A n ni ä i a n. Ltiholms i Tidning 'inmalet; härmed vördsamt till pre- numeration för det snart stundan- de nya öret. I allmanhet är med en prenu- merationsanualan samma törhål- lande som med ett trontaL Ju tie-, ra blommor, ju vackrare! Dertör hander liven, att man vid genom- ägande at en och annan kolle- gas prenumerationsannalan ej kun- nat undgå att tanka: Har du verk ligan varit så duktig under årets literära &fån, som at hela don- na tirad synes framgår? Den som deremot faktiskt har både ratt och skyldighet att påpeka egna förtjen- star tör att derigonotu bland all- mänhoten göra sig au mera kand, den göra det med gods samvete! För egen del hafva vi af meriter, föga, om ens något till godo, och skulle derfbr detta "lockbete" e- gentligen ej hafva inkommit i tid- ningen. Men on "anmälan" ar ju blott en anmalan! Vi skola emellertid, så vidt möj- ligt, söka medfölja den offentliga diskussionen af tidens spörjsmål i skilda hänseenden, meddela artik- lar at mera allmant intresse bamt, såsom förut, låta skizzer, poomer kåserier o. a., som kan raknar till den 'tittare stilen, få sin benkarda del af vår tidnings utrymme. No- tieområdet, tillval från in- som ut- landet, skola vi behandla med lamp- lig urskiljning. Åt 1 öljetongsafdel- ningen skola vi agna all möjlig omsorg, och vilja vi härmed nam- na, att på nyåret en större, sarde- les spannande roman kommer att i denna atdeluing taga sin början. Och härmed ett ödmjukt och hjartligt tack till alla våra läsare under 92:an, och önska vi genie dessa jemte an liera vid det nya årsskiftet valkomua såsom prenu- meranter å Laholms nya Tidning, Rom afven under nastkommande år utgifves hvarje helgtri Tisdag, Tors- dag och Lördag. Preriumerationspriserzur äro: kr. 0:co tör 1 månad " 1 qvartal " 1:35 2:60 " haltir " 3:50 " tre qvartal 71 4:50. " helår Vid prenumeration å posten till- kommer stadgad postbefordingsaf- gift, hvilken utgör en femtedel aj tidningens har ofven namda pris. All prenumeration bör ske av- tingen å tidningens expedition eller ock å varmaste postanstalt. Aunonspriset ar 10 öre pr kor- pusrad; minsta annonsafgitten år BO öro. Annonsers Utlurande i alla sven- eka atvensom i utländska tidningar ombesörjes. Laholm i December 1892. Reduktionen. Bibel trodde alg veta, att nia- marck år 1887 ville haft krig med Frankrike, enar Ryssland vid denna tid ej var fårdigt. (T. o. m. Eugen Richter betviflade. att Babel i den- na sak hade rett.) Plebel inbetalde ungdomens militåra utbildning och en milisarm6 Han var öfvertygad om, att i det kommande kriget skul- le alls europeiska makter, alven små- staterna, blifva indragna. portör Irer han också otamd för största möjliga arma, men denna skulle vara on verklig tolkbar. I torsdags fortsattes förhandlin- garna. På kejsar Wilheltne födelsedag. Enligt hvsd som förljudes i Berlin har ryske tronföljaren ölverleninst on synnerligen vanskaplig lyckönsknings- skrifvelme från czareo till kejsar NVil- helm med anledning al dennes i går intråffade födelsedag. Dock torde - tillfogas det genast — denna upp- mårksacabet vara utan någon som helst politisk betydelse. Studenterna vid ueiversitetet i Bonn bade beslutit att vid femton å ketrarens födelsedag alven hålls ett officielt tal lör Bismarck. Rektorn och seniorskollegiet hade emellertid förklarat, att denna anke måste upp- giftighet emedan den lått skulle kunna förefalla som en opposition mot kej- saren, Studenterna förklarade der- på, att de endast på rektor. och se- niorsicollegii uttryckliga önskan ville alm/ från talet, och att det stora fler- talet at studentkåren var principiolt stamdt för en Bismarck-ovation. Denea episod Sr vii Agnad att lig- ga marko till, då kejsaren sjal, stu- derat vid universitetet i Bonn ooll @utbe gifvit dervarande studentkår bevis på sin @åtskilda sympati, I Berlintidningarne cirkulerar en notis gående ut på att danske ko- nungen för några dagar sedan åter i bjårtligaste uttryck beklagat sig för tyske geeandten i Köpenhamn, öfver att hen ej var i stånd att öfvervara festen i Berlin. Konungen lär bland annat halva yttrat: Visa mig en passande resroute och jag far ome- delbart till Berlin! Panamanaken. Undersöknings- domaren Franqueville började i tis- dag. bandligga saken mot Cocnelius Herz och Arton. Det lörljudes att deputeraden St. Leroy skall vara in- blandad i den samma. Grufexploslon. En explosion har Agt rum i schaktet Fortschritt i når- beten at staden Dux, telegraferas från Prag. 10 perenner dödades, 15 sårades. Det förljudes att Annu flere hundra bergsman uppehålla sig i schaktet. — Enligt privatmeddelanden ha hittills 40 dels dödats, dels svårt så- rade arbetare befordrate upp ur schak- tet, Nian bar innu icke nått fram till det egentliga explorlionsetillet. . yhsbagen. /Eriks. Tyska befolkningens krigsduglighet. K. propositioner halva i tiednge öfverletunate till katnrarne om @trådd tilleggebevillning för 1894, uppgående till 1 krona pr 'Je- villniogekrons för de högre beskat- tade samt till b0 öre för inkomster från 1,200 till 1,799, hvaremot inkomst under 1,200 kr., skulle vara fritagen från tillaggsbevillningen; om ny förordning rörande livitbeta- sockertillverkniogebeekattningen i öf- verenestimmelse med antydniogarne i statsverkspropositionen och tronta- let, genom hvilken beskattning en ö- kad inkomst af omkring 2,600,000 kronor skulle tillflyta statsverket; samt om beredande af lånemedel till ut- vecklande af statens telefonvisen. • • vid tyska tnilitirutekottete sam- mantrade i tisdags Iördee åter en lång debatt, utan att man lyckades uppnå någon grundval för eu korn- premie,. Antvårkningsvårdt var, att kriga- munsteriets representant, generalma- jor Gossler, meddelade, att redan vid natta rekrytutekritning kommer linden för de tjänstdugliga att ned- sattas till 1.,, meter, vare rig arnAtör- alaget antaget, eller loke.Befolkningene krigsduglighet bada i allcoinhet blif- vit betydligt mindre ån förut. Rikskansler Caprivi yttrade bl. a. att regeringen icke kunde visa någon eftergifvenhet gentemot den 'oregano& • Konsulatargiften• uppförande i misstamningen bland befolkningen rlkiistaten påyrkar hr A. Hedin i en mot de ökade unloarbördorna, enår vickt motion. Han motiverar detta det vid håren. torök•nde gilde Tysk- icke blott med det önsitvårda i att lands framtid. På de utrikespoliti- budgeten fulletåndigt utvisar statsin- eka förhållandena ville han ej ingå; kometernas belöpp, utan framför allt etter d« erfarenheter han nyligen dermed att det år konstitutionelt o- gjort, kande han sig ej frestad der- rigtigt, att k. m:t fortfarande lår al- till. Endast så mycket skulle han lena !medha, om hvad som ingenting såga, att han hyste uppriktigt förtro- annat Sr an en statsinkotriat at skat- ende till trippelalliansen. Men om tenatur. I Norge (liksom i Danmark) Tyskland etter en eventuel upplös- ar också koneulatafgiften bestämd ic- ning al de nnearande allianserna ke genom en adminietrativ förord• skulle vara i stånd att sluta nya för- ning, utan genom lag. bund, vore tvilvelaktigt. Det kommunala fyrktalsvåldet. Hr Under den tonsatta debatten ut- Sjöcrona upprepade i första kamma- talade generalmajor (beder att Di- rasren sin från föregående riksdagar eta krig skulle få mycken likhet med bekanta motion om begråt:ming af forna tiders folkvandringar noll lik- den kommunala röstritten pk en hand solo dessa komma till att bringa stor till '14 •f kommunens hela röstetal. nöd örter dem, som komme att lig- Grundlagovernad församlingefritiet• ga under. pet förslag till inekjutaude et et -r undiageeitydd tör törsamliogaråtten f 86 regeringsformen, som hr Ljune man låtit utgå ur sitt stora grund- legareviaionstöralag, återupptogs i tisdags "om urskild motion af hr Lise Olof Larsson" oftertridaro hr D. Persson i Ullberg. Bittre vård åt medellösa sinnes- sjuka anser hr Hammarström från Köping det vara en humanitetspligt att bereda och föreslår i detta syfte, i ec vickt motion att kostnaderna, d'rför lagga. på staten i stallet för som nu på lattigvirdseambållena. De enskilda bunkerns 10-krone- sedlar anse hrr Sjöö och I. Minison i Trål nu tiden vara kommen att suc- cessivt indraga hvarför de vickt mo- tion derotn. Mot aden slappa afflatinoralens, som yttrar sig i de oupphörliga för- enilloingarna, förskingringarna och förfalskningarnaplyikarhr J. Eliaeson i Skuttungeby i en tack' motion borttagande at nu gillande stadgan- de, att vissa dylika brott endast må befrias at mllsågande. Begränsning at det kommunala ri • kedomsvAldet genom stadgande att ingen må iga röstritt lör mera Att 1 0 af kommunens bele röstetal bo- g ir os i en vickt motion af hr Gun- nar Eriksson i Hörviken och tretton andra ledamöter at andra kammaren. Allmän nedslitning al lunar och böjning af peneionsafgifterna för sta- tette enbett,- och tjeneternin anser hr 011as A. Ericeeon kunna och böra eke och hernateller tör den skull att regeringen måtte utreda frågan. Som motiv anföras rikets dåliga ekono- miska stallning, hvilken tvingat fi- nansministern att tillgripa utomor- dentliga åtgår-der, för att Il debet ocb kredit att gå i hop, samt den sociala vigten af att icke den i knap- pa otnatindigheter !etsande landtbe- befolkningen aryckes med den mer och mer högljudda revolutionåra skalan i storetadernaa. • Kungl. propositioner harva i ons- dags lramlecunate till kamrern° med förslag till lag angående bevisning inför råtta; angående lindrad lydelse af 5 kap. 1 § årldabalken; angående Ändring i 14 kap. jor- dabalken; angående ludring i förordningen o m handelsböcker och handelsrak- ningar •I den 24 Maj 1855; salut angående Ändring af 102 och 140 § konkurslagen. I andra kawrnmaren ha i onsdags bl. a. följande Motioner väckte: af hr Billow i 'ylle att staderna, sedan de blifvit liketålda med lands- bygden i anseende till åtagna lör- tivurehördor måtte bimåne, med lan- det Älven i så måtto. att staten öl- vertager kostunderna för deras juris- diktion, polievlsen, lillsovård cn. m ; al hr Petersson 1 Osterhaninge tu. fl. om befrielse från tillaggebevill- Diligens utgörande tör dem, som ut- göra visst slags frAlserants; af hr Eriksson i Stockholm m. fl, om utvidgad rått att uttrida ur state- kyrkan; af hr Kihlberg om akirpta bestårx- melaer betriffaude allyldighe lör fa- dern att försörja sitt olikta barn; af hr Åkerlund om ökad anvand- ning al direkt skatt i förbindelse med progressiv sådan; al den samme om uppbifvande af fideikommiss i fast egendom på lan- det; af hr Pralin m. fl. om sicrifvelee till k. m:t i syfte att böter !dömda enligt varnpligtslagen två kunna ig- ljeues genom ökade vapenölningar; al hr Andereson i ilaseelbol in. fl. om fraultidedom i stallet lör kortare fingeleestraff; at hr Brodin om Ändring af § 65 kap. 4 utitökuingslageo ei att det från utmåtoing fria viktdel böjes från 75 till b00 kr.; af hr l'ettereeon i Brystorp om don politiska röstrittens utstrackning till 500 kronor. streck. Huru unga män och qvin- nor häst finna hvaranora. Jag bar observerat, att en man, som saknar snart aagdt alla yttre och inre företraden, kan gå rått långt hoa (ricinerna, bara ban icke saknar lugn. Det finne. ingenting, som retar fram- stående och firade fröknar så myc- ket som att se någon enda karl ut- dantagevis trona deras magt. Ka brunluckig, eldig, våltrazt person p& sex fot, med varmt hjula ock upp- höjd lifalliskIldning, ar för dem rakt ingenting emot en liten skelbent, rödhårig skral figur. som låtsar som em han icke sig dein. En at naturen missgynnad mani- person ska dorför aldrig bråka för mycket i truntittimersellIskap, utan låta fagra ynglingar löpa och *jett insvepa sig i olympiskt lugn och se på flickorna med stilla. faderlig vål- vilja. Han eka inte ha varit med många saronger, innan någon •1 so- cietetens mest etterstratvade stjernor börjar lörfölja bortom ut i smårum och tamburer och låna böcker och tala filosofi, för att i ett lämpligt ö. gonblick med hviekande röst och blossande kinder fråga honom hvad i all vadden" dar hon har gjort ho- nom för ondt efter han år så toorrk. Passar han då på och inte veknar förr In precis i det psykologiskt mig- tiga ögonblicket, så blir det ban, som, liten, smal-, ko- och krokbent, ful ocb onoelig och trång i hutande, etter några veckor går fram i kyr- kans kor och under lifligt deltagande gifter sig med den allmänt åtrådda, under det ståtlige unge mån med blixtrande snillen och kniakAlar som en långt nere i Grekland uppgrald marmor- Apollo stå i do borterste bänkarna med döden i bjhrtat och skåra egna, starka, h vit• tänder i van- mäktigt raseri, då den lycklige brud- gummen ur glaffande lösgom utöder fram ett trankilt ja, Dit prosten la- gar om han vill ölverta ifrågavaran- de qvinsperaon. En ung man i blygsamma lefnade- vilkor ocb med alldagligt yttre bör aldrig fria till fattig, bortskamd och nöjeelyaten flicka på bal eller annan offentlig tillstållaing der god mat, ljus och glädje finnas och snygga karlar t,tula upp henne till hafteendu dans. 1 y då tyllet hennes Kittla af stolthet och etc obesarudt hopp att en sagoprins skall komuta och ligga sig till wed henne; och hennes nav- borrar vidgas af ojutningebegår, ocu hon tanker inte mitti pa potatissop- pan och do barelitna möblerna der- hemula. Utan den utge mannen skall kom- ma vålboretad och snygg i nya gut- taperkagaloscher och med endast ett par glas Äldre portvin i sig en för- middag i början al Januari, då flic- kans fattige fader katt antagas halva svurit gräsligt olver nyårsrakuicigar- nu, och lagga sin glansände cylinder på familjen. urblekta förmal:8dt°' och sitt hjarta och sitt blygsamma ~- stånd lör flickans förtjusande fötter, som :tillhanda aro instuckna i något gamla och spruckna skur. Man skall aldrig anslå ömmare inringar då man åter. Det strider mot eetetiek kanota och lysiekt val- befinnande, att hjÄrtat upprören un- der det magen har sin njutuingestund. Detta år ungetår det murre som om vår granne i huset hade bal medan utan sjelf låge och bölle på att stry- ka cord i tarmvred; det verkar dis- harmoniskt a det gör. En flicka kan visserligen te sig förtjusande just i det ögonblick lieman :öda lappar gripa ett minimum af hjerpens stoft- hydda eller hennes tandgård förrila - ler de sista resterna al en litet; men att just då di ifve in kavaljeren på det djupt erotiska området år oklokt. Måltiden Ar kåseriet', det latta eka:li- tets, qvick betens och det ytliga ge- lanteriets tid. Då två hjÄrtan skola saunanswAlta, tår man livarken ho- sta eller apilla på sig. Endast i det fall, att krisen redan Är gammal och en flicka befarar att en farlig rival skall få rå om det i- frågavarande exemplaret på heinvå- geu från supén, må hon vid desserten söka binda den ålskada så pass att han soul en hederlig karl inte utan vidare kau komma ifrån det. Alven ifall der en lycklig utgång år alldeles gitven, bör det angörande ordet icao magas utan i ensamheten. Det år nämligen bra tomt och oull- tredseallaude, att i det ögonblick mim lått viesbet på kivet" högsta gildje, trycka en vindrutas, ett glas eller ett konsertprogram mot sina lappar i stallet tör — något annat 1 hage MU »tinning och hållning vid fl:Stålar:tagens atgilvaude rå kan man stå snart sagds övar som helot utom i en masttopp eller på den till- beddas slip. Busfall Äro gammal- modiga och icke hvarje byxmod fili- aler den, utan risk, icke heller livar- je tillbedjare. vigör, icke heller hvar- je dams "nödd, då bon skall luta sig ned och iogjuta mod och hopp i ve- derpartens lykta. 1 !råga om kusiner eller elfes mera bekanta flickor, Är det °vilket- ligan en fördel att redan vid frieri- ets början ha dem lugnt och törtro• endelullt sittande i kolet. Man har då alltid någonstans att göra af sina binder, som ann«s vanligen blott tira till förargelse a lidret" högtidli- gaste ögonblick, och det skall 'lip) en stor grad al förtiårdelde till å die- kans sida att (lågt AN, tirad Man gaget når Mån friar gör precis det samma, ty det blir i alla hindelser det dummaste man sagt i hela sitt lit. Vid dagsljus eller i vill upplyst rum, der minapel och gest er kunna fullt verka och noga iakttagas, år det ett ingalunda förkastligt sitt, att inskratik• replikskiftet ensamt till flickans namn. Man låter rösten skåll- aa litet grand och ögonen bli e n smula fuktiga, griper flickans binder med båda sina ocb bviekar t. ex. . Karins! med on klang cnidc emellan bön, jubel, fråga och nödrop. Böjer hon sig di något framåt, rodnar och svarar 'Kalle!. el år saken klar och kan alutdebattertui under ljudlös la. biologi; Ar hon olifvad, medgifver den 'vikande förklaringen, mer ån ol- aten något annat sått, ett återtåg med bibehållen krigsårs. Somliga flickor, helst Äldre, söka vinna mannen@ hjärtan medels abso- lut eftergifvenher, lika tycken och lifligt inetArnmande i allt hvad ber- gad mansperson behagar yttra. An- dra flickor, helst yngre, söka ofta göra sig pigga och anårkvårdiga ge- nom att disputera och hugga in på snart aagdt allt bvad en ungkarl et- ger. Men blir lått utledeeu på båda delarne. En flicka son, Ar •um nigs Ikteneicapevagen, torde derför gö- ra bast i att* i vanliga fall låta udda vara jetur, men att om en karl år alldeles för galen svara honom med mild artighet, men på ett sålt, 80(11 lindrigt anger att hon pien också har ee sjelfetåndtg uppfattnrug at det fö- religgande Ämnet. Ona han t. ex, på- står sig ha sett en holt korp, invan- des blygsamt: «Nej, hvsd seger ni! Jag trodde att det djuret hade en vida allvarsetninare kulör.« Ämnet ar rikt, ja outtömligt. Jag hinner tör dagen blott till ledning for mera oerfarna flickor meddela några tillfallen då karlarna aro lätta- re att tå fast an nnn•ro, och några el deras preludier till ömhet, bvilka, om de ej strax tillvarataga', likt gå för- lorade i varldene buller och bråk, men om de al varsam, qvinlig om- tanke anammar, lika lett kunna bli ouvertyren till aktenskapligt samspel. Sådana tillfallen Aro: Di en karl au- lortror ett trutit:miner att han Ämnar lemna orten, er beljugen eller lider el någon obotlig sjukdom. Når han gir ensam ut om galtarna i dalråt väder. Når han antyder att ban re- dan år en Äldre karl utan hopp om den lycka, som ensamt står ungdo- men till buds. Når han skaller på kållarcnaten. Nar han med rörd ton talar om förildrar och hem med en ensamt, ogift fruntimmer. Når han uppstiger från någon sjukdom och tinuet huset bestulet på dess linne- förråd. De företa ljumma Majdagar- na då lötvet börjar spricka ut. På hemvig från en god middag. Alta- nen efter en Aktre, å lansiasarettet atlideu ungkarls begratniug. Di kal- kat 1121sItaren nyes sett upp priset på en bel tnluadespiennig. 0. s. v. (Sm. Mu.) Sigurd. .elide prenumeranter vilja vi hermed meddela, att på grund at sarskildt från landsbyg- den ingångna klagomål öfver ud- ningene senaste utgitningstid, vi från och med nästa tisdagsnummer återvända till den förut vanliga ut- gitningetiden, kl, 10 1'. 4111101111. Den gamla historien. Till Gö- teborgs Altonblad skrilves: En viss missfall:antåg lar fbr nar- varande göra sig galiande mellan konungen och krigsministern Inh. Rappe angående tillsattandet af de genom nya armplagen uppkomna högre platserna inom arniebetalet, och intendent uren. Ueuerahntendenten, generalma- jor ThorOu lår halva till filtinten- denter föreslagit nuvarande rege• menunntendenter i tur och ord- sing, under förklarande att han vo- re ailtldr ny i sin befattning tir att, vilja föredraga den ene fram- för den andre, Vid beredning af ärendet gjorde krigsmiunsteru en delvis lörandrad uppättaaing gäl- lande, och resultatet blot att endast tre af de nya tjensterna till dato Äro tillsatta. Under enskilda öfterlaggningar om töreatilande högre utuaniningar inom arudibefalet. lår konungens ölnikningar icke funnit. gensvar i krigsministerns best !Anda asigter om vederbörandes kompetens och lämplighet tall il råg...satta befor- dringar. Delikt' har uppkommit en milatal:1111114i hvilken earskildt i seneete konselj — eller rattar* un•
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.