okt *Adligt fgab på betsa 4251- berreeolaliovn 114,18. CPU: att hi Brån Loneon Nitrera till 03. ÅN glutt, fbi hianingar boa fblan8 Lirare :. ben Ib Cert,: Zroii qteitittga orientalifter, Ituarne Petnill Dcb Cibton, .jolle mate ett be- låt i ?loftet ra berget etnat te arv- tådt at flert infteöte för ten teologifin teetenfrapen. Te påträffat( ett inlett- ftgl palimbleftmanultript, i htirtlfet te elda blaDen tvoro fitIlfomligt hopflib- babe. 93Zet tillbjålp at ångan från bo- menat tetittel gitte be Maten åt, och ocafting 400 fitor — fo- bola terten tegtaferatel. ananutiriptet tallar fig mato et Nett tet till te bra evange- lierna, bantat bittife ettan några ftagment matat lånta. 2et tog protellr fot 3. 0. .Dartig i Cgambritge 40 Da- gar att met tillbjålp af be båta tanter, lem glott upptådten, Inta I/titten på palinittrfthlaten. göt tverelförfalffning till haffar- bett ot14 embetighluft at barat8tått tinn• 1B. 4)1'11th:1113 i Dr totfirningter eremit af ettengnå8 hitt bar at ewra holtått. trtfånta tran allt antwar. I i 1 etriftab för förfalftning of °dold- fetel biett mantoge 1. iv. i 4)bgatiå8 17- Miljon, rutter:å åriga pigan till .telfirgb. Oagblat. gilipftabounralen ed) fonflen. Måttet :Hm artlivet i gloa Wogt. banta err Emma.: fontinåternati !bre- nins8 i etedbolm naaruttiallning: Ten Iterfta britten i Denna uttlållning, lita forn i te tittin antta båt i tanter, utom ben af Nittiotal:mit:18 elever, år, att ten ide åget några !tuber at me n- ntfrefroppen ialom natuten8 haffa turf ccb lålom Det eviga i lotmen. ar Det tennisen möjligt, tom jag öört utslagit. was, att en rontlnår ide vågat eller tår åtetgiltea mcnnifforroppene båtliga hua- nae miau påflåbnab, emetavacant !tå- lte i w iletlighttentillan?' tet more baitbfllat att lånta fig Denna etbarm- ligå bult på gbnbeticcilan, en britt, icm Rulle meta, att tel flott på en låg fulturgrat, båDe nioralifit och iiitelltflu. ett. Jliatium år ernetlettlD, att, nteD une Darrtag ter ett biet Ifulptuctretf, Det en. talt år under termen a! potentt man båt tet några putter af il^:faparents no- ta med. lom heter atennifTan. Zyntunitattentatet i (baktala. %ångelf2lararcn t:t 21. däld, btettfen i hacaOirditif enitghet met ,Otit ock betlut ten 1 beunea unteglbft hårtott tantunfaten 9iile OultItrant 'tran .tvl- tate ter ultbnante al ban° finnellbelfar- !enhet, har nu meDDelat bet intog, nit Culturant liter or finneatjukcm cd; mage anta teban ruin ben tiD, Då bet brott, tör öviltet Nitet-kant Ut:De:såt ranfarning, beetc18, battva !varit genom låten tjufeem betet:inb fUttanDete råt- ta huf, atnienjom att läultIttaritt fin. neöfjuttiom år at ben befatlenbet, att haitmålte bitarna& låten tör allmånna läte beten wåblig, ntettelne er. t'lr,tbl. att beirefi ist mien. an af De tå:jat:ear natO Lu u cd b. aUnt. låtonierf, bovipa i f. medan Deltaga i De ftrililiga ',totem; IU megentytkeputett, tåtaDe, alt i Päla för tet gttna innuet om 3u• luevelutionen i 8 tuntrirt lt3:10, linea Den gittat tubriten flitteva om etplein- ocb treva, ba fatt 101 hear, att upp- Satte' pa glunt at Detta mitiltrtip ombi- ligen funte gothinnoti, aktbt *nattli- gen <ramen cc når tåget på e, m. ån- gate Utifrån tv inte ban ben geba ha- ten rugge" tbc att unterråtta fina an- hbriga i hemorten cm late. 23aglingen antage af lina famtater mara 'bl' i ämnet i fråga. Gn Uddig:al od) brbjärtab bot- ter. 13.1 .13tebt; (motett bar en lång- t< tib naårtat8 en åkte man få: en tår. teka ltvårcirtat farbunftl i floden. sån- ge befaraoe man bet wårfta, men !lut- haut tog nehmen en annan trånt- ntng. 'Patienten flutit bliftva trift, men hon Rulle Då ett bådft obebaalillt lått bli bel t noden tör hela fin återfl.iente lif8tit, berett ide biff menniffobut fun- De etbällag för ett trilla bet grpante lå- ret eter Den opeteraDe huh/teln, Utan något belånfunte erbj61, fig ge- natt ben _gamle mannen. 20-åriga bot- :er att etta fig fi'r febern. 4)an tate- tate, men bon war entråden ccb lemea• Dr matig! fin ena hitta orm åt opera- tbrenti fait. .ton ibfre8 ett flere tumö bett bann af buren Rare ut tunDt 6!torratmen, [leta bort «b placerabee ån- galat watmt på latent:. nach. 45an år nu iuiltemligt fritt ett bar genom Den motiga Deltana bebiårtate banDling befriats från alla Incidtga teliter at ben Irråra huftemcn, lager boll. ellob., tom lillaaget: Zeit unga flidanå arm bar fagre bitftvit :timbre fulitentlig, enen bet arm- bons, lem biff nitat! tung Dentamma af ettrationetniftren, år tott och Itiblir en långt Deltan' ptDDnati ån något of gult ech åtelfttnar. ton öteer sktilbordet, alldeles som intendenten i hang roman •I hata- bandet.: dian erfor plötsligt en jä- sande lust att betacka vaggar» med soliga landskap al palmer och pape- gojor.. Men han målar också för att bli fri de etåtnningar, med hvilka lien tampar, för att bli snabbare fri bin dem, ån som vore möjligt ge- nom diktararbetet. Så uppstå slit- samma bilder. Han söker flugan motvilligt gall- skap. Han talar icke mycket och bårkitildt att tala tyska gör honom någtan kroppsligt ond', ehuru han beherekar språket. Men han gitter långt in på natten vid eherrytoddy och punsch med cigarretten mellan llipparne. Han umgås helst i g•tola, tysta knejper, al hvilka det anon blott gifveg så få i Berlin. Vanligen uppsöker ban en liten vinreet•urant i Wilhelmsftrasse, som hen hur döpt .Spådgrieen. till ara för en liten gris, torn hänger öiver dörren. Strindberg lager icke någon tid- ning - och går icke på ten'ern. Han har en sjuklig , ångest tör hvarje upp- rörd etatnning• ulan låser icke ene något af det, nom ekrifvee om honom, ban vill icke ene låta något utölva inflytande., på sig, vare sig genom det tryckta ordet eller genom scenen. Ilen lefver blott ett inre lit, och all- tid, arven i det mest bögljuild• sålt- skap bar man den kånelan, att han år ensam och vill vula mesur. - Ej mindre ån tre norska konetnarer halva i deier' dagar utställt Strind- bergecortratt i Berlin. Det eca ar af Krogh, den andra af Muncb, det tredje af Segelke. De aro alla tre intressanta och fratnetålla byar vin tolkning af bana egendomliga per- sonlighet. Segelkee ar det finaeto och mest sjalfulla. Sjökapten dömd till fängelse. Itåttegången i Helsingfors rörande kollisionen mellan ångarne Ajax och Runeberg nåstlidne sommar, tavarvid 38 menniskor tillsatte liket, 'tider- dee i torgdags och dömdes Runebergs betalhatvare, kapten Nykopp, till sex mioadcrectangelee samt att ersatta vittnen och betala i åttegångekoena- der med omkring 5,500 mark. ett- riga i målet invecklade frikåndeg. Situationen i Norge. Konungen lår halva låtit förstå att han icke ha. de något emot en venaterregerieg, men att ban icke kan behålla en rni- nått& som hotar ocb motarbetar ko- nungadörnet och unionen. Det tör kommer efter kabinettet Steen. ed- gång konungen antagligen att vaud• sig till stortingspresidenten Sievert Nielsen och gilva honom i uppdrag att bilda ey minietta. Sievert Ntelsene halootilletiod år emellertid föga tillfredeetållande, och antagligen var det härpå han eyltade cord sitt yttrande under debatten i tisdags i otos:inget, att han vål icke hada så lång tid qvar att *diana ko- nuitebtAnkaude på. Ett varmlijärtadt upprop har •En garnmal horeare• utfårdet i •Morgenbladere, 1r det eftertanken, som Du sitter till roders och styr Norges etuteskepp mellan de tarliga klipporna ocb ska. rel.? Så frågar ban törst ocb upp- manar hvarje foaterlandavIn — han må nu vara veneter- eller högerman, af den ena eller andra meningen i fråga om de evalveiode frågorna - att göra detta klart för sig i ,dettets dagar. Den nordiska bohmen i Berlin. Strindberg år — eleritver Theodor 11 ult1 t Berliner Tageblatt tiume- te medelpunkten lör den nurdieka boliihne, *vm medan kort tid bildat arg i Berlin. Det ar akta Bohedie, etu den också aldrig kan efterlikna den gamla transitera stil , ty bvad 00U3 eakcias at det lustiga skrattet, syd- landingarnee konattArliga fribet och löselappthet. Hvad MUL11 urmarker den eurdielta bulii!inen ar en vise utn- treesered hållning och dertill det o- rubbliga lugnet, den flegma, h varmed de föredraga lavete sol sorger och allt misekannande, el att det ofta år evårt att båga. om deras ekenbara energi i dem» kamp på jorden icke blott år de likgiltiges flegma. Sa- ltande likna de mycket den kbm af bohetnieue," om tivilken Henri Mur- ger stiger, att de vänta på egne les pie";desetaux vineeent et pigge« soue tein. pus• (att piedestulerna sjeltva skolo pincetts eig under fötterna på dem). Strindberg veilar, inmal alla dee- ea !Jordiska bobt:wien., garns bostad. Än fattas de: lugn, ån sol. Han ar- betar mycket, ekrilver och ser ige- nom öfverelttningur. Deseemellan målar ban. Han målar föret och Itamst lör att dölja väggarna i denim hyrda bostader, *åtskilde den kala viggy- Okanninnben. från ffitockkohn. IIårdt straffadt okynne. Natten mellan den 12 och 13 d:e togo järn- arbetaren C. G. Carlsson och baga- redraegen J. D. Jansson i Olverla- etadt tillstånd sig det ofoget tår att aflyita bakporten till 'allaren Piper- eka muren uch bortelapa den samma åt den oarbelågna Öppna bergbacken, skrifves det från Stockholm. Noir de funno sig eltereatta, kastade de porten bland bergen samt sökte springande undkomma. Dervid ned- störtade dc å en i [Arbeten af ber- gen mot Bergsgeten betagen gård, hvarest utburen ligga i jämnhöjd med bergen, men gårdeplanen många fot derunder. 1 !atlet utbröt Carlsson sitt veoetra lårben i nårheton al bot- ten oco Jansson sitt veliges elrenben. Båda ml-te genom polisens hjälp to- rue till lasarettet. I Forgstrandska målet hava nu, vid beevaratidens utgång, till k. ni:te nedre juetitiereviston besvor in- gilvite dels al doktor Forestraud med yrkande vin nedeitfroug i adel; tår Angeleeetraffet och delo ut rikemar. 31/siken:lekt, som anser det belopp, gom Foreetrand dömts att måtta, vara l6r ringa, ___ Är det — frågar ban vidare, — ett ettertfinkgatnt tillvågaglende att sått. vårt kara losterland, vår frihet, vår ejellgtandighet på spel för lyktgub- bar, som locka oss hån i dystra tö- kenmaesor? Svaret år icke tvifvel- aktigt bog dem, gom passionefritt följt de sista tre lire» tilldragelser, de splittrande, Regnlösa striderna in- åt, och nu krafvet gent emot vårt broderfolk, Vi finna det meningslöst, att en sak, i sig 'jett af mindre be- tydelse, uppblåses blott för en form, så ett den hotar vår stolta byggnad, Norges lycka ocb vallard. Kanske for alla tider. Krisen 1 Norge. Ministören af- går. I lördagen. statsråd tillkanna- gut konungen, innan stortingets be- slut i koneulatIrlgan föredrogs, att han icke förändrat ståndpunkt pedal> förra gången, hrarefter hela minista- ren inget sin afekedeaneökan. Före staterådets hållande i lördags hade konungen en kortare konferens med staterniniener Steen, hvarvid ko- nungen förklarade att han icke kun- de löråndra sin tidigare uppfattning af saken, baretter etatarldesamman- trldet tog sin början. °råttbett konsulatfrågan icke före- drogs, upplåste statsministern mini- etteris motiverade atekedeaneekan och bilade denna ansökan- till mini- isS — i g5 — — Således inte enfaldig, sade tnajoren skrattande. — Herr majoren vet, att jag brukar hålla bibel- förklaringar emellanåt . . . — Jag vet väl det. Magistern lär gå på med den saken torr en riktig skärslipare. Det må magi- etern gerna göra, blott magistern förskonar mig och mitt folk, ty vi kunna, Gud ske loft läsa vår bibel ajelfva. - Betvillan visst inte, herr major, men ett utaf mina ärenden var juet att be om tillåtelse få på ma- jorens egor, hos herr majorens underlydande hålla bibelförklaringar. — När? — Hvilken dag och uland som helst. — Nej, så fan anfäkta! det kommer att ske, det &kall jag såga. Vill magistern deremot på söndagsef- tertniddagarne företaga dylika experimenter, så kan det gå för Dig. — Det är inte värdt att vara envie? — Nej för hin i våld! Hvad en gång lir tptgdt, det är aagdt, och dermed punktum. Jag skall saga, min herre, att jag högaktar hvarje religion i allmän- het, och livens och ens religion i synnerhet: Och den, som ingen religion bar, den anser jag lika med en Stor stackare,' föga uppbojd öfeer djuret, byars herre han skall vara. Men jag vill dock påstå, att man till och med kan stå utom all allmän religion, men man Inhav« derföre aldrig vara utan religion. Religiös ( instigga och religiöst svärmeri våokor boa ;nig, allt förstår hon, utan bref och kuvert voro i ett papper. Men, mamsell Namne, det är då fasansvärdt att kunna hysa sådana misstankar! — Magistern brukar Kjelf säga på predikstolen, att den, som bryter mut ett bud, bryter mot alla. — Det är visserligen sant; men fie, de orden äro inte tillämpliga nu och här. Ackl mamsell Nanna, hon, som mången annan misskänner mig. Jag skulle ingenting heldre önska, än att bon kunde blicka ner i mitt hjerta. Hon skulle kanske tinne der, kvad bon icke tror. — Möjligtvis. Men då behöfde jag vinst vara an- tingen katt, uggla eller heliofob, för jag fruktar, att i magisterns bjerta är mycket mörkt. — Mörkt!? . . . Hi . . . I en mening är det verk- ligen mörkt: jag är ledsen och det till största delen för mamsell INTannas ekull: jag tänker på benne mer, är hon tror och mer, än jag borde. Om så inte vore fallet, hade jag icke nu kommit bit upp, för att säga adjö. Det år förunderligt: så fort vi tråffae, komma vi i gräl, likväl längtar jag ständigt efter att få träf- fa henne Till mina känslor kan hon inte ana. — Åh jo, ungefärligen. — Ack, att eå vore! i . . Men nu: . . . adjö d länge! — livart skall magistern fara, om jag får fråga? — lim . . . Åh, ut till en bondgård bår nere. — På bibelförklaring, kan jag tro? — Jalu, mamsell Namna. .8414011 IISSII ot6ene förnyade henietållan 1 könet* lat frågan. Konungen resolverade dock att al- ekedeangökningen skulle beviljas på grundlagsenligt gatt i statsråd. På atatsminieterne fråga, om miniatkren fortfarande skulle lungers, svarade konungen: *Naturligtvis. I hatven Innu ej lått edert etikett.. Döde. Att min innerligt älskade maka Allila Gustatva Maria, född truts,, efter ett kort lidande stilla af- led i dag kl. 9 1[ f m. efter en lefnad af 38 år uch 17 dagar djupt sörjd och vaknad af mig, fem små barn, fader, 'syskon, an- förvandter, många vänner och tjenare, varder härmed tillkän- n agifvet. Kristne år mitt lif, döden år min ■inning. Ramsdal den 23 April 1893. !,lottfrid Theorin. Att Gud behagat efter sitt allvis& råd till sig hemkalla efter en kort sjukdom vår lille kare son Axel Julius, född den 9 Mars 1890, död den 14 April lttfd, djupt sörjd och saknad at oas och en broder, varder härmed vår smartaam- ma pligt tbr .lagt och vänner tillktuanagifva. Köping. den 24 April 1893. Kristina uch Seen 1'. Andersson. Protokollet trein Stads- fullmäktige; sammantrade den 20 dennes upplages offentligen å Råd- huset denna dag kl. 1 e. m. Laholm den 25 April 1883. Robert Palmgren. — — Text till Reformationsvesper eller högtidlig liturgisk aftonsång på gammallutersk grund vid Svenska Kyrkatui REFORMATIONSFEST Pris 6 öre. Liturgisk ordning för liarngudstjemit vid Reformationsfest. Pris 2 öre. Herrn. Itidbergs Bokhandel. kungörelse. Auktion å graftorfmosse i större och mindre lotter förrättas Lörda- gen den 29 dennes kl. 10 f. m. hos Per Larsson .Ag 3 Ahlstorp, under vilttior som dA uppgifvas. Hofamöllan den 20 April 1893. Magnus Pehrsaon. lioniniunalstämnia hålles i kommunalrummet i La- horn med Laholme Landsförsamling fredagen den 5 Maj 1893 kl. 4 e. m. dervid förekommer föreslaget inköp at en vag från Lögneshus till broen vid C. Pamps. Mellby den 22 April 1893. N. A. JONSSON. 3nnonsb g tc, (Halland, Hallandeposten, Falkenberg' Tidning, Norra Hallands Tidning Westitn• sten. Nordhalland, 2 ur. b r.) Observera. Friska goda matpotatis finnas till salu för 2,50 pr hL på Nya Skottorp, P. 0. Hallberg. (Halland 1 gg 6 r.) En nykter och duglig Smedarbetare, skicklig i Ilofbealag, erhåller god, stadigvarande kon• dition hos timedmartaren N. P. ärla:Amin. iij011iz:ge pr Wallbergs. 111■■••■•■•• ål
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.