Anmälan. Laholm if,. Tidning aumålea harmod vördsamt till pre- numeration för det snart stundan- de nya året. I allmänhet år med on prenu- merationsanmalan samma törhål- lande som med ett trontaL Ju fle- ra blommor, ju vackrare! Dertör hinder afven, att man vid genom- Itutande af. en och annan kolle- gas prenumerationsanmalan ej kun- nat undgå att tänka: Har du verk- ligen varit så duktig under årets literara aflan, som at hela den- na tirad synen framgå? Den som deremot faktiskt har bale ratt och skyldighet att påpeka egna förtjen- eter för att derigenotu bland all- mänheten göra tig ån mera kand, den göres det med godt samvete! För egen del hafva vi af meriter, föga, om ens något till godo, och *kulle derfbr detta "lockbete" e- gentligen ej hafva inkommit i tid- ningen. Men en "anmälan" ar ju blott en anmälan! Vi skola emellertid, så vidt moj- . list, 'söka medfölja den offentliga diskessionen at' tidens spörjsmåt i skilda hanseenden, meddela artik- lar at mera allmant intresse samt, såsom förut, låta skizzer, poemer kåserier o. a., som kan räknas till den lättare stilen, få sin beskärda del af vår tidnings utrymme. No- tisområdet,. såväl från in- som ut- landet, skola vi behandla med lämp- lig urskiljning. Åt följetongsafdel- ningen skola vi agua all \möjlig omsorg, och vilja vi härmed nam- na, att på nyåret en större, sårde-• les spannande roman kommer att i denna aldelning taga sin början. Och härmed ett ödmjukt och hjärtligt tack till alla våra läsare. under 92:an, och önska vi gerna dessa jemte än flera vid det nya årsskiftet välkomna shom prenu- meranter å L1111011118 nya Tidning, som afven tinder nästkommande år utgifves hvarje helgfri Tisdag, Tore- dag och Lördag. PrerallMerationsprtserna are: kr. 0:so för 1 månad " 1:35 " 1 qvartal ...... 11 2:60 halar " tre• qvartal 3:so 4:.so. helår Vid prenumeration å pesten till- kommer stadgad postbeferdingsaf- gift, bvilken utgör en fetttedel af tidningens har ofvan natiuda pris. All prenumeration bör ske au- tingen å tidningens expediti,n eller ock å närmaste postanstalt. Annoneprieet ar 10 öre pr kor- purrad; tuinsta annonsafgiften är 30 öre. Annonsera införande i alla sven- ska ätvensom i utländska tidningar ombesörjes. Laholm i December 189'2. ilecla Ur Cornelius lit, 1 en trne•k landsortstidning, *Pa- triot.. glest Aidenneae, offentliggör en hr Marin, Tellur, bvilken sedan många år tillbaka kant Panamaaff&- rens mysti•ke hjelie Cornelius Herz, följande meddelanden om dennes lef- naildopp: sebruelins Herz år — skrifver han — icke tyd»; ulan Löddi San Fran- einko år 1845, linne fader, infödd bayrare. hade i Grenoble eller Be- 111•13V)12 baft en liten bokhandel eller bokbinderi, hade der vilt sig med en fransyska och to 'tindrade till Ame- rika. Coraeliu.' röråldrar blelvo i San Fraecieco, der de etablerade en pappershandel, förmöget folk och gålvo sin eon en glimtande uppfo- ettan: Ef.er i Amerika •felutadt gymna- Iii- och utxive_raiteteatudier reste Cor- nelius såsom geditand likare till Hei- delberg för malt de• fullkomna sig. Ilar arbetade han lifligt och roade sig mycket. Han hade det bra, ty från de molla erhöll ban månadtligen 1,000 franc.. Utan att försumma sina tuedieineka studier epselaatte han sig myeket med konst, alltskildt musik; han var en framstående planovirituoe. År 1868 gingo hans föråldrats förut så bloin•traede a ihrer omkull, ocb den på bar backe sinade Heidelberg.- studenten begaf sig till Paris. De månen itonattörernAl, med bvilk• han pryd' sitt studentrum, målningar, ekulpttper 0. 5. •„ hans alskada pi- .5o, allt sålde lian ocb betalte sina bergighet. Derpå vandrade bag till fots till Paris, utan packning, titan penningar, i obeekriflig miedre, och som hår och der tvang honom att taga barmhertigheten i anspråk. Han ankom till Parit, bruten af umbåranden, men hade det goda in- fallet att vanda sig till Rivoliapote- ket på Rue de Rivoli och anhålla om plats; ban hoppade' kunna göra sig nyttig genom sin bekantskap med de tre verldrispråken och genom sina medicinska kunskaper; man kunde ju antaga honom på försök och betala honom hvad man ville. Min princi- pal, hr Allorge — lager berlinaren — hade medlidande med den acne- kars karlen. och då han bade en jat- telik newlendliindire, med hvilken han icke sjelt kunde oreelotitta rig, antog ban den forne Heidelberg.- studenten idiom hundvaktare. Jag ser, An i deg hur Corneliue Herz tvinade hunden i Seine, till- redd" hans föda och motionerade ho- nom. Hunden var lycklig och oj mindre haus vårdare, som ock var tacksam för den francs han utom- vivret dagligen erhöll. Då några da- gar senare min principal vistadeo hos sin familj på landet berättade Herz tör mig sin lefnetletaga. — Det ar klart rilutado han, att jag ej i hela mitt fil urrenar fortfara som hundvaktare. ing åmner fullbor- da mina studier i Paris och har ta- ga min doktorsgrad. Om du har nå- gra medicinska böcker så låna dem åt mig. Har du också naturveten- skapliga verk? Elektriciteten Intres- serar mig eirekildt, don år nittonde århundradets efor* X! Jag lånte min nye vAn de få böc- ker jag bade och lofvade skafta ho- nom fler. Derpå bad nerz mig att ett ögonblek tå såna sig vid pianot i salongen. Jag hade ingenting der- emot och hen spelade ur liuteudet stycken af Haydn, Beetohwen, Men- delssobn, Schubert och Mozart; han framlockade ur pianot roidnna toner, som aldrig förut blifvit hörda i hr Allorges salong. Då jag följande dag berättade för min principal, hvad !om förekommit. ville Alven han hö- ra hund vaktaren musicera; denna vägrade emellertid att uppträda i sina trasiga klAder. Vi skaffade ho- nom nya och hans pipet förijurne en- Man omtalade emellan de h var. stycken han utförde och han låt Ole dervid kanna sin andliga begåEning. Förre generalinapektet en för lalt- !åkare kårel), dr Guyon, tog sig af honom och redvan töljnnde dag till- lat hr Allorge att Hets några timmar dugligen fick bereda sig på sin li- ktal eexamen. Men Hertz behöfde ej längre syssla tned lunden.. Vi skaf- fade honom !infinn mysselsattning och kort tid efter fick ban anställning som assistent i Charenton, der han gifte sig. finns första giftermål var en dårskap. Hen unga fru var vis- serligen mycket !kbm', men hon var tvåtterska en obildad landslolla, fat- tig och i socialt afseende mannen långt underlågeen. Hon var sträng katolik, han jude. Vigseln egde rum i amerikanska ambassaden. Jag var brudgummens vittne och jag kan knappt utan att skratta tänka på det- ta åktenrikap mellan en katolik och en jude inför en protestantisk am- batradör och i närvaro al religione- lösa vittnen. Smokmånaden var of kort vara k- De två tusen och några hun- dra francs, som Rosalie medförde i bort emulto bort som ett tunt enö- tacka för vårsolen. Herz köpte sig eleganta kläder och lör 800 trance medicinska instrument. Nu började elåndet igen. Etter någon tid mötte jag och ett par af mina kamrater vår van Cornelius på Pont-Neuf; han var i ett obeekrifligt tillstånd. Sin Ro- cilie hade han skickat till London, der bon skulle blifvet hushållereka eller bonne. Han var hungrig. Vi togo honom med in på knejpen sRen- des-vous de la Marines och lat ho- nom frukostera. Han rent af frossade. Derpå gåtvo vi honom hvardera nå- gra Gona och såg honom icke mera. Krigsårets håndeleer hade skiljt / oss åt och ingen tankte mera på ho- nom, då en dag paristidningare för- malde, att Cornelius Ilerz blifvit ut- namd till riddare af hederslegionen till följd af den stora lörrjenst ban inlade genom att alldeles på egen hand inruta ett fahlazarett. Detta var 1871. Sju år senare er- loro vi likaledes af tideingarne, att Hera såsom anordnare af ett eårde- lee antnirkningsvard elektrisk titetåll- Ding var ntnarnd till officer af bedera- legionen. Och som bekant förde h•ne snabba karrier bono.n snart till stor- officersgraden. Sedan degis bar jag fyra eller fem gånger återsett Hets i Paris, liv& ken förandring bar ben ej undergått) Det var sj högre tnia hundvaktare, tighet. ej långro tvatterakan Regalier; akta hala, ej långve min gist på knejpen *Rendez-wo» de la Marinel. Min förre van hade blifvit on stor man. Politici, financieror, vetenskapsman och industriidkare följde honom så- som en trogen stab. Alan berättade för mig att han, sedan Roselie efli- dit 1871, hade gift om sig, han ha- de en talrik leomaj, att ban alltjetnt arbetat skarpt och alltid ämnade gö- ra det, att ban nått en hög 'tinning inont sociteten och hoppade' att snart vara en rik nano. tänkbart, att alven lika beråttigado gom skyldiga hanayn till unionens framtid en gång för alla •flifvatle projektet om två utrikesministrar - inom unionen. ••■■■ •■ • Nabob. vapentjensten och dess verklig betydelsen. Lag om bevisning inför råtta. Sedan det af nya lagberedningen atgitna förslag till lag om bevis- ning inför rätta undergått gransk- ning inom högsta domstolen, baf. va, med anledning af domstolens anmärkningar, på uppdrag af jugri. tioministern, de ledamöter at be. redvingen, som deltagit i utarbe- tandet at namda lagförslag, upp. gjort förslag till ändrad lydelse af vissa paragrafer däri. Propositio- nen i ämnet torde vara att rörvan- ta vid årets riksdag. Skall regeringen komma med ett förslag i röstrAttsfrågaul Jag kan ioke påminna mig, ekrifver en kor- respondent till Sk. Attbl., att det på månget år vid tiden så nara in- på en riksdag varit så absolut tyst England hotar. Till "Times" te- som i år i fråga om hvad man möj- legraferas från Trangen Engel- ligen kan vänta at den kommande ska regeringen har i en not till riksdagen. hronouppbörden eger ILIneVa• Med undantag af ett mycket dun- marockanska regeringen gifvit sul- rande år ruin å nedannämda tider tanen 48 timmars frist för att för- kelt och mycket sväfvande yttran- och ställen: klara, huruvida han vill lemna den de i Stockholms Dagblad — som Å rådhuset i Laholm med Laholm. begarda upprättelsen för det mord kunde tvdas så, att regeringen fun- - å att komma med ett för- stad den 1 Februari kl. 9 f. m, en marockansk poliskonstapel bo-. derade p 1 Laholm, fögderi: gått på en britisk undersåte från slag om nedeattning at' valcensur, Å förra länemansbostallet Udda- och en liten antydan i Norrköpings Gibraltar. Tidningar, om att man skall för- red den 13 Febr. kl. 9 f, m. med Knäreds socken; i Veinge socken- Amerika afspltrrar sig. Sena- söka göra 1893 års riksdag så kort ten hur antagit karantanalageu lör som möjligt, har ingenting fbi-sporter stuga den 14 Febr. kL 8 E m. med utländska fartyg. om hvad som kan vara i görnin- Veinge socken; å Tjerby gastgilva- gen. regård den 15 Febr. kl. 8 t. m. med När jag därför midt upp under Panamaskandalen växer. *Co- Tjerby sockels; å Hishults gatagif- cntdes påstår att förre ministern Bot- det just pågående folkriksdagsva- varegård den 20 Febr. kl. 10 f. rn. haut förklarat för undersökningedo- let i ett sällskap sammanträffade med Hishults socken; I Voxtorpe waren, att han underlåtit offentlig- med en högkonservatif senator, be- sockenstuga den '21 Febr, kl. 9 f. göra ingeniör Rouseeaus rapport om agnade jag tillfallet till en liten In. med Voxtorpe socken: å Eden- det mieslyokade resultaet med Pann- interview. borga gistgifvaregård den 22 Febr. makanalens utgratning på inrådan af Senatorn trodde att regeringen kl. 8 f. ni. med Renueslöfs samt dåvarande figansmialetern Careot. re- verkligen skulle komma att redan kl. 11 f. ni. med Ysby socken; i ptiblikens nuvarande president. Tid- i år framlägga ett förslag om strec- Hasslöfs sockenstuga den 27 Febr. ningen tillägger, att Bslhouts för&lu- kets sänkande till 500 kronor, men kl. 8 t: in. med Hasalöfs socken; i ring föret etter Ytlig diskussion toge han hoppades ändå att det icke Östra Karups sockenstuga den '27 till protokollet. Det försäkras, att måtte ske i år. Just för folkrikt,- Febr. kl. 1. e. ni. med östra Ka- undersökningsdomuren Franque ville dagens skull. mps samt kl. 2 e. ni. med Skum- i söndags förhörde Freyciuet cch Sjelt vore han med på ett 600- meslöfs socken; å hotellet i Laholm Floquet såsom vittnen. kronorsetreck, och det. skulle i si- den 28 Febr. kl. 9 f. in. med La- now tid visa sig att man icke i holms socken. den förkättrade första kammaren I unionsfrågan hade att söka de värsta motstliu- Fotkrikedagsvalet i Hallands lån. her den bekante professor W. C. darne till on rösträttsreform på Den slutliga röstsammanräkningen Btogger uttalat sig i ett par artiklar allvar. ger vid handen, att länet till re- i Verdene hvilka utmynna i livar då? frågade jag. presentanter i folkriksdagen valt följande förelag: Jo, bland bönderna svarade han. musikdirektör Alfred Lundgren i Regeringen törkelår på företa stor- Nar det en gång på allvar kommer Varberg med 1,371 röster, 'maski- ting nedvattande al en niausiark ko- till afgörande, skall ni fl se att det nisten J. Hansson i Halmstad med att tennu, mtdau tinget år wl bli: hos bönderna det kompakta 965, landtbrukaren C. A. Andersson samlade, utarbeta utkast till två al- motståndet uppstår. Vi — i törsta i Torpa med 724 och metodistpre- ternativa företag angående utrikes- kammaren — skulle kanske ingen- dikant 0. Uppling i Halmstad med ministerfrågan och ordningen af de ting ha emot att se bondelemen- 690 röster. Till suppleanter halva diplomatiska ärendena. Begge för- tet en smula nppblandadt Men valts folkskolläraren E. Thorson i slagen må grundas på lull likstallig- rör en gång på allvar vid bönder- Tölö med 635, handlanden A. Sö- bet, det ena på föruteättningen om nas maktstallning och det blir an- derström i Laholm med 468, sko- en. gemensam svensk eller norsk ut • nat ljud i pipan än nu — — — makaren K. a. Johansson i Halm- rikeswinister, det andra på förureått- stad med 463 och tradgårdsmasta- ning om, egen norsk utrikesminister. Deu nya hårorditIngens vapen- ren M. A. Holmberg i Falkenberg Till det törna af dessa alternativ må knyten den -reservation, att någon be• öfu Inger. I en uppsats, rörande do med 395 röster. staintnelse i rikeakten angående det- under det nya året föreliggande uppgifterna, yttrar "Strims Fifte aliminna svenska-folkekol- "lotslag idke måtte intugae, så att om "de impulser hvilka uppifrån Iårarernötet skall hållas i Göteborg man icke alltid skulle vara bunden vid denna ordning, i fall den i praix- skola Bilvas för att ingjuta den rät- under förra hälften at instundande is skulle vara ofördelaktig för Nor- ta andan i den nya forordningen", Augusti månad. följande förträffliga ord, soul f ör- ge. 'flinat& skulle det getvas kotni- Invandringen till Amerika. Till lån i uppureg att tratnlagga ett ut- tjena allvarligt beaktande: kust angående do förslag till lindriu- 'I detta hänseende tillåta vi oss "Times" telegraferas från Philadel- gur i Norges harorduing, som måste framhålla angelägenheten at att de phia, att lagförslaget angående för- anses erlorderliga tör att Norge skul- vapenötiliugar, hvilka landets ung- bud mot invandring under ett år har uppgifvits. le kunna sågen lemma ein proportio- dom hädanefter i högre mått an usla andel till det geweneauma för- hittills skall vara underkastad, re- svaret. dan från första början måtte så an- Isförhållandena och sjöfarten. Begge komittSernaa förslag skulle ordnas, att deras allvarliga och Medan från olika håll spörjes, att förelaggae utvunnet 1894 till förbe- gagnande syfte klart och tydligen hamnarna äro at' is stängda, är redaude diskussion ocb eventuelt an- framstår. Allt som kan räknas till Halmstads hamn alltjemt öppen. 1 tagande. onödigt pedanteri likasom till fiard onsdags forcerade den lilla krafti- nerefter ',kulle stortinget • genom och prål måste omsorgsfullt aflags- ga bogserångaren "Nissan" ganska regeringen anhålla om nedsåttaude nas, beväringens tid och krafter ta- lätt isen i inre hamnen, genombröt af en untevarantle svensk gas i anspråk endast för inhena- den derefter ut till vågbrytaren lör bvilken den norska koteittSti skul- tande af verkliga militäriska fär- och gjorde så en bred retina ge- le ha att framlaggs de utarbetade digheter och för dess utbildning nom hela isbandet ut till öppet förslagen till diskussion och derpå att reda sig i tält, hvartill gifvet- vatten. Strömmen förde den sön- följande förhandlingar: vis afven hora den så nödvändiga derslagna isen dels mot östra stran- Dec förenade unionekornitåe slut- manstukten och "lystringen". Och den utom hamnen, dels ut i Kat,- liga förslag skulle vara så tidigt får- livad som är icke mindre vigtigt: tegat, som så långt ögat kunde nå duga, att de 1895 kunde Dan:flaggas hos befälet från det högsta till det var isfritt. Såvida ej starkare köld lör norska stortinget och svenska riks- lägsta måste det inskärpas såsom inträder, anses den gjorda inseg- degen till antagande eller,förkastande. en af degis allra förnämsta uppgif- Med anledning id den °feen:tam- ter att med sträng rättvisa och hu- lingsrannan lätt kunna hållas öp- pen säger "Halland". da reservationen, att bestämmelsen manitet behandla denna ungdom, — Genom den ihållande kölden om gemensam utrikesminister icke och anse den för hvad den är: en skulle rastslås i riksakten, yttrar N. svensk ynglingaskara, som med tå- har drifisen i sundet ökats. Isbry- taren "-Thor' måste i torsdags e. D. A.: lig undervisning och goda föredö- m. aflösa ån färjan, som råkat ut. Denna märkliga reservation, som men skall upptostras till att, om för ett, missöde, och kommer tills- vill beröfve en al de viktigaste unio- det för en gång fordras, ställa sig vidare att ombesörja trafiken på nell bestämmelserus riksakts kraft i ledet bland fosterlandets försva- traden Helsingborg—Helsingör. och göra den svensk-norska elvor- rare. Hvarje yttring af pojkaktigt Den direkta förbindelsen med enekommeleen når som hetat uppsåg- ötversitteri, dum ungaktning eller Köpenhamn år fortfarande stängd bar från norsk sida, eatter den råtta förolartipande råhet hos bestal och till tbljd af de svåra isförhållande- veasterstatepelu på hr Bi oggere för- underbefäl måste på det stränga- na i sundets sydliga deL Flere slag, på samma gång den beredvar ste bannlysas och stämplas såsom ångare, kommande norrifrån, ha det hvarje utsigt att vicka anklang brott mot god militarisk anda. Der- fbrgitrea sökt uppnå den danska atom de partilager, till hvilket herr emot bör genom exempel och an- hutvudstaden. Drogdan år pac- Brugger sjell rakna.. icke desto visningar uppifrån hela tonen vid kad med is och så godt som omöj- mindre måste man erkanna, att för- bevaringsötningarna bli sådan, att lig att passera. fattaren valt den enda ratta utgångs- aktning och förtroende för befälet 1 norra delen af Öresund var det punkten, då han framhållit, hurusom framkallas, att fördomarne mot, vap- i går i synnerhet midsunds som man icke kan hoppa. pk oågon verk- nens bruk, der sådana finnas, sking- den mena isen fans. Norrut if- lig unionel tuppgörefees, utan att ras, och att nationalandan vacker', rengorn i Kattegatt var temligen man på samma gång håller fast vid der den slumrar, samt medvetan- isfritt. sammanhanget mellan rattigheter och det om hvarje svensk mans pligt skyldigheter. Finge denna uppfatt- mot fosterlandet starkes. Kunde Faatatildt utslag. Sedan han- ning alven göra sig gillande inom derjemte några förenklingar ske i delsfirman A, & J. Nelson i Hel- en eventuel .norsk unionekomitde, uniformevasen och militärisk eti- singborg och Edv. Skagerlind & o:o GULD ehuru deo tillsatts at stortings- kett, aro vi förviaaado om att U- i Göteborg såsom borgenärer ihand- majoriteten icke sammansatta al idel ren detta i sin mån skulle bidra- laade Aron Bergström. i Halmstad parti:nio, vore det gnabb:n:a icke o- da till en rigtigare uppfattning af konkurs yrkat snavar & dennel för
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.