ttriktt. Ems-depesehen. Furst Bismarck. yttrande under samtalet -med d:r Hane Blum att han på sin tid omredigerat den markliga Eme-depeschen el att denna i stallet för att Vara en signal till återtåg biet on fanfar, har, som bekant, gilvit uppbotvet till en txycket lititg diskus- sion inom pressen, huruvida den fran- ska eller den tyska regeringen varit skulden till fransk-tyska kriget. Pa- ristidningarne förklarade att det nu var fullkomligt klart, att Bismarck var don skyldige, allIdenetund han fört elva' eine egna landsman som fransmannen bakom ljuset. Han till- stod ju sjelf, ja till och med ekröt med att han förfalskat depeschen i an- damål att göra kriget oundvikligt. Å andra sidan påstodo de flesta ty- ska tidniogarne, att Emedepechens lörkndrede redaktion knappast gjort hvarkon från eller till botgillande kri- get. utbrott. Franska regeringen ville nämligen ha krig, och resultatet ha- de säkerligen blilvit precis det sam- ma, alven om Bismarck offentlig- gjort depeschen i oföråndrad form. Man kande emellertid ej Erne-de- peachene ursprungliga ordalydelse, och diskussionen saknade i följd der- af en fast grundval. En del tyska tidningar ansåg° sig visserligen kno- t» lemna upplysningar hitom, men Bistnercke organ «Hamburger Nachr.a uppträdde strax med den kategori- ska förklaringen att originaldepee- chola befunne sig i utrikesministeri- et' arkiv och att dess fulletindiga in- nehåll aldrig varit offentliggjord?. Under sådana förhållanden tyck- tes man alltså ej skola få någon lös- ning på gåtan. Rikskansler Caprivi har emeller- tid nu funnit sig föranlåten att lem- nu upplysningar om saken. Vid ty- ska riksdagen eamninntråde i fredags upplåtna ban °klarligen den originella Eme-depeschee. Denna depesch som var stadd till utrikesministeriet i Berlin och et- trind från Emil af geheimeridet öbu- ken den 13 Juli 1870 kl. 3,50 e. ni. hade följande lydelse: diam, meja ekrifver till mig: nBc- nedetti (franska ,Andebudet) har sökt upp mig på en promenad och for- drade slutligen pi ett mycket på- trångande sått el mig att jag skulle autorisera honom att strax telegra- fer., att jag lör all framtid skulle törpligta mig att gifva mitt samtycke, om Ilobenzollern skulle komma till- baka till denna kandidatur (en tysk prins på Spaniens tron). Jag visa- de honom slutligen titt allvarligt tillbaka, då man ju hvarken vågar eller kan åtaga sig dylika engage- amente å tout jamsig. Naturligtvis sade jag till honom, att jag Annu ej erhållit någon underrittelse, och då han öfver Patte och Madrid måste ha fått tidigare underråttelser ån jag, måtte han vål inse, att min regering åter år utanför spelet.. il. rna har sedan mottagit ett bre( från lursten, Då majeetiltet hade sagt till Benedetti, att han rintude en underrattelee från fursten, beslöt allerhögetdeneamme at hansyn till elvan anförda hinvandande på för• olag af grelve Eulenburg och mig att ej mera taga emot Benedetti utan endast genom sin adjutant låta aga honom att h. ma hade mottagit den undertåttelse från fursten som Bo- nedetti redan fått från Paris, och att ban icke hade något ytterligare att saga aåodebudet. Il. ma bernetaller till ers oxe., om icke Benedettie nya fordran och dess tillbak•viettude strax borde meddela• både våra geeandter och i pressen.. Det at Bismarck oflontliggjorda tele- grammet hade följande lydelse: 'Sedan underritteleen om arfprine- ene •I lloheazolltru bi slut att draga sig tillbaka officielt delgitvits kejser- liga Iranska regeringen af den kung- liga spanska, bar franska ,andebudet i Eme stillt den fordran till hans rna- jeetat att han skulle bemyndiga ho- nom telegrafera till Paris, att bane ma- jeetåt konungen lör all framtid skul- le förpligt• sig att godkanna, att lio- henzollrarneler) uppetålde sin kandidatur. Hane majestet konungen virade derefter mottaga Iranska sån- debudet och lit genom sie tjenetgö- rande adjutant sig• honom, att hane majeståt ej kede något ytterligare att meddela honom.. Morganatiskt åktenskap bar in- gått. mellan hertig Ludvig ett Bayern och en d•naöe fröken Antonie Barth. Hertigen, sops var enkling, hade först • atit gift tued en skådespelerska Henriette Afeedel. Vansinnig furatinna. Furatio- pall si /does«, bar plötsligt blilvit vans'ainig och ligger för döden. lien. nes einneatillstånd har varit sjukt allt på *eden hennes gemål. lust akt att gi under i flatheten at Toulon, och hon tycker sig stindigt se klipporna vid Toulon samt liken at ajelfinar- darna i Monte Carlo. Den internationela myntkonfe- rensen. Fritt Bryssel telegrafera- de. i onsdags att Fören ta staternas ombud på den internationel• mynt- konferensen. möte samma dag, att de icke af sin regering hade erhållit något uppdrag att framliggn sår- skilda förslag. Man tror, att konferensen ej skall leda till något resultat. Tennylons efterträdare. 1 en- geleka tidningar Ar synlig den upp- giften, att sir Edvin Arnold .Daily Telegrap'ss hufvudredaktör och för- fattare till .Aeiene ljum«, af drott- ning Victoria skulle vara utsedd till lord Tennysons ettertrådare som po- ets laureatus. Ett obehagligt äfventyr råkade Sibiriens fångeleeinepektör, Wladi- mir Rumin, nyligen ut för. Han be- finner sig för oltrvarande på en re- sa i Amerika.! Under sin vistelse i San Francisco önskade han bese ett af staden. fingelser och vinde sig direkt till portvakten. Denne gaf emellertid ett mycket brutalt etolog, och då Rumin blef en smula förar- god harölver grepo ett par polisbe- tjenter honom och stängde in ho- nom i en sal som förut var befol- kad af åtskilliga fyllbultar och va- gabonder. Rumin protesterndo al al- la krafter och sökte med våld befria sig ur den obehagliga situationen, hvilken endast hade till följd, att han iklåddes tvångströja och sattes i en mörk cell der han fick sitta (Ivar till följande dag då vederbörande fått upplysning ort, misstaget. Nu har den förnärmade fingelseinseektören till myndigheterna i San b rancisco insåndt en klagoskrift, som har både 'labbar och klor. Panamaprooessen. Målet mot Pu- neweibolagete iityrestnan behandlades ilfredage för företa gången inför appel- lationsdomoolen under stort tillopp af åhörare. De anklagad& hade ej personligen inetållt sig. På yrkande at deras advokater uppeköts målet till deo 10 Jan. 1893, Kommendör Nelson och löjtnant Hardy. Följande mindre allmänt kletigt episod ur den store engelske sjöhjel- ten lord Nelesone lif torde just i da- garne kunna pilråkna airekildt intres. se, då det gamla linjeskeppet Fou- droyunt, som en tid ti.aistgjort rom Nilsone flaggskepp, efter att föret harva blilvit föreåldt till en tysk fir- ma, med anledning af påstötningar inom engelska pressen återgått i en• selek ego för attfinförlifvad tued det Nelson-museum, Som för nuvarande håller på att grundlaggas. Dec antydda tilldragelsen, hyste sagesman lir ölverete Drinkwater Bethune, BOM ekrif•it en berättelse om Gibraltar. bellgring och ejelf var ögonvittne till håndeleen, förtjenar lika vii att blifva allmänt kind som åtskilliga af Nelsoee mera lysande bedrifter. Den år så mycket mor intressant, som den verkliga tillgif- venbet för personerna i hans når- maete orngifning, hvilken i så hög grad gjorde dessa (anm vid honom att på ett elIrdelee i ögonen fallande sått ligga sin vål kande och bepröf- vede ktickhot i dagen. Dåvarande kommendören i engel- ska flottan Nelson, som lör tillfallet hade sin befilernandert hissad på fre- gat)en Minerva, förd al kapten Cock- huru, låttade ankar å Gibraltar den 11 Februari 1797 för att :kluta sig till amiralen air John Jervie eskader. Fregatten hade kaappaet gitt under segel, innan man iakttog, att af tre epaneka linjeskepp, som befunno sig i den nordligaste delen af Gibr•lt•r- bugten, två likaledes satte eig i rö• telef,. Som det Inmata af de span- ska linieskeppen vann på fregatten, gjorde man å den senare klart skepp till drabbning, och då Miners." be- lågenhet i hvarjo ögonblick tyckts. bli mera betänklig, frågade ölverete Drinkwater kommendör Nelson, livad denne tänkte angående möjligheten al ett fiendtlig sammanstötning. Iljel- ten svarade, att han ansåg en sådan mycket sannolik, •men., tillade han med en blick på sin befastetandert, 'innan herrar spanjorer lå den der flaggdukebiten i ein• hinder, vill jag ha ett trappsteg med dem, och hellre an att stryka sitter jag fregatten pk grund., kapten Cookburn, som just obser- samt erhöll Beth-orden. livad be- truffar löjtnant Bardy, sedermera vice- verat den förföljande fienden, slöt sig amiralen air Thomas Hardy, fick han nu till kommendören och antnårkte, rika tillfallen att idagaligga sin er- att intet t•ifvel kunde råda duroro, klanta för sin förmans uppoffrande att det framta al linieskeppen vann tillgivenhet. Han tjenstgjorde un- på fregatten. I detta ögonblick fin- der slaget •id Trafalgar år 1805 110r13 kart:tagels, att middagen var serverad, flaggkapten ombord pi Nelsons ami- men innan Nelson och hans Ostor ralekepp Victory, det •ar till honom lemnade (lacket för att gå ned i sa- lorden •id slagets början gal befall- longen och apbur, gate order att sitta ning att hissa den berörts da signalen: till låseglen. Under det man satt till borde, lyckönskade ölverste Drink- .England vantar att hvarie man skall water den nyligen ur 'panik fången- göra sin pligt., och det ••r i hans armar som den i striden dödligt si- skap utvexlade löjtnant Hardy till rade hjelten efled, nedan slaget re- att åter vara fri, då pti en gång plöte- dan gestaltat sig till den mest ly- liga ropet: nEnt man 'Vyer bord!. sande seger för engelsmannen. framkallade elkraft villervalla bland (r. W. L.). bordssållek•pet. Och nu låta vi vår sagesman med egna ord redogöra för den följande utvecklingen af den spinnande situationen. &stingen. «Skeppets officerare., betittar han. .skyndade upp på dock, medan j'tg Torsdagens förhandlingar. jemte några entita ilade till akter- Andra kammaren fönstren för att (irrvises Lom om, hu- mammantrådde kl. 11 f. te. Gell god - ruvida någon skymt var synlig af den kande dervid törst utan natnnvaid olycklige maneen. Vi hade knappt diskussion eirskilda utskottets herr- hunnit fram till fönstret, innan vi påg° stallen i anledning at k. propo.itio- att jollen firade' ned, sedan Hårdy, nen angående upphörande iif de som tå ögonblick förut varit min enligt lörordnigen den 5 Okt. 1889 bordsgranne, jemte åtskilliga matro- ang. bevillniogettlgilter lör ea.skilda ser tagit plats i den, och innan mån- förmåner och rattigheter utgående ga sekunder förflutit, hade strömmen bevilluingsalgitter at IrAleeegendo- i Gibraltar sund, hvilken löper med mar och lotehemtnan samt i anled- stark fart i östlig riktning, fört jollen ning af k. propositioner ang. anslag långt akterut från (regimen i riktning under riksstatens femte bufvndtitel mot de spanska skeppen. Don når- med anledning af föreslagna andrin- melte uppgiften för kolåsna manskap gar dels i vårnpligtelsgen den 5 Ju- var naturligtvis att om möjligt rådda ni 1885 dels i lagen aug. lindring i den olycklige som gått ()iver bord, men han syntes ingenetådee till. Har- rustning.- och roteriugebesviren af samma dag. Hr Romburg från Kai bi- dy tillkånnagaf snart detta genom krona yrkad:i i båda tallen fileing. signal,, hvarför mannen Me förlorad. Han fick 'liarför nu etiikild tillritt t- Ilverje person på fregatten Agnade sin upptuårkearnhet At den h Agan, visning el grcfve Hamilton från Stock- huruvida man skulle lyckas bringa holm. Det vore visserligen onödigt Hardy och hane båtbesittning i sa- att svara på hr Romberk.:e förnyade kerhet. Ställningen var ytterst be- upptradanden, hvilka endast Iratn- tinklig, och i hvarje ögonblick öka- kallat munterhet. Men tal. kuudo des den fara, BOLD hukade i gestal- ej underlåta att såga. att detta Satt ten af det enabbeeglantle, framek för- att först rösta lör förevarrlagen och följande linjeskeppet, kalladt Terrible, beditn eiå sig för sitt bröst och pro- hvilket vid denna tidpunkt nirmat testera mot grundekatteafekritningen sig Minerva nastan på kanonhåll. ni. m. endast vore koketteri. Pi det- Jollens manskap rodde af alla kraf- ta svarade hr Romberg med den för- ter för att om möjligt komma fram klaringen att hans upptrådande mo- till fregatten, men båten skred på- tiverats af — samvetebetinkligheter, tagligen endast långsamt framåt mot strömmen i sundet. I detta kritiska Finansplanen. ögonblick utbrast Nelson efter att Strax vid behindlingen af utskot- med et. blick full al oro hisiva för- tets utlåtande i denna del yttrade vissat sig om den farliga belägenhet, sig hr Hammaretröin från Köping, hvari löjtnant Hardy och hans sjö- fransades sig all del i föregående gastar befunno sig: beslut och nu uttalade sin förhopp- nNej det skall inte eke, jag vill ning att de kommande ansligebebot- inte mista Hardy. Brassa kryes- ven måtte el långt som inoiligt fyl- maraseglet, back!. las med direkta skatter. Grefve S.gdt och gjord?! Minervae fart lialuiltoo erinrade, att de föregåen- hejdades snart, emedan strömmen de tal. bort spara sina anniårkrungar ftjelpte till att pressa fartyget nedåt tills uran hunnit den till punkt i ut- mot Hardy och hans kamrater, hvil- rkotteutlåtandet, till hvilken de nåt- ka naturligtvis, når de iakttogo den- ning« harbrde sig. Hr Hanunarström na kicka manöver, verkstald i syfte uttryckte sitt Miren6je [ned, att mun att befria dem från vådan af att nöd- icke ville tillåta honom att fritt ytt- gas återtaga sin förra roll som krigs- fångar ombord på Terrible, fördubb- 1 truga ont tilläggsbevillning för rudig lade sina ansträngningar att uppnå 1893 begirdee or det af: fregatten. För deras landsman om- lir Ullus A. Ericsson, som ville bord på Slinerva föreföll det nu, som flin tillåggabevilluingen halva befria- om en drabbning vore oundviklig, de alven de högre jurdbrukelastighe- och det trumma tänkte förmodligen tenta. också fienden, hvilken öfverraekad lir Gunnelius fann det nog ur viss och förvirrad al kommendörens djerf- synpunkt bra, att man !rån tillaggs- va manöver, okunnig som han var bevillning velat fritaga dem, esoin ont den tilldragelse, hvilken föran- lör inkomst aro taxerade till belopp ledt den, måste harva tydt den som understigande 800 kr.., men tal. fruk• en direkt utmaning. tade, att denna beetatuntelee endast Då emellertid befalhervaren i Ter- skulle göra det politiska strecket in- rible icke tycktes anse ett spanskt nu mera tjockt. Bittre hade varit linjeskepp vuxet en engelsk Iregatt att bestämma en annan siffra, men med Nelson ombord, minskade han då detta vål ej hade utsigt att gå i- hastigt segel, för att bereda möjlig- genom, ville tal. ej göra det, men i het för det andra linieskeppet att st, I detta föreslog han, att man sluta sig till hane eget, och gal så- skulle befria personer Gom aro taxera- lunda hliaerva tid att sacka ned till de för en inkomst .af 800 kr, eller der- jollen och taga upp löjtnant Hardy under.. nerigenom komma ju älven och hane manskap. Så snart de voro de personer, som iro taxerade till ombord på fregatten, gate order att jemt 800 kr, och rom sålunda Agit ånyo sitta till segel och enår Miner- politiskt röstrått, att Wave befriade, va nu åter gick för både rå- och och sålunda denna tilliggebevillning disegel och Bundet' ökade bredd fin- ej skrämma bort dem, som viljm lax - tat tregatten att draga större fördel era sig till jemt NO kr. lör att nå af vinden, hade fartyget snart åter- upp till politisk rostritt. Saken spe- vunnit den förlorade distansen, och lade ingen ekonomisk roll, men nian vi fingo innan kort den tillfredestril- eluppe det odiös• att förtjocka det !eliten att se don harhjertale epanto• pluttrig' strecket. ren streta trent i kölvattnet långt •k- Hr Larsson i Mastlösa talade lör ter om os.. Som vi köllo sydlig kurs, utskottet. förslag. förlorade vi vid solnedgången både tretve Hamilton och hr Hedin an- honom och hans kamrater helt och slöto sig till hr Gatuhus. hållet, ur *iglo, och kommendör Nek- Hr Johnsson i Bottnas uttalade sitt con kom undan för att i sjöslaget vid beklagande at riksdagens förut tette- 8:t Vincent vinna nya lagrar pk spa- de beslut, men hade i kreverande njorerna' bekostnad.. punkten Intet yrkande. Till fullatåndigande af denna öl- Hr 0. Jonason i Hof anslöt sig verete Drinkwatere berättelse ml om- åtvenledee till hr Gumseliue. Was, att det just var Nelson, som Vice talta. Danielison replikerade genom sin vaksamhet bragte till stånd hr Guaiseliue och humetilde om bi- slaget vid Kap &t Vincent, yttersta fall till utskottets lördag, sydveatra spetsen al Portugal, der Under den följande diskussionen amiralen sir John Jervie i grund slog deo spanska flottan i Februari yttrade aig för hr Outmelii förslag hrr Fjållback, Göransson i Åsen, For- 1797. Segraren upphöjdes till belö- ning hattar till Earl S:t Vincent och sell och Olsson i iitterete; medan tör Neltin e:tamdes till konteramiral utskottets förslag talade brr Pehrson i Törneryd och hese!! Vid nasal. omröstning bifölls utskottets förslag med 115 röster mot 104, som '(Kål- Toa för hr Gannelii förslag. • gaholut. 1)en a. k. ettermönstringen med Laholma stads och Itenneslöfs Kw, kons bevåringiunin äger rum i dag den 29 dennes kl. 3 e. :n. å stads. hotellet samt kl. 3 e. ma. torsdagen den 1 Deo., med Ysby, Tjärby och Laholms landsförsamling å samma ställe. Utslajstilsen med Höks barskt i Tjerby b•ir den 2 nästa Dec., kl 11 f. m. TjenstledIghet och fiirordnande. Kronolänsman J. A. Seinknecht har erhållit tjenstledighet från och med den 1 Dec. under fyra måna- der. e. o. hofrattsnotarien G. Jakobs- son uppehåller under tiden tjen- sten. Då Falkenbergs pedagog( kom- mer att indragas från och med den 1 nästa Juli, har kyrkoherde E. D. Renman till stadsfullmäktige der- städes ingitvit en skrifvelse, hvari framhålles, att staden och kring- liggande bygd svårligen kunna undvara en tör des högre elemen- tarbildningen grundläggande faro- anstalt, som förbereder intrade till allmänna läroverkens fjerde eller femte klass, och skicklige privat- lärare säkert skulle kunna anskaf- fas, om företaget vore ekonomiskt betryggade. Lerfur föreslås, att fullmagtige måtte taga saken om hand och tillsatta eu komitt!. som dels skulle inleda underhandling* me:i stadens privata laroverk tbr flickor om inratteude af en eam- undervisninga.kola under manlig föreståndares ledning, men med bibehållande af läroverkets larare- krafter, dels söka af sparbansdi- rektion och spritbolagsstyrelse ut- verka ett årligt bidrag under vissa år till läroaustalten, såsom fallet ar i Warborg, dels ock af pedagogi- ens rektor inhetntayttrande, om och på hvilka vilkor han ville åta- ga sig undervientng i den privata tamskolan. Etter vunna uppliva- ningar och utredning skulle korui- Urn inkomma med sitt förslag till stadsfullmäktige, hvilka i torsdags beslöt° bordlägga motionen till ra- sta sammanträde. Mins hårads arbetareförenlogt tloirefest i lördags var, mot för- niodan, ej så talrikt besökt som önskligt varit. Man roade sig e- mellertid af hjortens lust, och allt- igenom bar festen en situationen vanlig prägel. Falkenberg får rlkstelefon. Från och med den 1 December intages Falkenberg såsom mellanstatiou linjen Göteborg—lialuistad i riks- telefonnätet. Tjugo abonnenter å rikstolefonen ha antecknat sig i Falkenberg. Halmstads telefonnits öfverlå- tand° till telegrafverket lir nu ett fullbordadt faktum, säger "Halland", sedan kontraktet hitrom i torsdags ömsesidigt undertecknats. Som be- kant., innefattar teletonnätet der- stAdes inom tre månader etter kon- traktets undertecknande skall vara ombygdt till dubbehrådigt och tur- enaut med rikstelefonen, och kom- mer arbetet härmed att nu ome- delbart taga sin början. Från Svea horritt har ej, såsom det. uppgitvita, utgått något nåda- tid betratbende förandrade grunder för utdelande at vice haradshOt- dingetiteln. Botratten har ej fat- tat beslut i sådant alseende, om ån saken enekitdt varit på tal mellan hofrattens ledamöter. öfver studenternas hållning med afieendo å frågan om fosterlandets tamvar har h. m:t konungen vid gitt senaste besök i Upeala utta• lat sin synnerliga tilltredastållehee. Meddelandet härom afgaiii af kå- rens ordförande vid direktionasain - mantrådet i tisdag', berattar tid- ningen "Upsala", Elgar I Norra Halland. För om- kriiig en vecka sedan påtratfades liggande å en skegevag i hemma- net Fålareds skog en större alg- akadskiuteu.och tjur, hvilkeu sedan datt, skrifves till tior. tidn. från Fjarir Det ståtliga djurets horn måsta nåra 51 alnar mellan ,hetsarna, och vadd• elgen om-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.