f .:o S. (27.) ~ 1 Tisdao-en den 31 Juli. 7877. 1IDningta uttOammtr 4warit 4clgiri 2i5eas act) drtene tl. G r. m. 'fri• a hyrda: (be bet dr 5 tronox, trtf' rbebttu dr 2 fr., galft dr 2: 75, ett fierbebele dr 1: t,0 lamt för en mdnob CO bre; DA oflanfl@lt titlög• gN Manligt yoparimobc. Qbenummet 10 ört. tnnonfcr anlrmnad yd bt rån d ~Ittiitrtn mib eIementarjtolan i Yabotm fenas It. 4 e. m. bogen dec tiDaiageue utgijnranDe, oQl betatae uieb 8 bre för wenfla (amt 12 bre jbr ut1 nDjta per fin(tilerob; för Rörre (litar btrånae högre provi(on efter bet utrgmtni Dt upptaga. ingen annan• intagte uuber 30 bre. 8ttbattar: $. Caul 7 (on. 2apo1► n 1877. 2rtldt boa 4s. ~3autclom. Kommunikationer. Anmälan. Prenumeration å denna tidning kan ske a11t1I1af!'I1 h byrån i Atelieren i Laholm eller .ä rikets salntlige post- anstalter, och lir priset å förra stal- let från den l:ste d:s ett fj J erdedels 2 kronor 75 öre, år 1: 50, för en månad 60 öre och för lösnummer 10 öre salut å post- anstalt för ett halft ar 3 kr. 30 öre, fr ett fjerdedels år 1: 80 och för en månad 72 öre. Vigsel- och förlofningannons ko- star 75 öre; födelseannons 50 öre; clödsannons med rant 1 kr. 50 öre, d:o utan ram 1 kr., med högre pris för verser och dylikt. — Se vidare har ofvan rubriken. Kolumen nu godt folk för att pre- numerera och annonsera, så skull allt gti bra! I så fall kan den lille tid- ningsungen frodas och långe lefva. Luholnl i Juli 187 7. Laholms Historia kommer att utförligt i en särskild bok utgifvas om snart tillråckligt många abon- nenter aninl► la sig. Priset blir för prenumeranter 50 are, för subskri- benter 75 öre pr exemplar. Flere h-na - redan unm< nig hos Redaktionen. Prenumerant- och subskribentsam- erhålla heart elfte exemplar gratis då tio exemplar redovisas. lure Af flere förekomne anledningar tillklinnagifves, att då någon annon- sör önskar det vi skola rätta annon- sen enligt nutidens stafnings satt, hvilket kostar ingenting, torde så- ( b itit å annonsen utsättas, i annat fall blifva alla annonser härefter bok- stafligen aftryckta sådana författaren aflemnat dem till Redaktionen. Kongl. Telegrafitatlonen t Laholm hållet 6 p- pen: söckendagar kl. 8,40-1,40 f. m. och kl. 8,40 —6,40 e. tn.; Sön- och hel g dagar kl. 7,44)-9,40 f. m. kongl. PoNtkontoret 1 Laholm håll et öppet: söckendagar kl. 8-12 f. m. och kl. 4-7 e. m.; San- och helgdagar kl. 8-10 f. m. samt 6-7 e. m. 1'ostenna afgÅ: alla dagar kl. 8,5 e. m. till Skåne Stockholm och öfrige orter i Sverige samt 8,2 f m. till Malmstad, Göteborg, 1Voinge och Knäred. Mind. och Fred. kl. 8 f. in. till Rennes. Rlf, Voxtorp och Hishult. Posterna ankomma: alla dagar kl. 7,60 e. m. från Malmstad, Göteborg, Wein g e och Knared samt kl. 3,1U f. m. från Skåne. Stockholm och ofriga Sverige. Tisd. och Lörd. kl. 2 e. m. från Itenneslöf, 1Voxtorp och IIishult. Allt Laholmstid. Hallands Enskilda Banks afdelningskontor i La- holm öppet Måndagar, Onsdagar och Fredagar kl. 10-12 f. in. Låneansökningar emottagas Fredagar, lån utlemnas Onsdagar. Sparbanken öppen hvarje helgfri Måndag 2-4 e. in. - Lirektionssammanträde första Måndagen i månaden. Dritselkamntareas ordinarie sammantråde första Tisdagen i månaden: ordförande apothekare F. Hanson, sekreterare rådman åkerberg. Fattigrårdsstyrelsen sammanträder hvarje helgfri Torsdag kl. 11 f. m.; ordförande rådman Åker- berg. Bantåg afgå från Engelbolm kl. 6,25; 11,45 f. m.; 2,15; 7.10 e. m. och ankomma dit kl. 8,26 t m.; 1°,56; 8,16 samt 8,55 e, m. hvarje dag. Den 31 Juli. Dagens krönika. Namn: Helena (betyder den lysande), ett af Svenska katolska kyrkans helgon. Hon var född af rika och förnäma föråldrar, enligt åtskillige krönikeskrifvare förmald med konung Inge 111, hade en dotter, som gifte sig med en betydande nosa. hvilken behandlade henne illa, hvarföra han beef ihjelslagen af min betjenlng. Hans elAgtingar, som då bodde i Sköfde i Wentergötland, hvars kyrka Iielena uppbyggt, beskyllde henne för detta mord. För att få någon tröst öfver dessa vidrig- heter, företag bon en vallfård till Christi af Jerusalem. Vid sin hemkomst mördades hon, Ar 1140, på vågen till Göthene af sin mågs sligtin- gar.. Det, var med anledning hårat bon sedan' blef ansedd för och upptagen bland Svenska ka- tolska kyrkans helgon samt förklarad för martyr. Tåfeen Alexander III biföll och erkebiskop Ste- phanus verkstållde hennes kanonisation och skrin- lagning den 31 Juli år 1164, således i dag för 71J år sedan. Den messa, som beef hållen vid hennes graf och de aflater, som söktes för S:t Iielenas skull, lira halva varit orsaken dertill att Sköfde blifyit en stad. 1295: invigdes Nils Allonson i Avignon af pdfven till erkebiskop i L'ppsala. Hårmed afgjor- des rangtvisten mellan Uppsalas och Lunds biskopar, hvilka senare ånda dittills till. vållat sig primatet öfver de företullmnda femte rättighet att viga dem. 1702: intog Karl XII personligen Krakau genom att ge kommendanten en piskslang i an- eigtet, så att han slåppte den på Blint stående stadsporten. 1784: afled den namnkunnige Franske skriftstål- laren och vetenskapsmannen Diderot. Krigets inflytande på handel och näringar. gifterna, och det tredje året insvepte alla i en gemensam ruin. Krigen `Ilirkligt nog synes nian i vårt land 186.1 och 1866 bragte vårt land ringa taga Saken lugnare iln fallet tir i de fröjd, hvarcmot de hade i sitt följe flesta andra, De finnas till och med, ett antal år af ellande, hår i landet solo se upp till kriget såsom till ett icke bevittnadt sedan (le stora krigens nikommet afbrott i den hittills ru- tid. Kriget 1870 medförde åter en dande stiltjen, och hvilka hoppas, att allintn lycksalighet, enen två år Ilade det kommer att gifva en något ökad icke linnu förrunnit, förr 9n de stora fart åt den afdoinnade handeln. De utgifterna hotade uppeta de stora finnas, som med tillhjelp af sitt minne förtjensterna, och efter det tredje året och icke så liten fantasi, redan tro har följt en tid, som knappt lelnnar sig försatta i den gyllene tidsålder, handen till nödtorftig åtkomst. då, för 23 år sedan, kriget öppnade De, som bygga sin utkomst på krig, förvitrfskallor, ur livilka hear och en bygga den på lösan sand, och de, syntes efter behag kunna ösa till si som i dag tro att kriget kan höja lnlljonor. Det torde vara skål att industrien, de misstaga sig mera an nedsuimma modet hos detta slags nsaonsin förr. Aldrig förr hafva optimister, att påminna dem om, att tändämnena varit i Europa så hopade, krig Itr förstörelse, och intet annat, soul de nu ålro, aldrig hafva utsig- och att samhällena i vdr' tid äro så terna till ett allmänt krig varit så oskiljaktigt förenade och att de hafva stora, som de nu isro, aldrig hafva så gemensamma intressen, att det derför de små staterna haft större enas skada ovilkorli~ten måste utlöpa skål att lyckönska sig, att de icke äro till dt andras skacja, och det enas kallade att deltaga i f örstörelsen. Men förlust! ovilkorligen måste blifva det aldrig hafva de heller haft större undras; förlust. skål att frukta för sina industriers Afvyn om kriget inskrankes inom ödeläggelse, och långt ifrån att af de grabser, inom hvilka det först li- kriget ho pp as på något godt, få de gur upp, kan det icke åt detta land vara beredda på att se tillfällena till bringa någon välsignelse. Tiotusen- förvårf förminskade, och de få kan- den förlorade lif och hundratu- ske söka sin enda tröst i tanken på, sende 'af sköflade förmögenheter för- att de dock hafva det ojemförligt minska med lika mycket de köpkraf- Mittre an de stridande parterna. (Sv. H. o. I. T.) ter, hvilka äro af inflytande på vår handelsmarknad.. Val framkallar kri- get sjelft behof, och detta uppträder till och med så befallande, att det Gif mig alla de penningar, som ut- för ett ögonblick kan åstadkomma gifvits fair att föra krig, skrifvor en en skenbar rörelse inom vissa indu- amerikansk författare, så skall jag strier; men antalet af de förvarfs- köpa hvarje fotsbredd mark på jor- grenar, hvilka denna rörelse kommer den. Jaa skall klitda hvarje man, till godo, tir försvinnande litet, och qvinna och barn i kläder, som ko- afven för dela Sr glädjen af kort nungar skulle vara stolta öfver att biåra. Jaö skall bygga ett skolhus varaktighet. Och hvilka verkningar utQfvar kri- på hvarje höjd och i hvarje dal af get i det stora hela på industrien? den bebodda jorden. Jag skall upp- Låtoro oss se till, livad godt det bragt ratta en akademi i hvarje stad och vårt land under mindre an en mans- förse den med dugliga och skickliga ålder. Kriget 1854 gjorde hear man professorer och jag skall bygga en rik, de två derpå följande åren för- kyrka på hvarje höjd, invigd till för- slogo inkomsterna ej längre till ut- kunnandet af fridens evangelium, så —4— -5= —8— men det lie aldrig bra att b y gga ett giftermål på hustruns rikedom. Emellertid er det min pli g t att såsom fader sörja fur mitt barns framtid; ungt folk veta Millon hvad som år dem nytti g ast. Vet, att jag afekyr alla, som hafva i inbillnin- gen — att de för sin framtida lycka cndaet behöfva de tvenne nödvltn- diga tingen: uen koja och ett hjerta,,. Det år verkli g en beklagcli g t att jag nödgas alslå er bön och hår lin, gom nalkades det ställe med hvilket ljufva hågkomster voro för- knippade. Då Robert slog- upp ögonen stod den alekliga flickan framför honom. Min Robert, livad fattas dig, hvar- före tir du så sorgsen och förstämd? — frdgade hon efter att i några sekunder, med tillkåmpadt lugn, hafva betraktat den förtviflan och olycka, som afepeglade sig i hann annars eÅ . sköna adonis ansigte. Gripen vid anblicken af det djupa lidande, som måste martera hennes alskare, fattade hon bana hand. — Robert! — ropade hon i hug- sta ångest, Robert, hvad fattas dig? — I råga icke, svarade han sorg- scn och med bortvindt hnfvud. Ännu en gång, hvad fattas dig? Jag vill veta det! ropade Ama- lia med en ener g i, som man knappt skulle ltafva tilltrott denna veka flickuatur. — Valan, min innerli g t alekade Amalia! — Du vill veta det, -- sade lian sndtligen.—Så hör dl, att denna förbindelse med dig, eltur kvilken g es bcröfva di g . Med dessa ord teckna ett absolut — nej. Fr. Ii—n.» En dju p suck arbetade biff fram ur hans bröst i det han hoplade det heta brefvet. Ilade nian nå- gonsin sett furtviflan uttryckt på en menniekas ansi gte, så detta Ögonblick på hane. var det i — 0, att en man, hvars hela förbrytelse år att han föralekat sig i en mans dotter, sota år rikare på Tvekans e g odelar an han, skall så hdrdt straffas! .— ro p ade han tröst- lös. I detta ögonblick ljödo i nårheten nå g ra elaetieka' steg mellan tråden. llet var den sköna 19 inga Ama- lindade den hulda flickan sin mjuka arm omkring ynglingen och tryckta honom intill sig. Do ljufva kltr- leksordeu hade ingett Robert uytt mod och ny beslutsamhet. — «Tack, Amalia! utro pade han tued honförelse, så snart han hun- nit hemta sig. — Det gör mig stolt att veta ega och allt framgent kunna rakna Fri din trogna karlek. -- Om ån Ödet för en tid @kall skilja oss åt, så var f,3rvitsed att jag en dag skall komma tillbaka, d[ din far skall med glddje och stolthet lägga våra hinder välsignande tillsammans. — ölen når — när skall denna dag inträffa? — Jag vet det icke ens ejelf, Amalia: men var vise på att den skall* komina — allt beror på att du icke glömmer mig för någon annan.0 - — «Aldrig, Robert, aldrig. Du eller ingen — hellre d8 med tan- ken då dig, tån förena mi g med någon, som jag ej kan åleka. — Ett oforgätligt Minne. Skizz af C. S — s. (För •Laholm% Tidning.') 1.AII01,31. Tryckt hus 1'. 1'Åut.saux, 1877.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.