T Tr TP] i ( | : sd _ et : è Dart Me - | a ÖN i i © sen i Få . | . I 1° Vv a NS i Pi NI : , | .. Y | ON frn fr a E oh Sd de St SGi: och - bamed sáUstap fåra uu, -- 'Stonferten!? rácste - omkring twå timmar seh 214 * fångt från fädernestranden, på samma flott nu roi de Suède, c< få funde det ivara awlit; |" Fru -Petrilli- e< hennes su Poltätte de man. FE GER i båttre lydas än - dre. Ahörarne hade ftörfta nöjes men konserts ”. nd Borgerliga näring hade för öfrigt gjort hwad wi hért, dragit åt SINE: et wisade ade säledes full ersâttning för fina : ! dod. att” Laholm war en bättre jordmån; - giswarne-- fingo: troligen ingen pekunier winft -. E | dragit sin sista sud! | E ME minga de lesde den ise Wasafursten | > Wi egde.elt eget hote! - et {e éfterrifista armén. . Häften 1862 onom till en rik man, och soni, efter hwad ker "jag fett, hans gård utbjudes på auktion! ja m ig Ol ; n ty endast något mer än eit hundrafeme" * ev ör henne ån grannstadén Haltästad, der hon“ Perför tV bleswo” sida til stora oh ma. - |) . ett minimipris af 400,000 francs, sluter] jag e an gr 2 Hale iter È | clore A ett besôk i Swerge, men blott i deraf, att’ sügaretypen "måtte" Da art, 0 ide y ate flere fn rettosex dhdrare, ent. Hal dne på od dà alla afbränuingar äfen so of) Y ES Dele swensk, hwilker under cn ángbâtse as färgayen Bernadotte, : hward död omnäms | -: I bref från Warberg heter det. ons fen Per I minga (60 den lifw y Daten MP EE M UE SEEN ird: mellan, clingèr ed Helsingborg nämbe e brefmet sid pr: ni cfa, AA fatet fält galt {legio det bejåfte o< ' att konserten war ff åtaltgt ;befålt woro}! att E ‘ei . {2 ©“ VIR sammantrlfade od fom enerialion med mar; utmett Rida, tt vrfe, : Mönga | sertee, ba i beg os e flere- Tonfecter! nyligen "hår gifwits tomt tt LJ o, 3 en‘ åldre man bland medpassagerarne, refererar. unga mån från olifa länder woro "lärlingar" mydet. omtydta”, derwid Henrik We PN Sda Bafilier' hyllas för” âlsklig apparatiou, — rágskörden här: è geten nu. som“allwarsammast - A . : . : . d dem” känna. wi en,ifar 1 © LF pari INS er ee : 5 + ; q 3 Yt Ti sina ante pine — jate den äldre padsa- ritör "Suliud Clgöru dv, i Orebro, fits wala e i tolorit „som aut feel än ' fir O E, IS trilala: för el sublime: PS oe 3 en geraren. på tydlig focnffa —,- rjag är e ken en tid bortåt arbetade i färgareyrfet hos 'Täga vå allt fjöng ”Surftinnan Petrili” med den lista- Tonferten ' här - pifmwitå en Söndaz, - a I den 9 Norember 1799 på Sto herr Bernadotte i Suredue- “Min fader, hette Gustaf Adolf oh min moder _— : | Sredrifa Dorothea Wilhelmina.“ Nu wet ni, * => 7 flulle den sákerligen fått fullt hus. Man skulle . Snffa att få höra en fadan konsert minjt en - ot 14 dotter. ocdjå här en- gång för . full. falong.. x gång bare weda, - > Nämnde dame förut Tänd under namn fru 0 — AN _ rd T E : ou fjelf säger, förwärfwat vec Vol A + bem: jag år. Jag reste Fur öfter till Hel : © H: lm: - ed | Pant A rte 08 ne ie sina sands« + morgon Lôrdag änina, fonstnärerna lia | = Hingborg,:der jog „warit RA 4a A ji TN. La oin mån njuta af sina toner. Hon protegerapes He fig I Hebleho m i Skâne. Måtte de der DK UI p 2. -Minnena derom tà ännu liflig förm it bus —.. ©) ¿| hår af ett par damer inom ocieteten, — och - få bättre tur! = cn 13 End mâste de vara - dns - Zag: minne be wä , att jog ze dl, bu à fag Musik och sång âro nu här i denna lilla derför» fullt ; hus. Uppförandet framfaflade : ‘wid deras anftålla ng ic todholm. : . | a > midtför crin än; jag m AOA flot fan förde affrok nästan alldagliga, ty fe någon tid sedan} applåder, i synnerhet duett med ‘furstinnans“”, “ LL DF (Ufer oa si no -fög tåg He fl D "fanfla Likaledes vår fingo, wi nöjet böra. hr Möêller och. fröken) potter: (en mydet behaglig fóreteclse), hwilket - — Eldsvåda, Af ti fört ig underrättelfe ÅA . I slaptág ef Ei 3 ld an att om. Glibcs Kristina Theresia från Helsingborg sunt ns tod ej hindrade att duetten wäl mydet pås “ ‘om en i Harnada à Hunily egor.i Hjernarps _ ee ee "Ib de 353 M In dl de der tt wistande “Wt derefter några blinda konsertister från). minte om katzenjamuier. foden ; nåra Engetholm sistliden Lördag hos - sr | > C Ramls en u [si ora 0 "4 vet af den Slkäne; i Tíddags uppträdde här fru Petrilli\ . RITI ; torparen, : soldat Wingren, timad eldowada ås Md ¿fta GROLE MPA emen âttas 06 hennes dotter. fröken Elije samt fröken ov S framgår, att fåmwål Wingren fom hand Huftra vå i ° zi jodfe, > ar lifaleded fästat fö 3 itt minne, - Dorn; men i Onsdaga kom det bista af allt)... Sp tonfertifterna härstädes i Onsdags wo-, bâda -wid middagêtiden gått från hemmet, E 001g 8 Jag har warit uppe på Täcnan och fett Wi ännu bär fått höra, neml. vå vffonen. hr} je mydet att yttra; men wi sola instränka „- lemnande -enjamma hemma fina 4 barn, af ob ) vr + mîg-em I längt mina ögon funnat ffåda inåt Ernst —, frötnarne Hulda — o< Mina Gynst' oh: till: det blott wigtigaste. De gäfwo mus. hwilfa det áldsta fr på nbalt 9 ‘âr gammalt, - Fen fit. oc) fång fom dugde. J motsatts till fru | Barnen ffola da ha eft med tändsti>er iden - 4. landet, — — Jag war i gårspå _spektaklet, ängen - e< jag tror, att ingen sägnade Ry deràl jäfom - a -fängen, fom fattade. eld ther från fongl. teatern i Stedhelm och al») Ar | k P. framträdde artisterna enfelt od) anfyråkss tören hr Obcar' Andersen från Swenska. ten : med a förje tern i Helsingfors i Finland. Alla desja kons "od dstadkom, att 'huset totalt" lades i asta, Nå I 2 “oft: y dem. utförde fina tad! ? + jag, ty jag: di lera timmar höra det för erter bafmwa gifwits i härwarande kyrka; t: löst; men war ohen a . Ÿ warwid ¡en fo: ch ett swinkreatur (de ende i . E y | N i härmar 4 LU vreftanda få mydet mera storartadt: hr Ernst ; : ur kl - a for Bat Shwe jag gfwensta prätet, britten troligen aldrig: förut få myden ädel: reslande LE visloncell. ‘Hulda på violin oh Fr egde) blefwo 'innebrände, W, förlorade (vå DI Ios Y . konst warit utförd. -; fann och: , ir vå gel; allt djupt fålunda all sin egendom, fom; war wida uns" - jag, tilbata igen, 8 jag gar fått uppsyld den“ Det à de-twi sista konserterna wi nu sela Mende o e harpa 0d ° Garpan der wärdct försäkrad i Vitre Härads Brande > FÅ - gång i lif th träda mitt sédernealands jord”, fôriôfa att stildra; men detta är. ungefär som | mer bod me t njutningsrik; och wi äro öfwer-- stodöförening till 400 "tr. Förut fattig, har - | EA fårar belebsagade besfå ber bilogr furs fel anstâlla en jemförelje mellan månens oh) tygade om" att ide ens den lille David bâtt- denna- fa härigenom än ytterligare drab= Hl - ez a s ljus, + EEE fterade fin harpa för judakonungen Saul. stens ord, tillägger cfwannämde* meddelare. olen sn . „| re traftera pa få g od Se Kändt år; 2 prinjen of Wasa ända till- Fru Petrilli uppkrädde som. en af de gam = det sista med inte Intredle följde allt hwad : bats af deß härdt trydande slag, hwilket, chus . Men af allt ‘det ‘goda mun fi> höra war hr xu: warnande för föräldrar: att lemna sina © * oa Andevsens fång mest sublim. Hana life E karn utan tilljyn, lifafullt-manar medlidsams A EE wi aldrig hört, ide ens på fongl. operor i heten till utöfwande af den bygd, som: altra- Stodholm och Köpenhamn, hwarken hwad lydligast lägger i ‘dagen -hwars ahdas barn le E tao ous omtalat F mytologten,;- : - ce , ty bor. wisade TJig=för publiken wara mera [m tile ie R ALE Jprât ha ämnad att stä i jpetsen för en armé frigarel: modersmål korrekt, | än för en fonfert, enår hon säâwäl till fi wi-âro. . Wid underrättelsen om elydan fåne afwa wi sjelfwa fett af: - *Framtiden*, » bref från honem, fkrisna de senaste åren. En dans refande, fom hârom året besófte honom i Wien, har berättat, att han på prinsens bord * fåg flera nya swenska böder och tidningar famt honem s\jelf tlåfande & ett häfte af tidskriften -Swerges öden -haswa länkats i andra fog: ningar edan Wasa-ättlingarne, än ly>ligt, än olydligt, än i årang selztaus, än i motgåns ens nattmoln, ftodo wid det swenska state" fleppet roder; men underrättelsen om borts * gängen - af den siste af dem, äfwen om detta” styrka, mjukhet eller flarhet angär. Hans röjt Torpus. som till fin stämma lifnade en riltig, -cnsamt fyllde hela det ftora templet lifa Wwål bjeltinna. Hon war med N onerande att se på. än höra, ty hon. sjôn à starkt att sjel faste* wi nänsin. h ) mjukhet . och qwinlighet och war totalt. snak« lós, helst jäfom jolojäng; men i en stórre ora Tester eller bland ociviliseradt fot sâson tk. er, Turkar och Kineser - u förträffligt ' ut.” Sáämst af allt war do numret t, programmet, ”neml psalmen A1, som funnat blifwa det båfta, om fsängarskan ofen eit ord mera ims; waste murarne i Jeriko uns nat derför ramla. Hennes rôst war den stare drt, men den faknade all Medsias | en sagit fig. rta om om ett helt hundra ski>liga mån derwid - hjungt.“ Han utförde flere nummer dels jolo oh dels tillsaminans med andra. Hau sjuk- nade då Is numret: ‘Aria’ ur Oratoriet a han måfte för en kort ftund gå ut; men hems tade fig fnart, få att han sedan kunde med lita precision utföra sin rol. Orgeln, hwilken “sulle derwid, enligt programmet, accompag- * nera fången, kunde ide med hela styrkan ans » wändas, emedan ben war ytterst ojtämd oh Händel" fune utföras, hwarför - de genast ‘en gammal wälgörare, som wi antaga är förre egaren till Huntly, herr patron Suhr, > bwilfen nu bor i Köpenhamn, 30 kr. .till den nôdställda familjen." > i — Utslagsdag blifwer för Höt3 "härads bagar eller den 17 dennes. sommarting i Tjerby, enligt uppgift, | dag 8 — Ur tillförlidig: källa haswa wi erhållit" den för jordbrukare i fynnerbet och för hwar. e< eni allmänhet Tedröfliga wißheten, att Ollonborslarven (den |. k, fetpiljan) härjar a roder * undanry>tes haus haud, mottages med rätt förjtäft” sin jak. - Hennes dotter: “t-lârer. hwad som: uppgifwits ej på mer än 20. wi + - : Å “ne sor ; ns | . i+ få : O -grufligt à, wigfa -ställen “i:nordwestra- Skale : | deltagande: af Swerges folk." E Elises parti war md wida bittre. fr on årg tid ww Jå storartadt som denna konsert har ” o "totalt : fórstór all: gröda, den han kommer. t | Net “ „uppträdde enkelt och qwinligt, -o< deri hon - troti 8 aldrig warit gifwet eller kommer att Åt) uppâter sädesrötternà, få att fålten gulna Hos TEN _ -Dodsfall. Til Nerikes Allehanda fkrif- wes från Paris: Jag har ej märkt i de swen- “sa tidningarne, om wärt konungahus och hef anlagt forg ester en nyligen afliden nåra fråns be, färgersfabrifören Scan Bernadette i Sus reône, inwid Paris, Slägtskapen hade kanste erfordrat âtminstone ‘en bit frueflor för de höga me och wi. hafwa, lindrigast sagt, ide hört böjt ly>aded war 8:de: numret: "Rysk wi}a,® Planoaccompagnementet war — ingenting. 1 Om sängqwartetten är intet annat att jäga ” är att denna” war allt för swag gent emot fru P:s dundrande ftämma. Det qwinliga war jaledes manligt och det manliga qwinligt. Hela fonserten: rädte något mera än en tim; kufinerna ‘sjelswa oc) "hälften swart, båljten någon wara belåten dermed, isynnerhet i af- bwitt" för. hofsruntimbret, äfwen om "imåd "06 gravór" ansetts för my>et. Den gamle herr Bernadotte war i lifôtiden, fåga de fom Tindt, henom, en hedersman, fom på intet wis gon annan förnèjelse, t skämmas en Han hade weterligen war; a ingen annan winst af den förnäma slägt)ka- pen’ än: baren behängd med S:t Olafs- ordens : riddarestjerna (hwarför | just den?), hwillen aëtighet han beswarade med att lâta hörande få förnöjda” att de togo fina hattar gifva en ny gata i Suredne namnet rue du o<< trattade bort. feeude till det höga filt. en frona för). hwarse âldre person, ‘ Mangen har yttrat, att den fronan hade warit bittre anwänd till ni I «Wi finna ide med wißhet huru många åhörarne woro; men wi tydte dem uppgå till omkring ett hundra eller; något” derutöfmer. Wi fågo att några åhös! rare blefwo efter blott ett par nummers gafe på länge gifwas i Laholms kyrka. Det hög tidigt djupa intryd, särskildt hr Oscar An- dersens utförande till sist af aJulsången« uns der harpans, mildt kTingande ljud, torde wara mest' öfwerenöstämmande med deu hänfôrande werkligheten och kunna uttrydad med Tegnérs äjwen här tillämpliga ord: 4 : «An det låt som äftonvindar, Susande i edens lindar; An fom Herrans fråmma i Dundret öfver Sinai! Så många wi talat mid om sistnämnda Tonfert ha yttrat samma âsigt som wi, och wi äro ôfwertyzade, att minnet af. denna konjert sent. fall fêrklinga och länge wibrega i fänds liga finnen och tadjanma hjertan. .. … Några . Engelholmsboar fyntes och till wid konserten, * oc wid afmejningen ej. ens anna aspuggnd, utan uppry>as sträân med rötterna, oh hotas i följd hâraf mäuza fattige jordbrufare att rent af gå. miste om korn oc tärne. Onskligt wore om vetenskapämän ‘toge i betraktande en få hotande och förödande företeclfe samt fökte ” uppfinna någet medel mot denne, trygghet ch wälständ undergräfwande farlige härjaren, « Radikala medel finnas ju alltid; men utför randet af deésa fordrar allt för stora toftnader oc) arbete, att ‘det sulle ‘wara möjtigt det sa» ‘dant på werkligt äudamälsenligt jätt ffulle funna ske. Derföre Vetenskapêmän! | Hjelpen nu jordbrukarne af med ehyran, få helper jordbrukaren : vetenskapêmännen igen | — med forn e< färne. Att' afmeja och bortföra de wißnade strän, upplöja | jorden, skaffa stora a faror af grisar eller flodar af råkor c< andra larvätande ; c< förödande twäs eller ‘fyrfetin- - - En dag ‘i Augusti månad, under den period jag uppehöll mig i uni- versitetestaden Lund, Inetes i tid- vingarne följande annons: — i "Se Ilt!! En ung man med ett fördelaktigt ” yttre, god bildning och i goda om- + ständigheter, önskar.sig till ledsa- garinna enom . lifvet en ung 20 rig skönhet med én liten honett förmögenhet och god bildning, med: y 'ett godt och’ vänligt 'sätt.:. Den “hard fäster uppmärksamhet och är villig ing£' äktenskap tordo inlemna "svar jemto fotografikort i förseglad * - 2» I biljett till «W. 8,» Lund poste ro- - - tante, : Den största tystlåtenbet .; garanteras: och allt skämt undan- " Det „var icke utan att onnonsören, «+ som var Wilhelm S..., en afmina 4 bäato vänner, under sin vandring till j postkontoret på eftermiddagen , amma dag kände sig något net, » upprôrd,. Han var en ung student, +" aunt‘ poet ‘och ‘var. för öfrigt en smula byad man kallar oförskämd, + . och dessutom" brukade han sont. andra’ bygga luftslott och då han « skyndade Wilhelm med bråsknnde "> restauration ¡och frukosterade. ' dagård.: jag ti "do min: fina komplimang ——— —.- förvåning, igonkände jag i henne den -—7— steg till närmaste krog för utt der dränka sin vrede och harm öfver cen skön qvinuas listiga sätt att lura en kärleksdrucken student. : > Men, vet du hvad — C. S—s, aado Wilhelm, som sjelf berfttade historien, då vi båda några dagar. ester äfventyret aitto inne på en: — Vet du hvad —. Q,S—8 —: eg" han. — Jo, i går under min mid- - dagepromenad på kyrkogården fick Jag kiken på en utomordentligt skön gvinna, ensam sittande: i en borså. | '. ag närmade ‘mig, henne .—. och, - hast du mir geschen» till min stora der Judo — hustrun, med hvilken jag härom, qvållen — som. du, vet: — hade ett rendez-vous på Lun=' ' : ör att göra leone, min cour och - få. olga henne några artighgtor, gick. : I honoc, buganda mig ochgjor- - Att ps förehöll henno det inga- lunda hedrandg'i hennes handlings= sätt, faller af sig sjelft. . | — Vet att jag är medarbetaro i eFäderneslandete, "röt jag som ett’ - - . . I a -6—- sköna. qvinnan,: begaf sig - på. väg ' till hennes hem, die hon inviterade honom, oa . Framkomna stego do, upp. i vå- ingen, som var belägen vid Svanc- faran. - Efter passerandet af en tam- - bår och en salong inträdde .de i ett litet kabinett, hvarest en svart Jude kom dem till mötes. min hustru har varrit länge in abont ' — ,yttrade Juden! vänd till Wil-. holms följoslagarinna. =. 7 — Ja,. min älskade! dot må väl vidare,- pokande pá Wilhelm, har icke kunnat blifva af med honom. - = Harr dou förrföljt min hustru 8a achall. jach : lära dig votn hout, ;: utbrast Juden, närmando sig: Wil- * elia med en stor knölpåk i bonden, : tado katastrof var, blifven. alldeles mållös och stod, liksom, fallen ifrån ledsaga; sig: utför trapporna. - _ himmel och nedkommen: på gatan ' - i + + t , . vå '— Å de va ryscholigt hvad dou "intet vara underligt, svarade hon. . « — Den. der mannen; tillade hon: - : förföljt mig en hol timma'och jag hur .- ' „Wilhelm 'som genom denna ovAn-- .. . skyarna, lät den ilskne Juden be-" i - Nedstörtad. från sin kärloks-. TT —_3— : . = dd M) icke var qvinnohatare, utan tvärtom, brukade ulltid en flicka spela húf- vudrolen i hans framtidsdrömmarc :¿Andiligen var han inne på post- kontoret. Hvem undrar "att han bemaktigades af en viss rörelso då han koackado "på Juckan- och vid -. dess åppaanda. efterfrågade, en bil- jett till «Wi Slät i Då steg inifrån hördes närma sig och Wilhelm såg postexpoditören komma mot 'aig med ‘en i handen hållande liten biljett, blef baus rö- .relso allt djupare, och i det ögon- » blick "han. mottog biljetten. måsto han' stödja sig mot väggen. 7” - Med darrande; hand äppnade han . biljetten och lästa följando valskrisne rader: PAE "> eHerr WS) 4 „vem Ar, nils min van vän? . Mot. mig i afton! mollon, kl.| 8 och 9 på Lundagård då "jag ç höjot presentora mig, Men för all + Col var så elogant som, möjligt och bär 'i öfversta. venstra' koapphålet af “er frack cn hvit törnros.: Min i-afton kan bli i tillfälle taga ori- ginalet i. betraktande, somjng hop- od i : A lt , St vå " ot oa i Li a , skall. ha - fotografi bifogas icke, onär vi redan :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.