SYDHALLAND, Tisdagen den II September 1894 Grannlanden, id poieka arbetare, utom & tjllna. ,alun,. le Dö4.tmll, Praktiserande lika Ett lik 1 klddsklpet. Har om någon vidare etterfrågan t euro- 1I ri farsot, brukar man saga: oden svarta Drottningen begaf sig till den *vanligt mod. Has sofver nlven i kvinnas ar dere. stora malet), der enligt gammal med rummet utanför konungen@ eangkam• För bean* ar Intet palats för för. stod en ståtlig julgran för berobus- mara et att Ingen obeoÅrkt kall nar• Dam,, för henne ap Ingen darr etts d, barneo. ma si i g mosarkeae person. ocb inga vakter sparra Tågen för Vid sidan af jul g ranen stod en Ii. I p solon bar något liknande il- ren i almö med. tio. Å. Nordort dagen blot cia piQe, som tjenede i heens. Således kom bon också till ten parhel, gned sig 18goneo ocb vin införts; en vakt al botmin vakar ettdi har i fredag+ aflidit. Han var Nakekow, Danmark, biktad för det des lille koeengen. snyftade. nattetid eller kotungens #&korhet. född 1851 i Åhus. dar fadern var bon lagt a löna ett i augusti fram- •Hveriör gråter du; liteofe frigade Han blel mycket sjuk. Mas till- födt barn. tullkontrollör. kallade landets berömdaste lakars drottningen. tte yta 4- It. ik a~~~ esse ar et .a, 4. 4 . fl. w e-` an id DI pigane ellgtiagarskolle afbemta till bane lager, undergörande kloka •Kristusbarnet har Icke medfört den arresterades salters upptickte p i kvinnor kommo långa v gar ifrlo, något It mig., svarade gosses be- henne. kindskåp ett ho p torkad,, del- och de heligaste reliker ditfbrdee dretvad. lir #8odetemuledt barolik, som spred från kyrkorna; ty i den lille kungens Det kunde lått banda, då det var en obehaglig lukt. Liket, som syn. em& binder hyllade hela landets tram- Bara bars an gllvor. Senare Nyheter. DHefaH. Att Gud den högst8 1 sitt anvisa råd _t badaaiall► Hetnga~oeefl Ras Edvard Persson, N:o 5 Mollby, l en ålder af 44 kr, 5 mån, 7 dagar, djupt ebrjd Upsala unir sitof. Abked af mig, en bror ock en syster, berligeo legat tillge der det entr►t- tid, fred och lycka. 'Gråt icke!• sade drottningen van. beviljats varder härmed min sorgliga plikt tede•r var sorgfalls p t ioliodadt i pep. Nu lit drottningen naturligtvis icke ligt. 'Också till dig bar Kristusbar. lår t fredagens konaelj ha åt professor C, Y. Sehlin. får allgt och vanor t11l1kinn1 per, finne och vaxduk. Det har ve- langte hålla mig tillbaka at någon Det något" kos tåetern* Larson. gifta. Hon gick tillbaka till sjukrummet, ti 19 mera upplysts, att pigan födt detta oeremonimlatate; bon sk y ndade till Betvar öfeer EcÅlesIajIikI. )fallby den 10 Sept. 1894. been i tchducti 1891, kvalt det och hans sjuklågor och tillbringade dag tog den nedfallna dockan lrån golf- domkapitleta i Lund inkompetens- 847 tnlinJ.t liket på oltannlmnda satt och natt vid hane elda. Hon vårdade vet och gaf basnbnabaroet den, Amalia Svensson. 'amt under hela denna tid förvarat honom, rackte botom svalkande dryo- Gossen blot utom mig al gladje, förklaring angående stadekommi- det i kltd.kåpet. ker, gal honom de innerligaste smek- dansade, skrattade och ho pp ade el ster Ohlsson i Malmö komma att Detta brott skulle aldrig ha blit. namn, och nar det sjuka barnet föll lycka; men då den underbISa doc. öfverklagu, dels at hr Ohlsson ajllf, ~Vr et ".Lndegsekolbok".) .it upptäckt, om hon i tid afllgsoat i sömn, knäböjde hon och upprmode kali började: .Fader vår, som ar i dels af ett stort antal församlin - granståt och himmelen., löll den lille på kna och bor, enligt upp gi tt omkring 800, varma böner till himmelen. buketter af 1ef- Det var en gång en man, som liket. meddelar Sk. AfibL koappte ihop mina hinder, det samma Så oarmade sig julen. llvarje barn, - satt och åt frukost en vacker .om Tande blommor Som chef för norska generalsta- alven om det ar en kun g , glider sig gjorde Ulla de andra barnen och upp- raarmorgon. lik alg han, att au och grönt bin= 114*(ad r r a lekniti . Ti ll stackars Stiga hade tutnat i smöret ben efter Nyquist utpekar ryktet ge- pit förhand it livad Kristusbarnet re p ade hönene ord. dam efter be- !lien fria elott@kepellet& torn ring. lanslangelset i Luleå har införpas- Hane töritt tanke var att döda den neral rurange Det lörljudee, att ge- #kall skinka det. Drottningen lol- sate 25-årige arbetaren Johansson fiitUllning hos med sin knif, men mom han var en neral Nyqut.t på min dödebldd @kall vade den lille kungen en docka, tom des med den •lilla klockan lör den från Piteå socken, därför att han kunde tala och tramsiga hela Ii ader döende lille kungens salighet. Drott- trädgårdsmästare godbjartad man. beslöt han au hette uttalat mig för detta val. Den tacksamma flugan. Le. ir. lie ii to- de Halland och $allaadsp. 1 g• g. J ' ~oh ig• i Riksbankens afdelningekontor i tir. bied detta löfte förmådde hon nin g en ltervaode till den sjuke. radda den lilla fla~aas lif. Så tog N. RYBBEB, Laholm Der fanns nu lagen anoau an en Luleå ft falska pap er lyftat 2000 honom att intaga den bittra medioi- denne vanlige, idle man varsamt 49 bedjande nunna, Likarom hade upp. kr. och i samma banål sökt låna nen. bort den lilla flugan från smöret, Men det var icke blott tomma fb- gitvtt allt hopp oci försvunnit ge- 4.000 kr. t andra falska papper. torkade dess vingar och små ben nom bakdörren. med sin servett, och tagande den Nu eommarua fagra prakt sin mo gn ad reepeRlingar. Det finnes verkligen Pd spaning efter Björlinga- Dan lille kungen lå g med slutna en eldan tueenkonetaar, mom medelsk- lilla flugan i bakdelen, kastade hai. nått Nationaltidende tricitetene hjelp kan åstadkomma al- ögon och hörde icke, huru modern erpeditlonen. up henne i luften och gaf henne och kvad au ar skall snart fsrgl meddelar, att en dansk kapten kalla. harmod till aammaatrlde a råd- logeliat ropade hane namn. En natt, en enda stormfynd höstnatt daea underbara saker. lian heter friheten. Bonde på brig&en 'Tjalve" i mån- huset Onsdagen den 12 September 1894 Men då morgonsolens törsta strå- Edison. Han har uppluooit en sak blott. På natten vaokte en fluga honom. .om talar tom et) mennieka och nog- ler tom en gyllene strimma folio ge- dags anlandt till Köpenhamn från kl. 6 e. m. för behandling af följande skog och anger nakna aU ! - Det var en inbrottstjut i husett och F;j langre nordens natt ar ljum och ljus granni ltergifver de ord, dec troget nom de brokiga fönsterö pi det) lille Grönland. Kti3ten Bonde har dar trenden: Han hade just stoppat allt den och (taleta sol ren tidigt dyr; har up p fångat med tiltbjel p at et) kungens slag; föreföll det drottoin- sammanträffat med den af 7 per- l:o) Granskning af Berialonzberttttelsen gode mannens ellfver i en asok för i tradens kronor hviekar vindens sus öiver stadens rikeIIakaper för is tunn platta. En docka med en si- gen, som om hans kinder bada lått soner bestående ezpedition,l som att smyga sin vag med det, men sitt budskap om, att heat au gryr. om bord på en ångare från New 1803. dan maskin lötfardigadea tom jnl- en ekar llrg. då han varsnade silfrets tigare, "blitt barn! Min soul" bviskade Fondland ar utskiokad för att 2:o, Afgifva infordrade yttrande till gålva till den lille kun g en. kastade han eloken ooh flydde. 0 höst, du rika b►feor plan oss ge, hemföra Pearyezpeditionen och Sten då den heliga aftonen ingick, hon, och vid ljudet af denna röst öpp- kongl. Kammarkollegium 1 anled- Flugan, som hade följt den gode nar sommarn ger om tagring blott, var den lilla kungen mycket sjuk. nade ben ögonen. Det bada icke samtidigt begagna en del af Sept. ning af deee genom Magistraten mannen, inri-id. triumferande om- dock uti di g Ibrödaren'vi se, Han åt icke, drank Icke, talade icke varit döden, utan en etirkando god till att söka efter Björling oob och bon gudinnenamn har fått; bitkorona till Konungens Bofall- kring hans huf'vnd och satte sig — Du ger åt mödan lön och ntttnnar och öppnade olrtan icke ögonen. sömn. hans följeslagare. Expeditionen ningehafvande atallda akrlfvelae medan törtroendefulltpl bana band. bröd. Hat) reste sig upp i sto g en ocb var den 17 Juli i Godha vs. Ut- Llkarne hade uttömt sill konst, angående beredande af möjlighet Ooh seende narmare på djuret ger bröd för anta alla dar. erna voro, att döma af för- och på falt eller i skog fanas ing en made med munter stamma: "livar tr för staderna att i och för ett luLnde han strax igen. att det var ,: daler gifmildt ut ditt bfnerflöd; - den talande dockan, som Kriatwbar- addena dårnppe, mycket små Ort, som kunde bjelpe honom. Hela tjenllgare tillgodogörande af sta- samma flug a., som han raddat från vilkommen dock du aldrig var. ls et sörjde ocb bulvudetadeos be- net gifvit mig? Jag vill leka med med hänsyn till att finna Björling, dernas donationsjordar och be- smöret Han hade sparat flugans då eftervintern har varit ovanligt ning bel/grade bola natten'pa- den.i tolk Ty, höet. ej endast engens blomsterskatt lit. bon hade räddat allt hans framjande af eniktldee trygghet •Har ar den — bar! Det år du strrng. si att vinterisen ännu i Iateete pott för att up p fånga ett bud- det ar. din lie mejar af, silfvet. i besittningen af stadsjord, som i Bommarna dag var månget sinne gladt skap om den sjuke konungens be- sjok!c utbrast drottniegeo, gråtande Juli låg kvar, hvarat också följer, Sålunda se vi, att .!dina dnr- som, nar dr nalkats, Bukt en graf. kommit i dans virjo, kunna ej a1 glädje och betäckte det från dö- att den ar mycket tjock norrut, finnande. vanligt handlingar alltid blues Och hvarje sjal, som kant sig fri och allenast med full egaaderttt upp- Den svenske d:r Ohlin varmedom den nuddade barnet med kyssar. Det var julafton. stank belönade. låta sådan jord utan liven be- ,Den #varia kvinnane bade aflogem bord för att åjalpa till med att orga- Den talande dockan kom. Drott- i skogens djup, vid insjöns rand. krtfta eldan redan skedd app- byar sjal, mom hettan sökt i skog och niogeo bar del) sjelf till sia sjuke oat sig, den lille kungen var r/ddad. nisera epaningeexpeditionen efter Men folket sade: Dettor att den Bjdt{lir.g. eon och lade den i hane armar. UtteLe. - mark. p im ol- Srlaaaadt sommar. at te ni. sed an; tor 'fl. ~ 1 II R. jur aa- ttta- Mia Itia da- å Alå vid oket fast da åter band. Landsorten. aa- tna- Xklet mot doktor Åkerman. Stå- - let mot laaaret4sllkareo C. J. Åker man i Hörby var i onsdags töre vid Frosta blraderitt. På åklagareur begeran hördes 15 vittnar, bland ai 4 apa bvilka provineisllakaren J. L. Neu- mann och sjutbuspereonalea. At de- res berättelse framgick. att lkermao vid flere tilltallen varit berusad un- Herrar Stadsfallen : i : e goda drottningen bar gilvit det fat- silar ar dec talande dockan'. Elon tryckte p å Ijedera, och doc- tiga baroburbarnet dec lille kungens - Allenlal #tiol konungen af När och .rraa Lakarne eloge &ina hufvuden ihop åtnjuter utom repreeentattooegaget I'aderlek,ttlsigter: Kallt och och började tala latin. Ett dåligt ett årligt honorar at 600,000 francs. öfvervagande torrt vader. Simve eflönade tro presidenten i För- tecken! Nar lakarne började lådsil kom i dagen, att Åkerman från a- på latin, fina ingen kjelp mer på enta staterna, som inalles endast bar poteket flere gånger rekvirerat en årlig inkomst af 4L0,000 kronor. jorden. stora kvantiteter af koncentrerad Af lfauru- Dl ljdd från törealen en gråtande och eebweizieka föebuodspreeideotec, sprit, opiumpiller, spiritus absintbi förrittae den 14 dennes, i Coztorp kl. barnstämma genom den högtidliga hear, årliga allöning uppgår till och dylika medel, bvilke aldrig kom- 9 f. m. och i Ålaterp kl. 9 e. m. 17,000 kr. Mås fr-'10 till -dagliga tystnaden. Landet var mycket stort och mik- mit patienterna a lasarettet till godo, samt den 16 i Brotallen kl. 10 f. m. 81 lår oss katekesen nu aou: förr. Hvem vågade att i detta ögonblick tig', men dess berrakare var endast utan förbrukat@ aonontadee. och vid Ceinge station kl. 6 e. m. I följd af Caruots mord bar Cri- Mitt andra namn på ett ytsnitt år. Åklagaren yrkade aoevar enligt en liten kung på tre kr. Dl hatt stalla till ett sådant vasen? ]titt Acta han blef, den kacka Per. Allt på valkor, som då uppgifvas, och .Lit dem vars!• sade drottningen. spi lyckat& förmå konung liumbert st mången janta. hjarta braun kap. 25 §§ 16 och 17 etrefegeo. uppsteg på tronen, stack butvadet fbrfaU#n auktionaekuld samtidigt upp' koeppt fram ur purpnrmaotelo, och .Dat ar de små från berubueet, till att alltid låta tig ledsagas af en ol- Fur Per, tom var at ståtlig och grann. Åkerman bestred åtalet. baree. ficer vid karabiniererna, som &ger Målat up p sköte till naeta ting. Sea- den diamantbeeatta kronan gjorde beilke hverje julafton utdelas gåfeor monarkens hela förtroende och som Edenberga den 10 Sept. 1894. l ttydning af elitraden i fo-regdcnde n:r: randen ilade# att, vid 26 kronor• honom alldeles osynlig. Men i alla i förmalen. Jeg .kall sjelt böra efter, besitter en berkuliek styrka och ett F.:rrupen. 845 )oh. P. Bengtsson. fall mottog han med stolt maje.tlt hvarför en al dem gråter.. vite, da iakttaga inetallelse. rikestandernae hyllning, böjde min s p ira ocb tillkinnegef med en var- dig nick åt minietratne att hang ma- jestat öppnade . landsdagen, beilket åtföljdes al stormande hurrarop. Men den lille kungen ropeds: Hvarför kr det inte Lir som i Wien, .'flammal Hear ar mamma?. dar genom en barskar rik herrea teata- Derpå tillklnnegal ministerpreei- 13 16 taeata leka fbrordngar en större denten rikentandernae beslut, att en- samma penningar anvladw, för att ligt halls •majsstats allrahögsta ön- Gatan, på heilken de ginge; var ytterst litet trafike- barnen &kela fl åka fritt pk karn- skan eokedrottningeo skulle tillför- rad, blott med atom mellanrum mötte de an eller annan eelleraa dirstådea? Hviket jubel &kulle ordnas mom konungens medregens- fotglogere. ej dll rt4t bland amittinlarne dar iona. amt all- der tjlaeteatöloiog, bvarjemte det Den lille kungens docka. taka Charad. Lns- tan- ttar, öre- ho- itbe all- , A. om- för- ord- len•, sera made vika fade Så fick den lille konungen egen nen cmkring karusellen vid kreatare- torget, bland den som nu mest få ett boIfållolog, en elverbofmietare, en och se pi, nar deras lyckligare kam- ölv riöreliUnre, en öfverekattmttetare, och dertill en bel skara gebeimer►d. ratar Uja! Man kan a1 godt låta 1 Hvarje dag iofn000 ministrarna el R om• för- k. I loeh dens ögon denna önskan: bero en bon bonorr, berättade om riket@ till- gång, en gång. stånd, om baren, flottan, kolonierna Karusellen sitter sig 1 rörelse. och andra angelägenheter Derefter Flickorna ha tagit plats pi sofforna, kom lifinedikus och ikref för de ol- de tilltro sig ej att kunna rida p1 ficiela tidoingarne en officiel bulle- btutarne. Det ar blott en och annan, tin om konungens beles, och då först som vågar det. Pojkarna daremot alla kunde eokedrottnin g en intrada till om hattarna, och nit de val kommit honom; men liven bon miste först upp i atigbyglarne, rycka de otåligt i anmälas af elverbofceremonimlatareo. Den lille kut) g et) åhörde aodåktigt tyglarna, Dom om de ville, att deras rpringare skulle vara lefeande och föredtagen till slut och klottrade icke en gång på de honom förelagda ekril- springa af med dem ut i vida veråden. Na ökas farten allt mer. För de velserna; men om ministrarna fattade ,olm, i der- fort. mål val- och t, att sidor Cape nr- var- tntar icke inte att nian Akoner å grisar, Kara.sehåKing. IIan in. 1111 nnh 3:o) Fröken Anna Badbergs och post- ezpeditören Torsten Nordatedt. hes I deg rem drottning ännu sommarn rår, kan började: "Fader vår, som Sr i talande docka, bar Kristusbarnet gif- tierbien. Då konung Alexander Drateelkammaren gjorda, af denna vit henne den lslvaade dockan igen". i lördags med jarnvag återvände som drottning, ,tllaamt skön och glad; himmelen'. med eget yttrande afverlamn-de i morgon kanske isig stormvind trär Och folkets röst ar Guds röst. Eljee knapplo den lille kungen till Nisch från en utflykt, kastades anhållan om eiteraltankaade af sin dans bland vissna, gula blad. - handerna, nor han hörde dessa ord nara stationen Apellowatz sten mot hyreeera►ttning för gagnandet af 0 boet var mild, drif an ej sommarn bort, och upprepade dem, men nu rörde den kungliga salongsvagnen, hvars an ar fur paa dpi" fröjd ea ny, 2:ne rum till skola i förra peda. rutor naetan alla krossades. livar- oh nar du kommer, var då mild, blif han hvarken lapparna eller knappt@ gogien. kort mina hander, ingen gladje syntes i kon konungen eller någon i hane Laholm don 10 September 1894. att asart ml vår och sommar gry' bens ansigte, han slet ögonen och följe träffades. Gerniugsmanuen Efter uppdrag lat den dyrbara leksaken glida ned undkommo. Es.il L—f. t Stockb. Tidu.) Franska republikens president på goltvet. r+46 Q L. Åkerberg. - okande. blickar alsalts takadarne Ihop mig riktigt kort, bjöd han övar och en på en booboo, hvilket sporrade till en enda massa, st fort går det. dessa herrar till största möjliga kort- t 4sh flickorna gripa hlydt fast f soffan, het f mine anföranden. Om drottningen intradde i gema- i stallet fatta i jarnatangsrna. Så fort- ket, glömde dock den lille kungen gr det en stund, till delta klockan strax, att han beberrekade två verlde- cch pojkarna slipis tyglarna för att l;nder till tecken, att det ar slut, slut delar, och s p rang emot henne, föll fur denna gång. henne om halsen. och de lekte kur- - Var det roligt, fråga kamraterna, ra-gamma med bvarandra. då de kisade kommit ned. -Ack ja" En dag infann mig dock en !tvinna blir svaret, och om fdraldraras tro som var ännu långt mäktigare lo tillatadea, rtckee en ålton hand fram drottningen oob icke en gång bebötde mot dem, och en rönt tiger bedjaude : bedja ceremonimletaren om tillåtelse för att komma it). Det var .den En gång till, bara en gång. Ja, det &kulle vara ber w.m 1 Wien. svarta kvinnan'. fl. J. När ett land bemeökea at en @vår IJ - Tvi timmar senare. De två timmar, under bvilka Jeanne Lettoy var borta, förekommo herr Dsrun som en bel evighet, dar ban otåligt vandrade fram ock tillbaka på golfvet. Kloc- kan hade redan slagit 11, då han plötsligt herde latta @teg i trappan. •N1, aodtligeae, utbrast han. Jeanne e/g trött ut, men framför allt förrådde bonats utseende stark sinnesrörelse. Allt tydde på, att bon med- förde dåliga uodetrattelser. "N1, det Ni trodde och fruktade ...1 'Var blott allt for santo, svarade bon. Men Ni ho lugnt böra på', tillfogade hot), då herr Darun visade oro. Det galler art bruka all den kallblodighet och allt det förstånd, hvarat Ni ar i besittning. 1 Hon kastade mig p å en stol. .lb, jag lir alldeles förbi., fortsatte hos. •Satt te, ja g har mycket att beratta , .. D► ja g gick, hade jag redan min plan f/rdig. Som sömmerska bar jag hatt stalldi g t arbete bom fru de Benaudie, byarm mall at aeeee- sor i kriminalmitten. Hon bar alltid varit vanlig mot mig och jag tankte, att boa genom sin man skulle kunna skaffa mig pålitliga upplysnin g ar om den forskrickliga handels* vid Orleansgetao. Och jag bade icke misstagit mig. Föret vills jag i Edert hem pi Vogesergetan Olver- tyga mig om sanningen at mitt antagande, att polisen varit dar lat att arrestera Er. Ni vet mibinda, att jag flere gånger besökt Er etao- kars fru. Jag syr nemligen korsetter ... goda korsetter, mager mas. Er fru var mycket belåten med mitt arbete ...r• #Men hvarlör ar polisen hot mig?. .Emedan man beskyller Er för — — mes skrik an icke till för himlen# skull — — beskyller Er för att vara mördaren., Han ropade icke. Det var med medta ban kunde frampressa ett par ord: ashel För att vara mötdansl Ib, en sidan nedrighet ... en sådan , . .a Hon kunde kanna på hans arm huru hem skakade af sinnesrörelse. Milds och takta sökte bos förmå honom att tiga. .Så, tala nu icke moral Dar kommer ett per emot oas ... låt dem Icke marka någotla Do tvi personerna gingo förbi .. Plötsligt stannade herr Darran. •Jag vill till polisen , , . jag vill rensa mig för en e► infam och lörllrlig misstanke, .. , jag vill . . ,e uNi skall det icke., made Jeanne 1 bestimd toa. sur ! ag gaddat Er ur den mest Olverbttngande faran, el skall Ni icke åter kuta er i den.. sliten ja ar oskyldig , , .e .Därpå mat jag icke ett ögonblick tt at. Eljest vore jag Tal icke hl, nu. Nej, herr Darna, var au förnuftig och lit oas tala allvar. Ni bar skoset sl starkt emot Er, att övad Ni i detta ögonblick ta må etga, så kan det icke bevisa er oskuld , .. Det kan ju hands, att jag misstar mig . , . jag vill gorm ut för att höra mig för !non en gång om jag blott visste något gbmetalle for Et ... Har kan NI lake vara ... hkr på gatan .. . .Bry Er loka om mig•, afbret henne harr Dagas: •Jag star ou fulletindig t ensam i vinden, utan sltigtiagar öok utan ho p p , .. lit mig gå till poliven . , , det at migapeka likgiltigt huru saken utfaller.. Och han raokte henne handen till alsked. Dat fOrstnaaa hufvndet
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.