'1877. Tisturen den 28 Augusti. i\:o it;. (35.) Tibatngca uttommer btoarje helgfri Zia0ag ocb Rreba9 IL 6 t. m. $rio A bgrdn: f br helt Ar 5 tronor, tref ierbtbtio dr 4 tr., balf t år 2: 75, ett f itrbcbe1 dr 1: 50 samt för cn mdnab 60 bre; od poftanpatt tifldg' ges taaahgt pofarjnebe. gasnummer 10 are. nnonfcr tntemnad pa bgrAn d 2[tclicren mib elementarfYoton i PaIotm tenajt tt. 4 e. m. bogen fört tibninpens utgit►vanbe, od betalad nitti 8 are jör emenpa famt 12 bre fat utldnbgta per fnftildrab; för flörre pilar bctatnae högre prooi(ion efter bet utrymme be upptaga. Jngen annons intages unber 30 ort. Yabolm 1877. Trodt bos 1, . t a u t e f o n. 8tebatt6r: $. 3 a u t s j o n. å tnin30 retutmerantcrl tiu 2,4otnt6 ~rjafcn till att hetta 9 o år batcrabt b. .n, meu ej utfoutmer ferr ån t. 30 :tluufti, år cnfaft Den, alt jetan loltrtotfaren (stcluttb war runtö, u}pråttatcO r jcb t»podraf c►t Jlom' ber ffriftligt frntraft, tllrarigeittin han fens n% fig att till ben 1 nåfta iteber jåtta ego rentNda f åtvil bet accirettötrty f ni till honom letnnate fom henna tibning l rvnrje Zietal Deal Rrcra till fl. 5 e. m., lrib rift att i motlatt fall ufe allenaft f i'rlera all bes talningcn fr fitt arbete, utan åf även att era fått.- e meb 34 troner f i~r 1)warje tneåa; 1entrahet 1}ar han teet ide på långt när uppf>~Qt, utan jetan han fatt en bet af bettni W:o trutfte fäan hatten fr bjupt neb edb upp= att tamt Sid fin f& e fig pa ett fr# ett rro3 sobra jåttare meb lid, ehuru ban tillfullo erhållit fin betalning; men ej er- tatt cj ferfditen; bmaridenLm an lnijabc att tomliga ficrocncr ide bet ringalte brg lid om btrab te fi åtagit; men att betalningen ffo- ta be litroåt 4aftra. Zitningenö fena utfonift i ut= lålcbe isfe svar Rutt. senna Ubja rg ltftril prcnumeranternao i f werf tente neb f iriummelicn. glu äro äntra ttl,ogras ,g ter ift,illct anffafabe oth, järviba ide ajlticn tc ja 1n ifa og, fial( titnin3cn b ircf ter på beftåmba tiber utfomma jarot nåfta nummer jå Inart jom mijligt. Reraftionen. ;titt ttpografen ;ltrmber 3 i mår nuirwaro i bag ertånt. att han af tttebatttir 3)nulöjon arftåbe3 erbiUit full betalning ed att )auly- f on år honomin enting f1 1 b i$, iu gag. 'tttrtnt b n 27 ugttRt'if . • t IKaemueitn. . sp..fjallctn. Laholms Historia kommer att utförligt i en särskild bok utå fvus så snart tillr&ckligt många abon- nenter anmfllt si;. Boken har re- dan flere prenumeranter och subskri- benter såväl i denna ort som från andra ställen i riket. Priset blir för prenumeranter 50 öre, för subskribenter 75 . öre pr ex- emplar. , Prenumerant-'doch subskribentsam- lare erhålla hvart elfte exemplar gratis då tio exemplar redovisas hos Redaktionen. —28 I Kommunikationer. KongL Telegratatatlooen 1 Laholm hålles n p- pen: sockendagar kl. 8,40-1,40 f. m. och kl. 8,40 —5.40 e. m.; Sön- och hel g dagar kl. 7,40-4,40 f. m. Kong!. Postkontoret i Labolm hålles öppet: aöckendager kl. 8-12 f. m. och kl. 4-~7 e. m.; Son- och l:elgdarar kl. 8-10 f. m. samt f►--7 e. tn. Posterna afgå: alla dagar kl. 8,5 e. m. till Skåne, Stockholm och öfrige orter i Sverige samt 8,2;i f. m. till Halmstad, Göteborg, 1Veinge och Kvared. Månd. och Fred. kl. 8 f. m. till Rennes- 1ef, Voxtorp och Hishult. Posterna ankomma: alla dagar kl. 7,50 e. m. från Halmstad, Göteborg, Wein e och Knäred samt kl. 6,10 f. m. från Skåne, Stockholm och afrigs Sveri g e. Tisd. och I.brd. kl. 2 e. m. från Renneslbf, \`oxtorp och Hishult. Allt Laholmstid. Ballands Enskilda Banko afdelningekontor i La- holm öppet ånda g ar, Onsdagar och Fredagar kl. 10-12 f. m. I.Aneansr,kningar emottagaa Fredagar, lån utlemnas Onsdagar. Sparbanken öppen hvarje helgfri Måndag 2-4 e. m. Direktionssammanträde första Måndagen i månaden. Drätselkammarens ordinarie sammantrade första Tisdagen i månaden: ordförande apothekare F. Hanson, sekreterare rådman Åkerberg. Fattlgvårdsstyrelsen sammantråder hvarje helgfri Torsdag kl. 11 f. m.; ordförande rådman Åker- berg. Bantåg afgå från Engelholm kl. 6,25; 11.4.i f. m.; °.15; 7.10 e. m. och ankomma dit kl. 8,26 f. m.; 12,55 8,16 samt 8,5å e. m. hvarje dag. Isan gjorde så också. Isan ar- betade som qn slaf från morgon till (]vall, och han sparade in så mycket som möjligt af sin lilla lön. lian beundrades af sina kamrater lika vårda aktning och beundran, som hans stora politiska egenskaper. På sin sotsäng yttrade han sitt ogillande af drottning Kri- stinas tronafsagelse; •men,• tillade han, .hon liar dock den Store Gustaf Adolfs dotter,• i sanning, ett skönt uttryck för en stor och Adel tanke på ett stort och hemligt minnet Axel Oxenstjerna lemnade efter sig en Namn: Au¢astinun, (det samma som August, ansenlig förmögenhet, en slaga för mången betyder hårlig. präktig), en af kristna kyrkans bi grlpllg storhet, ehuru den knappast. (ör- berömdaste lärare. Född i den lilla Afrikanska - staden - Ta~tute den IS- November 854 n'nder ke L -- tk nar att nämnas pet samma gång' som Axel Oxenstjerna. sar Konstantins regering, har han i en bok, ka] lau: •Bekännelser,• (en val vald titel och inne- 1721: Afslöts freden i Nystadt mellan Sverige och Ryssland, hvarigenom det för Sverige hållet verkligen motsvarande bokens namn) be- , så olyckliga 21-årig kriget afslöts, men rättat sin lefnadshistoria. Hans föräldrar skic- freden blef, som bekant, för Sverige dyr- kade honom till Carthago, der han skulle full- borda sina studier; men han motsvarade ej deras köpt. 1849: afled läkaren och botanisten Carl Johan förhoppningar, ty han afskydde de allvarsamma Hartman, hvilken såsom skriftställare för- studierna och intogs blott af det, som talade till vArfvat sig ett högt och aktadt, namn. hans hjerta. Redan i sitt sextonde år fattade han en stark böjelse för fruntimmer, och fånga- 1872: afled den bekante Tyske dramatiske för- fattaren David Kalisch. lades i många år af en älskarinna, med hvilken han hade en son. Först då han helt och hållet ändrat sitt lefnadesått, öfvergaf han henne. En •) 1lfenskliga förtratiligheter, stora, upphöjda bok, som skrifvits af den berömde Romerske kon- fullkomligheten- magnifika män, sköna, adla suln Cicero, förmådde honom att studera filosofi, själar. och sedermera inträdde han i Manicheernes sekt. Sedan han i nio år varit åhörare bland dem, be- gaf han sig åter från Afrika till Rom och der!- från till Milano, hvarest han biet lärare i Välta. llgheten. Den helige kyrkofadren Ambrosius var Den 28 Augusti. Dagens krönika. . För Laudtbrukare. biskop derstådes. och genom dennes prediknin- gar lärde han känna den sanna kristendomen. Läsningen af Paula epistlar frambragte en full- komlig sinnesförändring hos honom. lian drog sig tillbaka i ensamhet, skref flera böcker och — Flitig och ordentlig som han var furvarfvade han sig sin principuls förtroende och tycke, och han hade Roda utsigter att, som . han lofvat Betty, skaffa sig sitt lilla egna hem. Ty i de bref han re elmessigt hvarje vecka skreftill min fader, hade han dock aldrig lofvat att glömma Betty. På henne tänkte han då han steg UPP, På henne tänkte han då han om aftonen efter dagens mödor gick till hvila. .-Jag skall,« sade han ofta till sig ejelf, «i allt ratta mig efter min fars vilja och önskningar, men glömma henne, min Betty, o, ne 1 hur ekull C jag kunna det? Jag skall arbeta,aQ skall träla för att nå det mål jag efteretråfvar: min fa- ders välsignelse till mitt äktenskap med Betty!« . beredde sig till dopet, hvilket han, tillika med sin son Adeodatus, mottog af Ambrosia händer vid 33 års ålder. lian återvände derpå till Af- rika, sålde mina gods, gaf beloppet deraf åt de fattige och behöll blott så mycket At sig sjelf, att han kunde lefva deraf. 1)a han en gång be- vistade Gudstjensten i Ilippo i Numidien yttrade biskop Walerianus, som var mycket gammal, sin önskan att inviga en prest, som skulle kunna hjelpa honom och en gång efterträda honom i bi- skopsembetet. På folkets böner inträdde Augu- stinus i det andliga ståndet, predikade med uto- mordentlig framgång och blef år 395 hiskp i sta- den ilippo, deraf han kallades Hipponensls. Han dog derstådes på denna dag den 28 Augusti 403 under det att v andalerne belågrade staden. li68: drabbning pa Svarta ångar Invid Nyköping mellan Erik .l'IV:e och hans bröders trup- per, Itvilka sistnämnda segrade. Konun- rens trupper, under Ivar Månsson. fattade d -ick stånd vid Hela; men fördrefvos den- från påföljande dag den 29 Augusti. 1654: afled den store statsmannen, rikskanslern Axel Oxenstierna, som sarskildt i sin minnesruna förtjenar att kallas stor, lik- som hans förtrogne Gnstaf II Adolf kalla- des Den store. Det år verkligen en väl använd stund att tevila sina tankar vid be- traktandet af ett såg t •Tvillingpar- af magnanlml homines.l I)en store Axel Oxeastjerna beskrifves såsom till utseendet 'en stor. valvext och vacker man af vördnadarård uppsyn.: Hans meder och enskilda förhållanden voro — 29 Den rutts tiden för skörden. Som nu skördetiden år för handen, så torde det' icke vara ur vA-en att ljufva språk. V. I'A Lugnet gick det hett till. B judningar och fester af alla olag. Utflykter till lands och sjös. Och beständigt hade Betty Carl v. Stråt- le vid sin sida. Beständigt hade hon håns mörka blixtrande ö g on fästade på sig, och far hvarjo dag fruktade hon allt mer och mer att han skulle helt och hållet lagga sina känslor i dagen och för hen- ne förklara sin kitrick. Ty att han älskade henne, derom drog hon ej något tvifvel. (,kvinnan ar skarp- synt i sådana frågor. Genom att låta säden stå och blif va öfv er mogen spilles, som sa;dt, ofta minst lika mycket som utsädet. Detta u p pskattas af livete, riig, korn hafre och arter i medeltal till 2,0.4,123 t:r (se Försök till Statistik öfver Sver- ge af C. A. Agardh och C. J. Ljung- bern', tredje delen, tredje häftet, sid. `161 och - uppstår sålunda en årlig — 32— — och han högaktades af sin prin- cipal. Den största tyngden på hane, hjerta var dock (len att Betty för- bjudit honom skrifva till henne, för att, som hon sade, ej i otid stalla till sorger och oenigheter. Isan erhöll dock t stallet mycket ofta bref från"Betty, och alla an- dadeå kärlekens och förtröstans göra lantltmflnnen ttpptttltrkstttnma på ett missbruk, som (le i allinllnhet gara sig skyldiga till vitt 7kÖrdens tillgo- dogörunde. Hetta nussbruk, som en- (last har sin bruntå i gninninl slen- triar, kan icke för ofta pal)ekas, och för detsamma kan icke no<, varnas, emedan det ärligen tillfogar såvitl den enskilde, soul värt fädernesland i sin helhet, en stor ekonomisk förlust. Detta missbruk består deri, att man i allmänhet later sidenstat fur långe och blifva öfverinogen innan . den skördas. Härmed menas, ntt lista s11- den stå så liinge på rot, att den får halmens fatrå; och kärnan blifvit så hård den kan blifva. De skadliga följder, som landtlnatmen, genom ett dylikt förfärande, tillfogar sig, äro följande: De i bal j- och skidfrukterna först mognade baljor och skidor lpp- nas och utsläppa fröna, hvilka alltså gå förlorade. Likaledes utfalla de i str tsilden först mognade kornen, hvil- ka vanligen ålro de största och tyng- sta, ur axen under sildens handteran- de på fältet. Denna spillsäd uppgår vanligen till lika stor qvantitet som utsädet, och ,ganska ofta till ännu större muned. Exempel Sil'vas, och beklaolinivis ., icke s►t få, då man i stället för första årets klöfvervall (då klöfver blifvit i rusen ut.sädt) har måst skörda råg i stallet för klöfver, emedan den under förra htsten af- fallna spillsaten utgjort en alltför stor myckenhet för att kunna behand- las som hö, — l.) — då hon vande sig och ej såg till det bfriga sällskapet förundrades hon öfver sin oartighet att så lem- na det efter sig och hon höll go- näst in p å t glarne och yttrade: «Nej kusin, vi äro sannerligen allt for oartiga mot vårt följe, låt oss vanda om och rida dem till mot .e « h, hvarför det, do hinna nog upp oas, men med kusin Bettys tillåtelse hålla vi sakta skridt eller ock sti g a vi af och hvila oss litet. Denna dal ser särdeles inbjudande ut, eller hvad tycker kusin?e ('Jo, inte utan; j ag har varit hår mån g a gånger förut. Ilar vaxa alltid mycket smultron.« «Nåväl, då sitta vi af!a I!Armcd hoppade Stråle ur sa- deln och skyndade sig att erbjuda handen åt sin kusin. han band deras hastar, och de vandrade sakta ned i dalen. Stråle visste att det ej kunde dröja lan q e innan det öfriga eAll- ekapet anlände och han föresatte sig derföre att göra processen kort. «Ilon måste tillhöra honom, ty det Ar mitt sista hopp.a Det gamla vagguret slog halt två, då trafrandet af hastar och va g nsbuller hördes på landsvt g en. Husets alla innevånare rusade ut pågården för att välkomna den adlige elågtingen. lian toga i famn af Kron, kysstes på pannan af fru Kron, och hetsades med ett små- leende af Betty. Och han ajelf e Han hade blott ögon för en, en sons han aldrig förr sett — sin ku- (~ 1 sin Betty. IV. Harald Dahl blef, efter Axeln bortresa, An mera dyeter till sinnes. Han matt från morgon till (fvAll i sin länstol Ined liufvudet lutalt i sina händer. I)ii gårdsfolket af honom ville erhålla befallning om sina för- rättningar, svarade han blott: « g ör såsom I viljen, mig qvittar det lika.« Genom denna elClhef hos Dahl blot, såsom det alltid brukar blif- t A 1 1
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.