r. Laholms n Tidning aumalee härmed vördsamt till pre- numeration för det enart stundan- de nya året. I allmänhet år med en prenn- merationsaumalan samma förhål- lande som med ett trontal. Ju flo- ra blommor, ju vackrare! Derför händer alven, att man vid genom- låsande af en och annan kolle- gas prenumerationsanmalan ej kun- nat undgå att tillika: Ilar du verk- ligen varit så duktig under årets literära aflan, som af hela den- na tirad synes framgå!? Den som deremot faktiskt har båie rätt och skyldighet att påpeka egna förtjen- eter tör att derigenoru bland all- mänheten göra Fig an mera känd, den göra det mod godt samvete: För egen del hafva vi af meriter, föga, om ens något till godo, och skulle derför detta "lockbete" e- gentligen ej hafva inkommit i tid- ningen. Men en "anmälan" är ju blott en aninalan! Vi skola emellertid, så vidt möj- ligt, söka medfölja den offentliga diskussionen af tidens spörjsmål i skilda hänseenden, meddela artik- lar at mera allmänt intresse bann, såsom förut, låta skizzer, poemer kåserier o. a., som kan räknas till den lättare stilen, få sin beskärda del at' vår tidnings utrymme. No- tisområdet, såvitt från in- som ut- landet, skola vi behandla med lämp- lig urskiljning. at följetongsafdel. ningen skola vi agna all möjlig omsorg, och vilja vi härmed nam- na, att på nyåret on större, särde- les spaunande roman kommer att i denna aldelning taga sin början. Och härmed ett ödmjukt och hjärtligt tack till alla vara läsare under 92311, och önska vi gerna dessa jemte än flera vid det nya årsskiftet valkomna såsom prenu- meranter å Laliolriis nya Tidning, som afven under nästkommande år utgifves hvarje helgfri Tisdag, Tors- dag och Lördag. i'rentonerationspriserna äro: kr. 0:so för 1 månad 1:35 " 1 qvartal " haltår 2:so 5 3:30 tro qvartal i' 4:so. r helår Vid prenumeration å posten till. kommer stadgad postbefordingsaf. gift, hvilken utgör en femtedel af tidningens har ofvan nämda pris. All prenumeration bör ske an- tingeL å tidningens erpediti Ut eller ock å närmaste postanstalt. Annonspriset ar 10 öre pr kor- pusrad; minsta anuonsatgitten är 30 öre. Annonsera införande i alla sven- ska ätvensom i utländska tidningar ombesörjes. Laholm i December 1892. Redaktionen. Tyskland, Ryssland och Skandinavien. Den tyske rikakaneleren Caprivi fällde, mom bekant, Råtom dagen i ty- ska riksdagen yttranden, som hade stekt alim&n oro i Danmark, hvilket, enligt Caprivi, ekulle vara tredje led i en koalition mellan Frankrike och Byden(' eller ölverhufvud inlåta sig på bitrakningar i alseende på stor- politiken. I danska folktinget hur finaneutekottets ordförande uppma- nat utrikesministern att uttala sig an- gående denna sak. Denne svarade bl. a. att Caprivie yttranden tålte i ett utekottemöte och föreligga icke i autentieka form. Caprivi ba- de begagnat första möjliga tillfalla i harutskottet lör att förklara, att tid- ningarnes meddelanden vom dels vil- seledande. dels förvridna, så att icke kunde vars et* sunt uttryck för rikskanelerend uttalande. .Danika re- geringens uppgift år endast att ar- beta på att landet intager en fullt neutral stallning i alla tvister, som kunna uppstå mellan utlånduk• stater. En land som vått kan endast kom• ma att tiena 'ow lekboll lör större makter? om det latistnoigt vill kasta sig in i och deltaga i stora europei- ska konflikter.. Nitmast med alseende hårpå 'bar *Berliner Lok•Ianzeigers, en rege- riagevånlig tidning som dagligen ut- går i en upplaga på cirka 140,000 exemplar och år spridd öiver hela Tyskland innehållit en uppseende- veckande artikel angående Danmarks politiska hållning. Artikelns syfte år att visa att den danske utrikesministerns senaste ut- talandes icke ha något verkligt var- de för Tyskland. Da danska låst- ningeverken, hvilka påstås vara ett skydd för neutraliteten, aro — skrit- ver den tyske tidningen — i verklig- heten riktade mot Tyskland, och fransman och ryssar betrakta dem också helt enkelt såsom stödjepunk- ter för sina mot Tyskland riktade fi- endtliges etrafveinden. Ingen (fnask statsmun eller etre- teg tager möjligheten al ett ryskt angrepp på Danmark med i horåk- ningen, men deremot raknar men med möjligheten af att de tyska och franska vapnen ekola segra ötver Tyskland. De regeringevanliga officerarne och entbetsmantien i Dunmark samt en icke ringa del af den dunska be- folkningen stå mera på Broderis och Frankrikes sida an på Tyskland.. Det kan derför icke vecka förvåning om len tysk vid lagligt tillfälle påminner om att den offentliga meningen i Danmark beherekas af den artnestyr- ka Tyskland äger i jernförel.e med den Frankrike och Rysslund aga. Segra de eisinårndn, så skall den ån- nu i Danmark rådande revancho- stamningen med hAnsyn till Nord- lectileewig göra sig gällande, och den l danska regeringen skulle icke patta Dig emot en sådan 'amning. Detta måste Tyskland taga med i berAkuingen. Man lår ej heller glömma att Dan- mark aldrig hyst sympatier för ett förbund med Sverige i syfte att öf- vervinna de faror som hota de ekan- dinevieka staterna i och med den fulletandign tillintetgörelsen of Fin- lands rjeltsråndigher. Tviirternot. Det önskar icke heller att Sverige skall erhålla understöd at Tyskland. med byars tillhjelp det kan trygga sin sjelfstandighet mot det aregiriga. aldrig matta Ryssland. Allt detta år fakta, som icke tillrita oss att glöm- nie kvad utan i skydd af den dan- ska neutraliteten önskar uppnå vid lämpligt tillfälle. Fälttåget mot Carnot. Det falttåg paristidningurne .Lan- ternea *Cocal des och *Gauloiss ha- de satt i gång emot president Cur- not och som under några dagar för- des med inösta håltighet, synro nu i det narrosets atslutadt. senset ingångna underråttelserne gå ut på, att angreppen nåetan helt och hål- let instålte och ett presidentens etåll- ning kan anses orubbad. *Vom Zwei, pariskorrespondent meddelar att en rörelse @titts i gång för att skaffa Carnot vittnesbörd om det förtroen- de, hela landet hyser för honom, ge- nom likalydande resolutioner, antag- na uf samtliga franska departements- råd. För öfrilzt berättar samma korre- spondent, att Curnot ett ögonblick, under det angreppen mom starkast regnade ned åker honom allvarligt lår ha varit betAnkt på ritt nedlagga presidentvardigheten. Il.it, yttrade härom i ett samtal med konseljpre- sident Ribot och förklarade att han ej kunde finna sig i att dag efter deg Mya öfverhöljd med be- ekyllniogar från :Alma tidningar som oCocardes och *Gauloisa. Ribot We! förekrackt, och betonade att en pre. eidentkris under nuvarande ornetan- digheter lått kunde halva de farliga- ste konsegveneer. Det vore derför, yttrade premierministern, Carnote pligt som god patriot att stanna på sin poet och ignorera alla skandal- bladens fega bakdanterier. Dessa ifriga föreetålluingar från Ribote sida verkade' ock; att Carnot uppgaf tanken på att ingifvu sin de- mission. Milan ooh Nathalia. Enligt livad ((Frankt. Zeit.. meddelar från Bel- grad har, såsom vi i föregående num- mer i korthet omtalade, exkonung Milan och drottning Nathalie ingått försoning. Denna agdo rum å gre- kisk-katolska kyrkans nyårsdag ge- nom bemedling af caaren och ryske ambassadören von Mohreoheim. Meddelandet bar, alger ett telo- gram från Belgrad, vunnit bekral- telse. Oornellus Hen fast. På fran- eka regeringens begäran ou, utlem- nande från England af den för be- drågeri i Panainataken anklagade Cornelins Ilars biktades denne, en - ligt telegram i fredags från Bourne- mouth, with i natten å hotellet der han bodde. var dock för sjuk lör att kunna krona hotellet, hvarfOr han qvaretannar under bevakning, Målet mot Cc:nacht:e Hem lår sko- la bli föremål lör särskild undersök- niog för att ej (Mena Panamapro- Cellen. Koleran. Officielt meddelas att på dårhuset i Nietleben hittills kon- ataterate 66 sjukdomsfall och 22 döds- fall al kolera. Några fall på andra 'gillen i trakten ha ej förekommit, gilisbagen. Utskottsvalen Utskottsvalen föroto2oe i lördags i bada kamrarne, hvatved utelgos till ledamöter af konstitutionsutskottet: från första kammaren hrr Alin, Berg och Borgå', med 105 röster, Bohm och v. Strokirch med 104, frit]. Wrangel von Brebnier .ned 103, Bil- ling, Ilelarder och Samzeliue med 101 samt Nyetrösn med 100 röster; !dn andra kammaren hrr Bengts- son 1 Gullåkra, Boström i Bodbyn, Dshn, Johnsson i Bollras och Vahliu med hvardera 220, Ljungman med 198, Wiketen med 135, ElOWOOD och Gyllensvarci med hvardera 134 samt Hedin med 117 röster; statsutskottot: från företa kammaren hrr Eken- man, von Hedenborg, Lundeberg, Odelberg, grelvo Sparre, Svedelius och Tatum med 111 röster, frib. v. Ktrumer 109. (nib. von Orter och Bo- ström 108, Bohnetedt 106 och Tor- nerilielm 104 röster; från andra kammaren hrr Anders- son i huskil, Eriksson i Hörviken, Persson i Törneryd och Persson i 111örarp med 217 röster, Andersson i Nöbbeföf och Jonsson i Hot 216, von Friesen 214, L. .Jonsson i Sandhy 208, Pettersson i Runtorp 195, A. 1'. Danielsson 191, Persson i Stellerbeli 140 och Holm 139 röster. Nårmast i röstetal korn hr Olsson i Ättersta :red 78 röster. bevillningsutskottet: från första kammaren hrr Altnström, (nib. Barnekow, Cavalli och (nib. Fock med 118 röster, gretve Kling. spor 117, Nieeer, Stepbeos och Tret- fonberg 116, al Burlo 106 och Phi- lipson 71 röster; från andra kammaren hrr Bok- ström, Fredholm i Stockholm, Jo- hansson i ;Moraskog och Olsson i Meglehult 218, Andersson i Intagen 217, Collander, gretve Ilemilton och frili. von Schwerin 135 armt Jansson i Krakerud 134 röster. Nårmeet i röstetal korn hr Elias- eon i Skuttungeby med 84 röster. bankoutskottet: från företa kammaren hrr Ceder- berg, Falk, gretve Spene, Söderhjelm, och fritt. Åkerhjeltn med 115 röster, Sandberg 114, Ericsson 113 och Mo- berg 69 röster; från andra kammaren hrr Görans- son i Åsen, Hansson i Solberge, Ivar Månsson i Tråg och Nilsson i Kri g - la 185. SPÖ 184, Gurnreliue 183, Mo- lin 119 och Nils Persson i Vaden. sjö 113 röster. Nunna« i röntetal kom Jonsson i Fröstorp med 72 röster. lagutskottet: från första kammaren hrr Lis. Olof Ler/egon, Lundin, Lundström och Nilsson 101, Fröberg 100, Claöeon 99, liasselroth 95, och Anneratedt 94 röster; från andra kammaren hrr Erick- son i Iljereby 215, Andersson i Ten- hult 213, Nåelund 211, Wester 155, Andersson i Helgeeta och Lilienberg 139, Pettersön i Bryetorp 137 och Bruzeliue 118 röster. Litet sammelsurium. <Det Sr mårkvårdigt dock hvad man faller lett, oct, bur svårt se'n det har sig att komma uppe kunna vissa herrar i Europas högt lysande republik, Frankrike, nu med fullt skal saga. Nya afslöjan- den, nya akandaler! Och de graf- vante beskyllningarne utslungas just mot de mån, hvilka varlden kort förut snart sagdt burit på si- na händer, hedersgubbarno Eiffel och Ferdinand de Lesseps. Frank- rikes moraliska heder och ars ha fått. en knuff, som skakar hela re- publiken i dons fogningar. Ej ens dess allra förste medborgare, ear- not., har gått tri från anklagelser i den sorgligt ryktbara Panama.sa- ken. Hans Mantling lär emeller- tid nu kunna anses orubbad. Man kan lätt förstå de förtvif- Lane rop; som hOiiti af de tus* tala smf ur den lågro folkklassen, hvil- ka nu genom sitt förtroende till de högt öfver dem stående sett sig så grundligt bedragna, samt de till- rop af mod och förtröstan, af att. ej härmed hederns tackla slookeat i den franska nationens bröst, som utgått från pressens läger. En sak, sådan som denna, kunde och finge ej begrafvas i det tystas djup, det. insåg man nu alltför väl, och man lägger ej heller fingrarne emellan, utan ar fast besluten att gå till botten af eländet och dräpa den hundrahöfdade hydra, som mod smilande truckhet tån på folkets iueltvor. Mer. troligt är att detta en annan gång backe vet hvad dess frid tillhärer och slår dötörat till när det galler penningtransak- tioner med hederslegions- och dy- likt fint folk. Det har väckt ej så liten indignation att den störste skurken i l'anamaligan ej redan inburats utan tillåtits svassa om- kring fri och ledig. Men den vack- re guldfågelns vingar äro dock stäckta och burens dörr öppen att nar som helst mottaga honom. Men Eiffelbyggnaden, det moderna Ba- belstornet, reser sig alltjemt mot det blå, ett kolossalt minuestocken för Frankrikes söner och döttrar åt do dagar, då dess högt betrodde och ledande män sålde sin heder mot klingande mynt, såvida man ej föredrager att helt enkelt jäm- na med jorden detta Eiffelminne! De förberedande undersökningar- ne i denna sak äro, som bekant, nu afslutade, och när domen en dag faller, måtte det då ej kunna sagas annat an att rättvisaus krat blitvit i möjligaste mån fyllda! Nu bar man ätven kommit un- derfund med att den stora skanda- lens vagga egentligen är att söka i en annan "frihetens stamort på jorden" den transatlantiska repu- bliken. Och der artar sig ju af- ven till en Panamaprocess! Så att Frankrike ej blir ensamt om 'äran', hvilket ju alltid är en, om ock mycket liten vinst. Amerika har städse vetat att på sig rikta världens blickar. Men att ha en trasa med i den har byken hade det val halat velat undslippa. Det nya året har i ett visst hän- seende redan hunnit. göra sig re- markabelt. Och det ar nog med ingalunda blida känslor man kom- mer .att erinra sig vintern 1893. söka hindra Den villeju t. o. vilxtt hederliga norr- och gotländ- ska riksdagsgubbar att tå vara med på ett hörn i den stora rike- lakarekongress, som nu åter igen är i farten med att rådgöra och öt- verlägga för botande af den äre• vördiga gumman Sveas krämpor. Gumman är gammal och har tills helt nyligen visat betänkliga symp- tom till något liknande ålderdoms- svaghet, enär hon stört omöjligt velat låta laga den skröpliga dor ren till eget hem sch ogen bard, ej betänkande, att hon derigenoni möjligen kunde bli utsatt för en mindre behaglig enlevering. Ty så många år gumman än bär på nacken, har hon ännu förmåga att tjusa till en och annan mindre grannlaga karlslok. Visserligen ha- de den ene efter den andre af hennes kloka och välvillige öfver- tjenare sökt öfvertala henne att skydda sig och vara på sin vakt. Men hon har envist svarat, att det hade hon inte råd till. Och för resten: för hvem behöll:i hon vara rädd? Dörrens lagning kostade for mycket pengar, sade hon, ändå hon står sig ganska godt. Men så en vacker dag ryckte hon upp sig och hennes förstånd ljusnade, så att bon, visserligen med suckan, stack handen i kjolsäcken och beslöt sig för att låta laga åtminstone den ena hallvan. Ofvertjenaren, som gladde sig i sitt sinn öfver att så med ens hafva fått sin vilje fram och af öfverstetjenareu för sin bond- tur erhöll en passande belöning, tänkte: Bast att smida medan jär- net år varmt., d. v. a. medan den snå- la gumman ännu har Mayen i pen. ningpungen och vill nu, att den gam- la ska' låta reparera laven den andra hallvan. Men se det, tror jag, kom- mer nog att sitta hårds åt så långe. Ty känner jag henne ratt., vill hon nog först se och erfara, huru för- battrandet af den ena Malten pre- senterar sig i så ett som annat hän- seende innan hon gör åtminstone några större uppoffringar på den andra. Bror hennes, den stolte herr No- re, vållar sin fiukausliga och be- skedliga syster Svea idel bekym- mer. Änekönt do ha gereemarat hushåll och sitta vid samma bord pockar gubben alltjemt på för sin del särskild uppassning och betje- ning, eljas rymmer han syskonhar- den och slår sig ner tom egen her- re. Ja, 'lass basen" basta hen. No. ro! Svea kan bättre reda sig utan dig än du utan henne. Ett strängt regemente år din tarf, och måhända Njelfstandighe. tons" ulfvalåt tystnade, då du kan. de den ryske örnen.; klor våldsamt hugga iu i din lilla bräckliga af dumdryg högfärd och barnsligt e. gensinne pösande samfundskropp. Skryt så mycket du vill, det tager Svea ej åt sig. På sin höjd litet löje! Men för Otrigt borde du state. ma ned din anspråksfulla ton, No- re, ty ännu har nog ej Svea glömt att "tala svenska". • Den bistra vintern vill ej slipps sitt tag. Efter en liten detronise- ring har den åter fått makten, den. no de fattiges och hemlöses hård. hjärtade buse. En sak, som vi dock under de senaste dagrrrne få hålla honom rakning för år att ban ej, sin vana lik, dragit på blåsbelgen. Sistlidna söndag var en den har- ligaste vinterdag, man gerna vill önska sig. Nästan absolut lugn, måttlig köld och on ren och klar himmel, från hvilken vintersolen strödde sitt blandande guld öfver det vårdslös'. kastade snötacket. Det var sabbatsfrid i naturens nyss så upprörda sköte. En vårdag med ?interliga drag, som den nyckfulle Boro behagade förläna såsom bal- sam på såren. Men dagen etter tog han åter i med liårdhandskar- ne, ehuru laven då med klart ski- nande anlete och en lugn hållning Hatt har tydligen beslutit att brin- ga till fullbordan det isbyggnads. verk ban begynt och skapa sats- fardsinedel etter sitt eget hufvnd. Isbrytarne få lagga upp, och i stal- let färdas man trygg ötver Sundets fjettrade våg med stålskri på fot eller etter klingande bjellra. Det är en smula originelt och derför så mycket mer lockande. när vintern målar blommor på rutan och triskheter.s rosor på din kind, glöm ej dem, hvilka, ble- ka och aftärda, äro i saknad at livad du måhända i öfverflöd tiger — bröd och värme! Bosco. sabin?. !kneka kronprinsparet hemreser öfver Helsingborg, dit de höga re- sandena jemte prinsessan Louise och prins Hans anlända i dag L m. meddelar H. D, Stalshrlst. 1892 års statsreglering slutar med eu brist at 1344,000 kr. Forslagsauslagen bletvo ötverekjnt- na med bortåt 2',, millioner och iukunistötverskottet var för litet att tacka denna summa. Tillåggsbevilining föreslås för 1894 å inkomst af fast egendom och at inkomst. Tillasggsbevillnin- gens belopp ar 4,400,0U0. Den skall utgå med 1 kr. pr bevillningskro- na, men inkomst under 1,20U kr. skall vara alldeles befriad från b- lad bevillning och inkomst intill 1,800 kr. skall utgöra endast halt tilläggsbevillning. De nittio dagarne kosta för nä- sta år 1,061,371 kr. oberakuadt be- väringeus dagatlöning. Regeringen begär sammaulagdt 1,321,1119 kr, ut- ötver den halfaunan million, som hittills varit anslagen till bevarings- manskapets vapenökingar. liar- till kommer på armsförvaltningen 63-1,4S3 kr. till de varnpligtiges be- kladnad, ammunition, byggnader och sängkläder på mötesplatserna. Till 406,450 kr. belöpa sig utgif- terna för beväringens dagaflöiung 1891 Riksdagens nykterbetsvinlIge ledamöter i Andra kammaren hade i torsdags afton ett möte, livarvid omkring ett 50-tal inttinnit sig. Det beslöts, att motion skulle vic- kas om sådan ludring i § 26 mons. 4 branvinstorordningen, att k. btbde icke aga rått utatracka tiden Or utskänkning. Vidare beslöts att väcka liknan- de motion angående förordningen om försäljning at vin och malt- drycker. Att uppsatta och till nudel-skrit; ni tranilagga nainda motioner uty en komita af 13 personer, nam igen gen hrr P. Waldenström, F.. Thermiaius och John Olsson,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.