strikts. Socialistiskt tyranni. , De framsko socialiaterna ha icke någon mera energiek motståndare In I d. arbeteminiatern Yves Guyot. Han Ar en modern politisk person- lighet sorti stått på må förtrolig fot eon] möjligt med socialiemen, och det har funaite en tid, då han icke ene undannedt eig att bårtve kallad co- cialiet. Men så emåningom bar han fått situationen klar för eig och in- sett att bene isigter tvinga honom att göra front mot socialismen, såsom varande höjden of etatetyranni me- dan han 'jett Ar en etateekonom al den mest liberala fraktionen. Sceisi• listerea ådagalagga emellertid • att tenterande ein harm öfeer Yves G ti- voli afrall på ett ra bullrande ett«, att polisen till och med tipsen det nödvAndigt att under hela valperio- den hålla det hus i hvilket Yves Guyot bor etandigt bevekadt. Och Yves Goyot Ar å sin sida sys- eeleatt med att draga den soci- alistiska svindeln inför allmAnhetede domstol i en bok, hvilken skall ut- komma i de x:Armaste dagarne. Guyot söker alle icke dölja att bene slirigt med denna bok Ar att gifva aocialie- men döntistötee. Bokens titel År: Det eocialistiska tyranniet, och, den eönderlaller i fem aldelningar. I första utdelningens stallet) eocialiemen vie i vie framåt- akridandet, och författaren visar att socialism och framåtskridande oro bvarandra tulletAndiga moteatta. An- dra aldelningen behandlar lagarna som styra rikedomens och arbetets förhållanden till hvaraodra. Den tredje aldelnigen konstaterar att åtta timmars arbetsdag och minimilön a- ro omöjliga fordringar. I ljetde ut- delningen irawhålles det att lörakt för lagen Aro eocialiemene innersta karta. 1 den femte utdelningen teck- nar lörtattaren •portrått af socialister tilhörande olika kutegorier och tad- ler myndigheternas koketteri mot so- cialist:neo. hvilket han icke drager i betankande att kalla en einnessiuk- dom. Individen. frihet, Gager lvee Guyot, Ar kriteriet på det politiska, sociala framåtskridandet. silver och en efter sin garning'', år den som ekalt realiseras. Men eocialiemec vill att individen skull absorberas. Sedan författaren bemött de socia- elietiske sofiemerne, nagelfar han genast ettårigt med de aocialistiska lagar hvilka blilvit antagna ut fran- ska deputeradekammaren. Han på- pekar att vid utförandet af offentli- ga arbeten ha alltid fackföreningar- na blilvit gynnade framför emå ejelf - etandiga entrepenörer. Hon meter uppniarkeambeten på de franska lag- bestammeleer som fritaga de kopera- tils föreningarna från en mand ut- gifter, om olylyckefollelagetittning, skiljedom o. e. v. Han påpekar att lagstiftningen genom att fortgå på denna våg blir allt mer och mer ett vArktyg för att anskaffa previle- gier åt somliga. medan andra utsu- gas. Men genom att på detta eltt betsa intressen och passioner emot bvarandra lörbereder man ingalunda den sociala freden. karen galler lör att vara en trycket skicklig operatör och patienten i öf- rigt var af stark kroppskonstitution. Hypnotisk sömn. En ung 'öm- mereka vid namn Maud Hugon i Pa- ria betana harom dagen föreankt i djup hypnotisk gör» i en oronitre. Då vagnen kom till elutstatt!,nen. blef konduktören mycket förvånad öfeer att få se henne nitti var der sofvande. Han försökte vicka hen- ne, ropade högt och ruekado henne, riten allt förgalves, hon rörde sig ej, och hela hennes kropp var stel, Konduktören bar in henne på kon- tore' och försökte vicka henne ge- nom' att gnida tionicgarne mod åt- tikis'och låta henne inandas other; "ed icke heller detta bjelpto. Slut- ligen isandes bud efter en likare. Denne insåg, att flickan var hypno- tiserad, och efter en etund lyckades han återkalla henne till medvetande. Vid uppvaknandet voro hennes för- sta ord: «Mannen, mannen! Är han inte har?' Småningom lugnade hon sig och omtalade kvad 'som hands. Hon var anstAld i ett stort moderna- gasin och bade satt eig i omnibusen om aftonen för att fara hem. En stor, lång man tog plats midt emot henne. Denne började genast fixera hebne. Hon uppbjöd alla sina kraf- ter för att icke möta hane blick, men förmådde ej vånda bort sina ögon, och småningom lörejönk hon i hyp- notiek sömn. Charles de Lesseps fri. Charles de Leesepe har frigitvite i tisdags. De olycksbådande tupparna. I byn Nowossilsk i guvernewenret Tu- la hörde nyligen nattvakten något, som i högers grad förvånade honom. Då tuppurne i byn en morgon bör- jade gala, hördes tydligt ett dylikt ljud alven inifrån kyrkan. Den he- derlige nattvakten trodde knappt si- na öron, men di det samma uppre- pades följande natt, inmalde han sa- ken. Församlingen sammanträdde, darvid samtliga uppmanades att söka skaffa ljus i saken. En ung våghuls erbjöd sig då att låta stånga in eig i kyrkan, hvilket ock verketaldes. Han eatte eig ned och började låsa i bibeln, bad ett 'fader våra och vän- tade på, hvad komma skulle. Det började dagas, och det grå dagelju- set trangde redan in genom kyrk- föastret, då plötsligt den lilla dörren till altaret sprang upp, och en hvit tupp trådde fram, gol och försvann. En halt timme senare visade sig en röd och lonu en halftinune lengre fram en evart tupp. En stund var därefter allt lngut. Men plötsligt såg den unge mannen en gammal munk trade fram ur sakristian; han nårmadu sig ynglingen och sade: °Såg du de tre tupparne, och vet du, hvad du betyda? Den hvita tuppen förebådar god skörd och ett lyckligt år; den röda betyder, att därefter ekan följa ett år, bvurunder blod skall largo jorden röd och den svar- ta tuppen bebådar hungersnöd och sjukdoms. Sådant år det ryckte som går i zarene rike, och alla ryssar korsa sig och tro fullt och fast på spådomen. Furst Bismarcks sjukdom. Man bar nu fått veta, att lutat Llistnercke sjukdom förliden vecka var lifetarlig. voro beredd• Han och hans på det vånna. Sedan inträdde en törblIttring, men i måndags gno o- roande rykten, som icke kunna kon- Den 12 deunes medelas: Furst Biomarks gelea Ar nu stadd i lång- samt tramåtakrideede förbittring. Äter jarnvageolyoka 1 Förenta 11 e, staterna. I :Arbeten el Bet tesvi.. eliten ludiatla, ägde för några dagar sedan en sammansioteing rum wel- lau ett godståg och ett analhåg, soja befann sig på vag från Chicago till Cincinnati och medförde en bor msgd bemlaraude besökare al varldeutstall- niogen. Toll passagerare dödade. och fyratio bleier) svårt * skadade. Många al dem erbollo brandeår, eme- dan elden kom lös bland spillrorna al de krossade vagnarna. Å godstå. get betunno sig lyra stycken priebe- tönta borrkreatur, hvilka efter att ha blilvit utallIppta i blindt raseri an- grepo jarovigepersonalen och död- ligt sårade flere tjenstecnau. I den eviga sömnen Eti sjut- tonårig alaktailirliug, som i onsdags skulle i ett sjukhus i staden Span- dau undergå operation för en körtel- svulst i halsen, befanns etter den latta operationens slut halva bli!, it Old sa grundligt att han ej kunde vickas — han var ocb lörblef död. Fallet Ar så mycket märkligare som don vid tillfallet tionsttOrtåttaodo la- Qvinnornas sjelf behersk- ning lår ett högt betyg af Sigurd, som ekrifver i sitt eeuuste keloidoskop i Smålands Posten: Deo unga, förtjueande 'missen., som går på lina i cirkus, Ar etundoru hustru och moder. Om hennes barn år döende och gråter efter henne, ort hennes man ligger med bruten nec- ko på kyrkogarden i staden der de senast voro, bved mer! Upp på linan och sprattla luad benen, kasta slang- kyssar och le tindål 5Jed det der andra bar publiken intet att skaffa. Jag såg en gång en glad och sprit- timid aNiniches. Hon var inte den White, men inte heller den ~sta, jag sett, och hennes badscen var så frivol, man gena ville begira den, och hennes visor klungor muntert i boudoirecenen, och pi skrattet var intet fel, och sina skutt gjorde hon som en ttlig och redbar flicka. Men restauranten, der jag sen elank in, satt en likare vid nagla bord, solo sa att sNinichee. se slumrat in för alltid medan mam- ma gjorde sitt blam på scenen, ocb att hon gått till teatern med visshet om att aldrig få se honom i !li- vet mer. Dock — huset var utsåldi, direktören hade förut gjort mycket dåliga 'film, och i kontraktet stod ingenting om ögon, som vilja gråta och om barn som dö. Ocb jag tycker att publiken bar rått. Den bar gitvit sin slant ocb då ska den också ha sina skutt och sin ettrig. Den som inte tål vid att bli våt om fötterna, bör inte åtaga sig att grålva diken och den som in- te litar på eine nerver skall aldrig bry sig om perforce-rytteri. Men pi det der området så vål som på många andra aro fruntimren algjordt öfverligana. Jag har sett damer, om hvilka j ig handelsavis vetat att de haft så hat- tig =Mac att det svartnat för de- ras ögon. upptrida ledigt och klok- vårdt, i stor toilett och eprida en hel hop trelnad omkring sig. Jag har sett flickor, som hemma dag do för alltid tagit larvat af sin mest åldrade. sprungit 'piets paret ut., lärt stnilyirn att dansa, skrattat' sönder sina en;srlif, klibb ut sig till sotare för att skråmora pigorna, och lekt pantlekar. Jag har eett en telefonlröken, som under ett karnevalståg vid en bad- ort föll och knsckte tre refben, strax derpå stå på en klippa, smakfullt klådd som 'Svea., och deklameran- de biskop Tegnérs bekanta poem med samma namn. En ung dam, byars hemliga ilska- ro hlef halshuggen af ett kurirtåg, stod samma eftermiddag på en bazar och lyckades genom sitt vinnande vitsen sålja hallviesnade blommor för 174 kronor och 25 öre. Somliga fruntimmer kunna, förstås, sjåpa eig ritt försvarligt för lite nog, vanda upp och ned på huset för lite hufvudvårk, tegs afeked af sina når- mesta såsom döende af blodförgift- ning, för det de stuckit en epeta i fingret o. e. v. Men tro fruntimren af råtta sorten, så äro do beundransvärda i ejellbe- herskning, En gång då jag var ute och promenerade mötte jag en be- kant fru. Hon var ålskvårdare ån någonsin, qvick och spirituel och ro- lig och vid förtröffligt humör, efter allt hvad man kunde ec. Till eiet sa hon: Nej, nu (arvål, nu måste jag gå och utrett' mitt arende. — Äh, brådskar det så? — Ja, det gör det, för doktorn våntar, som skall operera mig för kratta klockan diva. Ett sådant fruntimmer Ar ofta myc- ket bra att ha i et hushåll, vare sig i staden eller på landet. gabohn. itiksdagsmatnaval: Vid riksdags- mannavalet för Karlshamn — Ron- neby—Sölvesborg har haradshöf- ding V. N. Ekenman erhållit '234 och redaktören 0. Lagerblad 202. Extra sökande till kyrkoherde- besulluingen i Snöstorps och Tron- finge församlingars pastorat i (id- teborgs stift var vid ansöknings- tidens utgång i lurdags bL a. re- gementspastorn G. Floden. Hr Bergilifs val öfverklagadt. Riksdagsmannavalet fbr Hallands mindre stader har vid besvärs- tidens utgång i tisdags hos kon. befhde öfverklagats at '26 valmän i Falkenberg dels på grund af att i Laholm två röstsedlar å 'borg- mästare A. M. Lundeberg, Falken- berg' kasserats, dels enar i Var- berg personer fått rösta, hvilka på grund at bristande utskylder icko voro röstberättigade, hvarjemte vid valet i sistralaide stad röstsed- lar ej lemnats direkt till magistra- tens ordförande, utan till en annan. af rättens ledamöter. Landshördingestolen 1 Örebro lår, enligt hvad ett inom invigda kretsar bpridt rykte vet att tbrma- la, vara bestårnd att få tjena sona reträttplats åt nuvarande utrikes- ministern, grafve Carl Lewenhaupt. Till gretve' Lewenhaupta efter- trädare som ohef tör utrikesdepar- tementet skulle då, den nye Upsa- lahöfdingen, kammarherren gretve Ludvig Douglas vara designerad. Åtalet mot båradsböfding Ekea- man. Den vid Karlshamns rådhus- rätt uttagna stamningen mot hå- radshölding Ekenman har i mån- dags återkallats. En ny uppfinning för brickpa- tienter. At' alla de svagheter, livar- af menekligheten lider, är bråck- sjukdomen en ganska svår och myc- ket vanlig. Derför ha många olika bandager konstruerats tör att mot- verka och lindra denna sjukdom; och i detta hänseende har man ju älven i betydlig mån lyckats, fast- an brister vidlidit alla brickban- dager. Enligt rIndustritidende" sy- nes emellertid nu problemet båttre an hittills vara löst genom det af prof. floskler uppfunna universal- brickbandet, braket ar patenteradt samt infördt i flere landen Detta bandage, byars puta är gaffelfor- mig, stänger fullstandigt for.ljumsk- partiet., så att bråcket ej kan trån- ga fram; och genom det mjuka, varaktiga linne, hvarat bandet ar förfärdigadt, öfverträftar det alla hittills kande, brtickbandager, hvar- för en och hvar, som lider af bråok- skada, bör prötva det. Professor Heskier, som trallas i Laholm don 22 Sept-, konstruerar, som bekant, bandager för många sjukdomar, hvarom vi hänvisa till annons å annat stalle i dagens n:r. åldrigt datum enär den synes ha hindrat honom att öfva in någon ny bit för sin reportoix under de senaste femton åren. Svea innehåller i veckans num- mer följande bilder: portratt at af. lidna öfverbibliotekarien G. E. Klemming och Direktör Gustaf Fredriksson (med text af Rm); Två systrar, af Louis de Schryver, Sjö- fogelflugst, af A. Richter, Som brud, at C. Hoptar, samt tvinne humori- stiska bilder. På textafdelniiigen börjar i det- ta nummer en längre spinnande novell af Sylyia. Znifring 500 ruin norra Hembe- Telegrafen. Telegrafstationen Mölndal vid Göteborg—Hallands nan anflölna jernturigearbrtart lata mIttten af nåtla mann båttros [råa järnväg kommer med ingången at' nåd instundande Oktober att i stal- 'fina befattningar AM:ute. %dr ben frun bafaaa be lofteat brånntnårfa Ve- let benämnas Falsberg. bnborna, innan be lemna enen. eji- Vestknstbanans inköp. General- Itånb af militär anta n8troånrig å ten postdirektören E. v. Krusenstjerna, af 'rallare" frukt beml8tta platien, ötverdirektören vid statens jeru- ger vågar J. M. F. Hahr och direktören Gn råbig bicurtirattatinna it tolf. vid Bergslagens jernvagar 0. M. Agrelius, medlemmar af den s. k. frollårarinnan faten t3etterlinb järnvägekomita5n, tillsatt för utre- 1 36nröring. frffin 5. ben 3 b:ti befann fig dande af frågan om Veetkustbanans m. fl. banors öfvertagande at sta- på återrvågen från en utfingt et biter( ten, hafva i förgår börjat sina för- tiU .DuOgroarna 04 uppnått Ma (må- ut beramade sammanträden i Hel- Delen, inarenans bon några fattar lom tudted hafina något onts mot bicuteln sing borg. fule. ,ton bejbate berf8r farten ccb Föga Inbringande jernvAg. Hel- paSlerobe tarlarne helt fatta, btaartrib singborg—Rå—Ramlösa jernvlgs- en af Dem bitne en hare in mellan d- aktiebolag har hos k. m:t anhållit rarne på ena birctelbjulet. 9Inttatinnan {malmer emellettib barn- om tillstånd att under tiden från den 1 September till och med Maj blittligt of et, tinbnact nerigenom tet månad årligen tills vidare inställa benne tilldennaDe mihöbet, rudte till fig trafiken å bolagets såväl bibana till haten, act) i bet Don celelut frågabe cm mertligen funnit trlätta ten Rapa, Ramlösa som bufvudbana Helsing- borg—Rå. Det har namligen visat lom Rulle uppnått, em måftinen gatt sig att för vintertrafikens uppe- fbnter, befteg bon åter bictildn cch f ort - hållande å banan icke endast ta- Ione fin fårb , tiUropanDe be förbluriser git i anspråk den inkomst, som, un- farlatne: 'min bår (flarn) taljag club der sommaren intjenats, utan jäm- mig till oolitfontoret, ber fan ni få väl måst upplånas en summa mot- hemta ben.' svarande cirka 5 „(> af aktiekapi- titt inb» af Dta Web btfraf- talet, meddelar Sk. Aft. ftabtt bar natten till ben 1 t:å föriaf- Den Alete 1 poeten. Poststations- mate mot banblanben Z. '11. Coftttt i föreståndaren i Norraln, L. U. Land- bann , gb8 leden i ÄngermanlanD. 2D. gren som nyss fyllt 87 år, är den flebt babe från fitorrtöping regtvirerat äldste tjenstgörande mannen i post- 2ö fådar mjöl ocb babe meD ångluren verket, akrifver en mdddelare till 'Vinna' frin Z-ollefteå bemfrartat be- "Sv. Postarkiv". Gubben är innu lamma, men t Drift pd Djålp tecifte ban vid full vigör och sköter sin träg- låta roglpartitt otoarlfgga å ål'llranto tgm natten. 91,ison eller några illa- na postbefattning, hvartW bland annat hör att 2 gånger hvarje natt finnabe petfoner babe tå ftucitt påt Mottaga och affarda till stationen Dwatje lid 044 ibått !elogeri, bmaticio ankommande post å linfen Söder- bola tiden blar:alt fialtbrb. 17 låda[ hamn—Hudiksvall. Landgren är de- blef tro på Detta roie firberfnacibt. korerad med medalj för nit och redlighet i rikets tjenst sedan nå- ett bagg i bufanfoct mab en yra gra år tillbaka. tiOrogabee garteägareu 3. a. tunnberg i Cnt6ping tör ett par Dagar teban ar Försnillning och rymning. T. f. horbintaren 3. 2udligtmit3 stadsfiskalen och t. f. exekutions- bann -Cisunbbeigs 14 kipa toner, lom fogden 0. Lindbloir. i Sölvesborg war inne i rummet, obternatra taran cf:b har i lördags alrest från staden, marfto tabun, tå att Denne runt< na3ct enligt at honom i breflemnad upp- untruira hugget. ; annat tall forte ban gift., till Amerika. Han brister i fått buneicir emettertib tillfogabd 'tunt. redovisning för under hans vård berg ett farm öppet lår, ömaria bala stående allmänna medel. nach fliababe, men ban babe litwal meD cdl befinning att gå mot flerlin ocb af. Svenska officerare vid filtörnin- malja uttaltgate bugg. gar 1 Tyskland och Norge. Majo- Itrtet båta gip Oerlin betr till Do- ren vid generalstaben A. F. von lilmatttontoret och anmåtbe, att ban i Matern har arrest till Tyskland tör atfigt att motta, giftvit euribberg ett att öfvervara en fördelningsmanö- urbugg, men tabe fig et meta, om bug- ver i trakten at' Mttnzenberg och ga Mat eller ej. fäerlin blef honalt kaptenerna vid generalstaben 0. batat. F. M. Sitverstolpe ooh J. G. F. Wrangel till Norge för att deltaga an tagg böbeorfat. tårem enen i norska generaistabensfaltigningar. afteD förre natnDeutannen 1.)rc 3cbanth I cholera nostras afled på qväl- len den 5 dennes etter omkring 22 timmars sjukdom fabriksarbetaren Alfred Magnusson vid Oskarströms fabrik, enligt hvad läkaren vid fa- briken d:r Alb. Liedholm inrappor- terat till förste provinsialläkaren i länet.. Genast vidtogos kraftiga i- solerings- och desinfektionsåtgär- der för att hindra sjukdomens sprid- ning i handel» af smitta. Stora massor af finskt hö hafva anlindt till Stockholm för att öfeer Göteborg exporteras till Frankrike. Senast i lördags ditfördes med en ångare 500.bundtar hö från Finland. Bitande kritik. Den liven his- nade(' kande vissångaren John Nordström gaf i söndags konsert i Wexiö, hvilken kritiseras på föl- jande sått at' Smålands-P:n. "Allt livad som bjöds af hr N.; hvilken var besynerligt hes och i besittning at en högst eallsam ko- mik och mimik, vaokte den när- varande mindre försigkomna ung- domens bifall. Hr N. kom således val ifrån sitt Weixiöbesök. Måtte nu blott denna af söndagapnbliken hr N. beredda triumt icke locka ho- nom att stanna qvar. — A propos hr N:s heshet, måtte den vara af fon i eteberg, åtmcc 7(.3 at gam. 3obanilon ratabe för igt lång: teban få en ttuabåtttagg i ett finger. :laggen utbrogi, men blobfårgittntng upplIeD ed; cinOciDe oattabt tåtarehjälp untec froåra plågor ben gamle. lit, be- tittar 91. 21.• ett narigt bofftraf för3fivabea i tiODagd afton. boabion från Cålingt, tom intommit tiU futta fet att att be 110110)0mo, larnmantråffabe å tbesati- bådegatan meD en obetant parlon. 8t,im• lingerr :pikat fig mndet toånlig, fram- tog en butelj ocb !rågata em ban lid bluba på ftuagbrida. tålingebon tu- tat:k ibt anbuDet orb tafts Den framrådta buteljen tbc munnen, tudligtuate neo- ban ide innehatlet. Mat mat Ircafrvellura. ,tan blef !Nådigt brånD t munnen, på öltperlåppen et Datan lamt affdrbe• till ljutbulet. 9tibtogen tog ftpublamt till Rutten Oj anefoca. tRotts ratt Dråp/ eirtune fre- bag& förmiDDeti antrartabll dbon auguft 'Perifon från Er 3 bufflar ligganU etc ute d morfin i nätbeten a; fin CoRoD unber fbrhållanben, lo gilma anleb- ning antaga, att ban tlifroit marhat. Dtn °Ribe babe tilltelat• Reta (lag i buhrubet, antagligen mebelft något nå- ta:Ut tilibpgge. R)Zatt Dar .innu ej « - Dalt leitht bin banin fem f 6tölWa
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.