Tisdag 10 april 1877

Anmälan

Laholms Tidning är en nyfödd unge, som nu för första gången utgår i världens vimla, utan annat anspråk än att i någon mån försöka gagna allmänheten. Tidningar finnas visserligen i våra dagar till ett stort antal, men då nu de flesta andra rikets städer hava sitt eget organ och Laholm aldrig haft någon sådan, borde den väl icke i ty fall sakna brorslotten.

Redaktionen vill icke braska med stora löften om tidningens framtida förträfflighet, men skall dock försöka leda den så, att den må föra ett ärligt, humant och fritt språk i sansad liberal tendens; aldrig anfalla eller förfölja hederliga personer, icke heller fjäska för någon, hög eller låg, utan låta var och en hava sitt eget verkliga värde. Lider någon person eller sak orätt, skall tidningen försvara honom, så vitt vi veta och förstå. Tidningens valspråk är: Rätt och Ärligt.

Tidningen skall med noggrannhet, i mån av utrymme, referera de viktigaste händelserna samt lämna all erforderlig uppmärksamhet åt de frågor, vilka stå på dagordningen — såväl de som äro av universellt intresse som de frågor vilka sammanhänga med landets och särdeles ortens samt stundens angelägenheter.

I synnerhet skall ortens järnvägsfråga samt Laholms hamn bliva framhållna, och även motsatta åsikter därom skola få intagas, då de nämligen äro på ett humant sätt i skrift uppsatta, ty varje viktig fråga bör skärskådas från mer än en sida innan den avgöres.

Åt utländska avdelningen skall ock ägnas all nödig omsorg. Följetongen, som kommer att innehålla endast roande, nyttiga och sedesamma ämnen, skall bliva så uppställd att den kan avklippas och inbindas till en bok, varigenom prenumeranterna vid årets slut hava i behållning en samling noveller med mera, som i värde överstiger prenumerationspriset.

Ämnen som såra religion och sedlighet skola alltid från tidningen bannlysas. Med tacksamhet skola vi emottaga och i tidningen införa anständigt skrivna samhällsnyttiga artiklar. Vi hava erhållit löften om flera goda medarbetare och korrespondenter för tidningen.

Varje nyfött foster är litet, så även vår tidning; men vi lova att efter hand som abonnenterna tilltaga skall även tidningens format ökas och innehållets rikahaltighet vinna.

Prenumerationspriset blir från denna dag till innevarande års slut 4 kronor, för halvt år 2 kronor 75 öre, ett fjärdedels år 1 krona 50 öre samt för en månad 60 öre. Vid rekvisition från postanstalt tillkommer portoavgift.

Tidningen rekommenderar sig själv på grund av redaktionens bemödande att utgiva den varje helgfri tisdag och fredag.

Kommunikationer

Tidningen redovisar öppettiderna för den kungliga telegrafstationen och postkontoret i Laholm samt tiderna för posternas avgång och ankomst. Telegrafstationen är öppen på vardagar både förmiddag och eftermiddag, medan postkontoret har särskilda tider på söndagar och helgdagar.

Post avgår från Laholm till bland annat Skåne, Stockholm, Halmstad, Göteborg, Våxtorp, Veinge, Knäred och andra orter. Tidningen anger även vilka dagar och tider post anländer från dessa orter.

Den 10 april — Dagens krönika

Krönikan är en samling korta historiska notiser för den 10 april.

En av notiserna handlar om profeten Hesekiel, som enligt artikeln var den tredje i ordningen bland det hebreiska folkets profeter. Han fördes som ung bort till den babyloniska fångenskapen omkring 600 år före Kristi födelse och skall där ha visat sin profetiska förmåga. Han profeterade bland annat mot Egypten, Tyrus och Sidon. När och hur han dog uppges vara okänt.

En annan notis berättar om orgelverkets första användning i en kyrka, vilken enligt tidningen skedde i Kompiegenskyrkan. Instrumentet uppges ha skänkts av den bysantinske kejsaren Konstantin till frankernas kung Pepin, far till Karl den store.

Därefter nämns en stor eldsvåda i Stockholm, som förstörde en stor del av staden och enligt tidningen kostade nära hundra människor livet.

Slutligen omnämns arkitekten greve Nicodemus Tessin, som bland annat uppförde det dåvarande Stockholms slott.

Är rikets folkskoleinspektion fullt ändamålsenlig?

Artikeln diskuterar hur landets folkskoleinspektion fungerar och inleder med att slå fast att folkets upplysning är en av de viktigaste frågorna. Författaren menar att varje verksamhets framgång beror på hur den leds och genomförs, och riktar därför blicken mot dem som har ansvar för folkskolorna.

Författaren anser att det från början kan ha funnits ett gott system bakom folkskoleinspektionen, men frågar om detta system fortfarande fungerar som avsett. Tidningen lovar att granska frågan närmare och först visa hur folkskoleinspektionen hittills har bedrivits, för att därefter försöka lägga fram förslag till förbättringar.

Sedan kristendomens införande i Sverige, skriver författaren, har prästerna haft en viktig roll som folkets upplysare. Prästerna hade länge en stark ställning inom skolväsendet, bland annat som självskrivna ordförande i skolrådet. Artikeln ifrågasätter emellertid om denna ordning alltid lett till det bästa resultatet.

Ett exempel från 1842 års folkskolestadga används för att visa hur man tidigare såg på prästens roll i folkets undervisning. Författaren återger uppfattningen att när prästerna representerade upplysningen var det de som hade makten över undervisningen, medan den nya folkskolan skulle ge både lärarna och skolstyrelsen större betydelse.

Artikeln föreslår därefter en fortsatt diskussion om hur kontrollen och ledningen av folkskolorna borde organiseras och hänvisar till erfarenheter från tidigare årtionden.

Carl XI och tvänne småländska präster

Artikeln berättar en historisk anekdot från Karl XI:s tid. På den tiden, skriver författaren, var kyrkoherdarna ofta betydligt fattigare än vad man kunde tro, trots att de hade rätt till tionde. Kung Karl XI brukade ibland resa omkring förklädd eller inkognito för att själv se hur förhållandena verkligen var.

I berättelsen kommer kungen till en småländsk prästgård under kvällen. Prästen visar stor gästfrihet och tar emot honom trots att gården är enkel och fattig. Under natten börjar det åska kraftigt, och kungen vaknar av ovädret.

Nästa morgon frågar gästen hur prästen lever och får höra om de mycket bristfälliga förhållandena. Kyrkan och prästgården är i dåligt skick och församlingen saknar medel att bygga upp dem. Kungen frågar hur prästen ändå kan bedriva sin verksamhet under sådana förhållanden.

Prästen svarar att församlingen gärna skulle bygga en bättre prästgård om den bara hade råd. Kungen visar då intresse för hur kyrkans och församlingens medel används. När besöket är över fortsätter han sin resa.

Berättelsen följs av ett andra exempel på hur Karl XI mötte en småländsk präst och lade märke till dennes fattiga förhållanden. Kungen uppges ha blivit särskilt förvånad över hur dåligt prästerna ibland hade det och hur stora krav som samtidigt ställdes på dem.

Anmälan.

Laholms Tidning är en nyfödd unge, som nu för första gången utgår i verldens hvimmel, utan annat anspråk än att i någon mån försöka gagna allmänheten. Tidningar finnas visserligen i våra dagar till ett stort antal; men då nu de fleste andra rikets städer hafva sin egen organ och Laholm aldrig haft någon sådan, bör den väl icke i ty fall sakna brorslotten.

Redaktionen vill icke braska med stora löften om tidningens framtida förträfflighet; men skall dock försöka leda den så att den må föra ett ärligt, humant och fritt språk i sansadt liberal tendens; aldrig anfalla eller förfordela hederliga personer; icke heller fjäska för någon, hög eller låg, utan låta hvar och en hafva sitt eget verkliga värde; lider någon person eller sak orätt, skall tidningen försvara honom, så vidt vi veta och förstå. Tidningens valspråk är: Rätt och Ärligt.

Tidningen skall med noggrannhet, uti mån af utrymme, referera de vigtigaste händelserna samt lemna all erforderlig uppmärksamhet åt de frågor, hvilka stå på dagordningen — såväl de, som äro af universelt intresse, som ock de frågor, hvilka sammanhänga med landets och särdeles ortens samt stundens angelägenheter.

Isynnerhet skall ortens jernvägsfråga samt Laholms hamn blifva framhållna och äfven motsatta åsigter derom skola få intagas, då de nemligen äro på ett humant sätt i skrift uppsatta, ty hvarje vigtig fråga bör skärskådas från mer än en sida innan den afgöres.

Åt utländska afdelningen skall ock egnas all nödig omsorg. Följetongen, som kommer att innehålla endast roande, nyttiga och sedesamma ämnen, skall blifva så uppstäld att den kan afklippas och inbindas till en bok, hvarigenom prenumeranterna vid årets slut hafva i behållning en samling noveller m. m., som i värde öfverstiger prenumerationspriset.

Ämnen, som såra religion och sedlighet, skola alltid från tidningen bannlysas.

Med tacksamhet skola vi emottaga och i tidningen införa anständigt skrifna samhällsnyttiga artiklar. Vi hafva erhållit löften om flera goda medarbetare och korrespondenter för tidningen.

Hvarje nyfödt foster är litet, så äfven vår tidning; men vi lofva att efter hand som abonnenterna tilltaga skall äfven tidningens format ökas och innehållets rikahaltighet vinna.

Prenumerationspriset blir från denna dag till innevarande års slut 4 kronor, för halft år 2:75, ett fjerdedels år 1:50 samt för en månad 60 öre; då tidningen från byrån afhämtas [fortsättning svårläst].

Annonser böra vara inlemnade sednast kl. 4 e. m., dagen före tidningens utgifvande.

Tidningen, som rekommenderar sig i den ärade publikens bevågenhet, utgifves hvarje helgfri Tisdag och Fredag kl. 12 på dagen; dess tryckeri och byrå äro å Fridhem norr om staden Laholm.

I herr handl. L. Habermanns i Laholm handelsbutik kan äfven prenumereras på tidningen, hvilken ock der får afhemtas, lösnummer köpas samt annonser inlemnas, allt å samma tid och emot lika pris som å byrån.

Fridhem vid Laholm den 10 April 1877.

Redaktionen.

P. S. Herrar Redaktörer i riket torde gunstbenäget i sina respekt. tidningar anmäla vår tidning, emot samma återtjenst af oss.

Anmälan.

Laholms Tidning är en nyfödd unge, som nu för första gången utgår i verldens hvimmel, utan annat anspråk än att i någon mon försöka gagna allmänheten. Tidningar finnas visserligen i våra dagar till ett stort antal; men då nu de fleste andra rikets städer hafva sin egen organ och Laholm aldrig haft någon sådan, bör den väl icke i ty fall sakna brorslotten.

Redaktionen vill icke braska med stora löften om tidningens framtida förträfflighet, men skall dock försöka leda den så att den må föra ett ärligt, humant och fritt språk i sansadt liberal tendens; aldrig anfalla eller förfördela hederliga personer; icke heller fjeska för någon, hög eller låg, utan låta hvar och en hafva sitt eget verkliga värde; lider någon person eller sak orätt, skall tidningen försvara honom, så vidt vi veta och förstå. Tidningens valspråk är: Rätt och Ärligt.

Tidningen skall med noggrannhet och, i mon af utrymme referera de vigtigaste händelserna samt lemna all erforderlig uppmärksamhet åt de frågor, hvilka stå på dagordningen — såväl de, som äro af universelt intresse, som ock de frågor, hvilka sammanhänga med landets och särdeles ortens samt stadens angelägenheter. Isynnerhet skall ortens jernvägsfråga samt Laholms hamn blifva framhållna och äfven motsatta åsigter derom skola få intagas, då de nemligen äro på ett humant sätt i skrift uppsatta, ty hvarje vigtig fråga bör skärskådas från mer än en sida innan den afgöres. --- At utländska afdelningen skall ock egnas all nödig omsorg. --- Följetongen, som kommer att innehålla endast roande, nyttiga och sedesamma ämnen, skall blifva så uppställd att den kan afklippas och inbindas till en bok, hvarigenom prenumeranterna vid årets slut hafva i behållning en samling noveller m. m., som i värde öfverstiger prenumerationspriset.

Ämnen, som såra religion och sedlighet, skola alltid från tidningen bannlysas.

Med tacksamhet skola vi emottaga och i tidningen införa anständigt skrifna samhällsnyttiga artiklar. Vi hafva erhållit löften om flera goda medarbetare och korrespondenter för tidningen.

Hvarje nyfödt foster är litet, så äfven vår tidning; men vi lofva att efter hand som abonnenterna tilltaga skall äfven tidningens format ökas och innehållets rikhaltighet vinna.

Tidningen, som rekommenderar sig i den ärade publikens bevågenhet, utgifves hvarje helgfri Tisdag och Fredag kl. 12 på dagen; dess tryckeri och byrå äro å Fridhem norr om staden Laholm.

I herr handl. L. Hubermans i Laholm handelsbutik kan äfven prenumereras på tidningen, hvilken ock der får afhemtas, lösnummer köpas samt annonser inlemnas, allt å samma tid och emot lika pris som å byrån.

Fridhem vid Laholm den 10 April 1877.
Redaktionen.

P. S. Herrar Redaktörer i riket torde gunstbenäget i sinn respekt. tidningar anmäla vår tidning, emot samma återtjenst af oss.

Den 10 April. Dagens krönika

Namn: Hesekiel (betyder, den i Gud starke,) var den tredje i ordningen af Hebreiska folkets sto. 4 profeter, hvilken såsom ung bortfördes i den Babyloniska fångenskapen omkring år 600 före Christi födelse. Redan då visade han sin af Gud ingifna siareförmåga och profeterade emot Egypten, Tyrus ock Sidon m. fl. När och huru han dog är icke bekant.

797: orgelverkets första begagnande i kyrka, hvilket skedde i Kampaniens-kyrkan. Instrumentet var skänkt af Constantinus Copronymus till Frankernas (i Tyskland) konung Peter, som var fader till kejsar Carl den store och dog den 25 Sept. 768.

1407: stor eldsvåda i Stockholm, uppkommen genom ljungeld, och förstörde största delen af staden samt skördade flera hundrade menniskor.

1728: afled den store arkitekten grefve Nikodemus Tessin, som uppbygde n. v. Stockholms slott.

Är rikets folkskole-inspektion fullt ändamålsenlig?

Af alla ämnen är intet så vigtigt som folkets upplysning, men hvarje företags framgång beror på dess handhafvande, ty inbjellet verkar på objellet och de styrande på de underordnade, för icke detta rätt, så förfelas ändamålet. Säkert är att folkskole-inspektionens upphofsman hade dermed ett godt syftemål; men om detta syftemål ännu upphunnits eller blifvit följden af det välmenta förslaget, är en annan sak. Vi skola derför öppna wåra spalter med detta maktpåliggande ämne och först visa, huru ensidigt folkskole-inspektionen hittills bedrifwits samt sedan försöka framlägga förslag till ett bättre skick.

Allt sedan kristendomen i wårt land infördes hafwa presterna warit folkupplysningens målsmän och blifwa det så länge de skola wara sjelffkrifna ordförander i skolrådet om än några i wåra fall öfwerlemnat sig sjelfwa. Än ett okunnigt folk tror uteslutande på presten, om han än är dålig, till stor bedröfwelse tro på sina afgudar och katoliker på sina helgonbilder och på rabbandet såsom det förnämsta oraklet. Icke så prester tycka ännu att allmogens upplysning är en galenskap. Detta bewisas bäst deraf, att öfwe ränge sedan yttrade en prest: "förr i werlden war det bättre att wara prest än nu, ty då war folket okunnigt och trodde hwad presterna sade; men sedan folket fått upplysning, tror det dem icke". Och detta är fullkomligt sannt, ty ju okunnigare ett folk är desto snarare will det kuras, men den upplyste är i så fall ej så lätt åtkomlig.

Carl XI och tvänne Småländska prester.

I den gamla goda tiden, då kyrkoherdarne skulle vara allt i allom, ja äfven gästgifvare, var det ej så dyrt, men ej heller så beqvämt att resa som nu. Det hörde till den tidens sed att kyrkoherdarne voro förpligtade att herbergera resande. Derför föll det konung Carl XI:te in att som inkognito-resande pröfva presternas gästfrihet. Han brukade äfven på det viset utspionera landets ställning samt huru rikets embets- och tjenstemän skötte sina åligganden, och detta var onekligen rätta sättet för att få veta verkliga förhållanden, ty då kongarne resa som nu med förbud långt förut om deras ankomst försöka nog de makthafvande att sopa rent på majestätets väg. Blott det glänsande framhålles; uselheten beslöjas och nöden hos de ringe hålles i bakgrunden.

...skjuts, var åtföljd af blott en — stall-dräng. På detta sätt gjorde han sina eriksgator genom landet på endast en bondkärra och ingen annan än denna dräng visste om hans ankomst. En sådan hans resa gällde getabygden Småland, der han en Lördagsqväll tog natt-herberge i en simpel prestgård, hvarest han blef ganska gästfritt emottagen af presten och prestmor, såsom prestmakar då kallades. Men under natten kom ett grufligt åskregn, som slog igenom presthusets torftak så att hvar kongen drog sängen rann regnet på honom. Han blef i följd deraf ytterst venstersnodd. Då den fryntlige kyrkoherden om morgonen derpå råkade sin höge gäst frågade han huru denne sofvit; kongen svarade: "huru kan man sofva i ett sådant rackarehybble, der man icke kan ligga torr, ty hvar jag ställde sängen rann det på mig."

Finansiella uppgifter för 1876-1879

Den sammanlagda summan för 1876 års bevillning uppgick till 8,182 kr. Fast bevillning var 92,741 kr. 16 öre. Uppgiven bevillning samma år var 80,649 kr. 3 öre, och fastighetsbevillning 440,587 kr. 77 öre. 309 personer befriades från personlig skyddsavgift. Fast egendom inom länet, fri från bevillning, uppgavs till ett värde av 1,014,900 kr. för staten och 2,469,600 kr. för allmänna inrättningar. Inkomstbevillningen var 4,107,137 kr. 8 öre.

Hälsobrunn och badinrättning

En hälsobrunn och badinrättning, avsedd för åren 1877-1879, omnämns. Den leds av doktor O. Neyber, som beskrivs som en av Sveriges skickligaste och humanaste läkare. Hälsovattnet uppges vara det starkaste och bästa i hela Europa.

Kolgruva vid Engelholm

En kolgruva ska anläggas vid kronoplanteringen väster om lasarettet nära Engelholm. Fyra tunneland jord är avsatt för detta ändamål. Företagets intressenter förväntas snart anlända till ort och ställe.

Svåra vägförhållanden över Hallandsås

Vägen över Hallandsås beskrivs som mycket svårframkomlig under denna tid på året, mer lik Lappmarken än södra Sverige. Detta har gjort det nära på omöjligt att färdas, vilket har drabbat resande. En järnväg föreslås som en lösning för att underlätta och snabba upp resorna.

Hyllning till kyrkoherde J. Thomeus

En silverpresent överlämnades till kyrkoherde J. Thomeus i Stiby den 25 mars i kommunalstugan. Presenten, överlämnad av prost Gö. Feufk, var en hyllning för Thomeus mångåriga och verksamma arbete inom kommunen.

Stenprängare ramlade i vattenhåla

Stenprängaren Per Tjerbù ramlade i en vattenhåla vid landsvägen mellan klockan 8 och 9 på kvällen.

Kung Carl XI och den skånske bonden

En skånsk bonde mötte Kung Carl XI, som var civilt klädd, under kriget mot danskarna i augusti 1676. Bonden bad kungen om en god advokat för att lösa en tvist om en humlesäck. Kungen lovade att hjälpa bonden och bad honom komma tillbaka nästa morgon klockan 10.

Silverföremål funna i orten

Stora silverföremål, troligen ljusstakar, lämnades efter sig av en försvarslös person som en tid strövat omkring i orten. Föremålen hittades natten mellan den 8 och 9 mars.

Auktion på Orvistzaard

Herr Lindberg i Orvistzaard fick uppdraget att förrätta en auktion. På söndagen var 70 personer inbjudna och närvarande vid tillfället.

Tidningsutgivning försenad

Tidningen, som skulle ha utkommit på påskafton, har försenats. Orsaken är att beställda stilar från Köpenhamn anlände sent, den 5:e denna månad, vilket förhindrade tryckningen. Tidningen hoppas kunna komma ikapp med ett dubbelnummer.

Daglig postbefordran

Från denna månads början till slutet av september sker daglig postbefordran med Halländska ångbåtsbolagets fartyg på linjen Malmö–Köpenhamn–Lübeck.

En hustru af wärde

Helsingborgs Tidning berättar om en banvakt vid Hässleholmsbanan som vid undersökning förklarades fullständigt färgblind och därför måste avskedas. Han fick i stället plats vid ett av järnvägarnas arbetslag. Hans hustru kunde inte tåla att mannen avskedades för bristande kännedom om färgerna och tog honom i skola. Efter mindre än en månad anmälde han sig hos trafikchefen med rent läkarintyg. Han examinerades på stället och hänvisades dessutom till den läkare som först undersökt honom. Mannen hade inte varit färgblind, utan okunnig om färgernas benämningar, vilket hustrun lärt honom.

Första maj i Örebro

Första maj ska i Örebro firas med ett uppbyggelsemöte, kallat alliansmöte, för kristna av olika kyrkosamfund. Mötet är tänkt att fortsätta även den 2 maj.

Ett offer för fyllerilasten

Skomakaren Carl Ludwig Sandberg från M. Ljungby blev ett offer för fylleri vid Ängelholms marknad den 28 mars. På aftonen skulle han gå hem men gick i stället mot Kulltorp och påträffades följande morgon på Ängelholms ljung, andades svagt och utan tecken till medvetande. Polisen förde honom till lasarettet, där han avled natten till fredagen utan att ha återkommit till sans. Han var ogift och 28 år gammal.

En påskafton i finkan

En ung man från Morups socken tillbringade påskafton i stadshäktet. Efter att på lördagen ha besökt den ena krogen efter den andra förlorade han fram på eftermiddagen jämvikten och en god del av sitt sunda förstånd. På ett av ställena störde han i betänklig grad lugnet och uppträdde otillbörligt mot stadens poliskonstapel, som slutligen förde honom till häktet trots hans ivriga protester. En natts ostörd vila återställde honom, och följande morgon återvände han hem spak som ett lamm.

En luthersk präst nekad att predika i luthersk kyrka

Några aktade medlemmar av församlingen hade hos Göteborgs domkyrkoråd begärt tillstånd för lektor P. Waldenström att predika under påskhelgen i domkyrkan, Hagakyrkan eller Johanneskyrkan. Domkyrkorådet avslog framställningen. Tidningen kommenterar avslaget skarpt och frågar hur sådant kan förekomma i ett civiliserat land vars herdar säger sig förkunna Kristi milda lära.

Ett ofog inom riksdagen

Nya Dagstelegrafen skriver att permissionsansökningar hör till ordningen för dagen i riksdagens båda kamrar. En gammal osed är att ledamöterna reser flera dagar innan permissionen börjar och återvänder långt efter riksdagens slut.

Allmän Svensk nykterhetstidning

Baptistpredikanten C. G. Lagergren i Uppsala har fått tillståndsbevis för att ge ut en ny periodisk skrift med namnet Allmän Svensk nykterhetstidning.

Tidskriften Förr och Nu

Tredje häftet för året av tidskriften Förr och Nu har utkommit. Innehållet omfattar bland annat fortsättningen på Fritz Hallners ungdomsöden av J. C. von Hofsten, Luther på Koburgs slott, bilder från Visby samt skisser från Finland.

Våldsamt överfall i Köpenhamn

En yngre man överföll på tisdagens middag en murarhustru i Köpenhamn. Han gick in till henne och berättade att hennes man omkommit genom en olyckshändelse. Hustrun svimmade, varpå mannen gav henne flera knivstyng i huvudet och bröstet och genomsökte möblerna, ur vilka han ska ha tagit värdefulla föremål, särskilt smycken. Hustrun kvicknade till så pass att hon kunde beskriva gärningsmannen, men man fruktar för hennes liv. Polisen har gripit en tjugoårig murarlärling, inte tidigare straffad, som erkänt och uppgett penningar som motiv.

Danska riksdagen avslutad

Danska riksdagen avslutades på onsdagen.

Konungen af Danmark öfwerfallen

Ett brev från Köpenhamn till Pall Mall Gazette berättar en händelse som Köpenhamnsbladen inte rapporterat. På eftermiddagen fredagen den 16 mars var kungen ute på sin vanliga promenad med en liten vit råtthund och passerade slaktartorget, där omkring 200 slaktare har sina stånd. Råtthunden anfölls av en stor slaktarhund, och kungen sökte jaga bort den med sin käpp. Hundens ägare kände inte igen kungen, överöste honom med okvädingsord och hotade med handgripligheter, tills en poliskonstapel kom till platsen och upplyste slaktaren om vem han talade med.

Riksdagen

Första kammaren har bifallit lagutskottets avstyrkande utlåtanden i tre ärenden: Sven Anderssons motion om stämningars utställande till första rättegångsdagen, herr Torpadies motion om ändring i 30 kap. 5 och 6 §§ rättegångsbalken, samt J. M. Svenssons motion om upphävande av bestämmelserna om husförhör. I övrigt förekom endast bordläggningar. I andra kammaren meddelade talmannen att han ansett sig hindrad av grundlagen att framställa proposition på Jöns Perssons motion om uttagande av resterande krono- och kommunalutskylder på landet, eftersom den väckts för sent. Kammaren godkände den åsikten.

Stockholms folkmängd

Huvudstadens folkmängd uppgick 1763 till 72 989 personer, 1863 till 116 066 och vid innevarande års början till 147 522. Enbart under 1876 ökade folkmängden med 2 548 personer.

Steuchska målet

Högsta domstolen meddelade den 16 mars utslag i Steuchska målet. Kungl. Maj:t fann inte att hustru Steuch anfört skäl som kunde verka ändring i hovrättens utslag, och fann inte heller anledning att bevilja Anna Mathilda Thelenius nåd. Thelenius är dömd till två års straffarbete och fru Steuch till fyra månaders fängelse.

Ett broderdråp

I Österhaninge socken har den yngste av bonden Olof Erssons i Mörby söner, 23 år gammal, gett sin 25-årige bror banesår med en hästskrapa. Bröderna hade kommit hem något rusiga efter en körning från Dalarö till Stockholm och råkat i oenighet om hästarnas skötsel. Den yngre slog brodern i pannan så att han stupade, men han kvicknade till och gick med såret nära en hel vecka utan att anlita läkare. Därefter fick han blodstörtning och dog dagen därpå av hjärninflammation. Dråparen förvaras på Stockholms cellfängelse i avvaktan på extra ting.

Ko med tre kalvar i Tolånga

Åbon P. Andersson i Eggelstad, Tolånga socken, har en ung ko som i förra veckan framfödde tre kalvar. Alla är raska men något mindre än vanligt. Det var första gången kon kalvade.

Erkänt giftmord i Norrtälje

Hemmansägaren Jan Erik Jansson, häktad för att ha förgiftat hemmansägaren Jan Ersson från Söderby socken, erkände sitt brott vid ransakning den 29 mars. Han uppger agg till den mördade som orsak.

Död av brännvin i Vänersborg

Ynglingen Alfred Andersson från Mellerud avled efter omåttligt förtärande av brännvin. Han hade alltid varit benägen för starka drycker och var vid dödstillfället så berusad att han på kvällen måste bäras in i sin bostad, där han avled under natten.

Stångad av tjur i Växjö

Arbetskarlen G. Victor blev häromdagen så illa stångad av en ilsken tjur att fyra revben bröts och ryggen blev svårt medfaren.

Baptistdop i Köpinge

Ett baptistdop ägde nyligen rum i Köpinge. Enligt en skildring till Kristianstadsbladet stod dopförrättaren barfota på isen vid den å som flyter genom byn. De som döptes, både män och kvinnor, klädde av sig till blotta linnet, varpå dopförrättaren tryckte ned dem under vattnet. Bland de döpta var en gammal gumma som strax efter dopet överfölls av häftig hosta och syntes ytterst utmattad.

Kejsar Wilhelm väntas till Elsass-Lothringen

Kejsar Wilhelm väntas i slutet av april till Elsass-Lothringen. Provinsens lantdag kommer enligt ett nyligen fattat beslut att uppvakta honom in corpore.

Furst Bismarck begär sitt avsked

Furst Bismarck har begärt sitt avsked men beviljats endast ett års tjänstledighet. Enligt en tysk tidning meddelade rikskanslern den preussiska statsministern sitt beslut i onsdags, och kejsaren ska ha blivit överraskad. Bismarck stod fast vid sin avsikt att dra sig tillbaka, men fogade sig slutligen i förslaget om tjänstledighet. För sin familj har han förklarat att han bestämt drar sig tillbaka. Som orsaker anges förvecklingen med sjöministern Stosch, riksdagens beslut om platsen för riksdomstolen, intriger inom hovkretsarna samt att han inte längre kan räkna med säker majoritet i riksdagen. Finansministern von Camphausen övertar ledningen av statsgöromålen i Preussen.

National-Zeitung om avgången

National-Zeitung, som företräder det nationalliberala partiet, uttalar sig mer förbehållsamt och anmärker att skälen för Bismarcks avgång är av mindre väsentlig vikt, och att det märkligaste är att han lämnar tömmarna i andra händer. Tidningen skriver att femton år av oerhörd verksamhet ligger bakom beslutet och att det tyska folket endast med svårighet kan vänja sig vid tanken att epoken är avslutad.

Framstegspartiets program

Kölnische Zeitung offentliggör det program framstegspartiet i tyska riksdagen nyligen uppgjort. Bland huvudpunkterna finns en ansvarig riksministär, allmän, omedelbar och hemlig omröstning vid riksdagsvalen, arvode åt riksdagsmännen, minskad militär tjänstetid, årlig fastställelse av härens fredsfot genom lag, skattefördelning efter förmögenhet, minskade indirekta skatter, upphävd saltskatt, bibehållen rätt att fritt välja vistelseort samt handels-, närings- och föreningsfrihet, avslag på förslaget att alla järnvägar köps till statsegendom, lagreformer om politiska mål och tryckfrihetsmål, lagtvungen och kostnadsfri undervisning samt skolans skiljande från kyrkan.

Mac Mahon försäkrar påven sitt stöd

Marskalk Mac Mahon har skrivit ett brev till påven i Rom, där han i egenskap av kyrkans trognaste son försäkrar att påven kan lita på Frankrikes understöd.

Hollands krig på Sumatra

Enligt beräkningar har Holland under de tre till fyra år kriget på Sumatra varat gett ut över 45 miljoner gulden. Den enda vinsten uppges vara att 40 000 atjenesare dödats. Var och en av dessa har alltså kostat 1 140 gulden, en summa för vilken man kunnat köpa en hektar jord, sammanlagt 40 000 hektar.

Laholms historia

Skildringen inleds med landets äldsta folk, som uppges härstamma från nordligaste Asien. Två stammar ska före historisk tid ha flyttat till Europa; den ena följde Östersjöstränderna söderut till Danmark, varifrån några begav sig till södra Halland för tre till fyra tusen år sedan. Efter denna tjudiska folkstam kom en keltisk och därefter göterna från Germanien, medan asarna slog sig ner i mellersta Sverige. Halland beskrivs som ett kustland med få hamnar utom flodmynningarna, och stora delar av kusten består av flygsand med åsar upp till sextio till åttio fots höjd.