råttvar, llnicr rcr:O`cn fafn+a 1 crnar, 89 ulmar ed l 816 bifar. :ttT ref- fiN c qu,3 jur were: 4 hä tar, l;, r; ur alätt hutt [reatur, t,2w far, •-'13 letter, 1 C av i bane i1,i:4J anrer vcb gin;, i`r 41L,tlf~1 tLI I trolc ic i Nllningcwir~e bcråfuat3 u3pg. 42,62x,: t$. Rahrirer, ninituf lfturtr ed? 4nnbt= irrtll åberopa tnWtnt1C tabeller, l)wils iver[. fa ,tro grutle fi,i turut lcntna. c upl~gi f tar "ItJt~ reala tent tillteittuter.10dlcgiuut fi&r år 1875 ec~ of bnril(a 1ram3ar, att untcr år 1875 fr trut, i,tl'rifcr cc) manufatturinrittninttnr ti(Iwerf bett ningen'~irtet utgjort trenrr'2,2i7,25 iamnlanla3ta ielvi(luin,lcn i ed) fr ri~rc[Iclt Zr. l,`.1: 72; ecb ui~l`gid jam'nn år [kavall• ittgcn jr fjanbttuertertri~rclle till fr. 1,933: U11- ett e ntcft anntårtningöwårba jabrifcr i t ►ittiet un>`cr ijraaa1cranre perieb are: 2(uttroter},4 mcfati Ta bontufoij ,intieri ,i ef- rb- .,intrut ► gts; dag jcdctt, njåre 1)irab, l~warcjt untcr ar 1i7:) tiOtrert3 ,' t6 2t;, O3: h nbtar bemullogarn i trårrc af 2:32,760 etttmillani t! ibctfabrif wib ftabcn dialm• it, iåtcrli3en numera en af De ftCNrre flåteo f,l[, riterna i cln Difet. llubt`r nintnba år år tiUtrerfnin~3cn berftåtci u, ijwctt till 7,798 itodcn cltfa lagd flåten af tilljammait 1{ u ned flit och . o;5,b7, fe: o lån36 till ett ivirtc ctf 1,43. 2,1. 23 'noa fr. 22 tre. un- w,tarberg3 Gjuteri ref ntetaniFa tverf ftab mci ingtnafftti, ;lnnf n arf, f t?ra jernjwarf war, [ntrclutajfitt, tn berrulaffittcr, ttva ecntila. t:rr, tara tupvIu4uar, ett ¶tvått3fran ed, jt ra tmitejbårtar. lt((merfninaat beftcb 1875 i get jri'lin3 cif 4,500 Centner lera till ett upp. ni- jfattatt wårbe af I;:i,(XXJ trnner. DO; tcnin3. glaal~ruf wib .~'ulaMd i stenin• ,igDt år 174 c je(fn, ,lmftibå 4årD ai ett f& ånbattlålct hi(Daa,t'irCla ;3. (![nabru' (cl I' rjatc filt tvertiantl;ct nåutltbct år ert) ilar den olif i-- i;,an ej e[~ctybligt utwirglto, f å att ber wib periebenj pilt tuune ► i ett lntiitu3tt meb åtta tegfar, icr tv[ugnar, tre tentlletugnar och jli- rutsto tt(Itvertning ar uplgifwen fr uri. tli- :les 01- 1874 till 4(1 ),000 jtttdclt buteljer i iv,irbc of 40,(00 (tenor, lamt for 1875 titt 4,5€) "Ijtltt- ,o- Funtra' ta att gla;i, 4,000 "t)ytthunbra" ärrat gla8 edl 630,000 ftgdcn buteljer, tillfantnlattD tnrtfa'uatitt ett tiUwerftiin3åwlrbe af 80,0(X) troner. Te små i;[bry genett i . ~j almftab, ljtvare ft unber år 1875 Malvett ti[fwerfnbe 203,481 ► OU les X48 finner r[, 39,5435 fauner brida vd 1. 2,476 tulitjet måf, tiUjamtnani3 wårbt 123,848 fr.; ett !st-• le- , ;9- lrs na :r; br en ger Is, clt ,er It' !gtverfcn wib 13ij'Ca bro' eller ltgebre i 8.iro leden, Sorfabada i U , iubergå loden, . ertin i frea Loden, Z?aroftråm i C-titt• efra feden, edl a 0,a(IoLu►i tun 3 e[abugårb i Qa>jelm jeden, af 4milfa fågivert be tre ler(t• n3ninra triiwad nteb ån; }a, eten be tre ft. nåmnta meb tratten. ii(lwertritngen år upp. dialven jåtunba: 1:e. Siffabro ångfåg unber år 1875: 370 teijter pleuif, 1,230 tolfter bråber ost) 44,000 jtedcn 2:e. rjabada åugl,ig- meb ångma f fln em 18 håftfrafter, twi rantar, en 1apfåg vd) en cirteliå3: ir 1871 14,000 t f r bråber e. 300,000 jt. tation; 1872 14,000 , ► „ ► , 30(1,000, ► „ I$73 13,170 ►► „ ► , 200,000 ►► „ 1874 15,000 „ 1875 24,104 „ 3:o. DcrliltRå ånglåg meb ttuå ångntafti. ucr otit 30 1Jaftfratter, fyra stilla fågratnar, en tubhel fonjtcirfelfåg och fem enaln citfetu jagar. år 1871: 10,000 jfr plant allt 10,(04) tfr bråber; 18-12: 10,4») „ t1A „ 1873: 7,8(Y) n 16 ,, et 1874: 8,000 „ ►► „ 12,0(X) ►, „ ,► 14,200 ►► ,► ,, t ►► ; tatjpån 150,( (t. ,, 4000tfr br. f:t KD „ 1$70: 3,000 , ar 4 :e. rffarlftrcmt3 jågtvert: n år 1871: emfring 10,000 tal f ter bråter; 8, 000 400,0 00 jt.tnffpån. „ 1873: I#i 1875: „ 1,801 „ „ „ 4,000 (alren f ieeperö. titt a' t,e e 1 e, unber perfoben 1 t mer åtta rån caj'!ilt ägare till belag ud) bli f tutt ornbypbt, år ide ln[eråfnabt blanb be t tabellen uppe tana ia , n crten odj bar fiirft unber år 1875, ta rn ►ai)ågnin . och en rantf ågrtittgdinoff ill rosrit gagg, brittvit någon (töyre tilltverfning, ort 1'VUtt tall 1>s,247 fnb.=fet. i,:c. :,ihelnte ii )ie r:: ar 1871: 81,70(3 Ii. plan?, 52ix) ft. bråber ed) 2,304),00O It. tatjpan, tilljaet. utauo tuåra 156,4J2 (reiter. „ 1872: 81,4») it. platt(, 41,400 jt. bråber v`V '~-i-U,UJU It. tatt},a11, i w.iroe al 1anuu►zu1ng~ t 152,542 (rester. " 1873: 433,960 jt. plant, 2t,56.' jt. bråber 4 1,895,4x00 It. tafipjn, fr till- hop%x 118,257 (reiter. „ 1874: 38,142 jt. plant, 19,467 tt. bråber cc» 1,116,OW jt. tatll,an, till wårDt af 4,568 trouor. „ 1875: 36,912 It. lauf, 19,540 ft. bråber vd) 1,210,000 It. tatj}~ån, till wårDc et 87,579 (vetter, eller i mebetta( fär tvarje år: 60,343 ftyden },latta, 32,31)4 ft. bråccr ed) 1,792,200 it. taf• !pan, t wårte af 113,9(39 fr. IM) i're. ualout färot år antybt, »afton jnnttliga beöja [agwerf nåra ned utellututbe gånttat jiva frrarbetabe raåntttett trått :;>eftergätlanb ud) 2:lnålaub. 3uolu järe f 33beri fittncå en -hertftantp od) ett etiejl i,lcri jaett 44) mläl- eeg 11 låtawar- ttar, ►ilwcnlent t ctri3a Delar a( linet fl hade tttiubre aljul• ed jagituaruar j,uttt jtnåtre te' gclt'ruf. 2.4etriff attre be n brlitwiuubrinuing, teint un• ber perieDeu ibfatO uraln lanct, veilar ett ta. hell att i utebeltal tär bivnrttera af aren 1871 -1875 titeln lånet tiUwertala 131,061,8 faunor brinruin jaalt i tilltuertnin30a[gift influtit 104,017 fattar 11 Src. (åortj.) Not om våra yrkesbröder. För otuvexlingc skull och för att vår tid- nings läsare skula fil något att wnore sig med« intaga vi nedanstående pekorulier, till «Skåasmea Postencc insända af en mata- dor, som «Fratnåt« kallar «LJUS,» hvil- ken val trott dig skola sitta sitt ljus så högt ufver skäppan att lian skulle derined fur- vina hela verlden och förmå den att lya endast «Eugelhoims Tidning«,som lir LJUS anser vara typen för allt hvud tidningar heta. 0, du store lihil, det duger att kunna utgifva en sådan tidning! Artikeln ifråga med dess uppstufning af F rantåt, som kan göra skinnhandskar ätbara och koka sop p a på spik, lyder i sin lysande glans sålunda: «Att det bland menniekorna finnes ljus, klart skinande ljus, hvilka icke sattas un- der ena skAppo, utan skina för dem, som i mörkret Aro, det vet en kvar. Dien on- hvar vet icke, att ett sådant ljus finnes i Kristianstad, midt uppe i den finaste pub- liken, och afndcr sina strålar genom »Skån- ska Postens-, spaltur ut till göingar, vill- battingar och dumrianer i alla laudsandar, hvilka stluuda varda up p lyste. LAs «SkAn- ska Posten„ och ni skall finna saftiga, mu- sti g a, visdomsHbdande artiklar, underteck= nare L., hvilket naturligtvis betyder LJUS, ett ljust nualn, betecknande en ljus per- sonlihet. Ilr LJUS har aldrig varit nå- gonting så simpelt som ufulkekulelårare«; nej, f evar'e, han har icke ens haft det fe- let att eåsotn Dumbann, «vara pojke förr An kuri«, ty han år född gubbe, vis som Sokrates, den han på håret liknar, såsom vi sett denne forntidens vise i en tafvol- samling. Sått hr LJUS inom en förgyld ram och ni bar en bild, af Sokrates, så god rande folka' k<>lliir;ire, och natt rnnn undcut- ta g er det] lille trefirre och pigge «Engel- ltolnts Tidniug«, reaigcrad Alven (len af en inan, sona en gång hade sin plats i folkskollärarens kateder, ha de alla, N,4 vilt jag klnner rean, ett skaplynne, sot% Ar dem eget, och det ett mycket ledaatnt och farligt skaplynne ändå. 5kollårare-redaktören Ar stundom en beskedlig karl, som funnit sig ha mera att staga Au piltarne kunna smi ltd, och som känner ett oemotståndligt behof att re- formera verlden efter sjAlfz j ordf schema. Och sil skrifver han i en tidning, farot som medarbetare, i hvilken egenskap han oftast Ar val på sin p lats, förtrogen som han Ar med allmogens tillstånd och behof, och sedan lvc- kas han stundom blifva ajälfstsndig reduk- tör. Och då först börjas eländet. Efter skollåraren-redaktörens jämförelsevis trån- ga iddkrets skall allt bedömas, allt skall ordnas derefcer; en ny himmel och en .ny jord --intet mindre! -- Sir hvad som t en hast skall åstadkommas. Vi ha, gudnås, alla sett hvarthän detta, stundom utan trif- vel välmenta sträfvaude leder. Vi ha li- tet livar sett de förlöpningar, de hiskeliga «bockar«, dessa tidningar från ekoletugun gjort isig skyldiga till. Och hvad annat kunde man vänta. Munnen från landet lår sig ej i ett ögonblick att förstå det lit, som rader i städerna, han 3r van att se alla sig underIA,sua i kunskaper, han måste Budo seutinariets lärokurs svin höjdpunkten af måneklig visdom, och han år van vid att själfrådigt mönstra. Har han så till på köpet funnit sig ha skäl att vredgas på P1 folkskoleinspektör eller annan tbre- satt - så ar eländet komplett. Då skall han i sina reformeringsformök ledas Afven af hätudens känsla, och taskrånktbeten i vyer skall ytterligare ökas af driften att förnöja den långe kufvade och rotade egenkarle- ken. Sådane redaktörer ha vi tyvärr mån- g a. Det Ar icke länge sedan ett 1. d. skol- lärare och for allt möjligt krån g el afeatt klockare började utaifva en tidning - tryckt hos en annan ? d. skollärare - och nu ha vi åter erhållit eu ny skollarareti d- nin g , utgift•on af två i tjänst varande folk- skotelfrure. IIvart skall detta leda. Vi hoppas, att «9eminarismens fbrderfliga icke p å Danmarks förenade vinster cke skall gifva sig så illa tillkänna åfven hos oss; men illa ser det ut, det kan ej nekas. Ett g ammalt ordspråk säger: «Skoma- kare blif vid din läst!« Man kunde lika g erna säga: «Skollärare blif vid dia bok lä Underligt, att den, som kan göra sig med skål tirad och hedrad i sitt egentliga kall såsom barnalåraro, vill införas att skörda medöinkan och harmå en annan ovan bana. Hvar'o kall kräfvter sin säre g na ut- bildning , och dat torde för en ekollårare vitra lika svårt att vål f y lla en plats såsom redaktör, som det skulle vara för en re- daktör att reda sig såsom lärare fi a r en samlin g allmo g ebarn. När livar och en gin syeld sköter, så går allt vål cltvad oss möter 1« Nå, hvad sä g s? Å'ke da gudomligt! Iför du fulkekolelarare-red"tar -'g& hem och läg g dig! - nej, gå tillbaka till abc-boken och katekesen, där är din plats. Du är ej ljus nog, du förlöper dig, det blir bara elände om du stannar gvarl Och allmänheten, - goda allmänhet, ta g tag då aldrig «Kristianstadsbladet« och Framåt i edra händer, ty ni bör vet, att dessa två äro de enda politiska efolkskol- lAraretidningar«, som finnas i Skåne. Godt folk, lyssna till en varnin g af Kristianstads klart skinande LJUS. Lås aldri g någon radikal «folkskolläraretidning«. håll er till «Skånska poeten«, «Ilclsin g borgs Tid- ning« eller «'Ystads Tidning«. Do äro ren- långa och renhåri g a b y råkrattidningar, helst den f,3rstnåmn1a. 1 nödfall kunnen i ock läsa «Lunds Veckoblad«, Snillpo- sten« och c,Malmö nya Allehandas, ehuru dessa äro mindre trofasta emot ämbets- männen. Men alla do andra skånska tidnin g arna bör man rata. De duga icke ett du g g. Dc «förlöl)ae, sig . Det är bara solände« och i s yn nerhet bar man taga sig till vara för «folkekollirare-tidningarna« «Kristian- stadehladet« och «Framåt«. som någon. Ni fråg ar hvilken befattning hr LJUS har. Johan har en mycket nobel sådan. Dian påstår att han åtagit sig att under en viss tid fun g era såsom g årdvar vid det by- råkratiska lagret, och detta ljusa geschäft står naturligtvis i samma förhållande till folkskollllrarens, som en «etallmästaret( till en «skoltnästare«. lir LJUS ror si g all- tid med talang; i vissa ljusa stunder Sir han sublim, förvånande, beundranvård. Vi bu g u oss för hans snille. Se blir en ljusglimt ur en af de ljusaste glansstrålar, sons hr LJUS skickat ut i världen och som hunnit Anda till Malmö. Lås, begrunda och förvånas: «Den, som en g ång kommer att skrifva svenska pressons historia, skall icke under- låta att egna ett sårekildt ka p itel, lutres- Lefve byråkrattidningarna, de och Inga sant otit ej glädjande, om folkekolelärare- redaktörernas lofvcrno och regemente un- andra 1« Utan att vilja på ringaste vis förringa der nittonde århundradets senare del. En mängd' tidningar utkomma i detta ögon- hvarken Engelholme- eller någon annan blick, dom regeras af f. d. eller ännu va- tidning fråga vi hr LJUS hvilket n:r af E.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.