fine bebrågerier, tneb anletnina beotot ban gnu-danat« ,metel. bart I/Stater !blixtar ban från haten, tån ban t8e1 tillgripit ett tidur bog titt teaterett ed) Pentiatt tet tomma. .ran dialekt ne. Clara, uttra bane egentorialigbeter må flamsas art bår, r . magnat appabitte rehtmirtat feel ra- !riff ratt egenheter €w. gitt. Nufdanb utmecflar grt eraabiaa- Rogroje titentja metselar, att Yoblant nå guitit■ at ben flantigt tottgäente ntreedlingen af ban- teetiibiatelterna mcb be tryt lanterna :anta neptåtta ett aentraltontulat i 4, ■ animeilett ah ett i bifletwir lamt krontal i StriftiauffunD• oth harbb. S.Dri,:utcra (rall en bel rna, wiceron'ulat Lortat:af. wijra gill abortör rob anlwatig utgif- rare cif railtairg lit 23enetateret hat cd? lån år hl. tueter ;i. eabli.n, lånt jatom iftig i:Otuktig:akne. antagen. Wall:inf Ont föregår åta. Cn rerelle på tet ringrits ontrata rapat ter nårwarente i lufterna nf Uantere ed? btftetlla. treblar lir ten Ptetra ag:mogen urettåta t, Cr rte- tiraate ett ratten§ hut åt nåra. Qtt allmånt teritante waltirng buntar ech flat' kanna fin utbytt mit — ebira- gentftålluiagen. 'Intet låtans anfLinbigbeter bir man ide bettia några timliga måleriet fet metiontagen. 'esti baxeD tu eget crb gif åt te tanige'. rtetiraf bet, ed) mer ån en heatet fig att botitaRigen tilja tenns tåra. Sleta ha !blitt att få tålja fina bemmanibelat ccb nteftåente penninglån låta blitt,, urptagta tet att uttelae blont beggfreante, tåget en matsiare till Die fårffilt frett å ivtlocipcbcr bar, itu: Want, Dr :Zban astue wadt malen i antra remmaren. Tiotienrn atftorkei af teetetKrante aftelnIng i betrilintngtutftet tet. Niibbabe nt ökeetbäuganbe fara klottro Okt utemetteulttga annt,:ng- ningat i knap altes irra bitart från tet eth i en, hitta t bffarbat på en tur mellan tritilarna heetraRa- ert at milt i:litium ecb tatifttlante i ilen, trellac loetui. gulrutig bebjettate mån ifrån Siri- by, leden .3.hemtia, tunwartmåttaren !l3ergfttbin gnet flere UnDate anat mcb båt hi lanbraita ilen, men iå wantan• gen blef alltmer ont6itig, femnatell wantringen fettlotus på ben be- frairtua branten, met te nite,ilta i fi fiatbaten emellanåt i figte, ti1 i man bann till fkkintiteårtt fifilage, ett par mil tita cm baht,. tår h.gte Mtattoltet tde måtft ten blont upptctnate ifblod bit:Dante båten; te allanteutea nu, eda inatt :rat en bå: meb tota mctiaa CtOrySteifiRate ute att ekar ;eda, terja edb öppen mal huta till tåteman. 5., cuna km i fina nitat. tt te hata .SteboftRatena mat t Intinerbet :en åt- ta af tele, :våta, anfitångetna, bultget och tinangth ianilet. båta flaratit i tant edD cmbultatai rå be:im:råm =tt i en fiNittuga. «batat, naftac Itubcifluren af Ilen, fetleratet. elmottfmiinenia g och idorfebiobelft. ettor herr em ltdomatoto åt ån H - nkthrimmat, bedra i ortatiagi eurb- tött< en berloglig eledsbåntelle. nå Femtioett rå e. ng. wit 5 liten flagloren Qut gilja från lett::1(4m ech 3.14ell'on trän ..94(04 Nitbbelisf Rune t. firre. IS!. te bah] b3if3 rtb irrums titel, hiegatteio te at httattnen fettet nt i ån. Dta Si:låten onacm, men tilja Indabei råtta fig teitgenem att ban at arommin hetos emot ett til- ltåt na:b tillibelp at ',mitra ban Inda- ta femma på tet torra. r ibab enbet magnettieFliag. eta- tio:Moden 3. (.5nItalaton i utlot- ta biet under tragratrertior i måntegel awSU lerbålet citrontro ect egonthcf- ltgen t8tatt. Cuttoffton war vindö- faUftbriårrat fet 1 000 fr. eignrb om intbitinalflutelfena to- leraåtgözber. 3 tie !ör ja4 tOtftåt mig på bira:ren mecirautenter eller bactller etter Metan eller generaltirefter Amen, men Sr tel inte en eporghante Tutti- (inf? urptådt, betr ;filmen nu bet gjort, ¶ å ffall jag be att film: ntlia mig ini. tate i reletattågon, fftiltret eigurt i dan bar bit Welt funnit unr en 'bgeftetaratentån' met ten gruiget fatiolea. taa war, fem Want, nere i Steren- banin ter en titt titan, te att mata om !oktan tet te utmålfta kontra mentigetetno, lem inte !Hotat bettet cm att fbffa ct Metan rå hatten t år, toft tet, nog allt tnejligt tiUmkteigå- tete af eterigell tegering, inte gid i fjor. Når betr theCrt rem bom, Ettet ban ett bre till awilterartementet, akt iteå Litnrunfter, ten ena ei bonbrntaete iCtilag att mata !oktan meb — bre- fett, kittel ju hut blir tet, em tet hållet kat betr Amen lefwar, sch ben anlita ett mejat em en 'cfletterigIntne, lem etter betr 211rn6111 mening, mettår ten heta tribelen, att man tå tå bra får reta rå enar cch når Metan upp- nått i tante:, bullfet ju aUtit år en ner nift, titeln att tet Ian ba flit in- t:ale i hatittifft ed; wittirinalbil:etifft b,initentc. C' måra wetettErante feleraåtgårfet a:: tema, lona tet trara Ihfigtigall att tri i år cdtå trång ct tian till teår tette. icm ju at gammalt åt te tårate irtmljnture, ott baja bencut att ban WO fin setbet tullat Cermet liPern ruta tet gångna ratantåniatit. anFTacno låta tota pin tertjutta i breferterarontånen, ed? war .frultigha att nreefira ct f81 att :i4ctoir terci f8rteårl6begåi, behtitet numera Nar - raft på ollwar at någon tvålfinnat crb Trial mtnnitia bår i (ontet. tut fet arton ut? '1.:cn i Vuto- maattarea iutoedlatt cch iftigt etuina- nate table 'ätten (hulpit; bli — jem finit år emtalatt — jemtnål i Enaeri- ge dl krfalftningebtett cdc bettågeti t rentut.. %Ilen, lem år kant/ urta- tåte. beffrifree6 af trcterthante tålunta, enligt hear man mettele et: min!t 45 It gammal, crntung 1.,„ m, lång, taftanjcbtnnt teritlint ccb rafatfun!el bår, bis tant rann:, mala liRtga iucn, ljed Högot Sht, nåra, åor rnen, tied3 lappar, flora Svettige mntlatchir nebbln- ganbt Vakt tärnat«, gott nagel taft bas, beta fiolbror, fromffjetaiire treggante gång, bär slitin bångonte rå tig ea legera. ihrer hedra: ban be- talbar fett. lem ban talat met. g-ae- fte minlitern i Citadell bar bra et- afeteerartenienta begått, att cm tetes natt353a, ban måtte rtetriierifft hatta!, bwatettet frange regetingen, eller tema mottagen unttruitttlie, tetumrr att be- gått bana rop:alika. CilberniSba i Wilipitab. C!r6tr,i.ta utbröt t [Mao natt t ett bontlantena 23rdetf ed, 3anetout i %ilipttab utbe, tom nebbrann. befarat here bot i ten centrala flotibeltn. eliidningaarbeict, tutte:118U af ~fet inb rå tafen ecb lugntråter, war wzdat. en (Sorl ben X113 fieb i rea bar man ett rat Ugn' balt liktalls att be- ftlta å en gåta i Stallfiat, eter wattcnbritl titter i batfte- naftalen eter knatte tubfallet. _ - Indiska trollkarlar. 1 .North. American Review. be- lånar irollkonattilren proleesor H. Keller om åtskilliga teårittårdiga trollkonster, hvilka indiska lakirer uttöm och som icke kunna förklara. at vesterlandoka trollenprotessoter. lir Keller akritver: 'Under de femton år jag vistats Indien bar jag sett saker, at hvilka gag dragit den alutaatien, att lakirer- nr •f den bögeta kaateu i norra In- dien Cyubarligen upptickt naturlagar, ow bbilka vt i Veeterlandet icke ega någon deo ringaste kunskap. Jag tvifler icke på att de verkligen be- 'egna naturkrafter, hulka för oss oöfvervioneliga.• Till bevis barrör beskritver hr Kel- ler några trollkonster som han sett i Indien. ED af dem bestod i au en mr Eg- naiva !yttadel högt i !titten, der han svåtv•de fritt utan något stöd. ?dr Keller steg upp på en stol och redan på ett bord lör att få tag i Egliogton. Då han fattade Engttug- tona band, törelöll det honom flum denne blilvit helt och hållet oemot- taglig lör tyngdkraften. Sedan betittar Keller en håndelse, till b•iliten prinsen al \Vaka och eu rnångd andra personer Toto Ugoo- vitteen i Calcutta under vintern 1876. Magikern stack tre itaird med handtaget vandt nedåt omkring b iucn i Jorden. Spetoarne al .varde.: vette alltså uppåt. Derelter förenat han en at sina följeelegare i ett stelt och till utseendet Höet tillstånd. Med tillhjelp at en tredje fakir lade Lan sedan den stela kroppen på de tre elåttlei etearne. En avårdepete var placerad under nacken. CO mich emellan skuldrorna och den tredje vid ilutet af ryggraden. Benen la- go etiåcktia inmat och 'oro utan stöd. nerefter tog lakiren bcrt !vården, det rna etter Jet andra. Men den stela kroppen blef hg- fullt thigatjui och i gamle <par — hela mang•kna åsyn — två of eliver jorden uran något synligt ',nåd. Se- dan tog bakiren honom och lade ho- nom ned på jorden samt återkallade honom till medvetande egons några turlig nit gas. Vidare nerItt•r Kollar am en fakir fems fåt en zuluao~ avlivat luven. Den till utseendet !Alm gemen !yl- fades från jorden och svålvade i luf- ten sann sjönk och lyftadrs. alltef- tersom (aktien sankte eller höjde en bundt brinnande gråa, som han höll i fiender.. Det fina lakirer som kunna spat- sera i luften till en böjd •t mer ir 100 fot. Detta har dock Kallar icke @jett sett. En general Medley har bevittnat följande experiment. En fakir blek lekande begrafven i en tio fot djup graf etter att förut ha blilvit lagd i en hermetiskt tillsluten metallkista. Fakiren låg i greken i tjugu dygn och blot sedan uppgråld samt 'sekt till Iii. från ,Stoc4ohn. Förskingring. How Firman Ktin- ze & C:u sasocu inkasserare anatal- de Fridolf Herman Johnsson bikta- des i torsdag. och yrkande att ban tillgipit och förskingrat firman ttll- b öriga 3.1tk kr.. samt att han i po- ster 1 10 kr uppburit af firmans i S•ockholm boende kunder usocu hy- ror tör firmans vattenfiltrerapparatter. Tillgreppen ha fortgått sedan Ok- tober 1890. J. år 22 å 23 år gam- mal. 6rannlanbtn, En förmögen tiggerska. För 3 månader *eda° anhöll Köpenhamns- polisen en tiggerska som bodde i Plinieng•de på Kristiiiesha•n. 1 hen- nes ego tunnor' kontanter oca varde- papper till ett belopp af 10,000 kro- nor. lina dömdes tor bettleri ti1118 dagen nångiarbetete. 1 måndag. •nhell. bon på nytt lör bettleri och det visade sig då att bon — förmodligen med den .trånga vinterns Kjell). tötökat sitt kapital till — 11.000 kronor. Mora!: gif aldrig vid dörrarne an- nat tu mat och gamla klåder — så- ger Politiken. Kreatursimporten från Dan- mark till Tyskland. Preuseleka regeringen har befallt regeringepre- situnterna att stånga bele preuaiska nordgrånaen lör iut5rael al idialare och svin från Danmark. Införseln al boskap hån Danmark till Ham- burg år alltjemt tillåten, men inför- Delo ist lelvende boskap till Preusieo får ej ega (LIM via Hamburg, utan skall buskupen deulörton•n idogt**. H. C. Andersen och osedlig- hetaaaken. Lasatco torde stinta sig att r sammanhang med danske literatören Koka arrestering för ona- turligt aedlighetabtott omtalades ock- -- 120 — — 117 — skall väl inte ge dig till att riktigt ,killa på ditt frim• madt heller. — Betyder minus, far, blott själen är nöjd. — Och Hanna inte glömmer dig, tillade Gustaf balfbögt. fall'e? Hm! Hanna? Dra' dn och ryk — Hva" eå långt som vägen räcker! Hör du, mor, kanna vi få litet mat, ert fort som möjligt? — Ja bevara, käre Nile, jag håller just på att la- ga i ordning lite'. Men bören i, gubbar, fortfor Nisse och vände sig åter till kamraterna som eko ganska klippsko ut bu- ra länge han i varit ute och larfvat i regnet, om jag får fråga? — Jo, svarade Oskar, ungefär lika länge, som du eatt på trädstammen nere vid bäcken. — Ab! Edra sakramentskad° apskallar! Jag för- står . . . Ni måtte skårornas! Men bör nu!. . . Låtom oes tala om någonting annat! — Otn näfverdosan till exempel, inföll Gustaf. — Ja se, då ska' jag be, att jag får vara med, inföll Anders i Brinken, för jag har då inte fått eu ärlig rusa 111:108, se' n i middags på Dimbo gästgifvare• när man kommer i farten? En god historia skall al- drig skämmas bort . . . Trogna vänner eller du i mina gamla föräldrar, hvilka hålla så bjertligt af >lilla frö- ken Rask>, som de skämtande brukade kalla dig. Och på köpet, lilla >Raskens Hanna», är dn ju fästmö till . till . . . >Nisse i Båckebotomtn. Säg bvad kan en adurtonårig töa väl önska mer? — Den der Nisse, bviskade Gustaf till Oekar, går på och predikar som en riktig vildpräst. En knuff med knäet från Oskar blef svaret: ett tecken till önskan af fortfarande tystnad. — Dn bar ritt, Nils, återtog Hanna; också tackar jag Gud af allt mitt bjerta byar gång jag ligger mig och byar gång jag stiger upp, för den lott jag fått hår i verlden, vål vetande, att mången bar det sämre, lik- som mången också har det bittre än jag. Likväl gille jag byta med ingen, om inte för din skull. Do, min andre far, min lärare, min vän, min bror, min kära- ste! Om den gode Guden är så nådig, och hör mi- na böner, Nils, för ditt vål, så måste du blifva lycklig. — Hanua, ditt Ljerta är godt, Dom gull! Vill Ond, så skola vi nog ta ou fram i verlden, fast vi äro fat- tiga båda. — Ja, min älskade Nils, återtog Hanna, vi få lik- som så många före oss gjort, och så många efter oas komma att göra: krya i hoppet . . . Ack, hyrd vore lifvet utan detta? De båda älskande väcktes ur sin drömvärld af ett hastigt börjande regn: himlen bade svartmulnart gård. Dosan kom fram, skämtet fortfor, stugans alla in- nevånare slogo sig ner omkring den flammande brasan i apiseln, qvällsmaten serverades, efter densamma språ- kades ännu en stund, pipor tändes, regnet piskade på fönaterlyckorna ocb alla i Backebotornt gingo seder- sures mai warae ~os at att dos heeltmrle danske diktaren - L olle varit en bland Fl C. «lem, - osta 171est ... , ,ide den förlopp- ntegstulle strfa-Cu r eleu.ineka iny.te- • 11,,T Jaa.. Collie. som icke kunnat farl.tra sig med tanken att en %,is minne 1.1 detta slit n•ddr.2 . i ,11111"•••1. h •r emellertid ' talk sig • imbindei.e med den upp- gifne esgeireanneo. Kok ejelf, och denna bar högtidligt förklarat att •Köpenbanan.. sensationsnotis. som saker, på det lifligalt• upprört mån- ga både inom och utom Danmark år dan ',nekats lika från början till slut aluiter Opopinds. Herr Kok bar på köpet ekrittligen alfalist sitt förne- kande af dan kriekaade uppgiften. sanning. Ställningen 1 Norge. Stang in- ledde i torsdags i stortinget fram- liggande al högerns och de mode- rate. dagordning med ett tal, hsari han yttrade: • Fiån .venek sida har erbjudit. underhandlingar på liketållighetens grund. och det år Alven vår pligt att underhandla. Ty det år icke en för- ståndig mene tal att sågs: Nar jag har rått, vill jag icke underhandla, utan om min rett år tvinelaktig. vill jag underhandla.. Vi skulle vinna vår rått. men vinns den genom tio- derbandling. Vore det oivt tör6d- mjukande i dena• underhandling, skulle jag hellre vars med om krig, ei Unge förlikning på hicaållighe- teos grund icke ar försökt, harva vi ej los att låga: Krig år mig kårats ån fred.. Derelter frametalde Steng deo af högern och de moderate antagna ge- met:gumma dagordningen. så lydande: 1:0 Under luthållande af Norge. gr:indisk:oroliga ritt såsom den år bildad i stortingets adress af den 23 April 1860 fordrar stortinget att un- derhandlingar inledas med svenska regeringen, civil under förntaåttning al upptöat:ung och al•eckling •t det gemensamma konaulatvåsendet som under förunittning •f reform, med bibel:tillsade af gemensamheten; Co. Stortinget finner efter det i det sammansatta statsrådet af den 14 Januari d. å från svenska regerin- gen framkomna uttalande, att under- handlingar böra öppna. om ett till- freclutållande ordnande af de diplo- matiska åreodenaa behandling på grund at de bida rikena. •jelfstln- digbet och fullt genomförda likstål- lighet inom unionen. , Frågans behandling uppsköts till i går. ffib3arithada. En ung nygift man, till yt t erlig- het svartsjuk, besökte nyligen ett af de lörnitusta spiritistisk. medierna i London. Som ban var långt Inri sitt heta önskade ban veta bvad hane hustru gjorde. — Hota ser ut genom föriatret och tyckes vånta någon, förklarade me- diet. .— Besynnerligt sade maonen,tiveru kan bon vant*? — Någon kommer in genom dör- ren. och hon smeker honom ömt, fortsatte mediet. — Omöjligt: klagade mannen, min hustru ar mig trogen. — Nu ligger han hulyudet i hen- ne* kok ocb ser henne ömt i ögonen — Det år falskt. •rålade den svart- sjuke, det Am ni dyrt få betala. — Nu viftar ban på avansen. Den åkte mannen betalade me- diet och gick med lått hjorts der-- från. Också en grafskrift. På unni- eteuakyrirogirden i Köpenhamn lå- ge. å en grafiten, rest till minne ef- ter CO ettiden hvitgarfeare, följande, inskription: .Her hviler lividt der bvidtede. I flaskan tids ban titteds, Tal sist med Livet qvittede , Og ber sin grav han Irttedee. Arbetsfördelning. lir A.: — Vi ha delat arbetet så, att hear och en af direktörerta har sitt att göra, An- dersson år sekreterare, jag dukarna- stare och Lundqvist ar . . — liva' sa, bvad kto Lundqvist göra, som år si döf, att han inte hör ngn åskan allt neri — Jo, alle som ha något att klaga Ofwer stods vi till b000cr. Afanäst., liellmineda gen kom herr Pettersson hem hamit PCDitlIDOIlltDC och ringde på. Frua frågar iinåeigt iaifrån: livens ar det? Herr Pettersson svarar stolt — Ulm vastar du så bår dags?
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.