Uttt 11:0 23. (42.) Tisdaxen den 18 September Slirningen uttommer btrarje helgfri 'Iiabag oc!) Rrebag tl. 6 t. nt. riO 6 bgrdnt för bett Ar 5 trolior, trefirrbtbc(f Ar 4 tr., bo(ft Ar 2: 75, ett fjrrbebels 8r 1::~0 lamt för en mönab 60 are; bå poftouftalt tiaAggea tvantigt poftorimobe. Pöenummer 8 ört. '(mtonfrr intemnao p bgrön A 4lteliern i Pabolm fenajt tt. 6 e. m.,bageu före tibningenö utgifmanbe, ock betataö meb 8 öre för eeivtujta fatitt 12 art för utlänbffa per fitiftilorab; för pörre jtilar betätnoö fögre pronijion efter bet utrymme be upptaga. Ingen annonI intaget unber 30 öre. 9tebattör:'t. 13 a ute f o n. Vattolm 1877. 2rodt be# %s. 13 a u i ty fon. Laholms Historia kommer att det sdg ut som om man knappast vågade hemta andan och man nåstan kunde hört en fjåders fall mot bryggans stenar. Den af så otvetydigt del- tagande dju p t rörde konungen utbrast hiirvid: "jag har sett nog, jag ser att jag är Älskad!" utförligt i en sitrskild bok ut;ifvas så snart tillräckligt mänga abon- nenter aninålt sik. Boken har re- dan flere prenumeranter och subskri- benter setväl i denna ort som från andra stilled i riket. Priset blir för prenumeranter 50 Öre, för subskribenter 75 öre pr ex- emplar. . Under denna rubrik meddelar en Prenumerant- och subskribentsaui- belgisk tidninn nedanstående tank- lare erhålla ]vart elfte exemplar vårda uppsats: gratis då tio exemplar redovisas hos Det år alltid med en berättigad Latom oss slå ihjäl kvar-I andra! edaktioIien. Kommunikationer. Kong]. Telegrafstationen 1 Laholm hålles 6p- pen: sockendagar kl: 8.40-1,40 f. m. och kl. 8,40 —6.40 e. m.; Son- och helgdagar kl. 7,40-9,40 f. m. Kong!. Postkontoret i Laholm hålles öppet: anckendagar kl. 8-12 f. m. och kl. 4-7 e. m.; Son- och helgdagar kl. 8-10 f. m. samt 6-7 e. m. Posterna afgå: alla dagar kl. 8,5 e. m. till Skåne. Stockholm och dfrige orter i Sverige samt 8.25 f. m. till Halmstad, Göteborg, Weinge och Knäred. Må.d. och Fred. kl. 8 f. m. till Rennes. ist, Voxtorp och Hishult. Posterna ankomna: alla dagar kl. 7.50 e. m. från Halmstad. Göteborg, AVein e och Knnred samt kl. 3,10 f. m. från Skåne, Stockholm och ofriga Sverige. Tiod. och Lord. kl. 2 a. m. från Regntior, Woztorp'oeb Htabult. Allt Laholmetid. Hallands Enskilda Banks afdelningskontor i La- holm öppet Måndagar. Onsdagar och Fredagar kl. 10-12 f. m. Låneansökningar emottagas Fredagar, lån utlemnas 0nad.gar. Sparbanken öppen hvarje helgfri Måndag 2-4 e. m. Direktionssammanträde första Måndagen i månaden. Drätselkammarens ordinarie sammanträde första Tisdagen i månaden: ordförande apothekare F. Hanson, sekreterare rådman Åkerberg. Fattlgvårdsstyrelsen sammanträder hvarje helgfri Torsdag kl. 11 f. m.; ordförande rådman Åker- berg. Bantåg afgå från Engelholm kl. 8,25; 11.45 f. m.; 2.15; 7.10 e. m. och ankomma dit kl. 8,26 f m.; 12,56; ,16 samt 8,55 e. m. hvarje dag. Den 18 September, Dagens krönika. Namn: Metbodlus (betyder den ordnande), bi- skop, först i staden Olympus i Lvcien och sedan i Terus i Phenicien, en man med utmärkta natur- gkfvor, lärdom och völtaliqLet, led martyrdöden under kejsar Valeriani förföljelse år 260. 3-b: Romerske • kejsaren Constantinus slår sin medregent, Licinius, och -tager hela makten ensam i besittning. 1615: att4 hertigen af Lothringen, Karl IV, efter att ha lefvat som en äfvent%-rare allt sedan Ludvig XIV beröfvade honom hans stater. 1192: dog- generalguvernören i Liffland ock Est- land, Browne, född Irländare, hvilken genom ovanliqa personliga egenskaper uppsvingade sig till denna höga vårdigbet. 1872: atied på denna dag, 1 Malmö, konung CARL V. Samma dag firade Lifgardet till hast sin seku- larfeat. Sistnämnde, kanske Sverges folkvänligaste honung, var född den 3 Maj 18'26, uppnådde såle- des en lefnad af endast 46 år 4 månader och 15 dagar. Isans minne lefver ännu så lefnadsfriskt, att det an i dag,varmare läses i tillgifna hjertan ån vi har skulle kunna teckna detsamma. Dk han uttård och med den bleka dödens all- varsamma tecken i sitt anlete sista gången besteg. Svenska landet på Malmö brygga, få ilaRar före sin död, var en stor till trängsel samlad skara trogna undersåtar honom der till mötes vid hans ankomst från frrgåfves sökt utlt►ndskt Lelsokålla. Men nblet lemnade hår rum för det stumma språk, vilket med sin tysta villtalighet mer 3n ord för- sal uttrycka tillkannagaf en högtidlig stämning af at genomgripande art och allmänt-enstkmmig at_ stolthet, soul vi läsa och återigen läsa de uppbyggliga berättelserna om alla blodiga strider våra förfäder ut- kämpade,. samt onl de beundrans- värda och för rnenskligheten hedrande fältslag, hvarpå nfven vår samtid har att uppvisa så lysande exempel. Att mörda sin nästa, att uppställa tio soldater mot en för att vinna se- ger, att uppfinna förstörelseredskap, sola ta lifvet af hundratals inenni- ;skor på en gång, att stympa de så- rade och kallblodigt plundra fredliga invånare i byar och städer, livilka uppgå.. i,. rök,, att. till kyarne höja fältherrar, som uppstaplat pyramider af nienniskolik, att jubla öfver slagt- ningar, hvilka i sorg och förtviflan språka tusentals familjer, att offra hekatomber af menniskokött åt dö- dens och sjukdomens därnoner — se der Invad som alltid ansetts hedran- de för menniskan, se der livad man ännu i dag betraktar såsom ett be- vis pit hennes- intelligens och kärlek till framåtsridandet! Det nr sådana bragder, som man skryter öfver, som inan anser vara ett bevis pä att vi, skapelsens herrar, äro gjorda efter ,, Guds beläte(,! De vilda djuren ]ara icke under tidernas lopp ha utvecklats; cle-döda sina offer, då hungern drifver dela dertill eller dta inan angriper dein, och de göra det med de vapen, soul naturen gifvit deal. De ha ej lyc- kats uppfinna några krigsredskap ; de förstå icke konsten att slå sig till- sarnnlans i tusental for att angripa sina stan}förvandter eller tindra va- relser . Djuret har blott en instinkt: sjclf- bevarelsedriften. Menniskan har — dygder (?). Och likväl, set länge rnell- niskor funnits på jordklotet, hufva de ansträngt hela sin uppfinningsför- mäga för att förgöra livarandra på bästa och angenämaste stått. Ont emun icke hur det ringaste skål att slit ihjäl sin nästa, så söker nian titt hitta pu någon anledning dertill. Om låtin ;granne har fraingång i lifvet, så gör jaö tillt hvad jag kivi för tett störta honom; oin han njuter af en större frihet, om lian känner sig mera lyck- lig ined sin lott fln jag, om ]ruu har goda. haninar, segelbara floder, en fruktbar jord, blomstrande handel, — så år allt detta skäl nog att skada, att ruinera honom! Man åberopar jernlikhetsdoaruen, man talar oin na- tionalitetsintresset it o. s. v., man ]tar förevändningar i öfverflöd — och följden blir att inan griper till vapen, rean slagteer, och dä inan tröttnat på att ruörda, då man icke längre har rliior•a penningar till kriget, då man ser sig tir stånd att göra mera ondt, afslutar Inan en fredstraktat, som ulan itnlnar bryta vid första lagliga tillfälle. ,Slani år denna inenniska, sotö vi alla beundra, sådant nr det v1isende, .it llvilket vi, alla hembära vårt rökoffer: den civiliserade men- niskan! Och tänk kvad den rnenskli;a lo- giken är skar psitlnig! Samma person, so m klagar öfeer allt det elände kri- get medför, går till striden uta' i tve- kan, ja till och med i en enthusia- stisk stämning -- precis som en ilsken hund! I)en - sonl nedlägger de flesta offren blir beundrad, åt honom offras utmarkelser, han helgas i 11a med jubelrop, han blir en halfgrud eller kung eller en hertig, allt efter soru lian dödat flera eller färre af sina likar. Minnesstoder resas till hans ära på offentliga platser, skal- derna dikta lofgvllden till den store rnenniskodaclzu•ens ära, och man fram- håller honom sFisorn ett efterföljans- vårdt exempel för efterverlden. I)et stympade offret, öfver hvars familj krigets onde ande spridt nöd och elände, lär sin son att beundra hjeltarne, att tillbedja de tappre rnen- niskoslagtarne. För ynglingen fram- hållas grymheten och äran — kri- gets genier — såsom gudomliga va- sen(len. Den unge marinenår i sina plan- fåde* fotspår, och sålunda fort tas, slägtled efter slltgtled, denna , r •givna afvel, som vi alla känna till och alla l,euntlrat så långt historien går. Men " menskhigheten «utvecklas" ; elen gör det ena frarusteget efter det andre,, rean dekreterar Génévekon- ventioner och Grammont-lagar, maxi dödar sin nästa )ä det mest honnetta sätt. an gör det ined större konst, med större djerfliet, ined större för- akt för inenniskoblod än förr. Kri- get har blifvit en vetenskap, med sina skolor, och sina experimentalfitlt. Man dödar araber, tscherkesser, kaff- rer, rödskinn o. s. V. för att upp- fostra officerare för det stora kriget, för det «civiliseradeu kriget. Så för- håller sig saken, det är ej lönt att förneka det; sl står detskrifvet i böcker och tidningar; nationerna äro ineru stolta öfver sina ntilitirinroverk nit öfver sint medicinska fttktiltctcr
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.