Anmälan, Laholms å Tidning 'inmales härmed vördsamt till pre- numeration för det snart stundan- de nya året. I allmänhet är med on prenu- merationsanmälan mamma förhål- lande som med ett trontal. Ju fle- ra blommor, ju vackrare! Derför hinder alven, att. man vid genom- åsande • al en och annan kolle- gas prenumerationsanmälan ej kun- nat undgå att tauka: Har du verk- ligen varit så duktig under årets literart &flau, som at hela den- na tirad synes framgår? Dou som deremot faktiskt har båld ratt och skyldighet att påpeka egna törtjen- eter för att derigenotu bland all- manheten göra sig an mera kand, den göra det med godt samvetet För egen del hafva vi at meriter, föga, om ens något till godo, och skulle derför detta "lockbete" e- gentligen ej hat» inkommit i tid- ningen. Men en "anmalan" år ju blott en aumalan! Vi skola emellertid, så vidt möj- ligt, söka medfölja den offentliga diskussionen af tidens spörjarn/ii i skilda hänseenden, meddela artik- lar al mera allmänt intresse samt, såsom förut, låta skizzer, pooiner kåserier o. a., som kan räknas till den lättare stilen, få sin beskärda del af vår tidnings utrymme. No- tisområdet, såväl från in- som ut- landet, skola vi behandla med lanip- lig urskiljning. Åt följetongealdel- ningen skola vi ägna all möjlig omsorg, och vilja vi härmed nam- na, att på nyåret en större, särde- les spinnande roman kommer att i denna aldelning taga sin burjas. Och härmed ett ödmjukt och hjärtligt tack till alla våra läsare under 92:an, och önska vi gerna dessa jemte an flera vid det nya årsskiltet välkomna såsom prenu- meranter å Laholms nya Tidning, som äfven under nästkommande år utgifves hvarje helgfri Tisdag, Tors- dag och Lördag. Prenumerationspriserna diro: kr. 0;50 tör 1 månad " 1:3. " 1 qvartal " 2:so haltår " 8:60 " tre qvartal " helår n 'Lao. 'Vid prenumeration å posten till- kommer stadgad postbefordingsaf- gift, hvilkon utgör en femtedel af tidningens har ofvan namda pris. All prenumeratän bör ske an- tingen å tidningens expedition eller ock å 'lamaste postanstalt, Annonspriset ar 10 öro pr kor- purrad; minsta annonsatgiften ar :AJ öre. Annonsera införande i alla sven- ska atvensom i utländska tidningar ombesörjes. Laholm i December 18;32. Redaktionen. etrikes. Huru kanalarbetet Nid Panama bedrIfYtts skall etikett intreesera våra lame att IL veto riter allt det buller now Pa- rionisekentlalen uppvåckt. En ing cal- or, som just återviodt ido kapslar- betet, betittar derow följande: Då jag hörde tullag om de upptack- ter mas gjort i Paria, angående DN- rer, kundes jog ej låta bli att tauk• pi kanalbyggnaden och småle en IMU- la. Mirkvirdigt i alla fall, att man icke 'torr kommit under lund med i Europa, hvart dessa hundratals rnili- uner tagit vågen. På Penamanteet var man icke i ovisshet om huru sakerna stodo. 1 rjelfva verket bekymrade man sig der löga om poets genomskårao- de. De, son reste till Panama, foto ej dit för att gråtve kanaler, utan för att förtjen• penningar. En och en annan hederlig person, som verk- ligen ville arbeta, kom nog dit, men hvad kunde han utråtta i detta virr- vare? Det fattades icke pengar, icke maskiner, icke arbetare — r sjelfv• verket var det nog af allt detta tör att genomskåra tre Parsmatiari; men löp eller ingentiog uttittade* med de medel mat hade. För tiv•rns dag förde. nya vidunderliga maskiner i land, eon, hade alla tankbar. lörbått- ringer och öfiertrtflade alla föregåen- de. De gamla maskinerna lemnades då å 'ido. livad skulle men gned gammalt föråldrad' skrap, då man Lade tidsenlig. n3aakinel? Ocb påste dag var den nya maskinen undan- Iratigd al an IIPPLI fullkomligare, som lika litet fick tillfalls att visa sin öf- verlageenhet. Har och der såg men ångpannor, maskindelar, tåls och an- dra jernvaror ligga som bortkastade. De hade kommit dit — ingot visste hur — och det föll ingen in att be- kymra sig om dem. Det fattades ju icke pengar, för tusan! Jag såg ma- skiner, som på detta sått blifvit un- danlagda år 1886 och som ännu 1890 befunno sig på samma måne — upp- Den rostade, odugliga, öfverv1zta. tropiska vegetationen skyndade att barmhertigt dölja des,* bevis på menekligt litteinne, Den kommission, som år 1890 uteindes lör att uppgö- ra noggrann rakning öiver, kvad som blilvit af de inköpta maskinerna, ha- de all möda att hugga sig våg till dem genom tåt skog, såsom vid ka- nalarbetets första början. Allt arbete utfördes genom entre- prenörer som i sin ordning hade un- der sig andra entreprenörer och så i oandlighet. Det drels formlig han- del med livade jordbit, soul skulle upphugger, liverje eten, som skulle språngas och på denna blinde' för- tjenade entreprenörerna förmögenhe- ter. Det var ett etindigt rop etter ingeniörer, arkitekter, ritare konetruk- törer — och en massa folk anlAude som aldrig sysselsatte sig med des- sa hederliga yrken eller begrep° ett une deraf. 1 i de Leseeps stora stab var det icke oudt om f. d, tenorer, 1. d, bankirer och affårsmån, f. d. indica - . ter, 1. d. studenter -2 men ingenjörer och maskinister mycket fl! Enligt min tanke var det först och Her- framel kontroll som fattades. rarne de Lewin hade för mycket att bestalla med Penerna i Paria för att kunna agna tillbörlig upp:nåt-k- samhet åt Panama på Panama. Då de eplånde dit, mottogoe de soul furstar. Ofverdidig, eklarerirg med benga- liska eldar, festmiddagar, regements- musik, livitklidde flickor, !mul ströd- de blommor! Och då de loro, dåna- de kanonealuten. Se har en liten prolbit pk det sått hv•rpå förvaltningen sköttes. Det 'åtel otroligt, men år fullkomligt saunt, Vid en brokonstruktion fann man att ett visst slugs bultar behof- des, som man ej kuutle tillverka på Diset. Ingeniören som bade bro- byggnaden om hand skickedo en mo- dell af tri till bolagets byrå i Paris med bagaren att få 2 millioner pre- cis likadana. Någon till deref:er er- höll iogeniören verkligen sin order expedierad. Men då ban öppnade lådorna tenn han att de två millio- ner bultarna voro af — trå! Koleran. Från lördags förmiddag till söndags morgon halva i dårhuset i Nietleben 9 nya koleratall och 7 dödstall intrefrat. Blr.nd de insjuk- nade aro 2 lekare och , 1 sjuksköter- ska. Anstaltens vettriledning har afeparrate, och vattnet desinficerats. Vinterkölden i Europa. I meller- sta och Södra Europa har den ovan- ligt etrAnga kölden nu lagt sig nå- got efter art anetallt 'våra för- ödelser. 1 Prag frös en vaktpoet på Ilradechin ifijal, och under en fåltöf- niog invid staden förfröeo på 18 man öron, nasa och bandar, 1 Paris har man under de senaste degarna runnit flera personer — mån och qvinnor ihjalfrusna på gatan. Den 16 dennes fördes ej mindre ån 20 qvinnor och barn till sjukhusen Kr att der vårdas och skötas lör de skador de ådragit sig genom fall på de ba- la Gatorna, } rån Genus telegraferas att en så fruktansvård köld herraker på Rivie- ran att firman alla plantering:une tro förstörda. Tågen mellan Rom och Genua förbena' ouppbörligen till följd at enl::linden äjiluDagen. Remissdebatten. Vid remiss till statsutskottet i tis- dags :af statsverkspropositionen upp- stod i •ndre kammaren ingen s. k, (ntieadebel, hvaretnot i första kam- maren hr Alin Uttalade den förhoppnin- gen, att den unionella frågan skulle tå en sådan lösning, som utrikesmi- nistern framhållit i *imiterad/protokol- let tolculigen gemensam utrikesmini- ster, svensk eller norrman). Men den- n• lösning borde Aga rum på likstäl- lighetens grund icke allenast i fråga om unionella råttigbeter, utan alven skyldigheter. Detta vore helt visst också svenska regeringens mening. Hrr Reutersward m. fl. inettmde. Klinekowstroin ville på inga villt°, vara med Dra att den gemen- samme utrikesministern alven skulle vara norrman, men inmanade tör öl- rigt med föregående talaren. Vidare yttrade sig tal. till förmån för det ta- pta nybyggnadsanslaget till flottan, men ansåg att tiden borde sitta. kor- tare, ån livad regeringen föreslagit. Vår flottat, underlagsenhet frametode tydligt vid en jemförelse med grann- rikena, sårakildt Danmark. Tal. ön- skade det hela bankovinsten måtto tillvandas för 1894 års statsreglering, såsom regeringen föreslagit. Utrikesministern framhöll att hans yttrande ej fluga anses som ett be- clinch förslag till frågans lösning. Ett ömsesidigt tillmötesgående vore nöd- våndigt, Huru långt man borde gli i tillmötesgående å ömse sidor berod- de på, huru stort varde nian satte på en förening mellan de båda rikena. Tal. vore lagt öfvertygad om att stora fördelar genom unionen bered- des båda rikena sarekildt då det gål- de neutralitetens tippratthillande. (Bravorop). Utskottens ordförande. Riksdagens etindigs utskott balve i måndag. konstituerat sig. Statsutskottet har till ordförande valt grefve Sparre och till vice ordföran- de hr Anders Po:MOD i Mörtirp, till sekreterare riddarhueeekreterarenStu- art och till registrator registratorn i rikegaldokontoret Montoll. Första ut- gifteafdelningen bar till ordförande valt lrih. von Kreamer och till vice ordförande hr A. P. Danielsson, an- dra utgitteafdeluingen resp. hrr Bo- ström och Pettersson i Runtorp, in- komelsidelningen brr Ekeoman och Gunnar Eriksson osunt rikegaldeel- delningen hrr grelve Spurt e och Pebreson i 31Grarp. Konstitutioneutokottet har till ord- förande valt hr Bergius och till vice ordförande hr Ljungtnun. Bevilloiegsutokottet har till ordfö- rande valt frih. Barnekow och till vice ordförande vält hr Johansson i Noreekog. Lagutekottet har till ordförande valt hr Anneretedt och till vice ord- förande hr Lillienberg samt till se- kreterare vice haradshöfding von Wolcker, till notarie vice haradehöi- ding v.,n Hertmanedorff och till ken- eliet vice håradstiörding StrOaeman. Bstikoutekottet har till ordförande valt Irib. ikerhjelm och till vice ord- !Grande hr Gumselins samt till se- kreterare bankoeekreteraren Kolcno- din och till notarie v. haradehölding Troilius. Bur man blir rik. Hur man blir rik? Ja, den som det visste! Man vet blott hur folk blilvit rika, men att uppetålla några regler eller angifva en våg, som sä- kert leder till rikedom, dec har ännu ingen försökt, Mark val, att ordets rikedom hår icke tages i betydelsen våletånd utan enligt modern defini- tion — rikedom veligt den nyligen glida° amerikanen Jay Goulds mått- stock. Jay Gould Ar typen för en nutidens (;etssus. Hena don återkallar i vårt mune en rad al lysande tinaneope- rationer, al verkligt genialiska bof- etreck, som byggda på alla atensk- lighetene svagheter, på publikens lattrogenhet, de atverikeneka laget& terned och tjenetemllenene besticklig- het och slumpens omkastningar, al- drig kånnt några betänkligheter och eållan förfelat sitt mål. En sådan hena kan vål beekrilvse, men ej på förhand utstaka.. För mån sådana som Jay Gould duga inga gamla upptrampade vågar; deras framgång består just deri, att de söks nå sitt mål pA sått, som ånnu ingen drömt om. Amerika år de spjelfgjorde. min- nena förlolvade land. Intet annat land erbjuder så fuktiga tillfallen, så många utvisar för upptinningerike hjetoor — och så mycket ölvereeen- tie med otidighet. Hela världen sys- selsåtter sig nu med Panamaskanda- len. Men sanningen att såga: Ame- rika innehåller stoff till tio Panama- skandaler. Korruptionen och be stick- ligheten ett der i vida högre blom- ening, men men rör icke vid det. På andra sidan oceanen skulle ett sådant skådespel, som vi nu bevittnar i Pari., vara omöjligt. Dessa mångmiltionarer it la Jay Goold, som ej skytt något medel att förtjena penningar, betrakta* i Ame- rika med den största aktning. De tro *smart men. — d. v. a, duktiga karlar, som halva mer tilltagsenhet ån vanliga menniakor. En grupp af dem utgöra petrole- ummagnaterna. De inköpte de dyr- bara petroleumkallorna, tör vrakpris, bildade en fedenitig, som tick namn at stItandard-olj-kompaniets, och bör- jade bearbetning i otur skala, nom att förskaffa sig epeoialkonfrakt med jarnvIlgatne lyckades de under- trycka andra konkurrenter, hvilkair petrolennikallor de sedan inköpte till underpris. Då do på detta sått blif- vit herrar på marknaden, uppskörta- de de allmånbeten på det skamliga- ste och samlade på kort tid kollos- sala rikedomar. En annan grupp af millionåren tro do stora •kiieigarne i gasbolagen samt innehafveerne af telefon- Och telegrafmonopolen. Afven hår visar det sig, att jatteförmögenhetern• för- 'trivas medels lust och knep af alla slag. El kalla till rikedom i Amerika bildar patentratten. Singer, uppfin- naren af symaskinen, Goodheart, som genom en tillfållighet uppfann kon- sten att hårda guttaperka medels esolvelsyrs, och — last but not least — Edison, den berömde elektrikern, halva alla grundat dina förtnögenhe- ter genom patentratten. Men hvinn vill mieeunna dessa personer deras rikedom? För det, som de e: hållit, halva de återgitvit menskligheten hundradefaldt. ingen af dem har heller blifvit rik i grimma grad som de föret:Ag:ode. Dessutom må men ihågkomma, ett ett patent i alla ban- deleer i viss mon, her slumpen ett tacka för sin framgång och at hun- dra patenter. blir endast ett något af. Älven försöker man numera i Ame- rika att !brevåra sambandet af rike- dom genom lyckliga patent. Socia- listerna halva sökt genowdrilva. att inga patent tl bel iljad, utan uppfle_ neuen direkt betonas at staten. Men denna ide; skulle i längden vira sig opraktisk. Nlangden al enill- rika uppfinnare ar ognaligen så stor, att det skulle vålla staten betydande utgifter att belöna dem alla, och e n - dast ett tåtel ut dem visa sig Aga praktisk betydelse. På petentvadeudete område nor man i Amerika bevittnat högst mark- liffdiga ting. Ett 1 unttuttner, hustru till en farmare, uppfann sn tröskma- ekin, som hon lat patentera. Detta patent inbragte henne en årlig sum- ma af ett million dollars. En annan person förtjenade en kolloeeul förmö- genhet på en sorts byxknappar. Ett stor del af uuterikaneka t. ex. Alm., halva arbetat sig upp Irån en ringa bösitio genom ta- stiglietespekuletionor. Genom landets uppodling och befolkningens hastiga tillvalt har jordens varde stigit i o- trolig grad. De som då passade på och köpte land till billigt pris, me- dan Veetern Inritt var eå godt som en vildmark, och som sedan företodo att fördelaktigt eAlja lör att nedlägga sina förtjenster i nya landsepekulati- oner bletvo snart rika. ;kiven mån- gen lestigbetetågare biet ps detta sått inillionår naetun utan att han ejell visste out det. 1 pariteten af en blyg- sam larm uppväxte t. ex. en stor stud eller upptackted en grufva och den fattige bonden sig sig i ett nu stormrik. Sagolika beillttelser on, detta slags rikedows förvarivande fin- nas. Si Linnea naturligtvis också en Ideer, inilliouirer i Amerika, som halva etrang sparsamhet och outtröttlig ar- betonat:diet att tacka lör ein fram- gång. Den som atundas dessa [nen- niskor deras pengar ar en mur. De sparade ner andra slösade; de vaka- de när andra eolvo. De halva ej haft håltten så mycken njutning at Ene millioner som ett fattigt wennieko- barn har af en dollar. De halva •r- betat och försakat, och andra halva 'elven och vi tro — att dessa andra utvalt den biets delen. (ei. Att. bl.) äakolin. Utrikesteduitrierieta protokoll graf.- skar af ett unionelt utskott, valdt af' riksdag och storting; dess räken- skaper at unionell& revisorer. Utrikesministern kan åtalat et- ter samma regler, som i hvartdera riket grilla för vickande af åtal in- för rikaratt.. Men han dömes at u- nionel riksrätt, bestående af hvart- dera landets fyra äldsta ledamöter i .tless högsta domstol; för fållande fordras mera au hallva antalet rö- ster. Om man nammanetaller Caprivia tal om Danmark, konung Oskar* trontal och Berliner Lokal-Anzei- gers otnnatuda artikel, kan man också ha skal att lägga märke till, att Svenska Dagbladet berattar hu- rusom vid lördagens hotbal konung Oskar vid afekedet från gasterna Ii synnerhet utmärkte med stor hjärtlighet ryske ministern Zino- viev samt danske ministern Neger- man Lindencrone", säger St. t. ilvarför Sverige icke blir med i den Amerikanska Iluttrevyen, för- klarar sig Göt. Att.. från saker kal- la La reda på. Orsaken skulle va- ra, att det i Förenta staternas in- bjudning earskildt betonats, att re- vyn skulle illustrera den maritima arkitekturens utomordentliga fram- steg i närvarande tid. Derför blir Förenta staternas eskader samman- satt at skepp at de modernaste ty- per, som finnas vid tiden för revyn 1 April 1893. Till jemlörelse fram- sutlias etterbildningar af Kolutubi kal av eller. Prenidenten inbjuder Sverige—Norge att sända en eska- der, som på ett vardigt sätt repre- senterar de förenade rikenas makt och värdighet. T. Vautidis" byggdes i början af 60- talet och "Saga' är ej heller så ung samt båda af trä. Om Norge hade icke varit tal vid atgitvandet at' det aibojande svaret, soul atgått från utrikesde. partetnentet. Skogsstaten. K. ui:t har förordnat extra jagwastsiren James Mauritz Pauli att torterande tills vidare un- der innevarande år bestrida före. etåndarebefattuingen vid liollerber- ga skogsskola. Dödsfall. I Upsala atled i lör- dags teoL stud. at' Vestmanland- Dala nation A. Forsberg i en ålder af 22 år. Den aflidne var den förste at Upsala studenter, hvilka antagit nationaldragt, i förevarande tall liattvikskostym. Till ordförande 1 bevillnIngabe- redningeu för Laholm har kon. bettide för innevarande år förord- nat borgmästare k'. F. Lundeberg, och tör Lu/ielms fögderi: Weiuge, 'l'jerby och Laholm» socknar lana- brukare G. iheorin å Ramsdal; pennsalut och Ysby godsagare P. Hansson å Wallberga; Östra Earup och Skuminesdut kunt.raktkprust. .J. A. Berg i Oetra Karup; Basslet och Woxtorp riksdagsman A. Uyllensvärd i Fogelsång; Knäred och iiishult kronofogde b. L.Sun- din; Tönnerejö och Eichiberga gods- ägare Aug. listting å Ahlslut; Sno- eturp, '1'rubninge och Otraby landts brukare Aug, Lyttkens å Nydala; Breared och Euelöt kronolansulau Aug. Dahlgren; Torup och Kitins- red kyrkoherde Joh. (fadd i To- rup. T111 telefonvasendete utveckling begår telegratutyreleen for hasta år lånemedel till ett belopp at 1 mill. kr. derat till inköp och ourbydnad at telefonnäten i Halmstad och Eldsberga 2i),U00 kr. och till tele- founat 1 Valkeuberg 5,UUU kr. Ett helt uttal hetadt uulonsför- slug pä likstalligbetens grundval har lår Ljuuginan torsökt, sig på att formulera i en vidlyftig mutston, Stadefulltuaktlge hade i tisdags son han i lördags framlade. Deu eawmantrade. Fråu varande liurc i uuehåller ingen motivering, grund- hrr Dahl, Fredrikadou och Per lagsparagraterna tå tala för sig eijelt- Carlsson. va. Till ordtbraude återvaldes hr H. Utrikesministern kan vara an- Henriksson med alla de algitna rö- tingen svensk eller norrman. 1 frå- sterna utom 1, hinn t.1111011 hr Al. gor om krig och fred skula båda Dock. Will v. ordförande blet li- konseljernas utlåtande intiemtas, kaledes hr Dock ånyo utsedd mot livaref ter de fulltaligt :sammanträ- lb röster. Hr b. F. Pehreson er- da till utomordentligt unionielt höll 2 röster. statsråd, der livar ock en råder ja Den till föregående sammanträde eller nej och konungen fattar sitt inkomna anhållan om bekostande beslut.. Andra utrikesarendeu be- at telefonapparat till polismyndig- handlas i unionen statsråd, sam- fieteue förtagande blei af tuilinal- mansatt at utrikesministern och tige altdagen. Ar m an talsak rifningesförrattaren minst två satsråd från hvartdera riket, helst till lika antal. Utgif- ibretedd uppgift på personer, som terna för diplomatien utgår etter anses böra Lietxlil Iran erlagganda lulkwilugden, tör konsulatväsendet at mantalspengar godkändes utom tages alven hänsyn till handelstiot- Avlad betratfar 8 pit listan upptOrda familjer, talls dristighet m, ZU.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.