.1"1" « 1101111 _ Anmäla n. LAMMS i TIDNING anmilles • härmed vördsamt till pre- numeration för det snart stundan- de nya året. I allmänhet är med en prenu- merationsanmälan samma förhål- lande Dom med ett trontal. Ju fle- ra blommor, ju vackrare! Dertör handen alven, att man vid genom- låsande at en och annan kolle- gae prenumerationsanmälan ej kun- nat undgå att tanka: Har du verk- ligen varit så duktig under !reta literära allan, som at hela den- na tirad syners framgå!? Den som deremot faktiskt har båie ratt och skyldighet att påpeka egna förtien- ster tör att derigenoni bland all- mänhoten göra en; an mera känd, den göra det med godt samvete! För egen del halva vi al meriter föga, om ena något tillgodo, och kb e- skulle derlör detta loc ete" gentligen ej habil inkommit i tid- ningen. Men en ''anmälan" är ju blott en anmälan! ' Vi skola emellertid, så vidt möj- ligt, saka medfölja den offentliga diskussionen af tidens spörjsmåt i skilda hänseendea, meddela artik- lar at mera allmänt intresse samt, såsom ftrut, låta skizzer, poemer, kåserier o. a, som kan räknas till den lättare stilen, få sin beskärda del af vår tidnings utrymme. No- tisområdet, gråval från in- som ut- landet, skola vi behandla med larup- lig urskiljning. Åt följetongsatdel- nuigen skola vi agna all möjlig omsorg, och vilja vi härmed näm- na, att på nyåret en större, särde- les spännande roman kommer att i denna atdelning taga sin början. Och härmed ett ödmjukt och hjärtligt tack till alla våra lösare under 92:an, ocb önska vi gerna dessa jemte än flera vid det nya årsskiftet välkomna såsom prenu- meranter å " Laholm nya Tidning,: som afven under nastkommande år ntgifees hvarje helgfri Tisdag, Tors- dag och Lördag. liren u ra era t io rasp ri erria aro: kr. 0:so tör 1 månad n 1 qvartal " 1:3s " 2:so " hallår " tre tivertal " 3:5o " 4:so. " helår Vid prenumeration å posten till- kommer stadgad postbefordingsaf- gift, hvilkeu utgör en femtedel at' tidningens bar otvtui 'tämda pris. All prenumeration bör ske an- tingen k tidningens expedition eller ock å närmaste postanstaft. Annonspriset är 10 öre pr kor- pusrad; minsta annonsatgitten är dO öre. Annonsera införande i alla sven- ska ätvensom i utlandstia tidningar ombesörjes. Laholm i December 1892. Redaktionen. KYlikoStälniila med Laholms stads- och landstör- •- samlingar hålles i kyrkan etter slutad gud.tjenst Annandag jul den 26 Dee. 1892, hvarvid fuljaaide ä- renden förek omma: 1:0) val tör stadsförsamlingen af 3 och för landstorsamlingen at 4 ledamöter i kyrko- och skolrådet; 2:o) val af revisorer; 1.1:o) at ringaren Por Pålsson gjord ansökan om förhöjning i ringnings- och grafningsatgitten för lik under 12 kr. Laholm den 17 December 1b92.. Ax. it. ålberg. . illvarttagareu at en från Wall- bergs gård i måndags bort- sprungen svart och hvit hund erhåller ersättning om han densamme deretådes atiernuar. T Nyinkommet: höta Mandarin-Apelsiner, Kokosnötter, Paranötter hos 0. P. AIILORENS EFTERF. Till Julen. 1.ma epilltinga „ NOP:kr, billigt hoo 2V, Aitsote. MOL af god beskaffenhet hos 0. Frammerin. dlultidiaingur: Julqvallon 1 kr., Jul 1 kr. Vid juletid 50 öre, Barnen'. jultidning Snöflingan tioöre Jultomten 25 öre. i HERM. RkDBERGS Bokhandel. Svenska tina kivetekli, billigt., grofva d:o Rågkli till dagens notering. Ritg och Ilaire köpos till dagens högyta pris af G. 1'. Ahlgrens Efterf. .firn tirvincrict6 samt Slips tur- pa116 Lagat och saljes till nitiamtning _hos un- dertecknad. Laholm dun 9 Nov. 1892. N. E. Predrikssoit. Tala alltid om att Ni har Edert kaffe blaudadt med vart berömda lutublkalre, ty då veta alla, att Ni får den basta, helsosammaste och billigaste kaffe- dryck. Nar Ni dert4e köper In- tubikaffepaketer, så se alltid noga efter, att. dessa halva bruna om- slagsetiketter samt aro stämplade med vårt firmanamn och fabriks- märke, ty endast dosis* äro akta och innehålla det erkandt bästa kaffesurrogat. Taketer å 25 och 10 öre finnes i hvarje välförsedd Spe- ceri- och Diversehandel i Stock- holm och landsorten. Stockholms Kaik- Aktiebolag, thrike5. Intressanta ballougförsök. De trakter af vårt jordklot om balka vi ha ingen eller Antimaterie mycket late oklar itÄ atp — polar- trekterua uudautagna — de ture de- lurue at Afrika, Australien och Syd- atneriku. Brunera på dertill eguade lortskuliningsmedet bang en tryckan- de hette ven ett i högeta glad o- helsesarut klimat göra iorskuiegure- sor och i dessa %alstrat:km regioner icke blott lediga, utan olm rent al omöjlige med du hjelptutidel, som hittills mått till den vetgirige torsk- ningeresandeue förfogande. Kunde man derewot företaga luft- resor med ragou utsigt att stiga ned på bestAmtl• stallon, skulle nog deg- els platser inom kort bldva efterfika- de och kartlagda. Det Ar möjligheten al denna tan- kes realiserande, som tva traumat] Leo Dex uch 31autice DMs utveck- lat i en bihandling i shevue werni- me et colotiatlea. Enar flygniaaki- nen, som i detta tall tvilvelsutan vo- re, det hum hjelpinedel, ännu lår be- traktas som en irannidsdrötn, in- skranka de två freinewilnuen sig till att uudetsöka livad nian skulle kun- na utratta med balong, då man har trllrlckltg kännedum om vindarna och andra på ballongen inverkarde 9uoilleriek• lörbållatftleu. Ulven bo sidor al allicudlingen upp- tag*. al beskruning pk ballong med tutbehur och uadirtigisie iöiekuwwcr bår ratt mycket nytt. Utom barium och uttOuluing at ges lör att kunna motverka do loilludringar r barkrat- ten som måste genom gasens utvidg- ning och sauftnahdrageing vid ottas vartnegtader, som genom att fuktig- het skatter sig pa billionens yta, skall en etållium al 1,20U kg. vigt Dedhllog• från danen. Ballongen kom- mer sålunda att ila endast på ringa böjd Olvon jordytan, så råt en del al linan alltid slipar på marken. ballonggas yttre "bölja skall rym- ma 11,441U kbm., men musa:ör detta skall finna. en annan ballon, rym- mande 7,&00 kbm. fult. Denna inre balen hindrar icke blott dee yttre från att löråndra sin !orm, men hel- ler den också i jeinvigt under loran- donar i värmegraden. Balloegene bärkraft år 12,300 kg, Sjelf alger den med tillbehör 5,128 kg. och kan således ta en last på 7,160 kg. Den skall kunna hälla sig uppe i 68 dygts och under denna tid kunna tillryggalAggn — med stål- linan 'lipande etter sig — 11,500 ki- lometer. Skulle ballongen rika ut för motvind, som har mindre an 10 meters hastighet i sekunden, så kan den ankra; år motvinden starkare, skulle det bli ledigt att kasta ankar ocb ballongen skulle då bli tvungen att drav. lillbnk•. Om en sidan ballong i Juli 1888 —89-90 blilvit uppsand från Paris, skulle den alldeles regelmessigt på en tid al 20 dygn ha gått 3,000 km. från vetter till öster. Förf. ha raknat ur, att en ballong- färd öiver Sydamerika 24 å 30, öl- ver Nordafrika 24 å 41 och alver Contralairik• 18 å 24. Uteigterna lör en lycklig förd alver de tropiska delarno al nerrida !utland förbitt- ras af parradvindarne som 'unea gan- ska regelmeseigt på de tider al å- ret, då försöken antagligen skolla göras. En storfurste på dödsbAdden. Nu hotar döden åter en Ättling af det oldenburgeka huset. öfver Ryss- lands milsvida etepper, der snön kall och isande övit tacker tusentals verst, år den allstnilgtige kejsaren Döden på vag ned mot techerkeseernae sollju- sa Kaukasus, der keisarinnan Dag- mars Diet äldste son, etorturat Georg ligger dödssjuk. Jurig Alexandrowitech At ginen ej 22 år gammal, men redan tidigt sat- te sjukdomen sin stämpel på honom. Det var Romenowernas gamla sjuk- dom, tuberkuloseu, som dödade kej- sar Alexanders äldre broder, och det år den, som nu maneter /ner- ium Georg i Kaukasus. Alan flyt- tade honom tran den råkalla ettiden vid Newau till 3loskwas gamla slott — sjukdomen biet värre; man sande honom till Korfu och till Rivieran, der det är evig sommar och sol, haus lidande tilltog och man ändrade kur- metod samt flyttade honom upp i en af Kaukusieus bergebyddoi; man Of- vergick från det rikaste ötverdöd till ett spartanskt, strängt och måttligt lefnadssatt. Men döden har ej låtit sig skrämma. Stilla men saken bar sjukdomen tartan den stackars prin- sens bröst. Nu tyckes man inse att. allt hopp ar ute for lursteu. Och nian böjer sig i vanmakt lör döden, som dock ar' den starkaste, och som ej böjer- sig tör den hvito czarene söner ens i deras ålders blomma. Kejsaren och kejsarinnan ha i Ila- gurne rest från Gatechina till Kau- kasus. 1 telegranitnen står med en- ledning af de oroande ,ryktena om etutiurstens helsotillstånd. 31an vet då, hur långt det måste vara gånget med prinsen, och alla de som ejelf- va sett eine barn lida och dö, och alla de, som glädja sig åt sina so- nens styrka och belett, sända en del- tagande tanke till hyddan i de kau- inskar bergen, der en leder och en moder eitta vid ein sene dödelAger de långa dagaroe och de mörka ner- ierna då Ideligen flamtur svagt. Döden slår med sin lie, der den behagar och obarmbertigt !alter den de unga axen. Den tog hån den grekiska konungalawiljeu äldsta dot- tern, från prinsessen at \Vale. hennes äldste eon och Ar nu på vag ()Iver Rysslands stepper mot techerkesser- tias aulljue• hankarna för att kralva sin tribut al den tredje at de dituska syskonen. Så Luther den sig osynlig midt e- mot den döendes loråldrar, och, då timmen år kommen, går den med sitt byte in de i okande landen. Under det klockan i bergkapellet långe och vemodigt ringer ötver den döda. Fru Maurice Bernhardt, född lurstiuoe Jableuovelt• och glit med Sarah Be:Umebo son, Maurice, har sökt och erhållit boskilnad med sin nian. Fru Bernhardt påstår att hennes man genom sitt slöseri redan iörstort en stor del at deras lörmögenbet och att han har ofantliga skulder. Dödsfall. Engelske naturforskaren ?rammur Eicard Owen har atlidit i söndags. lian var lödd den 20 Juni 1b24 och intog sårekaldt sons palt on- tolug en mycket Iraniatående stall- ning. Panania.affkren. De tuktade or releeledamoterna i ranarnabolagot ua bogart att bli intimta på fri tut mut borgen. De behandla. i illegelsift med största eiråogbet, andriks som vanliga förbrytare. Tidningen Cucarde fordrade kon- fiskationen &Isen al iegeniör anses det der elgom mera hedrande att i ejelfetåndig, oberoende verksam- het, såsom industriidkare o. da göra sig en bana. Den uppfattningen år till gagn .för det nationella arbetet, som and* ytterst år grunden till • ■ =1.1.1. myllra och framgång. flos oss ar Viet() höradshöftlingefrågan det tyvärr icke på samma satt. ehu- ru förhållandena nu And& torde än- och titelvitsendt.t. Som bekant har på initiativ ist drat sig något till dm båttre. Ännu Svea bofritt 'lekte frågan om bort- vill sonen icke i regeln stanna vid tagande af bruket att !Orient+ titeln fetliens aftererarehe eller handtverk. vice hIlradsbörding åt unge mån, som titan orAfvar med dennes goda minne någon tid utötvat domareverksamhet. att 'komma sig upp i viddens, det Göta ho!~ har redan hunnit anrikt- vill *Aga att blilva stater.. löntagare. Kontinuitet i ledningen al större in- t• sig till förslaget. och all @anno • likhet ar för att alven balratten Alver dustriella företag och tilltror blir Skåne och Blekinge skall för gitt (lerfat något sällsynt, och mången för det merkantila eller tekniska del bifalla detsamma. förmåga blir nu en medelmåtta De eld!, mom anföra. för CD sådan reform, aro så tungt vågande och så eller en eldige i ett embetsverk - latta att fatta, att ingen opposition allt för den .honetts ambition.. skull. förefunnits. Det år endast om tiden Felet ligger till icke ringa del i ti- för ändringens genomförande eon) en telvasendet, som förvand« mångens smula meningeekiijaktighet förekom- eljee sunda syn på 'tingen. Det ir icke nog med att man ar något nyt- mit. Ilufvudekälet för afskuffande el vi- tigt, utan man skall också k ollas nå- cehåradehöfding-titeln Ar det, att den goeting granat, om nuan vill vinna vret sig vara till men lör domare- respekt d sig och andra. Många utbildningen och sålunda medelbart befattningar i Flinens tjeust aro för- tör ejeltva domareverksetnheten, så sedda med onödigt ståtliga benlin- till vida 'om den allnitet utbredda ningar. 1 den vågen kunna vi med åtrån att [kvar- Iva denna titel irm- fördel taga exempel af Norge, der kallet en vadan trangsel bland detn domaren, helt blygsamt heter soren- som söka dornarelörordnatlen, att skrilver och tulliorveltaren ännu terf- många, hvilks på allvar tåakt egna lignre benämnes roldbetjent. Genom den juridiska banan, hindrats och användandet uf eidann fattiga titlar försenats i tie utbildning al andra, efliganar man en af lockelserna hos som blott efterstrifvat titeln lör att, etatrujeneten, som ändå nog icke lår sedan den vunnits, Agna sig åt an- kommit att sakna bugade spekulanter. nan verksamhet. Ee blilvaride do- Vill råfinn bestridu att det år den mare har, sedan han omsider hunnit — förr teuiligen lått försarlvade — samla de för titeln. erhållande nedi- filosofiedoktore- titeln, med heilken ge tnetiterna, ofta :Diat vänta °ski- tör ötrigt kairdideten också håller tigt långe innan han fått tillfalle att till godo, når den af allt mete van- (ortsåtta praktisera — detta der för lig artighet utdelas, att det Ar denna att andra, som aldrig ämnat blitva värdighet som lockat ett allt för stort unnat An administrative tjensteteun antal unge nian in på lernrebananis eller sakförare, skulle lä ötve sig på Kanske skulle den enkla magi.ters- domaresätet. Det har långe varit titelns bibehållande åtminstone i nå- uppenbart, att ett sådant tuissförhål- got) mån minskat trAnveln der. Det lunde bort rättas. Men först nu hur har Kneelagits att kalla alla elemen- inuti på allvar beslutit gripa sig •n tarlärare lektorer. Jo, det vore just derrned. ratta rattet! Nej må man akta sig Redan på fyrtiotalet ekref tunn för att kasta nya lockbeten! Liknande exempel som hår anlagts emot vitve-hdradsböldinge- titeln. Det anmärktes i den tidens broschyrer !rån ett statetjeneten tillhörande om- bland sinnet. att det icke kunde vara råde skulle kunna anföras från de gegneligt lör det nneeende underdo- flesta andra lör att bevisa det påstå- mare på landet med ratta böra åt- endet att vårt titylvaiende tiger del njuta, att den titel, som tillagts de- i skulden dertill att tjenetetnannastån. ras enbete, bvilket de uti de flesta det hos oss absorberar för a:orv-in- fall erhålla föret vid ganska frum- tellektuella krafter. hvilkct blir till skriden ålder, bortekankes åt nfletun skada för det nationella arbetet, på oprölvade ungdomar, bvilka sedan samma gång som det till men för en släpa den med sig på en neingd an- sund utveckling ståller oss under dra banor An den juridiska. Uti det trycket af en byråkratisk uppfattning. 1 förhoppning att reformen betrit- redan i och för sig miste anses o- lampligt att en ordinarie domare (ande vice-håradebardinge-titeln blott namnes hölding arver biträdet, något Ar början, ett första steg i den rätta som han taktiskt numera alls icke ar, riktningen, må den halsas med så så blir denna titel ännu orimliga:e mycket större tillfredestallelse. Sm. P. nar den bäres af en bank bokliallni en poettjenstetnan, en staddiskal, en advokat ni. fl. Numera lår det icke kunna Radras att lan.ltdornare kallas håradithöfdinger, då den gamla blyg- Kronprinsen anlände i måndags samma benamningen InglAsare icke torde harva någon mest lör sig att morse till Berlin, kunna blitva upphivat!. Men det Svenska akademien. Enligt hvad som kan göras och nu val kommer att eke, det är att afekuffa det onödiga Sv. D. sport kommer Svenska aka- demien icke att under innevaran- missbruket al den klingande titeln. Härmed år reeonnetnanget kommet de år komplettera sig i ledigheten till en sida af taken, sun) botritter- etter atlidne professor A. Anders- n• såsom sådana icke halt att beak- son. De rykten, som utpekat en tram- ta, nämligen den sociala sidan. For domareetåndet skall det blitva el gagn stående militartörtattare som de- att vice- haradeböldinge-titein alskal. signerad kandidat till den lethgva- fas. Men icke blott rår detta, utan rand° platsen i de adertons vittra denna enstaka reform skall målvånda ring, lära, enligt korrespondenten` blitva uppslaget till andra liknande, —h--, vara ogrundade. som kunna i tidsenlig riktning om- Ett nytt unionsfärdig mumies skapa uppfattningen af en del sinn- halleförhållanden. af norska tidningar vara å bane i Onekligen ar titelsjukan ett oudt, underhandlingar mellan norska hö- emu år djupt rotadt hos vårt folk. gerkretsar och svenska veneiter- Den år både en orsak till och en kretsar. Förslaget., som möjligen följd at det byråkratiska ekaplynee, har något sammanhang med det som kan kallas utmärkande for våra nya mellanpartiet i Norge, beror dagats Sverige. Sakurna halva ut- trågan om utrikesärendenas be- vecklat sig sa, att embetani•nortetau- handling. Enligt detta fbrslag skulle utri- dat hos oss kommit art spela en allt tör betydande full. Må mas icke kesangelagenheterna delas i två tnieelorstå! Det år har icke tuenin• aldelningar, en tör hvartdera gen att saga något illa om etubets- 1 spetsen tör den norska afdelniu- och tjenutemånnen sinom klass. Do gen skulle stå eu understadraiekre- aro Ivarson] vårda allt «kantrande torero, medlem al norska statsrå- lör goda egenskaper och gagnande det, och i spelsen för den svenska verksamhet, i allmänbet ittninetone. aldelningen skulle stå en svensk Men nog skulle det vara till löidel understatssekreterare, tillhörande tör utvecklingen, vm mas atatojen- det svenska statsrådet.. Med vissa sten hade ett så ölterdritret anseen- inskraalkningar skulle dessa alltet- de som den har. Nu drager den till bingar halva ledningen al de båda sig betydligt mera intelligens an den ländernas särskilds ut:1k« ärenden, har bruk tör och sålunda kommer och hvarderas chef med ansvar in- att locka. ifrån andra verksamhet.- för aitt lands representation, stor- tålt, der den kunde blitva till både tinget eller riksdagen. gagn och heder. 1 de stora kultur- Ofver dessa afdelningar skulle stå l•tieten, exempelvis England och chefen tur utrikesdepartementet, Frankrike, Ar det icke så som hår, att den gemensamme utrikeaminirteru, don unge mannen, om han vill •blif- svensk eller no. man. Honom till- va någontings, nodvaudigt måste ag- komme ledniugeti af vigtagar. och na sig åt statens *jonen Tvärtom 1r bilds hindun iieweuaanama trio och andra entrepenbrers böcker samt påstår att Fiffel mutat till och med ministrar, hvilkst skulle vara anled- ningen till att icke alven banar bak- tad. Nabob). cl
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.