Sida 1 — Tisdag 10 april 1877

Tisdag 10 april 1877

Laholms Tidning

Sida 1 av 4

100 %

Ladda ner PDF

Laholms Tidning Tisdag 10 april 1877, sida 1

Anmälan

Laholms Tidning är en nyfödd unge, som nu för första gången utgår i världens vimla, utan annat anspråk än att i någon mån försöka gagna allmänheten. Tidningar finnas visserligen i våra dagar till ett stort antal, men då nu de flesta andra rikets städer hava sitt eget organ och Laholm aldrig haft någon sådan, borde den väl icke i ty fall sakna brorslotten.

Redaktionen vill icke braska med stora löften om tidningens framtida förträfflighet, men skall dock försöka leda den så, att den må föra ett ärligt, humant och fritt språk i sansad liberal tendens; aldrig anfalla eller förfölja hederliga personer, icke heller fjäska för någon, hög eller låg, utan låta var och en hava sitt eget verkliga värde. Lider någon person eller sak orätt, skall tidningen försvara honom, så vitt vi veta och förstå. Tidningens valspråk är: Rätt och Ärligt.

Tidningen skall med noggrannhet, i mån av utrymme, referera de viktigaste händelserna samt lämna all erforderlig uppmärksamhet åt de frågor, vilka stå på dagordningen — såväl de som äro av universellt intresse som de frågor vilka sammanhänga med landets och särdeles ortens samt stundens angelägenheter.

I synnerhet skall ortens järnvägsfråga samt Laholms hamn bliva framhållna, och även motsatta åsikter därom skola få intagas, då de nämligen äro på ett humant sätt i skrift uppsatta, ty varje viktig fråga bör skärskådas från mer än en sida innan den avgöres.

Åt utländska avdelningen skall ock ägnas all nödig omsorg. Följetongen, som kommer att innehålla endast roande, nyttiga och sedesamma ämnen, skall bliva så uppställd att den kan avklippas och inbindas till en bok, varigenom prenumeranterna vid årets slut hava i behållning en samling noveller med mera, som i värde överstiger prenumerationspriset.

Ämnen som såra religion och sedlighet skola alltid från tidningen bannlysas. Med tacksamhet skola vi emottaga och i tidningen införa anständigt skrivna samhällsnyttiga artiklar. Vi hava erhållit löften om flera goda medarbetare och korrespondenter för tidningen.

Varje nyfött foster är litet, så även vår tidning; men vi lova att efter hand som abonnenterna tilltaga skall även tidningens format ökas och innehållets rikahaltighet vinna.

Prenumerationspriset blir från denna dag till innevarande års slut 4 kronor, för halvt år 2 kronor 75 öre, ett fjärdedels år 1 krona 50 öre samt för en månad 60 öre. Vid rekvisition från postanstalt tillkommer portoavgift.

Tidningen rekommenderar sig själv på grund av redaktionens bemödande att utgiva den varje helgfri tisdag och fredag.

Kommunikationer

Tidningen redovisar öppettiderna för den kungliga telegrafstationen och postkontoret i Laholm samt tiderna för posternas avgång och ankomst. Telegrafstationen är öppen på vardagar både förmiddag och eftermiddag, medan postkontoret har särskilda tider på söndagar och helgdagar.

Post avgår från Laholm till bland annat Skåne, Stockholm, Halmstad, Göteborg, Våxtorp, Veinge, Knäred och andra orter. Tidningen anger även vilka dagar och tider post anländer från dessa orter.

Den 10 april — Dagens krönika

Krönikan är en samling korta historiska notiser för den 10 april.

En av notiserna handlar om profeten Hesekiel, som enligt artikeln var den tredje i ordningen bland det hebreiska folkets profeter. Han fördes som ung bort till den babyloniska fångenskapen omkring 600 år före Kristi födelse och skall där ha visat sin profetiska förmåga. Han profeterade bland annat mot Egypten, Tyrus och Sidon. När och hur han dog uppges vara okänt.

En annan notis berättar om orgelverkets första användning i en kyrka, vilken enligt tidningen skedde i Kompiegenskyrkan. Instrumentet uppges ha skänkts av den bysantinske kejsaren Konstantin till frankernas kung Pepin, far till Karl den store.

Därefter nämns en stor eldsvåda i Stockholm, som förstörde en stor del av staden och enligt tidningen kostade nära hundra människor livet.

Slutligen omnämns arkitekten greve Nicodemus Tessin, som bland annat uppförde det dåvarande Stockholms slott.

Är rikets folkskoleinspektion fullt ändamålsenlig?

Artikeln diskuterar hur landets folkskoleinspektion fungerar och inleder med att slå fast att folkets upplysning är en av de viktigaste frågorna. Författaren menar att varje verksamhets framgång beror på hur den leds och genomförs, och riktar därför blicken mot dem som har ansvar för folkskolorna.

Författaren anser att det från början kan ha funnits ett gott system bakom folkskoleinspektionen, men frågar om detta system fortfarande fungerar som avsett. Tidningen lovar att granska frågan närmare och först visa hur folkskoleinspektionen hittills har bedrivits, för att därefter försöka lägga fram förslag till förbättringar.

Sedan kristendomens införande i Sverige, skriver författaren, har prästerna haft en viktig roll som folkets upplysare. Prästerna hade länge en stark ställning inom skolväsendet, bland annat som självskrivna ordförande i skolrådet. Artikeln ifrågasätter emellertid om denna ordning alltid lett till det bästa resultatet.

Ett exempel från 1842 års folkskolestadga används för att visa hur man tidigare såg på prästens roll i folkets undervisning. Författaren återger uppfattningen att när prästerna representerade upplysningen var det de som hade makten över undervisningen, medan den nya folkskolan skulle ge både lärarna och skolstyrelsen större betydelse.

Artikeln föreslår därefter en fortsatt diskussion om hur kontrollen och ledningen av folkskolorna borde organiseras och hänvisar till erfarenheter från tidigare årtionden.

Carl XI och tvänne småländska präster

Artikeln berättar en historisk anekdot från Karl XI:s tid. På den tiden, skriver författaren, var kyrkoherdarna ofta betydligt fattigare än vad man kunde tro, trots att de hade rätt till tionde. Kung Karl XI brukade ibland resa omkring förklädd eller inkognito för att själv se hur förhållandena verkligen var.

I berättelsen kommer kungen till en småländsk prästgård under kvällen. Prästen visar stor gästfrihet och tar emot honom trots att gården är enkel och fattig. Under natten börjar det åska kraftigt, och kungen vaknar av ovädret.

Nästa morgon frågar gästen hur prästen lever och får höra om de mycket bristfälliga förhållandena. Kyrkan och prästgården är i dåligt skick och församlingen saknar medel att bygga upp dem. Kungen frågar hur prästen ändå kan bedriva sin verksamhet under sådana förhållanden.

Prästen svarar att församlingen gärna skulle bygga en bättre prästgård om den bara hade råd. Kungen visar då intresse för hur kyrkans och församlingens medel används. När besöket är över fortsätter han sin resa.

Berättelsen följs av ett andra exempel på hur Karl XI mötte en småländsk präst och lade märke till dennes fattiga förhållanden. Kungen uppges ha blivit särskilt förvånad över hur dåligt prästerna ibland hade det och hur stora krav som samtidigt ställdes på dem.

Nedan följer texten den gamla stavningen

Anmälan.

Laholms Tidning är en nyfödd unge, som nu för första gången utgår i verldens hvimmel, utan annat anspråk än att i någon mån försöka gagna allmänheten. Tidningar finnas visserligen i våra dagar till ett stort antal; men då nu de fleste andra rikets städer hafva sin egen organ och Laholm aldrig haft någon sådan, bör den väl icke i ty fall sakna brorslotten.

Redaktionen vill icke braska med stora löften om tidningens framtida förträfflighet; men skall dock försöka leda den så att den må föra ett ärligt, humant och fritt språk i sansadt liberal tendens; aldrig anfalla eller förfordela hederliga personer; icke heller fjäska för någon, hög eller låg, utan låta hvar och en hafva sitt eget verkliga värde; lider någon person eller sak orätt, skall tidningen försvara honom, så vidt vi veta och förstå. Tidningens valspråk är: Rätt och Ärligt.

Tidningen skall med noggrannhet, uti mån af utrymme, referera de vigtigaste händelserna samt lemna all erforderlig uppmärksamhet åt de frågor, hvilka stå på dagordningen — såväl de, som äro af universelt intresse, som ock de frågor, hvilka sammanhänga med landets och särdeles ortens samt stundens angelägenheter.

Isynnerhet skall ortens jernvägsfråga samt Laholms hamn blifva framhållna och äfven motsatta åsigter derom skola få intagas, då de nemligen äro på ett humant sätt i skrift uppsatta, ty hvarje vigtig fråga bör skärskådas från mer än en sida innan den afgöres.

Åt utländska afdelningen skall ock egnas all nödig omsorg. Följetongen, som kommer att innehålla endast roande, nyttiga och sedesamma ämnen, skall blifva så uppstäld att den kan afklippas och inbindas till en bok, hvarigenom prenumeranterna vid årets slut hafva i behållning en samling noveller m. m., som i värde öfverstiger prenumerationspriset.

Ämnen, som såra religion och sedlighet, skola alltid från tidningen bannlysas.

Med tacksamhet skola vi emottaga och i tidningen införa anständigt skrifna samhällsnyttiga artiklar. Vi hafva erhållit löften om flera goda medarbetare och korrespondenter för tidningen.

Hvarje nyfödt foster är litet, så äfven vår tidning; men vi lofva att efter hand som abonnenterna tilltaga skall äfven tidningens format ökas och innehållets rikahaltighet vinna.

Prenumerationspriset blir från denna dag till innevarande års slut 4 kronor, för halft år 2:75, ett fjerdedels år 1:50 samt för en månad 60 öre; då tidningen från byrån afhämtas [fortsättning svårläst].

Annonser böra vara inlemnade sednast kl. 4 e. m., dagen före tidningens utgifvande.

Tidningen, som rekommenderar sig i den ärade publikens bevågenhet, utgifves hvarje helgfri Tisdag och Fredag kl. 12 på dagen; dess tryckeri och byrå äro å Fridhem norr om staden Laholm.

I herr handl. L. Habermanns i Laholm handelsbutik kan äfven prenumereras på tidningen, hvilken ock der får afhemtas, lösnummer köpas samt annonser inlemnas, allt å samma tid och emot lika pris som å byrån.

Fridhem vid Laholm den 10 April 1877.

Redaktionen.

P. S. Herrar Redaktörer i riket torde gunstbenäget i sina respekt. tidningar anmäla vår tidning, emot samma återtjenst af oss.

gemini

Anmälan.

Laholms Tidning är en nyfödd unge, som nu för första gången utgår i verldens hvimmel, utan annat anspråk än att i någon mon försöka gagna allmänheten. Tidningar finnas visserligen i våra dagar till ett stort antal; men då nu de fleste andra rikets städer hafva sin egen organ och Laholm aldrig haft någon sådan, bör den väl icke i ty fall sakna brorslotten.

Redaktionen vill icke braska med stora löften om tidningens framtida förträfflighet, men skall dock försöka leda den så att den må föra ett ärligt, humant och fritt språk i sansadt liberal tendens; aldrig anfalla eller förfördela hederliga personer; icke heller fjeska för någon, hög eller låg, utan låta hvar och en hafva sitt eget verkliga värde; lider någon person eller sak orätt, skall tidningen försvara honom, så vidt vi veta och förstå. Tidningens valspråk är: Rätt och Ärligt.

Tidningen skall med noggrannhet och, i mon af utrymme referera de vigtigaste händelserna samt lemna all erforderlig uppmärksamhet åt de frågor, hvilka stå på dagordningen — såväl de, som äro af universelt intresse, som ock de frågor, hvilka sammanhänga med landets och särdeles ortens samt stadens angelägenheter. Isynnerhet skall ortens jernvägsfråga samt Laholms hamn blifva framhållna och äfven motsatta åsigter derom skola få intagas, då de nemligen äro på ett humant sätt i skrift uppsatta, ty hvarje vigtig fråga bör skärskådas från mer än en sida innan den afgöres. --- At utländska afdelningen skall ock egnas all nödig omsorg. --- Följetongen, som kommer att innehålla endast roande, nyttiga och sedesamma ämnen, skall blifva så uppställd att den kan afklippas och inbindas till en bok, hvarigenom prenumeranterna vid årets slut hafva i behållning en samling noveller m. m., som i värde öfverstiger prenumerationspriset.

Ämnen, som såra religion och sedlighet, skola alltid från tidningen bannlysas.

Med tacksamhet skola vi emottaga och i tidningen införa anständigt skrifna samhällsnyttiga artiklar. Vi hafva erhållit löften om flera goda medarbetare och korrespondenter för tidningen.

Hvarje nyfödt foster är litet, så äfven vår tidning; men vi lofva att efter hand som abonnenterna tilltaga skall äfven tidningens format ökas och innehållets rikhaltighet vinna.

Tidningen, som rekommenderar sig i den ärade publikens bevågenhet, utgifves hvarje helgfri Tisdag och Fredag kl. 12 på dagen; dess tryckeri och byrå äro å Fridhem norr om staden Laholm.

I herr handl. L. Hubermans i Laholm handelsbutik kan äfven prenumereras på tidningen, hvilken ock der får afhemtas, lösnummer köpas samt annonser inlemnas, allt å samma tid och emot lika pris som å byrån.

Fridhem vid Laholm den 10 April 1877.
Redaktionen.

P. S. Herrar Redaktörer i riket torde gunstbenäget i sinn respekt. tidningar anmäla vår tidning, emot samma återtjenst af oss.

Den 10 April. Dagens krönika

Namn: Hesekiel (betyder, den i Gud starke,) var den tredje i ordningen af Hebreiska folkets sto. 4 profeter, hvilken såsom ung bortfördes i den Babyloniska fångenskapen omkring år 600 före Christi födelse. Redan då visade han sin af Gud ingifna siareförmåga och profeterade emot Egypten, Tyrus ock Sidon m. fl. När och huru han dog är icke bekant.

797: orgelverkets första begagnande i kyrka, hvilket skedde i Kampaniens-kyrkan. Instrumentet var skänkt af Constantinus Copronymus till Frankernas (i Tyskland) konung Peter, som var fader till kejsar Carl den store och dog den 25 Sept. 768.

1407: stor eldsvåda i Stockholm, uppkommen genom ljungeld, och förstörde största delen af staden samt skördade flera hundrade menniskor.

1728: afled den store arkitekten grefve Nikodemus Tessin, som uppbygde n. v. Stockholms slott.

Är rikets folkskole-inspektion fullt ändamålsenlig?

Af alla ämnen är intet så vigtigt som folkets upplysning, men hvarje företags framgång beror på dess handhafvande, ty inbjellet verkar på objellet och de styrande på de underordnade, för icke detta rätt, så förfelas ändamålet. Säkert är att folkskole-inspektionens upphofsman hade dermed ett godt syftemål; men om detta syftemål ännu upphunnits eller blifvit följden af det välmenta förslaget, är en annan sak. Vi skola derför öppna wåra spalter med detta maktpåliggande ämne och först visa, huru ensidigt folkskole-inspektionen hittills bedrifwits samt sedan försöka framlägga förslag till ett bättre skick.

Allt sedan kristendomen i wårt land infördes hafwa presterna warit folkupplysningens målsmän och blifwa det så länge de skola wara sjelffkrifna ordförander i skolrådet om än några i wåra fall öfwerlemnat sig sjelfwa. Än ett okunnigt folk tror uteslutande på presten, om han än är dålig, till stor bedröfwelse tro på sina afgudar och katoliker på sina helgonbilder och på rabbandet såsom det förnämsta oraklet. Icke så prester tycka ännu att allmogens upplysning är en galenskap. Detta bewisas bäst deraf, att öfwe ränge sedan yttrade en prest: "förr i werlden war det bättre att wara prest än nu, ty då war folket okunnigt och trodde hwad presterna sade; men sedan folket fått upplysning, tror det dem icke". Och detta är fullkomligt sannt, ty ju okunnigare ett folk är desto snarare will det kuras, men den upplyste är i så fall ej så lätt åtkomlig.

Carl XI och tvänne Småländska prester.

I den gamla goda tiden, då kyrkoherdarne skulle vara allt i allom, ja äfven gästgifvare, var det ej så dyrt, men ej heller så beqvämt att resa som nu. Det hörde till den tidens sed att kyrkoherdarne voro förpligtade att herbergera resande. Derför föll det konung Carl XI:te in att som inkognito-resande pröfva presternas gästfrihet. Han brukade äfven på det viset utspionera landets ställning samt huru rikets embets- och tjenstemän skötte sina åligganden, och detta var onekligen rätta sättet för att få veta verkliga förhållanden, ty då kongarne resa som nu med förbud långt förut om deras ankomst försöka nog de makthafvande att sopa rent på majestätets väg. Blott det glänsande framhålles; uselheten beslöjas och nöden hos de ringe hålles i bakgrunden.

...skjuts, var åtföljd af blott en — stall-dräng. På detta sätt gjorde han sina eriksgator genom landet på endast en bondkärra och ingen annan än denna dräng visste om hans ankomst. En sådan hans resa gällde getabygden Småland, der han en Lördagsqväll tog natt-herberge i en simpel prestgård, hvarest han blef ganska gästfritt emottagen af presten och prestmor, såsom prestmakar då kallades. Men under natten kom ett grufligt åskregn, som slog igenom presthusets torftak så att hvar kongen drog sängen rann regnet på honom. Han blef i följd deraf ytterst venstersnodd. Då den fryntlige kyrkoherden om morgonen derpå råkade sin höge gäst frågade han huru denne sofvit; kongen svarade: "huru kan man sofva i ett sådant rackarehybble, der man icke kan ligga torr, ty hvar jag ställde sängen rann det på mig."

Referaten är automatiskt genererade ur den avlästa texten och kan innehålla fel. Skanningen är alltid källan.

CT DATA a6 OED SIM AAOM LAO de „gra Lå EZ icq le MAS NTA Tidningen utkommer* hwarje helgsri- Tisdag loch. Fredag !l..12; middag. .: Pris hos Liisa (ör hät är freugi”t: erbedels år 4 [fr., Halft år 2 75, ett sjerdedels är 1: 50 samt för en månad GD öre; på yöhanfalt; ¡i 3053 Rda - 2+ 4 it illägges manligt poftarfwode, “,Lösnummer | 8, dre: Annonfec infemnas på byrän à Fridhem 1,1% 1 em. dagen före tidningens utgifwande, oh betalas med 8 dre för Swenska. samt 16 öre sdr utländfta > 1 os tA : nstil,: Ingar annong intages_uuder; 25 dre, aud 2, i |: : 4 i i i fe SE |. “i Anmälan... | och inbindas till: en bok, kvari goin? ma tid “och emot lika' pris. som à ' Är ritetd foltitoleslufgetttou Falt “= Ll a e Zu abr 4 renubieranterna, vid ârets slut bhfvai byräni || i E EE! . ändamäldenlig? |: TP E LSD TP ite | OM r behållning: en” samling -noveller in. Fridhem vid L holm den{10 April Mi alla å år intet FÅ E RN e (Lalolms: Tidning är :éninyfödd mi; som ‘i: varde jofverstiger, prenu- 16774 | Lets upplysning: men Pw it form fole e, “¡ung son nu för första gången ut-' '-nerationspriset; ; | “|” Redaktionen." gång beror pà deb handhafwande, ty Jubjeltet ” e " a sk et FR M he a, NN Zz, D 4 : ESR ES i i gar H verldeng hyimnecl, utan. annôt, Amnen, 'som’ såra religio och ged ¿ + änspråk;an”att' i hågon! mon'försökiv „lighéG-akola alltid "från! tidning : {fl fL q, Werkar - på objektet o< de. styrande pä!de uns [TPS Herrar |'Redaktorgr- i riket ‘derordnade; a ide detta Natt “i förfultas 4, ön re - ‘ . > r Lå torde [gunstbena et .i.sina- respekt. ändamålet GSitert är att folkskole-inspeltios" “: " gagna allmänheten. ; Tidhingar finnas -bannlysas. "i : “2 eddninzar anmäla vår. tidning; yt nens npphofeman hade-d it ocht E +. ‘Visserligen/i Våra! dugur till ctt'stort . Med tacksamhöt:skolå=vi.enottaga st. ningar. annali vär: tidning,, emot. fe men om detta Toft ft get dyftes ,*: oo. M bd i . E ir » h + M 4 fd a < ELA pd dis Joti (OMID återtjenst'af.oss. ; |. ; tta syftemál änn uppfun . nits eller blifwit följder af det wälmenta* - -antal; men då mi de fleste] andra ri--’ och: i: tidningen! införa”: anständigt! © -kets städer hafva sin egen orgnh och skrifna” siunhällsnyttiga" artiklar. VR 7 ">. Jaholmåldrig ‘luft 'någon/sådan, bör,,-hafva "erhållit 110 tenom’¡fléra! goda} |. = |. ) tone ARS ed detta SAK cf i ar xf ee ei TATIE AGOURA TO RIC PEILSTEIN BTU - rte in t : “i : oles R PEE i for den "väl icke. ity full 'suknu. brora= - medarbetare deh körrespondopter for zi Kongl, Telografatatlonen 1 Lahólm hälles 00-: inspeftionen -hittills_bedrifwits samt sedan EE N = 215 25,40 6. m.3' Sön- och helgdagar hl7,40—0,40 fm. feta framlägga förflag till ett bättre ffi.) TÄT an Hå ST iKongl. Postkontoret I Laholm filles’ öppet: + Allt jedan fristendomen* i wart -land infêre - cotte gör RERE tvi tidningen -]. De 1 Redaktionen villicke"bråska nied: :Hvarjei nyfödt foster: är; litet, I y L: söckendagar kl. 8—12'f. m. och kl. 4—7 e. m.;? deg hafwa presterna warit folfupplydningens" + oc Pot länge de fela wara 167" » "störa löftew om/‘tidningens- framtida: äfven”. vär, tidnings: men slofva ‘att bör AN helgdagar "kl. 810 tm gutar Od a Ded rit +? förtraflighetsymen skall dock försöka “efter. hand. soma bonncnterna tilltaga77.a. " Posterna afgå: nlla dagar kl.! 85 e. m. till: aleman ed Sala bet få Netos I le, « "leda den jst-att;den' mä: föra ett är- skall äfven "tidningens forma ökas! HS o TA Ee Greer I Dorigo nat aa fsk fan fell fl ficlfwe- PR CN | : ¿ ligt, huinunt och’ fritt: språk i san-: och: innehållets: rikhaltighet: vinna. =, äred. Månd. och Fred. kl. 8-£. m. till Renned- T i ¿i : ME lj | LL: Spr N nu 3. Innehulets; TIKNaiuignet: vinna.” 4. dL. och Fred. TA. =, Ty ‘ett okunnigt folk tror uteflutande res Va : sel dt rénumétatiónspriset blir från denuò MTA Voxtorp ‘och Hishult.:: Posterna ankomma:” sten; ömt han än är bålig, IR jom hedrin: no OM Hae E förlaget) är ‘en annan fat. - Wi flota derfôr Kommiimikationer. I... . "öppna" wåra spalter med detta maltpåliggande. "7" adt liberal ' tendens; - aldrig aufalla..“ Prenumera från dena vf Häbult eller. förfördela hederliga" personer; dug-‘till'innevarunde: års :slut:4 ¡kro {eine ch Kuäred 6 nt kl VETE fån BEAN! garne tro pá sina’ afgudar och kateliferna på sr? cor fear icke höller| fjeska for nágon;: hög el-*; nor, :for- haft är:2 tt fierdedelaj, pros olm och öfriga] Sverige. Tisd.. och Lörd, fn helgonbilder och på radbandet sásom det 5 7 Fen ly as d “ly +, a rs NCC - e NIA 1:2 (e. m. från Rennbslöf, Woxtorp och Hisbult. forni N 1 1 ännu so to urs ; s nl PR KN i i ål + Worxtorp och örnâmsta oraflet, J>e få prester- tyda ännu”: . sö Meat verkliga värde; lider nägon. då tidnigen. från mau atte nt ¡ito |Eogelbote hrarje dag kl. : St llmegend upplyöning är en“ gilensfäp. | C 80 - CHEb Verkliga Värde: led SOR ata) mne 2 an, Dy E C fer C16; 1150 ms 2,15 e. ra. och ankomma dit kl. - Detta bewisas balk deraf, att ide tångejedan | . + +; *pèerson'’ eller’ suk "orätt; skall" tilnin-:). men när: rotjvisittor sker. från: post- ¡} 8713 Cm, samt 104; 16 e.m ji os 2 shttrade-en prèst: före i werlden war det bätte : gån försvara: honom;'så ividti$ti; veta 7 anstult: fillkommeripostärfgode melle = S ' att -wara prest ån nu, ty då war follet obune +. - “1 nigt “e< trodde,hwad presterna sade; ‘men se : ". Sö bla fått Pallas föunte Br fa ide” äl RA Ye "betta: år. igt faunt, ty. jö,oluns >: AE buske 7 nAhet.s AD. samt pe IGN Ctt SA 2 Btgaro AAO dit ref farro ote ‘drt’ us “acli non” af ätrymnme: referera de” numiner kosta "8: Urecsv AD : DSCNS VIR JE i lradf¿ men. den upplyste är.t få fall e di lätt” ki;rtigaste händelserna/samt lemnna all’ Ar: 8 dre Pr: rad: instil och ATC |: TNramm i: Teckel (betyder, ‘dén 1 Gad starke, - Atfonilig. Annu eit bewis härpå wilja wi" Å ngen annons în=! var den tredja..1 ordningen af: Hebreiska «folkets'- an[era: ‘Dà 1842 års fettiloleftadga] utfoms ". tt gor: hvilka .stå' på dagordningen —-" tages -under'b5' öre. Vigsel! och for-; "AE IMibeloniska föntentkapen. oE Lr 000 gate yftrade, en gamma, Eeflen lig proft fillfinå. : NM såväl de, som”äro af universelt in- :lofnings-annons 50 öre; dodsünnons/ färe Chr tl födelse. tedan då visade han sin af lpplydningen. ad bet mt fom hade maken; ' be ' sö ia . . i - : , an NA 2 r . Le abe M i . 0. itresse, som: ock. de frågor; hvilka med rain 1 kr; 50 dre, d:o utan ram. Er agi ‘Tyrus ock Sidon m "När och dura - mer sedan felfet fått upplysning, får det bâde -. ON se, ssamnianhänga ‘med landets ‘och str- 1 kr. ned högré pris för versur och, ‘han tog är icke bek fe an 1e vorl matten cd styrelsen". CRE 4 8 Ideles: ortens. sonit stadens ungelngen- "dylikt, Annonser börn vara inleind: "Cija et skedde n Dies kyrkan. Instru: . Fian en. kontroll eller wägledning för. *, ,¿ Jhoter, Isynnerhét pkull ortens: jern=.'. hade sednast? kl. 4 e. m., dagen före] > mentet var skänkt| ‘af Constant! aug Caprony- [FASA kni SORAN AA oc aa a At EIE , ct TER E: la tfecnda CP fp 77 uns till Frankernas (i Tyskland) konung Pe-' TT © bi —; ec : . | xlgfrica samt Taholms hanfn blifva tidningens utgifs andé. i I ¿ In/evom Yar fader 4 kejsar Carl den store derflassen — foltftollårarne — har fe soles + som. framhällna Toch äfven motsatta âsig- Tidningen, som rekommenderar sig INTA don 4 en 23 Sept. 768. a uppkommen ge ' Inspektionen blifrott anbefalld, - c< fà widt [-, o,“ térj’derom skola får intagus, då de “i den ürade“ publikens? bovägenhet, 14077 Bor RR lech förstörda största de Ii, Weta framställdes denna - fråga förjta > ben + nemligen äro, på, ett:humant sätt i, utgifves hvarje helgfri TDisday' och| den SN len samt] skördade flera hundrade gängen ‘i | bondeständet wid 031851 | 1" e Skrife:uppsatta, ty hvärje vigtig fråga Fredag -kl,' 12 på :dagen;'dess tryc- ‘m8 afled - den store arkitekten 'grefve Nikode- dagamannen Y er Saklitrèna ins Eidets Vv CN hör ”skärskädas | från uiex ün en sida keri- och- byrå "tro & Fridhem norr) : js Tessin, som Gppbygge n. v Stockholms panland,- hwaräá den bekante gyelmakaren “ > innan den afgdres, —- At utlindska ; om studeh ¡Laholm. a otfli2 ott. SEO E I , Peter Jöneson från Träslända varade, att“. _._ afdelningen kall „vek egnäs ull nödig“ T-herr: handl. L. Habermans i En- 2/2) Vi mna] under dj enna rubrik, åtminstone I jâdana inspStôrer terade till ingenting annat : ‘> fomsorg. --- Följetongen, som kommer. holm handelsbutik kan: äfven prenii-t Viriigaste. som förut inträffat, À den dag Ulalogen "än att pà statens ‘ekostnad resa omkring e< "ov Att innehålla /ondaxt roande; nyttiga anereras“ på tidningen, hvilken: otkl. atgiírca. Detta medför för redaktionen icke ringa To) Derdjtec fall följa andra fombätltio igliga frågor. : a andognrÁni n al H If > - ' sär; 3 Lj Aa att, 5 O |» 2 och Bedesnzfmnia Amnèn; skull blifva, der får ufhemtas, lösnummer köpas; om möjligt: tillfredställa tl ningens läsare? nytta 8°) Wi sofa en annan gång åtcclomma. sill ettsom. -- î ch först&d--Tidningen -valspräk Ar: 80 före fortreferdedels; 06: öra f Rätt ‘dele Arligt tO ESS iter ett halftz:: 89 dreafo ¡dnjrech.8kull Zued nozurunhhot.* Dre: fic ÄT RO - tiforderlig Juppinärksämhet åt de frå-" for--storré- stilar. a såtuppstjld ditt ‘den kän afklippus samt gnnohser inlemnus, allt à sam-| ‘uch nöje. >; - ; e nat ämne, som har samband med det sörewarandé. i u hum 4 tE is Ån M ca G a li Ls - —- — 22 u a s- ; ¡e “ vå - | AR DIE Na ” akjuts, var åtföljd a blott cn L stolldraug: huset. , Kongen gjorde. så “och 'erfor icko .«kyrkoherrars yttrade helt högt: adet är - ; pe fö vol da På detta sätt gjorde ban’ sina erikagotor/| ‘allennet att. kyrkan variny och präktig, högst beklagligt att presterna blifvit ålags = ! So i | ikan ¡var mer än 'van- Ye den 8. k. gästningen och nO0dgna emot=, > =, . N irl NT och tvn: "218 landet’ på endust en bondy chi: utan äfven utt prod ] och 1 DE J lati AT och tyiinne Smiliindska | gen ann in denna! drång ae Gu "lig, helst på bonälindet, samt att då Guds- ' taga okända Iandsvägsriddäre; | Kongen - AL 7 a ; ps . RA A prester)! haus ankomst. ' Eu sådan hans repa göll-| ”tjeneten ‘var slut, | folket omringade sin. hörde denna .beskärmelse, men låtsade då ; = E a ; |! | de getabygden Småland, der han en Lör-|- kyrkoherde; och ¡vidade de meat ojäfaktige ,' som ingenting. jl Ze pos der gamln goda tiden; då kyrköher-" dagegvall tog nattherberge i“ en simpel| bevis på att han vår af (dem hjertligt äl-. | Men ecdan de främmande trattat afvän= ; = cd. därne: skulle. ‘vara allt! i allom; ja! Afven | EE Ui * de sig kongen till presten och yttrade: | - : Je: vA AR Aven preetgärd, | hyarcet han' blef ganeka gäst-). - Pastpisvare, "vardet" ej ‘é& dyrt, men e) - frite émottugen af preatfar ochipreatwior,) — : n . heller vå -beqytimt att reea som: nu: Det: såsom prestmakar då källades. Men un-| det kom sig att .prestgården var på ytterst: : : i hörde till den jtidens zed att kyrkoberdur< der, natten kom ett ‘grufligt åskregn, sim] usel och hyrkan| raka motsattsen.' Derp4* Den uppblåste . presten svarade: Hvad. : ef i NO,VOro rg tade att! herbergera resan”; ‘elug igenom * preathusets - törftak "så | hit b6farada värdenslanfir jag tillträdde pasto- lar ni utt gar med den snåle | kongena :' "ök desDerför föll det konung Carl-XEte în hvar kongen: drog sängen rann regnet på råtet- voro både ¡kyrka och prestgård alls; grdningur? När jag - kom ‘hit, var här en “ } att som inkognito-reaundo pröfva presternas. honom, | Tun’ blef i följd deraf ytterst Vans] - deles: förfallon; men som Guds hus ‘borde : gländig koja; som icke anstod en'bättro= +=, © f- gaetsriket, Han brukade: äfven på det vi-' stersnodd!; Då den fryntlige kyrkohecden.”hofva förettade,! blef -dét först bygdt och | och lärd karl, hvarför jag körde ¡den rika «co + of ret utepioners landets ställning somt huru om morgonen derpå råkade :sin höge gäst; emedan församlingen är fattig har den än- församlingen att bygge mig:ott anständigt | rikets embets- och tjenstemän skötje sina frågade hon! huru deóne- sofvits kongen!. fu ieke kunnnt | iständentta - Afwen prest- / hus», Kongen : frågade då efter kyrkans . « #4 Aligganden,'och'detta var onekligen rätta: :svaraile: ehuru kan inan sofra i ettsåilant' 'gården; dock hafwk mina foreamlingeboar ' beskaffenhet och begärde: attt få se henne; , -- | , PA akad, i I - : ; A » "Under, middagen | frågade gästen huru, «Jag ser' nè bor; räktigt och långt äfver:: ? tk Priatgdrden va 8 send kongena. huscsyna-ordnin e består. : eåttet för att få veta vérkliga förhållanden, ‘ rackarchybble, der man. icke kan ligga lofvat att så fort de :kunna,;skola' do ock, Presten svarade: avi ha “ett mmalt ruc- ir” jean ka som » vekyy' då kongurne resa som nu. nied förbud | re, tv hvar jus ställde sängen rum det ' bygga. prestgård. {Det /allinäona' :måsto. kel, som ‘i sinom tid skall! bli om- : | 4 ngt förut om, deras uukomat försöka nog på a rå mn förankrade att “Pan år Y före; å Alela Ml bygdt; jog kall nog veta att hålla ban js 1 gg ie maktlufvande att sopa rent'på mijestä= sin eff ‘upplätit bästa” rummet i hela props Efter “den intagna: gokla, mån. trefliga derna dertill samt befallde en piga: gy © fa, dets väg.” Blott det Kllmrande fomliålles 3 gården, Kuogen frågude huru: presten bée 1 iddagen, bogaf sig:-kongen,' särdeles bo- ' till klockaron och ong åt honovi ute vu, : = bf Yselheten hedlöjas och nöden hos de! 'ringo.! gick sig när .regnot slog ned. på honom Iten, fråti, det) vilmgnande, beskedliga > den har (pekande; på ‘denireäand oP fl on 135 Mälles i bokgrunden. i | NM om nätterna. Prosten svarade: «jo, när så= :'; pretsfolket till on Annan i Kalmar lan be-" kan. "Efter. det dåliga tomplet. hest. i be ”bNuvarnndejkongar 'erhålla vanligen fri: dant! väder: inträffar håller! mor. först ett/ lagen prestgård, dit! han anlände ‘om Sönps - dande innan och utanpå: instufvadra or An DÅ otatens bekostnad och "åtföljas af; trâg öfver. mig medan: jag. sofser, sedan | dageafionen. ¡Nar hanjå bondvagnen kom icke kärkomna gästen. utan siare upp-} | "a Potro DO à 0 liväremot; Carl XIté som hudo gör ja sammaledes med hennoz fpå dotta sätt! . koekande in PA) dok: etåtliga . prestgånden markaamhet wen eko i det förnämsta pred- 17. ; stör ttulska litet npunage, men Andåli-: måste vi! skiftas vid för att få: sofva hvar, åtodo der fora förspänila ekipager tillho- gårdsrummet.' : : ndra! menninkor sjelf: betalte vin, ¿jn stund. AES MSIE: \ : . ; i + PN CP Prosten: bad ån fäst vlan’ hotiom den Kd: hvarken af, prosteu sjolf cllor af hane mån-.” gen. störatåtliga;. wen" ingalunda; Ph E ter skola följetöngerna sättas I bokförs!:" rai att ‘qvnretaijno för ntt foret; höra pu ge uppstrukno [gator synnerligen val o- - Hon trefliga prestgården, utan att ti Me FT: rande ortens herrehaner, och blef:kongen E Nästföljande mórgbn afresto kongen från + eh) Hårefnkta N:o skola vibörja följetongen meds, +.» y . s Inn Ida? - Prestordi , I högmod: ' vagisva hvom han var, : Men» när det led jf la senta i Ve > kristlig predikar I kyrkan; och. sedan Tul}: mottagen. (Treaten, sam eilant I högmod." TAR M Ard ARE ZN «Xin ak lagon geh bano) fösta. it ¡Fpmauti “la till ‘godo med ‘en tarflig middógi prosts “pikns lo icka I nutidens ealbeställde 4 den 1, Maj påföljande årét ttfärdade I. ; o peradt 8 Döp oa dos oe 4 e, i N oh ! i [i 1° ÄV I E NV | e N MARIEN NILEN LE SFL LN fr ti i a a NM famn föl . O tn, bott Yo. sa It A ön so R TP O vi i CL I E, 1 4 on fr - Se då : I rö vå li , I a ME

Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger ibland felaktiga tecken.

‹ Föregående sida Sida 1 av 4

Ljus Kontrast

Nästa sida ›

Kortkommandon

Rapportera ett problem