1 i lir N:o 20. (39.) Lördagen den 8 September 18779 jbningcn utrommer givarfe helgfri 2i0Dog otb jrebn g rt. 6 t. m. 'Brio A bpr6n: fr bett Ar 5 tronox, tref jcrbebel, Ar 4 fr., 4aff t Ar 2 75, ett f jerbebeto tt 1: 5U tamt far en mtuab 60 öre; pA poftanftatt ti[tdgge$ tvantigt po(tarfmobe. Pöenummer 8 öre. ?tnnonfer inlemmat pö byrån A 4ltelicrn i Pa4otm fena9 fl. 6 t w., bagen före tibningcnm utgifmanoe, odt betalat meb 8 öre för 8menfia faut 12 öre för ut(dnbffa per fln(titerab; för pörte (litar beråfnalbögre prooi(ton efter Dct utrputme be upptaga. Ztugen annons intaget unber 30 öre. 9tebaftör: fis. 'j3 a u II 1 o n. 4a4ofm 1877. rgdt bos . 3 a u f e f o n. stadsboarne äro rätt snygga med slingrande enkefru Sundberg 2,000 daler silfvermynt. rusade gångar och rara blommor. Hos Huset lir ett af de bäste mindre städernas de i samhället mindre uppsatte personer ridhus och består af två våningar; i den Stadens form :[r oregelbunden; den har äro trridg.itrdstn p porna deremot ytterst mie- öfversta har rätten sina sessioner och sitt. sneda avarter, krokiga och entuta gator serabla och tyckes mara tillhöra backstu- arkiv. Den äldsta domboken i rådhus- med undantag af storgatan frun norr till gor An borgarefolk. arkivet är daterad den 30 Januari 1660 af En liten musikjurening år här nyligen Niels Söffren3ön, hoars egenhändiga namn- Euder, som år tcntligpn bred; men likväl krokig med .en Större vinkel på torgets bildad af några unga män, och hoars an- teckning vi sett. lian innehade samma tbdra sida. Storgatan, som löper lutaga förare år drejneringsfurvaltaren E. Kulle embete år 1650 och sedan honom hafva åt staden, kallas från norra tullen till tor- (Itts Khölle) i Kilplage af Laholms närhet. 10 ordinarie borgmästare innehaft embetet. get «Bagaretiden« samt från torget till ]Föreningen, som utför god musik på några -- I (ordna tider, då solden var af mera södra tullen «Krokgatan«. De öfråga ga- fioler, fioloneell och två flöjter, samman- betydelse hade den en borgmästare och tornas namn känna vi icke. I stadens träder allt som oftast för den ädla konstens fyra rådmän, nu endast en borgmästare vestra del, som tyckes vara urgammal, äro öfning. och tv4 rådmän. Borgmttstarebefattnin ren Stadens handtverkare hafva ock stiftat år nit vakant; men skötes af v. häraSsh. alla gatorna smala och derifrån sträcka tig flere små icke Öfvcr allt stensatta g rän- en handtrerkeförening, hvars förnämsta af- F. F. Lundeberg, som nyligen fått stadens der ned åt ån. Somliga äro nå smala att sigt läror vara hjelp åt kårens enkor och enhälliga kallelse till ordinarie innehafvare barn. af embetet. de icke äro tåled vagn farbara. 1 staden finnes äfven r*tt apotek, en post- 6:o Fattighuset, åfven af tegel, byggdes 1 midten af staden funnes ett ganska stort torg; men vanprydes ösly dligt, i afseende anstalt och en telegrafstation; den senare för omkring 30 år sedan, och ligger i en nyligen tillkommen. sumphåla samt är ingalunda tidsenligt. till formen, af rådhuset smal en lång hus- Stadens publika byggnader äro: l:o Laholms vapen har från urminnes tider rad vid dess vestra sida. Det tyckes som att dessa hus blifvit i nyare tiden åtrå kgrkan, byg g d åren 1808-1820 och är be- föratållt tre laxar, till tecken af härvarande uppförda. Vore de borta, skulle detta lägen i sydvestra hörnet. Hon är stor, laxfiske. torg vara ett af de störste i hela riket, hög och ljus och således alls icke lik den Stadens taxeringsvärde utgör: för jord- om man asnit. undantager Carlskrona. Det beskritning professor Brunius från Lund bruksfaatighet 263,000 kr. och annan fastig- mindre, eller e. k. «hitattorget«, som Ar re- för cirka 40 år sedan gjorde åsrom, ty het 543,000 kr.; summa 806,500 kronor. uliert, ligger blott några steg veeter om invertes tar hon sig väl ut. Men orgeln, Folkmängden, som var 883 tsr 1790, hade det stora torget. Tredje torget, ganska uppgifves ej vara stämd under de sista år 1818 nedgått till 845 personer, hvaraf tjugo åren, Ar ytterst klen. Den har 18 litet, är beläget i den s. k. «gamlebyn«; då, 382 mankön och 463 gvinkön, samt var men tsr ytterst irreguliert och utan bety- stämmor; men knappast 8 fullt brukbara. vid sista nyåret endast 1,448, af hvilka vore -- Kyrktornet uppfördes år 1632 och delse samt har ett vanprydande brunns- män 658 och quinnor 790. står ännu qvar. — Kyrkogården är ock kar af trå. Medan andra städer i senare tiden gått 1 såsom i "en stad mindre val`'vårdad. urmur* '•ttaed jattnatag 'has - Labolm Mångt Vid -stor g atan och • rundt omkring stora Pastoratet, som har endast en kyrka, stått på samma kulturpunkt. Af en för- torget äro husen nymoderna; men i stadens ofriga del tro de små, hafva gemenligen utgöres af stads- öch landsförsamling och teckning på rikets städers folköknin g i låga dörrar och fönster, de senare icke ar regale af 2:dra klassen. 14 kyrkoherdar denna tidning N:r 18, (31) visas att från flera dn fyra rutor i hvardera paret. Efter hafva från och med 1500-talet, innehaft år 1820 till 1875 hafva icke minår.: än 12 eldsvådan 1811 hafva husen i allmänhet detta brödstycke och n. v. kyrkoherden småstäder hoppat förbi Laholm, som 1820 var före; men år nu lånt efterranneta- blifvit uppförda af tegel eller korsvirke. är filos. doks. A. U. Kullberg. 2:o Preatgdrtlen intill stora torgets norra den Engelholm. Detta missförhållande för- Det hus, hvari de vilde Snapphanarne bodde, finnes ännu gvar i den e. k. «Gamle- sida består af tvenne våningar och år orsakas synnerligast af de dåli g a kommu- bynu och bebos nu af möllesvennen Peter ganska snygg samt uppbyggd sedan år 1811. nikationerna hit, ty httr saknas både jern- 3:o Elementarskolan, som existerat sedan vAg och hamn och man kan nåleden p å Persson. Detta hus tir således nu mest historiskt märkvärdigt, men i sitt slag sorg- i början af 1500-talet, var i (ordna tider intet annat tätt komma hit eller härifrån ligt i åminnelse, ty deri fattades många mera fullständig An nu och förvandlades utan å landsvägen, som nu tir dyr och tids- 1809 till endast vedagogi såsom den ödande att fltrdas. Der kommunikationerna dåliga beslut. Stads p lanen utgör nu 28 3f4 tunnlands ännu är. Stadens representant vid 1815 äro goda förökas folkmängden och indu- vidd och har 126 gårdar. I staden finnas årå riksdag ingal ansökan om att skolan strien, ty personer från andra orter inflytta f. n. 10 handlande, hvaraf 8 maskulina och måtte åter bringas i sitt förra skick; men dit. Blott ett exempel härpå bland tusen 2 feminina, modehandlerskor, hilka alla denna billiga begäran afelogs genom kgl. må nämnas, att i Heesleholm i Skåne fanns handlande hafva 14 biträden. Isår finnas nu öret till konsistorium den 16 Okt" 1816. 1861, innanernbanan der anlades, icke t hus, nu deremot ar det 47 handtverkare, hvaraf 3 bagare, 1 barbe- Nuvarande skolhuset af tegel uppfördes flera lin ett lite samhället större An Laholms, till hvilken rare,1 bleckslagare, 1 färgare, 2 garfvare, 3 1871 och år ganska rymligt. Skolan har nu tvenne lärare med omkring sednare stad derför färre in- An utflytta, handskmakare, 1 kakelugnsmakare, 2 kop- parslagare, 1 krukmakare, 2 murmästare, 2 30 lflrjungar. Förete läraren (pedagogen) i fuljdhvaraf ett slags kastväsende år hår rå- målare, 6 skomakare, 5 klädes- och 2 moss- filos. doks. A. M. Culin, har i årlig lön dande. I allmänhet Aro dock Laholms inbyg g are skräddare, 3 elagtare, 2 smeder, 3 snic- endast 1,500 kronor samt nå g on inkomst kare, 1 sotare, 1 svarfvare, 1 timmerman, af klockarelä g enheten, som hittills varit välmående och några verkligen rika. Sta- .2 urmakare samt 2 vanliga krögare; men förenad med förste lararebefantningen; men dens förnämsta närtn~ar trejordbruk, han- hår finnas ingen bokbindare, ingen större, fråga ar väckt att åtskiljs dessa befatt- del och handtverkerier. Dessutom hand- endast en provisorisk bokhandel, ingen ningar samt att förena organist- och kloc- las här med virke, mest fur, hvilken indu- guldsmed, ingen hattmakare m. m. Men ett karetjensterna, ttfven hvad lönen angår. stri dock betydligt förminskats mot hvad utmärkt hotell, förenadt med gåstgifveri, Andre läraren, hoars befattnin g nu inne- elen fordom varit. De s. k. «bindtröjorna,« samt ett spritbola g och ett större bier- hafves af pastorsadjunkten C, M. tåett g ren, som afyttras vida omkring, härstamma här- bryg g eri finnas. Likaledes finnes ett större har i lön för skolarbetet blott 1,200 kr. ifrån och kallas gemenligen «Laholmabinn«, Skolan år nuven i så fall vanlottad att den utgörande förnämligast ullstrumpor, trö- tegelbruk; men ingen tentpr. Nå g ot särdeles märkvärdigt finnes icke har ingen gymnastik. Handlanden Sund- jor och vantar. 3farkuader hållas häri staden i början i staden. Väl finnes något, som kallas bergs taka, född Djurberg, doneradege- «Tiroli«, hvilket ligger söder om staden nom gåfvobref den 1 Juni 1793 ett frälse- af Mars, Juni och Oktober månader livarje och uppgifves hafva tillkommit för mer An hemman i Tjerby, hoars årliga ränta skull år samt s. k. alorte ~ r q dagar hyar'e sista Ont- 30 år sedan, då det lårer varit tidsenligt vid midsommarsexamina utdelas till belö- (lag i månaden. Vid stortorg a g axas, som och haft dansbana med paviljong; men s3 nin g 3t fyra de skickligaste och flitigaste likna smärre marknader, säljas alla möjliga icke nu, ty der finnas endast en hop van- skolgossarna. Sedan år 1692 har skolan sandtmannaproduktcr, • hästar och hornbo- skap, de. förre varorna å stora och de sed- liga tursko g eträd, alltför tåt boppackade, haft 10 rektorer. 4:o Folkskolans hus byggdca p 1700-talet nare tt hästtorget. hvilket gör Tivoli mörkt och dystert, samt Såväl i staden som dess omnejd äro i några grusade, några gröna gångar och till cictnentarakola; enen sedan den sist- några etttbråden; men lustgården år gemen- nämnda fick ett nytt hus inr y mdes folk- sednare tiderna flera fornminnessaker an- ligen folktom. Man kan de vackraste helg- skolan deri. Vi känna icke flere An 2:ne träfTac e, bestående af flintstenar, tångstenar, dagseftermiddagar om somrarne vandra folkskollflrare, hvaraf den n. v. &r C. R. bronssaker, slipade grlstcnamejelar samt guldknappar, hvaraf en är massiv och vå- der långe utan att finna någon annan per- Böjer. 5:o nidhanes u p pfördes midt ~p åstadenastora gandd 12, 87 ort 90 procent fint guld, som son An sig sjelf. Men trädgdrdarne hos de bättre lottade torg år 1794 ocli dertill skän k te förenåmnda är ett tum lång. Laholms Historia, (Forts. fr. Bilagan N:o a. (28.) . :,6(! e UTJolteel!tjalnnloltfen å jita fibiui .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.