w 1; 4 N:o 21. (4t).) 'I'isdagen den 11 Sepltsmher 1h~7. Tibningen utfommer bmnrje ye(giri 2iebng odl }~rebnn ft. G e. nt. uris ,5 byras: j6r tjc1t år 5 fronor, trcfjcrbebelo år 4 fr., baljt Ar 2: 73, ett jjerOrbefa 8r 1: 5t1 fnmt för en tndnab (i) öre; pA voj3nnjtatt titlöggte manligt policr ► niobr. Paenhucniicr 8 iire. Miuionfer inlcmnao yd byrån a 2(tc(irrn i fafotm fenaQ fl. 6 c. tr.,bogen före tibningenö utcliftvanbc, odt betnla mrb 8 öre för mcnffa tamt 12 öre för ntldnbfta per hnftilörab; för (förre (litar beråfna ögrc provi(ion efter bet utrgmtne be upptaga. ;tugen annofö intagca nubet 30 öre. 9teboftör: fis. `lZ o u 10 i 0 it. S'n4otm 1877. Irydt 1 oo p.1 t) a u t B f o n. Laliolins Historia kointner titt utförligt i en särskild bok utnifvus s, snart *illrllcklibt lnitndzt ubon- ninter asni llt sig. Boken hur 1•e- (Ian flere prenumeranter och sul,skri- huitter siiviil i denna qrt sola frita andra sulilen i riket. Priset blir för prenumeranter 50 Öre, för sugskribenter 75 öre pi' es- cntplar. Prenumerant- och stthskrihentsaun- 1:lrc erhålla kvart elfte exemplar nattis dä tio exemplar re(lovtsus hos Redaktionen. Kommunikationer. I► ongl. Telesrafstatlonen 1 Laholm hålles a p pm: sockendagar kl. 8.40-1.40 f. m. och kl. 13,40 —&40 e. m.; Sön-och helgdagar kl. 7,40-9,40 f. m. ~ongj. )'ostkontoret 1 Laholm hålles Öppet: sö kendagar kl. 8-1°' f. m. och kl. 4-7 e. ni.; Sön- och helgdagar kl. 8.-10 f. m. samt b-7 e. ni. Posterna afgå: alla dagar kl. 8,5 e. m. till Skåne, Stockholm och öfrige orter i Sverige samt 3.25 f. m. till Halmstad. Göteborg, Weinge och Kalfred. :)lång. och Fred. kl. 8 f. m. till Rennes- Inf, Voxtorp och Ilishult. Posterna ankomma: alla (lagar kl. 7,50 e. m. från Halmstad. Göteborg, Weinge och knäred samt kl. 3,14) f. m. från Skåne, Stockholm och öfriga Sverige. Tiad. och Lbrd. kl. 2 e. m. från Renneslöf, Woxtorp och Rishull. Allt Laholmstid. Hallands Enskilda Banks afdelningskontor i La- holm öp p et Månda g ar, Onsdagar och Fredagar kl. 10-12 f. m. Låneansökningar emottagas Freda:ar, lån öltemans Onsdagar. Sparbanken öppen hvarje helgfri Måndag 2-4 e. m. Direktionssammanträde första Måndagen i månaden. Drätselkammarens ordinarie sammantrade första Tisdagen i månaden: ordförande apothekare 1". lianson, sekreterare rådman Åkerberg. Fattlgvdrdsstyrelsen sammanträder hvarje helgfri Torsdag kl. 11 f. m.; ordförande rådman Åker- berg. Bantåg afgå från Engelholm kl. 0,25; 11.45 f. m.; .i5; 7.10 e. m. och ankomma dit kl. 8,26 m.; 1°,56; 8,16 samt 8,55 e. m. konejs dag. Den 11 September, Dagens krönika. Namn: Protus (betyder den förstfödde), en kam- martjenare, om hvilken tideböckerna visserligen icke hafsa mycket att berätta, men så mycket skönare år det, som de om honom förvarat, att han hemligen med, sitt blod beseglade sin tro, i det han, snarare lin att 'rackla i sin bekännelse ~m l:hristus, lät halshugga sig. Detta skedde år .164 under kejsar Galieni regering. Och något större och skönare prof" på karlek kan väl ingen visa än det, att han derför "låter sitt mlf". 1703: slaget vid Malplaquet, det blodigaste under Spanska successionskriget, der prins Eugön och Marlboruo g h slogo Franska armén un- der Vittnes. Slagfältet betäcktes af 30,000 goda de flesta likväl tillhörande de allierade. 171 4: erbfråd es Barcelona och måste underkasta sig Phili p 1':s välde. Det hade hemligen önskat 1,11 sjelfständig republik. 1802: Piemout införlifvades med Frankrike genom ett löftesbrott af Franska regeringen. Upsala universitets fyra- hundraårsfest firades d. 5 d:s och var förmodligen den alest storartade, som någ onsin egt rum i Sve ri ge, enär vid den icke mindre An 40 representanter från utlandet infunnit sig, \orgcs, Danmarks, Islands och Finlands oberäknade. Det var ock en alen sveaskit odlingens högtid, enär Upsala under de senast förflutna 400 åren sprids eti massa ljus och i 200 år varit Sverges enda uni- versitet. Visserligen har detta universitet ännu icke i hibrinönndet af politisk bild- ninl{ hunnit Minyre 3n till Jiostrum, d. v. e. till de fyra atunclena kategori, men alun har allt skall ho pp as, att inom ytterligare 400 år det skall ha hunnit filosofiskt be- grunda och förorda trdkaonr,iar- och efter ytterligare 400 år enkanenar-s •stentet, så- soat det förnuftigaste, basta och n } •ttig,mste. Out festen meddelas nedanst;iende, hvuraf början och konungens tal 3r pausoas ur Sn. - 1' . Jubelfestens första dag var utomordent- h g högtidlig och stor artad. Sedan pro- cesstonen i fastståld ordning intagit sina platser i det gamla festsntyckade templet, tuolle en deputation konungen, åtföljd af kronprinsen; han tog plats å tronen i ko- ret, hvurefter gudetlenstenbörjadeiucdtsul- ntcn ` 138. Erkebiskopens predikan, flram- hlillaude försynens underbarn styrelse, var kort, kraftig och g ripande' F estknntuten, vid hoars utförande operans artister biträd- de, ökade högtidli g heten. Dcrefter kom rektor Saklins helsuingstul på latin och deputationernas från in- och utländska liir- doutssttmfund lyckönskningar; derefter ta- lade rektor »om vetandets loakt». Kan- tatenia. •lutafdclnin g millös - den iNigtidla~rn akten inemot tretiden. Kronungens tal vid universitetets middu innehöll universite- tets historik och vunskningur för dess lycka. Studentkårens middag ungdomli g t glad. Ordförandens skål å «Flustret» fur uni- versitetet, studenternas »ni rna tnater», in- spirerud och hetsad aled jubel; »stil ej en rikare tid», slöt han, »fösta futtigare söner, må studenten besinna, att hans lott är ej blott att njuta, utan ftfven försaka i ljusets tjenst! må vi se till att lagern krin g vår gamla moders tinning ej mt1 förblekna». Ians tack och välsignelse friin un g domen till dess' »alnia mäter» framkallade stor- anande bifallsyttringar. Konungens tal vid universitetets fcat- middag var af ungefär följande l y delse: Liksom hvurjc enskild ntenniska under sin lefnad samlar erfarenhetens skatt: så ock folken. Den Ar deras historia. Vid inodersbarnien hemtar den aptids den för- sta näringen för sin lifekraft. Af en nitstan instinktlik kärlekskänsla till den altnu tna- ter, sots Vi kalla fosterlandet, föddes sunt- fuudets lid. Barnet lyssnar s3 gems till enottas under, tolkalgs af moderns läpp ar. De menskligu samfundens tidigaste häfdcr äro iklädda, hjcltesagaus och folkvagnens skimrande skrud. Det uppväxande barnet inhemtar i skolan kunskaper och lurdomar af mera bestämd natur och regelbunden pluntnessighet, hvilka nu, bättre aln sagorna, egna sig för dess ålder och framtids krut. Småningom afkantande sa overldens slöja, tecknar också folkerfaren seten tydligare runor å hitfeens blad, samfundets ullo för- hrillanden börja ordnas i mera bestämda och regelbundna former — mognande till sjelfstilndigare lifeverksatnhet träder ynp~- liu ►en ut i veelden. Mången dir dervttl lycklig no g att An mer få vidga sitt bild- ntngsotnråtle g enom friare liögskoleetudicr och sätter så kronan på sin ungdosis snip- fostringsarbetc. Under sin tillvaros ilrhun- draden växa Afven folken alltmera in i sjelfinedvctandets kraftiga urandom och mogna för bildningens idrotter. Derhän pil ärt historiska utvocklingsbanu förmenar jag Sver g es folk hnfvit hunnit vid den tid- punkt, till )► vilken dagens stirra högtid så nntttrligt återfört vira t:tuknr. Sagotiden var lögesedan förliden. Kristendomens ljus htule tandis .Afvcn i högan nord, sking- rande hcdenilontens natt, försonande dess vildis hitt, nhildrnude dess råa seder, bA- rnucic n y a frun till utcnsklig kultur i sitt sköte. B y gder hade brutits i allt vidare kretsur, allt flere stigar bilfyll banade of- er sko garn s och bergen so m åtskilde de förut odlade tegarns. Dermed hade Af- ven muren mellan de olika landskapen fallit, och den g amla förbundsförfattnin- g ens förnttrttsta lifsvilkor upphört. Riket linds nyligen filt sin föi`stn gemcimsatnma landstal;. Folket började känna sig såsom ett fullvuxet helt. Dock — och just der- för — kände det att något fattades för att vitsorda och ttfven fullborda enheten. Så vaknade och mognade tanken på att grunda en svensk högskola. Ilvad hon varit, livad hon uträttat för vårt älskade fädernesland, deront bära ]tilfderna ojAfaktiga vittnesbörd. Dcrom tala ock namn sådana som: Ericus Olui, Johan Skytte, Olof I{ullbeck, Carl von Linné, Eric Gustaf Geijer samt många andra uttal dem, kolikas dyrbara namn pryda festsalens vitg rar. I efterverldeno tacksumma hågkomst ösynens de alla, dessa vigt frejdade tnän, och deras ärofulla fö- redömen manna Sverges söner att fullfölja det verk de begynt. Med denna allvar- lign förevase • rnA Upsala universitet begi sin jubelfest. Ur mitt hjertas djup uttalar jag i Sverges namn en välönskan dertill, uf'vertygad att dess uppfyllande utgör ett vigtigt vitkor för landets Ara och folkets lycka. Gud, fras koliken all god gdfva kommer, skänks dertill sin välsignelse! Jag höjer istitt glas i detta festliga lag för ~psula 'universitets fyrahundraåriga minnen, för dess ostörda furkofrun under vår framtid samt för (less )leder och väl- gång Afven under kommande århundraden. (V. P.) — Några ord om Jakob Ulfsson, »Up- orda universitets grundliggare och förste välgörare», torde i närvarande stund säker- ligen intressera våra läsare. Jakob Ulfsson föddes på IIncketa såtes- gård i Vallentuna härad i Upland 1422 (enligt Biografiskt lexikon, kvarur vi till större delen hemtal nedanstående upp g if- ter) och tillhörde en gassmal svensk ögli g Att, som förde en gul urnfot i sin sköld, hvaraf (len bar namnet Örnfot. Sedan isan i sin ungdom studerat furst i Upsala, se- der mera i Rotn, der han promoverades till magister, utnämdes han till kanik och der- efter genom Sten Sture den tillres infly- tande till erkebiskop i Upsala 1469, till koliket entöets han följande dr högtidli- g en invigdes i IZom. Som erkebiskop tri- lade han sin största förtjens't genom in- ritttande af Upsala akademi, honrätt hans föreställningar väsentligen bidrogo att of- vertala riksföresttlntlaren Sten Sture. In- vigningen skedde i Upsala den 21 septem- ber 1.177. Sons den 7 oktober var den dug, då erkebiskopen först anlände från I{om med sin fullmakt blef dagen en år- hg högtidsda g — till St Brigittas Ara. Nu bestämdes ock att de akademiska fbrelAs- ningarne skulle börja på denna dn g gled reformationen ingick blott den ändringen att förelxsningarnes början uppflyttades till den 1 oktober, en sed som bltfvtt orubbad till 1653. Orubbads Ar det deremot ännu att alla Britor kunna fira sin namnsdag gr å den af Jttkcib Ulfsson namn g ifna dagen, dta lian hemkom med atiftelseekruden 1
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.