Anmälan. Laholms å Tidning anmalea harmod vördsamt till pre- numeration för det snart stundan- de nya året. I allmänhet år mod on prenu- merationsanmälan samma förhål- lande som med ett trontal. Ju fle- ra bloinmor,. ju vackrare! Derför hinder alven, att man vid genom- lagrande af en och annan kolle- gas prenumerationsanmälan ej kun- nat undgå att tanka: Har du verk- ligen varit så duktig under årets literåra äflan, som at hela den- na tirad synes framgå!? Den som deremot faktiskt har bål(' rätt och skyldighet att påpeka egna förtjen- eter för att derienom bland all- mänheten göra Fig ån mera kand, den göra det med godt samvete! För egen del hafva vi af meriter, föga, om ens något till godo, och skulle derför detta "lockbete" e- gentligen ej hafva inkommit i tid- ningen. Men en "anmälan" är ju blott en anmälan! Vi skola emellertid, så vidt möj- ligt, söka medfölja den offentliga diskussionen af tidens spörjsmål. i skilda hänseenden, meddela artik- lar af mera allmänt intresse samt, såsom förut, låta skizzer, poemer kåserier o. a., som kan räknas till den lättare stilen, få Hin beskärda del af vår tidnings utrymme. No- tisområdet, såväl från in- som ut- landet, skola vi behandla med lämp- lig urskiljning. Åt följetongsafdel- =gen skola vi agna all möjlig omsorg, och vilja vi härmed näm- na, att på nyåret en större, särde- les spännande roman kommer att i' denna afdelning taga sin början. Och härmed ett ödmjukt och hjärtligt tack till alla våra läsare under 92:an, och önska vi gerna dessa jemte än flera vid det nya åraskittet välkomna såsom prenu- meranter å Laholm nya Tidning, som afven under nästkommande år utgifvee hvarje helgfri Tisdag, Toni- dag och Lördag. Prenumerationspriserna äro: kr. 0:so för 1 månad " 1:35 " 1 qvartal " 2:so " hank " 3:50 " tre qvartal " 4:so. " helår Vid prenumeration å posten till- kommer stadgad postbefordingsaf- gift, bvilken utgör en femtedel af tidningens hår ofvan namda pris. All prenumeration bör ske an- tingen å tidningens expediti ,n eller ork å närmaste postanstalt. Annonspriset år 10 öre pr kor- pusrad; minsta annonsafgiften ar 30 öre. Annonsers införande i alla sven- ska äfvensom i utländska tidningar ombesörjes. Laholm i December 1892. Reduktionen. Panarnarraken. Pennmastraren syrite ekolo sträc- t i ka mina följder Alven långt utom Frankrike" gränser. Amerikanska tidningar påstå trim- ligen att man alven i Nya världen har en lull? utbildad Panatuaskandal, i det ett tjogtal millioner al de franska peneingarne barnmat hos amerikan- ska politici. eNawyork Evening, Post. och *World• hamna utförliga meddelan- deo nar saken. hvaraf framgår, att Paaarn•bolagete muteyste.n egentli- gen uppanunte på Amerikansk bot- ten. Då nämligen Ferdinand Les- eepe 1880 hoa transatlantiska politici stötte på svårigheter mot anlAggan- det. at Panamakanalen lör europeisk .111kning, organiserade han ett «acne- rikactekt utskott., som skulle sörja för företagets neutralitet, och försåg detta utskott med 12 mill. .francs. Sedan dessa etbertdelser tråffate (ich många politici och tidningar mu- tant, lade Amerika ingå hinder i vi- ger? och Leesepe kunde lugnt resa hem. Simotn en at dem, hvilka rik- ligt försåg°, med Panamaguld, nam- nes air Thomp•on, marinminister un- der preeident Hayes. Han skall i 8 Ar halva mottagit ett årligt belopp al 2b.000 dollars utta Leeeepe. . Hela Newyorkpressen yrkar på an- stillandet at en amerikansk Pants- mannderaökning. — Undersökningedocaaren Frange- ville bar nu •folutat mina uuderact- tingar ocb skall resultatet som i dig offeatliggörae. 1 sitt eIntyrkande fordrar generell prokuratorn atl do anklagade strängt straffa*. Böter skulle vara otillrlick• liga.- Rättvisan fordrar skingrare straff. Cedererants domaaga Inför ty- ska riksdagen. 1 måndags öfverleronadea åt tyska riksdager en tevit bok angående Sa- mol,.bvilken innehåller den diplo- matiska korrespondensen från våren 1890 intill den 6 Dec. 1892 och i fem aldelningar behandlar Samoas all- minna politiska utveckling, makternas förhållande och Cedercrantz utnarra- ning till öfverdoruare och hans verk- samhet, Senfl t-Piloachs utrallninIng till ordförande i municipalrådet i Apia 00h hane verksamhet samt slutligen den samoanska landtkomtniesionens verksamhet. Företa aldelningen skitar mod ty- ske vicekonsulne borättelse at den 10 September 1892, enligt hvilken man fruktar att öppna fiendtligheter skulle utbryta bland de infödde, un- der det att både regeringens och monicipalitetete financiellu stallning år ytterst vansklig och ohållbar samt handeln fullständigt stillastående. Andra aldelningen omtalar att öl- verdomaren begärde understöd al do kontraherande makternas krigsfar- tyg bvilken flottdemonstration dock ej blef af. Tredje aldelningen omtalar ölver- domarens verksamhet och slutar med en berättelse från tyske vicekonsuln af den 25 Januari 1892, bvilken tem- ligen skarptrkritieerar öfverdomarens uppträdande innan Senfft Palmett?, an- komst och enligt hvilken Cedercrantz för det mesta på ett förfelade gått in- blandat sig i alla för•altnimeengeli- Rentierer, ofta varit i strid med kon- sulerna och flere gånger i ådragit sig förebråelser från engelsmans och amerikanarens sida; efter Senfit Pil- @eche ankomst hade han inskränkt sig till ren domareverksamhet, men också hårvid ådragit sig klagomål öfver lagskipningens långsamhet. De infödde aro likgiltiga mot honom och hans verksamhet, ehuru han snarare trodde sig kallad som representant för larnoiska An för frånruande in- tressen, och faran för ett ensidigt beskydd för do inföddas på frAmlin- garnes bekostnad, icke var utesluten. Konsul Bierinanne berättelse af den 30 Okt. 1892 konstaterar den eamoaneka regeringens finansiella följd af •vissa af svårigheter, hvilka municipalrådeta anordningar angåen- de tullnedeårtningen hade fört till on tillIalLig betalningeinstillelsel Den tyske medlemmen sf den sa- moanska landtkornmissionen bar in- minde rapport till rikekanelern om meningsskiljaktigheter mellan °Iver- domaren och kommissionen angående ,virea utgilter, Och vidare oro den långsamhet, kvarmod kommissionens arbeten gingo, hvilket förorsakade, «tt England och Amerika på uppfordring af tyska regeringen tillesti"am, tued denna utfardade instruktioner om ar- berett? påskyndande. Den hvita boken ir n ehåller vidare aktstycken, enligt hvilka do tre kon- traktmakterna förklara de al Ceder- crantz ensidigt faetstålda registrerings- argifterna lör höga. Stor bank försnillning i Italien. Enligt sAgence Stefania har vid re- geringens revision af bank filialer) f Neapel uppdagåte on kaasabriet på 2'1, millioner. Kassören år arreste- rad och hiktningborder be utfirdate mot direktionen, som rymt. Intensiv köld råder i Ameri- kas förenta stater, eårekildt i de norra och östra. Flerestades Aro hamnarne tillfrusna och på andra mallen hinnmas skeppalarten af vål- diga simmande ieWock, Ryssland ooh Frankrike. W ner Tageblatt• påstår att i Novem- ber 1892 underhandlingar blifvit för- d• mellan Ryssland och Frankrike 4örsode alelutandet al en militärkon- vention på följande basis: Antingen Ryssland eller Frankri- ke anfalles af Tyskland ensamt eller at Tyskland och dess allierade, skall den icke direkt angripna makten in- om 6 veckor mobilisera 600,000 man och inom förloppet af de följande 3 veckorna ytterligare 600,000 man. Tidningen vet icke om militärkon- ventionen blifvit undertecknad eller om blott ett protokoll blifvit uppsatt i hvilket de ledande synpunkterna blifvit bestämda. Ozaren ooh hans folk. Den of- ficiella tidningen offentliggör ett svar från ezaren_pi staden hloakwae ny- lreOnekan. 1 svaret eepe: Måtte Uild höra var bön ocb göra detta år fredligt och •Iligingerikt för land. nyss- Kejsar Franz Joseph ooh fran- ska sändebudet. •Le Figaro. be- rliner om en uppseendeväckande hän- delse, som tilldragit sig vid bolvet i Wien. Vid senaste hoffesten för- bigick Franz Joseph afsigtligt tvAn- ne gånger seniorn vid diplomatiska corpseo i Wien, det franska sande- budet detetides, ehuru sändebudet tvi gånger tog plats midt emot kri- garen. Oholera nostras. I anstalten för sinnessjuke i Nteticben har de sena- ete dagarne upptrådt on epidemi, som hittills bar bortryckt 8 ruenni- e kor. Efter en bakteriologisk un- dersökning ställes diagnosen: chole- ra DOetrtle. Brunnot jernvägståg. 1 Slato- ust—Samarabanan råkade, enligt te- legram från Petersburg den 17 den- nes, ett jern.vAgetåg under full ging i brand, 48 rekryter omkommo. Kungen och mjölkfatet. (Ur Skånska Aftonbladet). (Forts. fr. föreg. nr.) — Nej hela skadan vill jag beta- la. Och var nu inte ledsna på mig godt folk. Dermed lade kungen en blank sillverkrona i gummans hand. Och nu idel ett tackande utan all Ande. Och så gick gubbfar till skå- pet, tog ner två glas och frågade om ban finge bjuda på en sup. «Gems!. sade kungen och så togo de supen. Kungen blet allt mera intresserad al det enkla, anspråkslösa bondfolket och gjorde sig nu ingen brådska. Han slog sig ner på en af tristolar- De •och började resonncra om e:t och annat. — Ni. ni- har vik varit och sett kungliga jagtklubben, som husarer bar i ekogen? — Töcker nå'n det, svarade bon- den, tacka Gud vi få stycke nar?a ut- om döra, å sa di långe hålla på å graesera i våra' skoga, lår la både vi å krittera svika ihjAl. Kåringen mi ha la så möet gläds eak att få se kon- gen nAr han kom så nåra, men i sön- dasse åttedar seds då feck ho !ånger nasa, å de i ejellva körka ändå, tu biet solo ho satt der i sin andakt, lustes då på att inga kvarken mån- neeker eller djur leck gå den vågen pi ens ba' loilla afetAnd .der jagen böll . på å deq kommer yngst. att va- ra ena hel vecka. Mor ho a då så nufiken å vela se kongen, så ja tror nftetan ho velle ge basta kon i båse bara för ho finge se en drömt i'n. — A, nu tar du la og te't, Johan- nes, så barneliger A ja la hAller inte. Men nog vette ja ge te, ett par reks- daler om jag , feck re'n, de kan ja inte flake för, sade guarumn der hon låg på gollvet och torkade upp den utslagna mjölken. — Å du söklo la den håle heller å inte du ge nåra penga för di, tu han å la inte anet An ena sundiger min- ska han håller fast han år korg. Men fasa bra måtte kam allt se ut å fasa beskeller måtte han og våra ätter som di 'Alger, å de å la håller inte föralt, tu hur feen da å, så å de la boen som får löna'n anda, sa' bonden. — Ja, nog år han en dyr gödkalf som svenska folket skulle vilja vara al med, men så !ange do Aro tvung- na att ha en kung, få de vål behål- la honom och denna år väl icke var- re An de andra, sade kungen. — Då tror ju 'east inte att påken år så dummer utan han måtte kunna fundera ut att ett rike måtte ha en eturestnan, så nåden beakeliaro kung in vår ha la aldri heller funnits vila, men ja töcker bara ban å för dur, tu åttor som ja hört sågande., sa hans lön gå upp to netopp fem tusen rekedaler om da'o, jaha, å se da' töcker ja IL för möet. — Att bana lön år stor, deri har du fullkomligt ritt, min gubbe, men kanske kung Carl icke ligger sig mera till godo under året an hvad ni gör at eder gård, svarade kungen allvarligt. Nu fick kungen syn på lille shljölk- nisse., som stod och blängde i hör- net af langen. Han gick fram till pyser, ocb klappade honom. — Nå, gosse lille. Ver inte rådd nu längre. Såg mej hvad du beter: — Ja heter Carl Johan. — Jaså, du har samma namn som min gamle farfar. Ni blir dn lik honom också, så blir dn åtminstone inte buskablyger af dig. Och nu min pojke, ska vi göra upp rakningen med bvarann, och det blir val inte svårare an med mur och far. Har, m in käto Carl, (och dersied rilokter kungen honom en hundrakronesedel) hår har du en lapp att sitta på din sönderrifna skjorta. Blir det något alver, så bo far din gömma det till framtida bebo!. Och nu äro vi val goda vinner? Bonden och hans gumma stodo bara och otormglodde vid åsynen af den stora sedeln. Föret teg de och se'n sa de aldrig ett ord. — Och nu, tillade kungen, di han stod på tröskeln, ett tack för trakte- ringen och tack för det nöje jag haft i edert sällskap. Mor sa nyss att bon ville se kungen. Titta nu på mej, mor lilla, si mycket hon vill. Det kostar inte mera för det. Gamman bleknade som en hamn och störtade på kol för kungens föt- ter, under det en ström al tårar flö- dade ner öfver de grofvn kinderna. — Se så, inga barnsligheter! Här sades nyss att kungen Icke Ar annat lin en vanlig syndig menniska, och sådana knäfaller man icke lör. 'rack för er underdåniga tillgifvenhet, men för mycket Ar lör mycket al livad det an vara mi. Gunnrum bad nu att åtminstone få den nåden att kyssa konungens hand. — Hon menar förstås på mun, mor Men se det törs jag inte olja ja till, för då kanske farsgubben, når han får se det, tar fram stora knöl- påken igen och den har ing en rys- lig respekt för. Farvål, mina vinner: Och dermed gick kungen skrat- tande sina (Fade. Ilen gubben och gumman med pysen emellan sig stodo der och bu- gade och nego så långe monarken var inotn synhåll. • • Och hundralappen som skjortan skulle lagas med? Den tyckte more- gumman vara alldeles lör god att anvindas för det andemålet. Ingen sitter en ny lapp` på ett gammalt kläde, resonnerade man kanske. •Lap. pen. blef i stallet helt ograverad in- satt i linets allmänna sparbank och bar der sådana goda frukter att den drittel Carl Johan i tillfälle att vid 18 års ålder ingå som elev vid Gö- teborgs folkekoleeeminarium, derifrån ban sedermera utgick med berömli- gaste betyg i skval kunskaper som uppförande. Han varde en af Skara stifta skickligaste folkskollärare. —b,— äihstagen. Centern i andra kammaren hade i tisdags sitt första eammantride för denna riksdag och utsåg dervid un- der tir Lilienbergs ordförandeskap till förtroendeman; hrr Lilienberg, Nlelin, von Friesen, Lindgren och Vahlin samt till förstårkningsmin: hrr Boketröm. Nilsson i Lidköping, Elowsoo och Guru:chili,. Antalet ?larmande uppgick till nämnare 60. Gamla landtmannapartiet omvalde likaledes sina flesta förtroendeman hin föregående riksdag. Sålunda utsagos till ledamöter i niomannarå- det; hrr Olof Jonsson i Hof, Ljungmun, Folke Andersson, Gunnar Eriksson i Riktviken, Andersson i Högkil, An- ders Persson i Mörarp, Hans An- demon i Nöbbelöf, Johansson i No- ravkog och Wiltst61, den eiernamde insatt i st. I. Carl Persson I Stallet- hull; till skattmästare: hr Jansson i Sax- hyttan samt till tryckkomiterade hrr Liungrnao, Andersson i Nöbbolöf och Hansson i Solberga. Nya landtmannapartiet hade i ons- dags afton earnmantrade för val af Iårtroendeman. Tio ledamöter i nio- mannarådet utsågos hrr A. P. Da- nielsson, N. Petterson i Runtorp, Lasse Jönsson i Sandby, J. Anders- son i Tenhult, Ivar Månsson i Trea, Jan Eliaseon I Skuttuogeby, Johan- neo Jonsson i Fröstorp, Svartling och Ostberg, Till supplenter valdes brr Kihlberg, Nils Ohlsson i Altar- et., 0. Ericireeon i Bjereby och 13o- i"thius. Inom andra kammaren halva mo- tioner vickte: af hr Nils Nilsson i Skårebus; om 14 riksdagsordningen; ändring af af hr Zoete:man: om ekrilvelse till regeringen angående Andriog i gif- termllsbalkent • I hr Ernst Beckman; om upprät- tande af en svensk arbetestatietiki af hr Bezell: om lindring af folk- skolestadgan med alseende på un- dervieningstident al deo samme: om anslag till utar- betande al en lärobok i geografi för folkskolan. . • keee med 191 och Lilianberg m ed 110 röster. Nålmast kom hr Pet- torsion i Runtorp fred 85 röster. Till ledamöter i talmanekonferen- sen bar af första kammaren utsetts hrr grefve Lagerbjelke med 66 samt frib Bitit och Reuteravird med livardera. 65 röster. tironprInserman lår komma att tillbringa vintern på Ischia, den för sitt hårliga klimat bekanta ön i Neapolitanska bugten. Del partnammantraden, som höl- los i tisdags vid riksdagen halva, livad resultaten betråffar, icke vi- sat någon ändring i tbrut rådande förhållanden. Amerikanska ministerposten 1 Stockholm. Kandidater för denna post ha redan börjat uppträda Amerika, stiger Chikagotadningen 'Svenska Tribunen', som tillagger, att ett betydligt antal rika och framstående politici inom kort sko- la ha anmält sig villiga att intaga mr Thomas' plats. Samma tidning uttalar derjemte såsom sin «var- tygelse, att mr Thomas "med eit- kerhet kommer att återkallas" samt att 'hvarje försök från svensk sida att verka för haus bibehållande skulle göra snarare skada ån gage. Detta uttalande synes 'Armast ha. framkommit med anledning af en i (juteborgs Handelstidning ut- tryckt önskan, att mr Thomas måt- te, trots den i hans hemland in- träffade regementstbrandringen, få qvarstanna på sin plats. Norska statsråden demonstrera mot konungen. Då kamrarnes de- putationer i tisdags kl. hall 1 skul- le af konungen begara talmän, in- träffade, att norska statarådsardel- ningen i Stockholm — utebleffrån kungl. slottet. Annars har alltid varit förhållandet, att äfven de nor- ska statsråden infunnit sig till den- na ceremoni, vid hvilken de jem- te de svenska stordignitarerna om- gitvit 11.111. konungen, då han mot- tagit kamrarnes delegerade. Nu väntade man en god stund på de norske ministrarna, men dessa ute- bletvo, ehuru, såsom vi antaga, de vore till ceremonien inbjudna. Förhållandet kan anses ovistigt, anmärker Notrk. Tidn:r-, de svenska statsmakterna kunna nog sid till-- fallen sådana som det oinakrifna närma sig hvarandra utan att be- hörva glansen af de norska herrar- nes narvaro. Men hvad som i dag intraffat år dock betecknande för den norska regeringens stämning gent emot det 8. k. broderlandet (för att icke tala om den mot ko- nungou visade ouppinårksamheten) och åskådliggör för öfrigt den uni- onella kria, hvilken för närvarande med stora steg rycker oss in på litvet. Vi halva emellertid den rasta till- försigten, att Sveriges riksdag, när den unionens stormen bryter in ötver oss, skall stå såsom en man "kring sina tosterlandska fanor". Ordspråket sagor ju: "enighet ger styrka". — En förklaring ötver orsaken till de norska statsrådens utablit- vande vid talmanautnämningen lemnas al Dag. Nyh., som påstår att anledningen narrrast ar att sö- ka i den unionela bristen på ett uniouaspråk. 1 inbjudningen stod nawligeu att samling skulle ske kl. "en rivart på ett". Detta betyder på svenska kl. 12 och femton minuter, men på nor- ska kl. 12 och fyrtiofem minuter. Sverige - Norge och Schweita. Sveriges och Norges regeringar hat- va nu erhållit, meddelande, att Schweitz år benaget att inleda un- derhandlingar med Sverige-Norge om atslutande af en bosåttninga- och handelstraktat. Samundervisning vid de treklas- siga låroverken töreslås af kongL maj:t vid /reta riksdag. Löjtnantevårdighet. K. mit har med upphktyande at förut gällan- de bettammelser, förklarat', att ex- tra ingeniör vid maringeniöruta- ten samt revisor, regementaa.krif- vare och bokhållare vid k. flottans civilstat skola aga lika värdighet med löjtnant. 4 Till ledamöter af talmanskonfe- rensen har andra kammaren uttytt brr Petersson i Mörar? med ON Lytt- lilldJande nyhet. En meddela- re sknfver frän hufvudstaden till i);u; Dot projekterlid• D74 te'
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.