Etrikel. ra det republikanska Frankrike o- skadt förbi socialismen., anarkiens och den monarkiska reaktionen' far- liga klippor. Denna gång ser det hotande ut; det kan lått sluta med att republiken strandar. Under des- sa ometaridigheter år det temligen tydelselölt, om Brieeon eller en an- nan blir ministerpresident. Om det nya kabinettet icke blir earnmansett at energiska och loyala mån, nm det icke strax upplöser kammaren, som nu år i fird med att gråfes repub- liken. graf skall det blott vara en nödhjelp, som icke kan tårilla något, men vål förstöra allt.. En jobspost från Afrika. En ny jobspost bar aulan& från Afrika. Långt inne vid Kongoflo- den .her en expedition blifvit öfver- fallen och 'till sista man nedelagtad. araberna. ha utfört detta blodiga dåd at himd, •Ildenstuod expeditionen var utsånd tör att hindra elafjagt och sisthandel. Budskapet kommer till Europa just i de dagar. då uppboleceannen tdl dessa antielalveriexpeditioner, kardi- nal Lavigerie, aflidit. Det var han Gom för några år sedan lyckades bil- da den stora internationella antislal- Ministerkrisen 1 Frankrike. Ca- veriligan och det var denna, som simir Perier har fått åt sig uppdra- med uoderetod från alla Hinder sån- get att bilda nytt kabinett. de expeditioner in i Afrika för att bekampa alafhandlarne. Koleran kommer igen, ()Iver- Expeditionen hade något af de hamninspektör Collingredge har i ett medeltida koretlgene prägel öfver sig. betenknnde till Londons sundhetsråd Det skulle vara troende unga mån, förklarat att det blott' Ar ringa weigt som etodo i leden, och det var för till att koluran icke skall uppträda i- Guds sak man kåmpade. Samma lik- gen till våren. giltighet och de politiska förhållan- dena, som utmärkte Peter eremitens Gladstones homeruleförslag. och Walter liabenichte korståg präg- Man tror sig uu kanna grunddragen lade också Lavigertes företag. Man al Gladstones homerulebill för Ir- bad till Gud tör dem som drogo tand, Det förljudes ett Irland enligt bort, men glömde att lemma dem or- denna bill skall komma att indelas i nu år affAren dentliga getår. Och lyra ejelletåndiga provinser, nämligen utspelad.. Ulster, Mutteer, Connaugt och Lein- Om expeditionens öde meddelas stor. Ilvarje provins erhåller en re- från lboxelles: Infödd., som från presentantförsamling med samma re- det inre af landet kommit till Stan- geringsnatt som de amerikanska sta- leyfale, berätta om den: Den 10 Sep- terna och med en af kronan °Und tember almarocheratle expeditionen guvernör som bar rått att inkalla c.ch att den till sista man eedelagtate af upplösa provinsparlamentet. I Du- araberna. Expeditionen, som anför- blin skall inråttas en irländsk senat, des af den iranske kaptenen Jaquee, byars medlemmar viljas för lifstid af bestod af ett 10:tal europeer och parlamenten i förhållande till folk- omkring 100 svarta barare. Alla biet- mingdon. I riksparlamentet skall Ir- vo de dödade. land representeras af 80 ombud, af Samma öde tråflade förtruppen, hvilka hvarjo provins väljer 20. sotö anfördes af kapten Bia och var al ungefår samma styrka som etter- Panama-affären. Flera parisi- truppen. De i bakhåll liggande a- ralierna dödade alla. älverlallen lä- ska tidningar fordra, att den blilvan- ra ha Igt rum i Katungia och ara- de ministenen skall offentliggöra un- dereökningsdotnaren Priente oflficiela berna Båge, ba förfogat öfver 17,000 rapport rörande Panatnaboleget, når gevår. allminna åklagaren Bearuepaire å- Det ser ut som om afrikanerna på taleskrift utkomtner och att alla dc allvar började röra på sig, Nyligen brottsliga bli tilltalade inför de ordi- nedsablade de hela llodietere expe- narie domstolarna och ej inför par- ditioe, nu h• de maseakerat hela lamentariska kommissioner. Lavigeriee korståg och under det detta eker på ~kusen reser sig i FranQois utlemnad. Högsta dom- veeter ånyo Waliebestammen mot stolen i London förkastade anarki- sina tyska ofverherrar. Man klagar i Belgien starkt öl- ston Franeois' protest mot utlemniug. ver det grioslöst låtteinniga sått på Frangoie blef derpå utlemnad till hvilket man arbetar i •ntielalveriea- Frankrike. ~•~Pe••• ._..eiteeeee. kana tjenet. Man tror att en handfull europeer kunna skingra det tiodubb- Skolpojksminnon. la antalet araber, last det senare Ar I Smålands Allehanda skildrar motsatsen som år fallet. Araberna Thure S. åtskilliga skolpojksminnen som i sin elafjegt ha en god och lu- krativ 'flår, vilja ej tåla europeerna från ett nyligen aflidet larareorginals undervisningstid lör 20 år sedan i på sin marknad; hvad klonade till humanitet, livad bry de sig om en- Jönköpings läroverk. Den ifråga- ropeernae kristendom! Så samla de varande !timren lektor Ahlander, var grund och botten en hedersman, sig — och eå kommer en af dente katastrofer, al hvilka Joquee-Bia. ut- ' men hade ett ekenbert mycket ekrack- injagade och dertill mycket originelt fåren *elden senaste. Afrika kostar blod och pengar, sått att bemöta sina lärjungar. Thu- pengar och och blod, och man bor- re S, gifter följande drastiska skil- jar tycka att det dröjer något för dring af denna undervisningsmetod. Vid ett tillfille hade vi några styc- långe, innan utan får någon erelt:- ken burit oss mycket illa åt och va- Ding för allt det man slipper till. rit nativitet mot en extra 'arme, hvils kat, gunås, ibland intreflade. För den Situationen 1 Frankrike. sakens skull undlingo vi af gubben Situationen i Frankrike blir för den graeligaste uppsträckning, som hvarje dag allt bedriagare. Svå- eikerliger någonsin vankats i Jön- righeterna att finna man, rom Inb i köpings skola. Ilen hyllade föret till stånd att (öra landet ut ur den kliv, osa en och en i eander och sedan hvari dt n blilvit bragt genom Puns- alla i gemen. neabiatoraerna, aro utomordentliga, — livs' du din lille evinpele, Tim - och det skall sannolikt åtgå en rund- Thure S., ska' hår i skolen å göra lig' tid innan man tyckare finna en da' be — begriper ja' inte. För du å' losniag. Den största tös virriog år lika lat som du A' dum, å lika dum rådande i alle politiska kretsar, och som du tt' oförskämd, i lika oför- man ser ingen uttag till att komma skämd som du å' lat å lika usel å et ur den cul tl. san, hvari man be- dålig som du a' dum och oförekltaid finner sig. Förbittringen vänder sig och lat. reor juslitientieistern Ricard, som år Och du, G—evård, du 1' ett full- skuld till olyckan. Sålunda skeitver komligt kriantur; du tycke gå hår å Marc 1 bladet itadicel. att Ricard trotsa på din utslit knia —knap•adel, till och med bragt republiken i fara Men då' ska' ja' allja lej, att Ja' inte genom att påbjuda den kricninela vill je' så mycke' som mina gamla undersiAningen mot Paoeniaboleget. lonp. ecber e!a gång för ditt rutt- 'För 14 dagar sedan ekrilver lian ge adelskap. — gick allt godt och val; republi- Når gubben ;hunnit hit uti sina ken stod i lull glans, från alla håll etraffdomar fick! han håndelsevis syn mottog den bifallsyttringar, och Eu- pi den hyggligaste eleven i hela al- ropa aktade den. Nu ramlar allt i delningen, en ', intim, som alls icke gille De eanoolikaste mieet•nk•r, det deltagit i nieviebeten mot extralära- dumtag-te förtal bo varit nog lör att ren. Men Ableeder, som nu var framkalla omslaget.. kommen i sitt sem ansåg tydligen, TIBle• korrespondeet uttalar sig att alven denne borde ha sin lilla yleret pessimistiskt om situationen. slang med al eleven, hvadan han sår pi siiidt qf Cal not pi böjd med den vande sin vrede Ido oss, de verkliga sotn skall bekiimpash skrilver eyndabockatne, och undfägnade ho- ben. .Det år tillåtet att tvifla der- nom med följande tirad. em. Mit ister Loubets fall år blott — Nu sitter du tydligtvis och glå- företa akten •I dramat. Före andra der de it dios kamraters elsmå, men akten och upplöeniegeo skola kom- ja ska 'åja dej, att du kanske a' ma långa mellanakter, ty det ar o- vi—vida *tette, åtiantur lin de andra. möjligt att se den mas, som ar susar Da' a' bara tillåtne, som bi—hittills Dog att dimma deo tilvemde ström- har,aaknatadej ad lagga din n--tissel- men och som har tillräcklig aukto- bet i dag»; fl—finner da bara lag- ritet acta politisk kaavkap till att fö- lighet, så komma dina bordreck to å bli förakricklig., fast du nu sitter bar och söker se ut som en kyrken- gel, din ... hm ... din skomakare- geelitl. Ful och otack å' du också to å si på, så då får ja' *åja dej, att du passade mycket hattre i ett rue— menageri ån hår. Det år otnötligt att beeirrifva, hur förfärad och löt blufftid denne oskyl- dige yngling blef öfver denna väc- kelsepredikan. Så gick det lektion efter lektion. Alltid fann gubben anledning att pi sitt egendomliga sitt framhålls vår .uselhet och dålighet.. Men når det biel fråga om examina och betyg, så höll han oss faderligt om ryggen, och vi kunde också våra e•ker för honom så att det hurrade elter'et. I studentexamen brydde han sig icke ett dugg efter livad censorerna föreskrefvo, utan han höll sig med ein• frågor, der hat visste. att vi voro 'aktellt hemma och låtsade, em om det hade varit en vanlig lektion, ae att han interfolierade på det all- dagliga viset sitt examinerande med ett och annat skri—kriantur., edru- drummel«. snöts och .stockfiols. Cen- sorerna eko mycket tilltalande ut och logo i mjugg it dessa lärda tref. ligbeter. Strax före studentexamen sa' gub- ben till oss, att vi uti kyrkohistori- en .kunde ta' och ee på Luther och lärostriderna efter honom, så att vi inte Putto och fånade och diumlade oss som vanligt.. Det gjorde vi ockeå, PÅ att vi voro uretyva med afseende på Luther och farostriderna. Men når examensdagen kom och kyrkohistorien skulle före, anmodade censorn lektor Ahlander, att der måtte talas något om Auguetinue. — Jaså. Åhja, sis' Ahlander, och vi bleknade och vordo lörtårade. Men gubben gick omkring cen- sorns föreskrift pi detta enkla eatt: — Ni, kan du långe der eåja,hvar Augustinus var ålritt? — Frie Afrika: — Jaha, då å' riktigt: Ilved var han för någonting? — Biskop! Nå, kan du då namna någon an- nan låtofader i nyare tid, som sy— synbarligen påverkats af Auguetinue? — Mårten Luther! — Jaha! Se'n voro vi ju inne på Luther och det biet aldrig vidare ett dyft fråga om Augnetinue. Censorn såg litet långnatt ut, men han afbröt icke examen, hvilken gick Rom en olja. På det viset hjelpto han oss hAr- ligen i våra trångmål, och derför al- skada vi gubben, fastan vi stade, varit fulla af bitvan och räddhåga, når vi etodo inför honom. äakoIm. inbjuda knota invånare att såsom Hamilton på Blomberg, ana den ett uttryck af deras glädje öfver JO Nov., 71 år gamma — Kyrkoherden i Snostorps och riksdagens beslut i försvarsfrågan, teckna bidrag dertill, att hvarje folkskola inom lånet måtte tå sin egen nagga att från skolgården svaja å minnes- och märkesdagar. itikets enskilda sedelutgifvunde banker, till antalet 26, hade den 31 sistl. Oktober en sammanlagd tillgångssumma at 473,290,639 kr 47 öre. Främst kommer som vanligt Skånes enskilda bank med 68 milt 701,650 kr. 66 öre. Kristianstads- banken är .42 6 med 24,309,666 kr. 62 öre. Gotlandsbanken är, förstås, den sista i ordningen, med den dock ej föraktliga summan af 4 mill. 383,185 kr. 36 öre. ilelsotilistindet i lana. T. f. 'er- ste provinsialläkarens epidemirap. port för sista hälften af evem- ber månad upptag. r följande sjuk- domsfall: Nervfeber: 1 i Halmstad, 2 i Varberg, 1 i Oskarström och i Svartrå; skarlakarnsfeber: 2i lies,. finge; difteri: 1 i Warberg, 1 i stat: Binge och 1 i :ekrea; messling: 4 i Falkenberg, 2 i Laholm och 6 i Koleran 'efter. Enligt rapport. Tjärby; strypsjuka: 1 i Stafsinge; till kommerskollegium har den 29 fluensa: 1 1 Halmstad och ö i Var- Nov. ett fall af asiastisk kolera in- berg. traffat i Altona. BetAnkande och förslag angåen- de beskattning ar maltdrycker med iakttagande af att svagdricka från beskattning fritages har nu utkommit. Till betänkandet, som med mo- tiv och förslag innehåller && sidor, har reservation anförts at M. von Feilitzen och K. Lindeberg, hvilka tillstyrka skattefrihet för de alko- holsvaga maltdryckerna,, dock en- dast under förutsättning att grän- sen mellan de alkoholsvage och de alkoholstarkare maltdryckerna säte tes vid sju procents extraktstyrka hos stamvörten. Kostnaderna för riksdagarna ha under en lång följd af år varit i ständigt stigande. Under det 1871 års riksdag medförde en kostnad at inalles 412,000 kronor, kostade 1880 års 468,758 kronor. För be- stridande af kostnaderna vid 1e90 års riksdag utbetalade riksgalds- kontoret o30,710 kronor och för 1891 års riksdag 646,031 kronor 91 öre. Uscarsdagens ordensutnånini ti- ger voro snarare negativt an posi- tivt märkliga. Statsministern Bo- ström fick redan vid urtima rika- dagens atslutning sin serafimerked- ja, och dermed var det ordensbelönandet mot all al l förvän- tan slut., — och så godt var det. Riksdagens medlemmar blefvo don- na gång i påfallande grad töreum- made. Vål dekorerades ou del medlemmar af Första kammaren, mestadels med högre ordnar, men påtagligen ur andra synpunkter au de politiska. At Andra kammarens ledamöter återfinnes endast en på ordenslistan, nämligen konsul Fr. Schönniug, riksdagsman från Sö- derhamn, men helt visst halva haus förtjenstor om kommunen och trå,- Yarurörelseu varit mera bestäm- mande för nådevederwalets tbrikt- niug än hans politiska. Den lyc- kosamme krigsministern namnes på intet ställe. Afven publiciteten gick fri. MlnneMgåfva till konungen. En dyrbar minnesgåfve, erhöll konun- gen efter urtima riksdagens lyck- liga afslutande. Det var en vär- ja tillhörig riddarevardigheteu at' Svardsordens stora kors, hvilken af Carl Johan i lifstiden burits. Des- sa dekorationer ha sedan dess sak- NederlAndska gymnastikförbun- nats och ha nu åter kommit i da- det har tillsaudt Svenska gymna- gen vid bouppteckning i ett sterb- stikförbundet inbjudning att delta hus. ga i "don stora internationela gym- Konungen blot särdeles glad öf- urestiklesten" hvilken kommer att ver att, med öfriga minnen etter dynastiens stamfader åter få inför- hållas i Amsterdam de gista dagar- ge i Juli eller de första i Augusti, 'itya dessa historiskt markvardiga ordenstecken, som Carl Johan all- till firande af nederländska gym• tid bar på sin uniform och som sy- nastikförbundets tjugofemårsjubi- leum. nas på alla porträtt at honom. Ko- nungen fick vid samma tillfälle In - och utryckningadagarne vid emottaga två af Carl Johan i knapp- nästa års militära öfningsmöten hålet burna ordensband, Svärch- skula enligt k. m:t,s befallning om och Vasaordens. möjligt förläggas till sookendagar. Veaterås ritats prestmöte gjorde, Beaktansvärda ord var det som såsom man minnes, en frauneall- generalen grefve Hamilton ytt- ning till k. m:t i sådant syfte. rade i sitt heleningetal till militär- mötet i Linköping, då han fram- Kreaturaatocken i Sverige har höll nödvändigheten af ett välvil- enligt vår officiela statistik kr år ligt och humant bemötande från 1890 ett värde at 450 millioner. bandets sida mot do unga vårn- At dessa torde en tiondedel ej va- pligtige, så att armén blir dem kar. ra försäkringsbar, men at återsto- Denna karlek till tjensten vore det den, som ar värd 406 millioner, vo- oundgängliga vilkoret för harens ro 7. zu proc. försäkrade i 128 öm- stridsduglighet. sesidiga anstalter. Som man torde erinra sig fram- höll Sveriges nuvarande krigsmi- Desinfektionen af poatförsåndel- nister fritt. Rappe deteamma, då ser ha från och med des 1 dennes han företa gången officiell upp- upphört. trädde etter sitt ötvertagande af krigsminiateriet. Och i sanning, Statskontoret tillstyrker i ekrif- denna humanitetakansla mot under- velse att k. m:t måtte etålla 60,000 ordnade och allas kärlek till tjen- kronor till konungens befallnings- ste n äro oundgängliga lektorer lör hatvandes i Norrbottens län förto- vårt försvara vaxande kratt. gande till understöd åt de mest nödlidande socknarne i linet. Ea stor foateriandak fråga. Nå- gra fosterländska damer och her- rar inom Jönköpiege lån med fri- herrinnan Pahnitierna i spaken Trönninge tbrsamlitgar Johan 0.- car Åbergh alltid i söndags vid 4- tiden på o. m. helt plötsligt af hjerttörlarnning i en ålder af 54 år. Den aflidne sörjer narmast sin efterlemnade maka, född F4. sen samt Lyra barn. Dödsfall. Ordföranden i Skara- lan. huehållningiusallekap, kammarherren grefve Ii. B. Ä. borgs liemmanshandel. Kommandit>. ren S. P. Johansson i Warestorp har i dagernu till hemmansägaren Lars Olsson dorstkdes försålt sitt i namda by belägna hemman. En del mindre inventarier ingå i kö- pet, men ej deremot ett till hem- manet hörande mejeri. Köpeskil- lingen är ej bekant. Tillträdet sker den 24 Mars nästa år. Lunds universitet. Göteborgs nation har till hedersledamot kal- lat bl. a. kontraktsprosten J. A. Berg i Östra Karup. Veterhiårstaten, Bland 17 sö- kande till en distriktsveterinar- tjenst i Nässjö märkes veterinaren H. Sjöström i Nii9Siö. Tidigt på brottets väg. I lör- dags inritande sig 16-åriga förra handelsbiträdet Jakob Ljuden från Mora socken i Dalarne nos detek- tivs polisen i Göteborg och anhöll blifva åtalad, för det han under nat- ten till des 28 sistlidna Augusti bortstulit från hemmansägaren Carl Andersson i ai 4 Bjurum Ås socken i Halland fyra silfverbaga- re, värda 24 kr, hvilka han dagen derpå tör 20 kr. försålt till juvele- rare F. J. Betve i Göteborg, som kort derpå åter sålt dem till obe- kant person. Ljuden, som sedan i Juni trånad strötvat omkring i landet, måsten- tankes för flere andra stölder, be- gångna inom Westmanlands, Stock- holms, Gefie borgs och Östergötlands lan, af fickur, broscher, klädesper- sedlar salut penningar rn. m. lian • har afsaudte till kronohåktet Kongsbacka för att befordras till ransakning inför Wiske häradsrätt. Svensk polisman i Australien. En syd-australisk tidning, "The South Australien Register', omta- lar en nyligen i England verkst4ld häktning, i det nämligen en från Syd-Australien rymd bedragare bragtes i tångsligt, försvar och åter- fördes att, timida till ansvar tur si- na bedrägerier. Som en svensk man namnes såsom den der genom sin fyndighet haft största andelen i avagabringandet af fångsten, med- dela vi har etter namda tidning följande: Bedragaren i fråga, hoars namn är Gentle, dret en handelsathr t Port Pririe, hvilken genom en i system satt "smutskonkurrene" snart utvidgades, så att han vann en ratt betydlig kredit och förskaffade sig varor till ansenliga belopp från framstående köpman i Adelaide. Dessa varor bragte han snart i sa- kerhet, och innan räkningarne för- föll° till betalning, försvann han, lemnande etter sig skulder till be- lopp af 7,0U0 pund sterling (ötver 121.000 kronor,. Detta var i Mars månad, och några dagar etter hans tbrsvinnande vardt order om hane haktande ytfärdad. Flyktingen spå- rades till Ny Syd Wales, men der förlorades spåret.. Emellertid höll ' polisen i Port Pririe den atviltues slagtingar under hemlig bevakning, och under senare delen at Mars underrattades detektivkontoret i Adelaide, att miss Gentle pr jern- våg begitvit sig till Adelaide. Den unga damen anlände till Port rkde- laide hvaritrån hon reste med ini- gexeu Derwent till Sydney. Det var på denna ångare detektiven Segerlind, från Pors Adelaide, tant gjorde ruins Gentleat bekentakap, som slutligen ledde direkt till bru- darna arresterande i England. Pre. tektiv Segerbud bar "arean& i uppdrag att iakttaga brottslingar, atom resa eller tutande ejöleklee; han har sin tjenstgoring ombord på ångarue, som anlöpa seulaphor*
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.