lattliga nyanseringekonst förtjennr be t ttitult c trefentaabe fia råkar omta:tana., att fru V. S. anvandt ic- ben [tidligt innthafroaren af obligatio- ke mindre an 100 olika slag. grönt nen ma, nnf3thimba nummer letat Ref silke, och att bon itergilvit omkrin g I D% ben lilla nåttn mini/ of i ftveniTt 70 olika nyanser hon blommor. Vi mynt 26,666 tr. 67 arr, omtalar Q). tro knappt ekrifver Postlidnin gen att man med nå g ot annat als ge materiel 43riftt för ett per bomullsmenter, kan komma natipen ria nåra, som fr u elrflig tn tagna uc en bunt i tör v. S. gjort i frun/tullning at exern• onitung 20 år loben, ertuDel betftclbee pelvie en tiotok eller en gren af blom- 1 larbaga af ett fruntimmer, lom far- mande Dåden berott fig war° Rtrfab af en tråninna, --- !mitten ej fått ro i Pitt femmete far ERinbrt tingtnömt fint på bröl- bet få lång lit tillbeta begångna jnat- loptite(a. örån klant mebteloo t3årt tetitl. 2ant, att :riff Ritabomn på åka finan af norra Zlarth inter fiffa tvedan up- Stanibaltrua på *Zbefla'. Roth pehållit jag flera vetants, fem f8rAafttiel Vorgaiblatet tar t månens innebina oftvattat lagenhet till Q3otlanb. 51out följanbe teleg ram !vin griftianefant, beef' befann fig åftven ett nvgilt par, bateratt tanta ga ritamitta g: lom tittr cn briRloperefa på några tbet- •Zhetlar 3 matrofer antommo i mit, kr mar på tråg till filt bliftvante hem Da ga meD 'Rona ,Ill' från ,Danibur A . i SISteby. Met Iltåget:n:tante paret må- 21lla tro lå g e fria ut och uttalaDe fin tte teln runt hm en tota meD en 116- tillfretaftånrife meb att mara återtomna hoten. l)totvianten, lom tunge erbål- till Norge. 2e mora terig nerate. etnen- lok lurt och lamt myrra fal! ål eb Ren 3obansion tror i Urin något Ila, Dito Paff sch tht, mar ide heller <gnat "nen tå tmåningem bårjute ban boråtta att framtalls någon feftftåtrinits. em berg/ fruftanfroåtta litanben genera hungern rch !alten. era 21 årfge 5:An- enlon tnorbbrånnere. titt ganRa talen från lan/borg utbröt genalt i eg enbomligt tillbub ttU elbetråbe timate hattaga intiftningar ccb måtte oflågOna fig. hum bagen mab gtoftnforit i ett rum, eralt beråttelfer afterrenaftåntte ma) tillharante arbetarctollåtana ber(tåtte, tibningernea uppgifter. 4)011anbatry ba- ft:timer Cffilainna Z. @mom felftrå- te tyd ide erbjutit fig till offer, utan land broning i en mattentnlb tara fin, babe letibra gnin gen allena triplett fa- km bob på ett bott inwib lönftret i ren. 2nterten rob 3ohanton moro un- tkt_met letar mettenbe rummet cd? tom ter tc feriafte ragerne tranfinniga erh betvit mittoto Som ett brånr a loa, els 3orobfen från Chtiftianafent, tom bob fnatta tå Ilar! bala, att i brånpunften hån emot, irae Partie rå tem. Må be liggante pappa fattats elb. Telma hatt råttabee af bet Pantta latta;et tvoro tt teban hunnit torka fig till trådgen ed; !,i utmattat:, att be mar !ropa ombett gelttvet, tå Dipdan upptacItea of en på fetta. 51..`å firumporna teget of tem geninne, lom mar fastepott meb Rut- föll fallet från benen. ning i flatheten af bet btinnenbe tumnior. Te beflagabe fig bittert filmer behant- Witt tre Men liU bantio IcatanDe 1. lingen,tå be tomma i lant. Me isotta I. rePargrannta (lådtes elben a g enbliefs Inta bagarne babe Ionluln bort bobb li g en; etta babe tet aUroartamma till- åt tem, men tå han fann bena för bett, huta tunnat trebfate atcabigra !alltet. (cinbee te i t(matlir, ter tt finge ula !antagning. Ilåtft roar teet cnfambe- 21tt bo ihop meD en to måtte rva• ten 1 tångdiet, to tanten eiteneånte o- upphörligt till betad gtåeliga hit, ed> Ta nitnbre an genåtnt. ett C4Ittl tet- batlanbc låt attila:ib ega rum i titta babe be futta infeårtabe långre, Rulle 11.^ alp i ebrattra leden, ber cn åtta Dt tnaittrelfutan miftot törflånta. Ze frågare meD loantafte intretje bur aminna tiU tålltlap i flugan intagit jan to, broilrar etter fin fa 'pilar ha och tet [fulle tomma att gå Ur hem. e halm, nnter tet gumman totar i lot- more renliga att lita fluff, men anlåg° tan, kvilta år haft oförfwarligt, me- fig a be lartjent bet. (.11)c lunne i be- nar en metbelate till Starllt. L.. enar tas betagenhet el hutta, a nno/lunta. fara far elbatvaDa år fvunettigt almer- man bjerte att (tratta of3 och an- ler oh bo förtjent tet, få fa tvi finna bångante. rh i bet' fatt 3:hanefon. .jan beha- 2nooRiefan, forn blef fråleniage- g at:k Itfliat fin meter, från britten ban löjtnant cd? tent faun mat/t en ar mottagit nuntie boet meD bogåran att lrolantniaartnt:ne båfla larmad båts han g enett måtte återroånta ban. hår och i rola:art. bar nu aftnaginnit 3 månba ga anlåttbe te till Striftiania, ormen och flutit' fig till en lapotatawan, ber be infatte8 i ronfaIningatångelfe. ger fateftållnin- km tefet entting och gut. Bår nårwarante år fetma!» i Göteborg på genomrida till Chicago. 6-raintlanb jattefinnbra. Uti) bantåg från gierge ontante till Modhalm i onabaga på morgonen en tyllefluntra trågente °alfana 100 Mognat. 3ib ben tenefte talollningen af enunfta staten/ ptemitobltgattener, tillhöreete 1860 åra jernwagetan, höglta minilen, 10,000 thaier, på nt 183,860. 9toligen infann fig i are- gåltatonlotet ben tallgafte etb åttital tör Origt weil i benen !done blont/ be wib ,t- lodholma ecultalftation angå!. Zur. Konsulatsaken i norska stor- tinget. Uuder stortingedthatten i onedage framhöll Berger i ett lån g ve tal, hurusom norska bönderna fast- /adla vid unionen, i bvilken de eå go sitt värn, som de åldrade och vål- sig nade. Staterådet K onow betonade i ett kraftig t anförende konsulaarigane uteeluteede norskur karukter och be- tecknade Norges af hög erns uppträ- dande fötoreakade svag het såsom en- da hindret lör Norges nationela ee- ger. Sanktioneras konsulatfrå gan i år, skulle Norge anan lång e komma att /akne egen utrikeerniniater ; sank- tioneras den deremot icke, kan det lått intraffa, att handelaernas log ik blir etatkare an hjernornae. Itynning uppehöll sig vid det o- klara i beslutet angående konsulat- frågan och venaterne öfriga upp gifter. Gunna r Koudden: Vi etå inför en krigeperiod, som kommer att bli he- tare *n någon föregående. Nn gal- ler det om vi af haneyn till unio- nens möjliga upplösning ',kula för- a•k• vår ejelleitondigher. Lå ten val- mannen veta, hur det i ajelfva verket förhåller sig, nemligeo att vi vilja ut ur unionen, el lamt vi icke få full ritt. Låten valmannen sedan svara. Låtoro ona turka på möjligheten at att ett krig mod Sverige påtvin g a. olle med anledning af att vi vilja upp- lösa unionen. Låtom oss se, om icke norska folket skall såsom ett beslut- samt folk ta ga fasta på denna möj- lighet för att beataturna si g att möta Sverig e till förevar för ein sjette:Le- dighet. Unionen her ej tillskyndat oss natnovård• fördelar, utan tvert- om g jort mycken skada. Skall uni- onen bestå, bör detta endast ske tued up fyllande af vira fordrin gar. Schweig aard framhöll i ert lang re apterande att den nuvarande reg e- ringen. unionepolitik mode i strid med traditionerna. Han fruktade ic- ke att senaterna upptrldande skulle inverka på Isodet. Noreka folket visste att unionen tryggat landet mot krig och frac:jat Norges nationela utveckling. Björnson varnar Steen. Björn- etjetne Björnson hyr i onsda gs offeet- liggjort en ekrifvelee, livari han skarpt uppträder mot statsminister Steen. Han ekrövar: Seden statsminister Steen rent ut sa g ds, att den politik, som nu valts, kan medföra unionens upplösning, vå gar jag saga, att tå långe partiet icke Ar större och icke består af an. (itu man och ledare an de, som i fjor g lIvo efter, kommer den politi- ken, lindrig ast segdr, en smula för tidig t. Beslutet om att regerin gen skall utgå, ek snart kungen . va g nar att godkanna konsulatbevillniegen, samt derefter myeteriernaa och al- ventyrarene tid begynna, detta beslut bar traffate — det ar ingen hemlig- het — med ett parti, ennu mindre ån i tjur( Ja g anser det för ett fel i. Löv- lands dagordning, att villighet till /underhandling der/ icke uttala., och för ett Anno större lel af etetstnini- eter Steen att just nu utböjt' försla- g et derom. Jag faethåller — med bevis för minn ord bland tio get. ven- etermån — att mer ån balite°, ja, mycket mer an ballten af norska fob kel skulle vilja vara med på en !ro- full, tri underhandling. Ja g bekla gar, att vi icke i en bin- dande dagordning fastetalla hvad sla g a underhandling vi önska, och jag varma — .om det så skulle hide% mitt sista ord i norsk politik — lör den va g, som enligt beetatntueldeu skall följde, om mintet ren skall Lagd. Tidens tecken. Man tidens gång *Avåt 1 'mått som stort Med missnöjd blick har vantalg att betrakta — Den ena tycker tiden går for fort, Den andra tycker att den går för sakta. Men bur de skrida våra letnadsår, Ett faktum år det dock att tiden går. Då flickan upp till femton år har nått, Hon mot aha. sjuttonde begynner blicka - Då bon sin första långa klådaing fått, bion vill ej 11agre kallo liten flicka. Hon lingua ut från barnakamm•rna trång — «Ack, tiden», suckar bon, «b slid den år lånp. Men når hon fyller sina tjugusju Och ån går ogift, som nu stundom hånder, Hon nog sned annorlunda kånsior ou Hån blick mot dolda franstidadagen 'ander — «Ack», alger hon, «snart år jag tretti år, Det år förvånande hvad tiden går.». En yngling också sil» griller har, Och under slyngelåren så han klagar: «Ack den som Andå vore myndig karl Och fluga got* som man sjal( behagar, Nu år jag trött och led vid lexors tvång — 0, du gemena tid, hvad du hr lång.» Han mognar till och får 1 samma mån Förnimma att ban kommit på det hala skulder gör, han tager alg ett lån, bom han om fira månar skall betala. — «Ack« — suckar han — då gåldens timma slår «Det år förvånande livad tiden går«. Man oj så sållen trålfar en nevö, bom lyckats ein förmögenhet (Orderna. Han våntar blott att unkeln stilart skall dö, Då får han hundratusen kronor kam Han l sitt hjerta suckar mången gång: «Ack denna vantens tid, hvad den år lång«, Men onkeln tycker ej att det hr tid Att In på lif veta farkost seglet rena - Nu först han kommit har till ro och frid Och ånna många år han önskar lefva. — «Ack«, suckar han för hvarje svunnet år. Det ar förvånande bvad tiden går.« Ja, litet byar •I funnit någon gång, Att tiden varit alltför snabb på farden, Och stundom att den varit alltför lång - Det går ej som man önskar hår i verldeu. Men hur de sig gestalta våra år — Ett faktum år det dock att tiden går. G. H. T. Ciata. Höks häradsrätt. (Forte. fr. föreg. n:r.) Oloflig jagt. P. v. Möller hade till i tiviuge anstactit Bernhard Lars- son i Wareeturp för olutli g jugt. Svar. nekade. Tre vittnen voro inkallade, bvilka sett evar, jemte en pereou gå öfver 1'. v. Möllers ljung backar med bör» och lös hund aren ej hört svar. af- !~ skott. Svar. bestred stamningen då han ej jagat eller lossat skott å kår:e mark, öfver bvilken han gick lör att Ii en g envåg till ett stålle der han skulle köpa g as.. Svar. begarde er- sanning lör kostnader och inetidlelee. Kar. bestred evar:e. påståenden, begarde ersättnin g och Olverlemnade målet. Utsla g hasta ting. Skogsåverkan. A. v. Möller, Tb, A. Fuock å Bolltorp och 1'. v. Möl- ler hade inetamt Anders 'Ivarsson i Perstorp (lurkig' att han å en eau:t- ald betesmark nedhuggit 21 st. björ- kar. Svar, påstod att alla traden aro hu gg na å !egenheten Perbonaa mark, vag rade för ötrigt ingå .varutull på den g rund att etainningen saknar da- to samt att iitkoniug eu år vidimerad al samme person 40111 utakrifIlt rå. enkubanen. K aeopa.la att flop:samman- tradet år kuog joidt genom Kon. Bet. kungörelse och anså g svar. skyldig att svara alldenteund det år brott- mål. Utelag asets tin g, Ansvar och ersättning. Samma personer bom i förra målet hade in- samt ofvan ntarde Anden livareeon derlör att han nedhug git en del ek- tråd l lågenheten Parbonie och der- till graneande egor. Kår. åberopade målet företa råt- tegångadageo, och ansåg svar. ej ag- de ratt att nyttja hvarken skog el- ler mark, hade 'ougg it de vackraste ekarna och arven dorvid skadat den ötriga skogen. Svar. påstod att de fildus traden etodo på Petbonas mark till bvilken evar. bar 'Rendera:c och således kan ej stöld komma i frå ga, liven om han endast vore arrendator hade av. rått att hugg a tråd, då det ej genom kontrakt kan bevisas att han är för- bjudeo, yrkade ansvar enligt 16 kap, strafflagen. Tre vittnen vore inkallade bvilkal vittnesmål voro ungelar af samma innehåll, namlig en att svar. huggit 24 björkar och 20 ekar, af livas en del sålts och en del voro tagna i beslag. Björkarne värderades at vitt- nena till 2,60 pr et. och ekarna ruel- 6 och 8 kr. pr et. Vittnena kunde ej precis bestimma om traden voro hu ggna pi enar utom lågenheten Perbonie inå gor. Kår. öfverlemoade målet och hål- ler sig till atitnningepåstandena. Svar. bestrider, vidhåller yrken- det ona ansvar, öfverlenanar målet, for- drar ersättning , protokoll.- och ut - elarz.losen. Utslag plata ting. Afträdande af arrende. I förra målet omnamde Anders Ilvaresoo var instarnd af A. v. Möller, Th. Funch och P. v. Möller om aftradande af arrende. Tre vittnen Toto inkallade hvilka dels sjelfva hört nar svar. uppsade., och dels hört honom ejelt såga att han var uppsagd. Kar. yrkade slut i målet samt höll sig lör öfrig t till stimningapketlendet. Svar. bestred, hanvisande till hivad som blitvit sagds vid målet å förra råttegintradag en. Yrkade eralttning och allemnade målet. Utslag alms tint. de tre siste har omognader målen var samma ombud, kronolänsman W. Andersson för kar. och kronolanaman G. Jakobson för evar. Den Hygieniske Universal- Corsetten ar ånyo hemkommen hos EDV. JAKOBSON. En flicka att rdrestå ser- veringen i källarelokalen erhåller plats g enast eller den 1 April å Stadshotellet i Lalholm. Till Emigranter. Amerika berömda Post- och Passagerare Ångare tor- de tillskrift& undertecknad tör er- hållande af vigtågs upplysningar. De som krana resa till i år med Cnnardllniena — 132 — — 120 — om: han skulle samma afton bort till en bondgård och hålla bibelförklaring. Skriftermålet började han med att gifva den stackare sjuka en fråga ur katekesen. Svaret nteblef. Häröfver vardt den milde själasörja- ren arg, steg upp, i det han snäsande sade, att den, som inte kan sin katekes, också gerna kunde vara utan nattvarden, stoppade derpå socknebudeeakerna i fickan och gick. Detta var den tröst, 80M den gamla fick på ein förmodade sotsäng. Några timmar efter, detta magisterns besök, lät don sjuka skicka efter mig. När lag då kom till henne, var hon alldeles tröstlös och frågade mig, om jag trodde, att hon för tids och evig- het skulle vara fördömd, och om jag ansågs magi- eterns beteende såsom en följd af Guds vrede öfver hennes synder. Ack ja, det gjorde mig i sanning så oudt om den arma gamman, der hon låg qvidande och lidande, lika mycket af andliga som kroppsliga plågor. Naturligtvis tröstade jag henne efter bästa förn.åga. Den stackarn blef efter en stund bättre bå- de till kropp och själ och föll sedan i en djup välgö- rande sömn. Då började gamla Lena i fattigstugan, som var hos Britta, för att se om henne, under hen- nes sjukdom, att tala' med mig. När vi hade språkat en lång ettid om allehanda och slutligen kommo att nämna Hilma, sade Lena, i det hon sammanknäppte Sina händer: — Ack, mamsell, aldrig kan hon tro, huru ofta vi der inne i fattigstugan tackar Gud för, att det in- te år bon, som skall bli magisterns fru. som kan hindra vår förlofnings eklatering (kora hvad det låter granat ändå!) på sjelfva nyårsdagen till ex- empel. Ackl en leende framtid väntar oss, min älska- de Nanna! Någonting precist intressant härifrån bar jag icke att berätta för denna gång utom det, att jag lagt mig till en hund, det meat vackra och snälla djur, som kan finnas: ban är till färgen hvit och brun, lång- hårig, ternmeligon stor, förståndig som en hal( men- Diska, bvartill kommer, att han lyder den minsta vink af sin husbonde, sofver under min säng om natten och följer mig troget öfver allt på dagen, bär till mig käpp, galoscher och mössa, när jag skall gå ut, och dricka punsch och toddy lika raskt, som eu tioårs stu- dent, bär namnet »Lille-Nisse), kostar mig femtio r:dr r:gs i inköp och tolf ekill. samma mynt per dag för vivre. Med få ord sagdt >Lille Nissen år min och nära nog hela studentkårens alekling. Några dagar efter det jag hade köpt honom, bjöd man mig för honom dub- belt mot hvad jag hade gifvit; men . . . jag tackade så mycket för det vackra tillbudet och behöll min >Lille-Nisse), och behåller honom också, så länge vi å ömes sidor lefva. Kors, hvad dn skall komma att tycka om honom! Han ligger nu, då jag skrifver, under mitt bord, morrar och bor hetsa. Hjertliga helaningar från mig sjelf till tant. Skrit snart, min egen lilla innerligt Makade Nen- Din nal beder Oskar. Upsala den ?:de December 18 . . .) Nipa IN ml *aria ~en 11 Charles A. Berglund. Generalagent för Sverige, 28 Sillgatan. Göte borg. (G. 18184 Edisons och Berliners underbara uppfinningar Sång och Deltlamationer Musik af döda ting f örevisas å Hotellet, rummet n:r 11, till och med måndagen. Se vidare på affischen det rikhaltiga programmet. Genom fri och offent- lig ankton som förritt_as å ~tor Ord tredagen den h denna må- nad kl. 10 I. M. låter arrendatorn deralidea genom undertecknad tör- aga: 2 par arbetshistar, 1 !ölsto, 1 unghtlat, 20 et. kor, 2 st. tjurar, vagnar, plogar, hartvar, seldon,» hektoliter probeteierhafre, 50 hek- toliter goda kokarter samt en del råg och potater m. m. Af mig för vederhäftighet kan- de inropare erhålla anstånd med betalningen till den 1 nista Sep tember, andra betala vid ankor-• dran. Hvindrarr den 17 Mars 1898. efter anmodan: J. P. Benstaeoa;
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.