,000 rubel. Folkmöte på Trafalgar Square. Det företa toiarnötet på Tr.i.lgar Square höll. i lordaga eftermiddag. 6e0 arbetslösa tågade i procession med röda fanor och musik i spetsen. Under vågen sjöng Men mat eeljåsen. YL ejelfva Trata:ger Square öfvereteg antalet af nyfikna långt demonetran- tornas antal. Alla fönster och bal- konger vid platsen voro fylda af å- skådare. Alla talen voro starkt dam- pade i formen. Mötet antog en re- solution, som uppmanar regeringen att bemyndiga London. kommunal- styrelse att förskaffa de arbetslöse arbete. Församlingen upplöstes utan några °ordningar. Polisen hade vid- tagit !lorder för ordningens upprått- hållande. - _ Ilederslegionens stormii- starhalskedja. I konsegvene med hela det sått, livurpå presidenten Carnot uppfattar sin position som den franska repu- blikens ölverbulvud, *inner han ock- så, vid de offentliga wottagningerna denna vinter lanlIgga hederelegto- nene etortnåerarbalakedje, hvilket un- der hela republikeoe, existens endast burits några få gånger af marskalk Mac hlahon. Denna nulekedja har sin roman. Då Bonaparte den 14 Juli 1804 stiftade bederslegionena insignier och hand — hvilket förut varit eldreidt, med på ena sidan en blå, på den andra en tevit kant och föret vid denna tid fick sin nuvaran- de röda !arg — låt han också åt or- den. stormästare förlårdiga en hals- kedja, hviartill han ejelf lemnade ritorogen, Dea var helt och hållet al guld och eillver och bestod •I om- vexlando wedaljonger och örnar, hvilka sammarrhullos af en dubbel kedja. Några dagar före kröningen tillades ordens kora med don kejsar. li ga kronan mer. Denna halskedja, som ägde stort koninnarligt varde, blel ej utan svå- righet bevarad till Napoleon Ill:. tid, och redan under andra kejsar- döniet, Ir 185ö, visade det sig en vacker dag, att den var försvunnen. En kammeirberre, som skulle låta reparera den, bade förlagt den. Det var en inureriarbetarelVictor Jouvin, som fano den och bar den tillbaka till Tuilerierne. Ilen fick som belö- ning 1,000 francs och en cigaributik. Heart den tagit vågen efter kejsar- dömet. fall, kan ej med beetitodhet • Igoras. Några platå att kejsarin- nan förde den med sig till England, andra, att den stals under kommu- nen. Antagligast förefaller dock, att den nedlegte i ordenskapitalets lådor. Då ordenspalatset år 1571 nedbrann, återfann 13~ emellertid af samtliga dekorarienern• endast en milt guld- ech eilleesinaaaa. Årilt73 lat 'biers insalta under- sökningar, me de ledde ej till nå- got resultat, och ordenskanslern, ge- neral Vinoy, erbjöd honom di den ofrannamda guld- och eilfeermassan till en ny atormasterhelskedju. De ursprungliga insiguierna föråndeadee naturligtvis. Boketafven N, som fi- gurerat t å byar m edaljong, ersattes med attributet, och i maltet får Or- namne anbragtes olikartade nummen. ter. Kedjorna, nom förbinda medal- jonger och ornamenter, äro ytterst fint arbetade. Korset år denn:nuna som de vanliga hederelegionriddar- nes. Thier. bann ej med att bira denna balskedja, och Mao Maison bar den endast vid några få officiela tillfallen. Då Grt5 vy kom till styret, lade han den i sitt kassaskåp. Sam- ma dag Canon' valdes till republi- kens president och som följd herra alven blef ordenestormistare, låt ge- neral Faidherbe enivilla diskreta ef- terforskningar i Elyåepalalset, men det var omöjligt att finna den. Ge- neralen begaf sig då s)elf till Gr6y för att bedja honom leokos tillbaka kedjan, men den störtade presidera • ten förklarade pl det bestämdaste, att han fått den till skånks, och att han betraktade den som sin egen- dom. Först då ordensrådet efter en plenumföreamling any, skickade bud, gaf han efter. Carnot har hittills låtit halskedjan ligga, men han anser nu etunden vara inne att smycka sig dermed. gabolm. Kronprinsessan alresor i slutet af innevarande månad till Karls- ruhe för att der tills vidare vistas. H. K. H. lår i vinter uppehålla sig i Italien. Vid Karolinska institutet i Stock- holm har medicine kandidatexa- men atiagte af Karl Sterner, bör- dig från Sibba,rps socken i Halland, Chikagoutstållningen. K nöt har uppdragit åt en komite att atgo yttranden öfver inkomna ansök- ningar från teknici, som med stats- understöd önska besöka Chikago- utstallningen. Till ordförande i denna komitiS har förordnats generaldirektör Å- kerman samt till ledamöter öfver- direktör Odelberg, kominerseråd Nordström sainkprofessorerna Dah- landar 'och "kand« hvarjemte fullmaktige i jernkontoret svenska teknologtöreuingen, skånska ingen- iörklubben, Norrköpings ingeniörs- klubb, svenska slöjdföreningen, fabriksföreningen och handtverks- föreningen i Stockholm utse livar- dere en ledamot. Reform i det. juridiska examens- Yilitendet. Hos kanslersembetet ar lör närvarande under behandling, ett af juridiska fakulteten i Upsa- la väckt förslag till ombildning af juridiska examina. Vederböran- de akademiska myndighet vid uni- versitetet i Lund La i hufvudsak godkänt förslaget. Ittlistelefounåtet. Halmstads te- lefonforening har på extra bo- lagetamma i lurdags afton beslutit antaga ett af k. telegrafstyrelsen godkandt förslag till kontrakt om iöräåljning till thlegrativerket för 7,f~ kr. af föreningeue teleton- net och dess intörlitvande med rike- telefounatet. Utmirkelse. Den svenska sport- utstållningen i Scheveningen har tillerkänts en extra belönig at drott- ningen i Holland, som tilldelat den- samma en synnerligen vacker me- dalj med den unga drottningens porträtt. Som bekant har samma utställning förut tillerkänts utetall- ningsmedaljen i guld jenite heders- diplom. Såsom extra sökande till kyrko- herdebeatallningen i Vare och btrA- valla forsandingarie pastorat i Go- teborgs stift hade vid ar.eökningis. tidens utgång i lördags anmält sug tangelsepredikanten u Karlskrona J. E. Östergren och regementapa- atoni G. FINLEK 1 konkurs bar vid Hinible hä- radsratt kyrkoherden i Lindbergs och Torpa törearnlingara pastorat N. Il. Scholander försatta. Tro- ock laaldhetsed såsom svensk medborgare har i • mindags inför kon. betbås i Halmstad etages al landtbrukare Jens liarmusiaen i Weasige, hvilken förut varit dansk medborgare, meddelar 1 .11— LX: 44 M i ldan kuateti och kreaturet, flyktat Om landtanitiliaparifena naullnlart som kastades i sjön, eummo i land oiammanalagnIng för att åstadkom- ma ett mera moderat harordnings- 'samt spridde sjukdomen med sig. För närvarande finnes sjukdomen, förslag ån regeringens påstås af som. bekant i Danmark, Tyskland Norrk. Tidn. sakna grund. N. T. påstår att en majoritet af m. fl. länder. 10 röster för regeringsförslaget Mot mal- och k »sjukan. Sedan skall vara att pårakna. m idicinalstyrelsen yttrat aig öfver , Gustaf Adolfeidagen den 6 No- den af föreståndaren för veterinår- vember, Gustaf II Adolfs dödsdag, institutet, professor C. A. Lind- högtidlighölls på ett vårdi gt sått qvist afgitna rapport angående af inom skilda orter at vårt land. Det honom verkstäld undersökning ri; - fiffiga deltagande, denna fosterland- rande den i Ilarlaeaeockren uppkom- ska minnesfest sarskildt i år fått na mul- och klöfajukan, har K. iwt röna, vittnar om, att lfven vi sven- nu bemyndigat medicinalietyreleon skar börjat få en national högtids- att vidtaga alla de åtgärder, gny- dag, på hvilken vi kunna samlas relsen kan finna nödiga för sjuk: kring våra stora fosterlåndaka min- domens flammande och törebyg. nen och i deras återupplifvande gande af dess vidare utbredning. kanna oss såsom ett folk. En eatkugthana. Kaptenen vid I Stockholm högtidlighölls dagen våg- och. vattegbyggnadekåren E. på flerehanda sätt. Den måhånda Westerberg bar, på anmodan af mest anslående minnestesten fira- komiterade tör åvägabringande af des på förmiddagen genom den en Kalmar—Bergajernbanii, verk. storartade invigningen af Svea lif- stolt undersökning af en smalspå- gardes nyuppfbrda tempel, Gustaf station till Adolfskyrkan kallad. Tidigt på rig jernvag från Berga å liultsfred—Ve- morgonen flaggades från offentliga låmplig punkt och enskilda byggnader, och vid sterviksbanan. Enligt kostnadsför- Skeppsbron hade flere båtar, deri- slaget beräknas kostnaden tör jeru- bland sårekildt "Gustaf LI Adolf", vagsanläggningen till 1,690,500 kr. kladt sig i flaggskrud. Eldsvåda utbröt i fredags morg- I Göteborg högtidlighöll» dagen se vid 5-tiden i en ny byggnad med tester i flickskolorna och at vid firman Johansson tt earlen- godtemplarna i exeroishuset samt dere spinneritabriker i Garnlesta- på Gustaf Adolfs torg med musik, den, ukritv es från Göteborg. Elden sång, eklärering och fackeltåg. hade uppkommit i andra våningen Gustaf Adolfsfeeten firades afven at hvad anledning vet man ej och i bl. a. följande stader: Borås, Slag- hade der fått riklig näring i en de, Karlstad, Eskilstuna. Upsala mängd bomullsaffall, i all synuer. och Söderhamn med processioner, het som detta tunne var genom- tal, musik o. a y. drånkt at olja. Efter omkr. en half timmes energiskt arbete lyckades Dödsfall. Förre ledamoten at brandkåren bli herre öfver elden, bondeståndet, derefter under 12 år men denna hade då illa rampone- ledamot af Andra kammaren för rat hela andra våningen med de Jösse härad, landtbrukaren Olof deri befintliga maskinerna ni. in. Olsson i Olebyn, alled den 8 den- nes, 79 år gammal. År 1865 var Atven golfvet till tredje våningen hade arttändts och delvis förbrauta han statsrevisor. Den aflidnes far, farfar och far- och första våningen hade heller farsfar hade varit riksdagsmän. icke blifvit oberörd, alldeustuud Hans son, Emil Olsson i Kyrkebol, skador åstadkommits dels genom vattnet vid siackningen dels ge. är ledamot af Andra kammaren. nom takets antändning Byggnadens En svår konkurrent till de La- yttre har emellertid icke tagit nå- vals separator har framkommit i gon skada af elden. En svår följd en af ingenjör A. Malmros kon- af denna eldståda också, ar att arbe- struerad och vid Vesterås mekani- tet vid fabriken under minst en ska verkstad förfärdigad separator, vecka måste ligga nere hvarige. uppgifves skumma ungefär nom en mängd arbetare slitvit BOM dubbelt så mycket mjölk i timmen sysslolösa. Fabriksbyggnaden i sin helhet som de Lavals basta separatorer. jemte maskiner är försåkradt å in- Guldmedaljen åt Pasteur. Ko- och utländska bolag för 1,0139,1109 kr. nungen har skänkt 600 kr. som bi- hvaraf ejelfva huset i Stadernas all- drag till bildande af en fond till manna törsåkrings bolag tbr '2450,900 preglande af en guldmedalj, som .kr. och maskinerna i flere bolag i skall öfverlemnas till Pasteur på in- och. utlandet 844000 kr, hvar- hans 71:a födelsedag den 27 De- jemte i fabriken befintlig bomull och färdigt garn år försäkrade i cember. Phoenix och Northern tör kr KUIll). Om mul- och klöfejukan, som nu inkommit i Skåne, skritver profes- sor Lindqvist: Sjukdomen utbry- ter 2-6 dagar efter upptaget smitt- ämne samt yttrar sig hurvudsakli- gen genom stark feber, genom rik- lig salivation och genom uppkom- sten al oregelbundna blåsor på tandköttet, tungan, spenarna samt i huden okvan och emellan klöf- varna, hvilka blåsor etter en å två dagars rörlupp brista och etterlem- na sår, som i allmänhet lakas gan. Besvär öbor markegångstaxan i Hallands län, hvad angår årspriset å råg, korn och Ludra, La tåt kam- markollegium ingitvits at ett 40- tal bland kliets ordinarie preiter- skap å egna och kyrkornas vag- nar, De påpeka dervid det faktum, att markegångsdeputerade i linet år från år valjas i sådan riktning, att löntagares råttvisa och billiga anspråk icke blitva tillbörligt be- aktade. Såsom bevis, at.t detta icke heller skett i år, anföras, att års- ska lått. priset å do namda sädesslagen i Orsaken till sjukdomen är ett Jönköpings lån satts till resp. kr. smittämne, hvare natur är ej .full- 12: 09, 9: 43 och 6: 11, i Malmöhus ständigt utredd, men antages utgö- lån till resp. 10: 60, & 20 och 5: 90 ras af ett art klyfsvamp. samt i Kronobergs lån till resp 10 Smittämnet finnes hutvudsakligen kr. och 7: 38, då det dereinot, som i våtskor i blåsorna och i .potten, bekant) har endast uppgår till resp. och kan detsamma spridas dels ge- 9 kr., 4: 13 och ö kr., ett törhållau- nom direkt beröring, dels genom da, som ingalunda kan bero på en ämnen, som blifvit besudlade med mindre riklig och vigtig upanumills- smittämnet. Det bibehåller sig lån- produktion i detta lån ån c. ex. i ge verksamt i ladugård, jernvags- Jönköpings och Kronobergs. Med vagn, stallredskap in. fl. föremål. bilagor styrkas, att enligt de for- Ehuru dödligheten i mul- och natura& spannmålshandlares i lånet klöfsjuka bland fullvuxna kreatur uppgifter medelpriset för tbrns å-• endast år 1-2 procent, föranleder reta tre sista månader och detta å sjukdomen dock i allmänhet stora reta tre tbreta utgjort resp. Il: 33, förluster derigenom att den spri- 8.64 och6: 15, likasom ock att me- der sig hastigare i ett land au någon dium af kronofogdarnas uppgifter annan kreaturet. .not., att den an- för samma tid utgör resp. IL 41, S: griper masten alla kreatur och avin 78 ock 6: 44. På grund haratyrkaaatt inom de hjordar, dor den inkom- åspriset höjer till medium at kro- mit, att samma djur flera gånger notogdarnes pris och låneta medel- kunna få sjukdomen, att desintek- pris (resp. 10: 87, & 18 och b; 83) tion år omståndlig ock kostsam eller Mr råg till 11: 14, för korn8 samt att betydande förluster upp- 45 och tbr hafre fl: 14. H—ud. komma genom störande i mejeri- handteringen och hindrad export Steakoldyndighet 1 Witehorir- af lefvande idislande kreatur och trakten. Fynd af stenkol ar gjorde svin. i moms., tillhörigg godsägaren N. Sjukdomen har, så vidt kande år, Woodau på Hede berau.ar Göts- endast två gånger !bitit kommit borgs IL T. «Kolen p/trall:deo al ar- ' Sverige, namligen 1869 i Skåne betar* på så via, au de ofta med och 1&15 i Hallar> da samt öte borgs sina jeznapett, stötte emot hårda och Bohus lån. Den senare gån- föremål och då de till slut etter- gen kom sjukdomen i landet der- båg° hvad det kunde vara, var des igenom att ett fartyg, som förde ej mer och ej mindre glamma:ido au hebmittade kreatur, stiandade vid Vackra stenkol, som vid forkstei
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.