1 SYDHALLAND.. Mån i ' : in den 28 Januari 1895. 1890 i e7fb ati sbiu &vagnbriasa en iilt min väst (r några pence. I lör- ny asdnini,•hvasigeno de båda lin- dags ej titt mat -pk tre dagar; tsHtltte liga ekonomieka intzer. ej på att stjsIa, mete boden var töm, aL b tarraiddag gjorde .vi ett bolök 1 ma- som jag muer, kosamer nog att bli lefvat. Hr Hneehe en tpeei skurk - dea man som jag — — .st ar omöj- sest vid Baiak, dir ar Kneebe förkla- glad, då kan får se det. Årsnu förlkrligare an oppstigsndet ar llgt att ticka den Sank ep att I betel- rede för mig de hos mumierna funna m måtte på rUtyi.re Gatt io 9000= jag Yirm hungrig, höll på att falla pspyrasrollarne. Carl menade, att me- nedstigandes, lian vret inte, har man lat år has skyldig zaw an tussat kro- bm nn T,illsnde lagen varda tillgodo- omkull. I?et var illa, bagaren hu Statammter $tan. Enligt ett sia delen nog vore obetalda rkkningar, skall kunna hålla hop kjortlaroe. Och not- Dat var eå bedragare. Daribr iedåa; gjort ritt, efter som jag It en tjut: rykte, som otentliggores l högerbladet, och att de gamla egyptiern ► velat be- beduinerna ha sina ögon 6lvVerallt. D.t också bags fria vasen öeb spetabote- kr Ya~ i Tönnersa: om att ru. jag ber honom om förlåtelse; far ef. `Morganpostaa`, skulle statsminister gggna sina anbörigan mumlar som mak- år i högsta grad genant. Nere vid ögon. Jag har inte vart annat an ett •siotEar, tydliga brukade- och rigt bar jag lomast igen brödet. Stagg efter ministarens algång dråp ra förvaringsrom. Mr Knorva log ett foten if pyramiden frukosterade vi. objekt för detta ösly subjekt. Allt detta sagdt utan en gest, med sig tillbaka från det politiska lilvet medlidsamt löje vid denna ,kvickbet_ 2 7 Dec. — Carl sagor, att det ar slitn a — fri► mkte etgh ur tulltag an, Det var utmarkt trefligt. Skada, att mr William Annn inte kommit. Hvar jag, sam "framdragit" mt Xseeb*. Lik- et ik att dylika Nolrar mt1 eaderkartaa en 'klanglas röst, som tycktes komma och blifva amtman i Akerahus. 20 Dec. — Mr Kneeba höijer bli moms tullsats som giller för nya; fjarran itrin, genom ,råggen. im om jag framdrog. nigon. Jag kan han varat b. (}~feson: att kommussla fdr- En besynnerlig monomani. Sedan djerf. Jag frågade honom 1 dag hvad Den detektiv, som haft i uppdrag Do smf pyramiderna ha vi inte be- genomskådade mannen • genant, man han önskade sig, om jag förlorade min sökt, men i stallet betsat pi sfinxen Carl drack . brorskål med honom och trosadem ► n i stad och p► land m1 att att lnhemta upplygar om fän- det nya året jngick och allt intill de komma i 1ti stand° af Rörmånen att gen, ft rokallaa och intygar, att kvad senaste dagarna tia åtskilliga hyrs.- "filippine"; han svarade levit ande: "en som ligger au kvarta vag (rio Cbeops. behandlade honom som en gammal kyss!" Det skulle inte p ~ ' ' bos oss, stefrimarken; han erfarit lir tillårlitligt. Fångens vårdar i Köpenhamn varit utsatta för A mogn Den har ingen as^ mer och lämnar van. För mig var .nr ,Kneebe tedan men mad amerikanarne. skall en Inte ännu mycket mera öfrigt att önska. första dagen osympatialt, och det har hr hund frilo Lund: att b*sttu. senaste arbetegifvare både upplyst, följande exceptionella obehag. - rakna si noga. — Carl bar försonat 1.ön aaglsod@ tmdorvisaiagaprof ek- att han, lljlIf i saknad af arbete, . En elegant kladd botre ålar infunnit William kommer Inte. Mina ekor ho jag odal förklarat för (dar). • sig med mr Kneebs vid en ' flaska vin. vitkor tår löneturers ' berikning nödgata afekeda honom; han skicka- sig hos dem, besett en ledig hyres- 29 Dec. — Carl har funnit min fulla af sand. 1 • mom lektor vid allmInt läroverk m1 de emellertid med 1 shilling åt d .n lagenhet och afelutat kontrakt. Sedan 21 December. --. At den enda Carl har krupit in med agentan i dagbok och genomhat dec. Jag vtn- stackaren. nppb6ra att lilla; har han hanvWdt sig till åtskilliga af flaskan bar blifvlt flera. Carl bar CheopBpyramiden.. Jag stannar ute. tade ett fbrfkrligt rredesatbrott. I bör- Ar Olof Jonsson i Hot om ea för- Under fulletåndig tystnad och den stadens större möbel- och tapetseraro- druckit brorekal med mr Kneebe. Han Jag Sr orolig öfeer att mr William jan syntes det skola bli :e1, man sedan Iadrad organisation ai Allmånna gar- mest sptlnda uppmärksamhet Wnder aflhrer och låtit montera lägenheten biteer William till förnamnet. Julaf- Inta kommer. Det kan val inte ha akrattada han och sade; att jag vore Ikbcmt; sig domaren åter till fången. Denne med dyra och eleganta saker, köpt ten skola vi besöka pyramiderna. I bands^ bogom något? Jag glider mig en liten g4, men ett b n dock tyckte år hareeoa 1 ]örtlösa: om invattning 'sluter nu Ögonen, liksom för att ej piano ocl, till och mod låtit insatta aston år det bal p1 hotellet. Jag tror, ht kvällen. Synbarligen har han glömt om mig. Evad skat san atp am If ett ribbankens afdelningskontor i se i ansiktet den dom han skall hön°. telefon. Allt skulle vara i ordning i att mr Kneebe hade tagit sig ett litet Sllppinen. Llor skall jtg lita, som det! - 1 Januari. — Telegam hemifrån. Sten de nlln•arande juristerna, refe- största hast, och de vidtalade a8k- roa i går kval]. Han sig jämt s1 ko- om jag glömt den? — Idaköptzc kr lkesean: om hojning af tallset• renterna och de nyfna åhörarns vante rerna ha också anstringt sig af alla etiskt på mig. Jag Baner, att han Carl gråler öfeer ~~m=ilens inre. Carls kompanjon bar Iii vtr af ir med bu riktiga bofögon, men skalinka are Dar var Ingeating att ss. Beseatrent! sa vinst af 90,000 kr. Dat ar ett no 1 kociatls; tydligen af John $ridge, hvilkene krafter för att tdllmotesgå den Glo- de, d1 han tittar p1 en så dar. hr Petri: bm tladriag i förordningen rykte som domare redan går långt gante kundens Onakningir William kommer inta. Hvarför kommer plåster på Carls skr. Han ar mycket 22 Dec. — Migrän. Ur William han Inte? 0, om han ville komma! - nöjd. Vi stanna hår Larm fyra vee- om kommunal1t7relae i stad af den $1 tillbaka, något annat fin det fången Men då allt var 1 ordning, och råk- g p&. can 1162, i syfta att jordbruksfutig- niogen skulle presenteras, var kunden har skickat upp rosor till Stig jämte V i ha farit till gnaittempiet, men kor. Han har flat veta, att mr H. ået i stad måtta blifva liketald. med — Ni liar stulit, började lian, och spårlöst försvunnen, och noggranna en fbrtjntadde liten dikt. Jag vill mig Intresserar ingenting mera. Carl (Inga namn!) stuckit et till sjöe den j,rdbrnkgfutkbck på landet; hvai? Ett bred! Men lagen skiljer ej undersökningar ha konstaterat, att det inte vila Carl algos — ban skalle vill fara till dbdafhlten, men jag lång. 25 pI aftonen. Vi låta honom und- kanske åter bli svartdjuk. slippa. Carl har lofvat mig ett perl- kr Holmgren: om omarbetning af mellan ett stulet brud och ett stulet namn, han uppgifvit, varit falskt. tar tillbaka till Kairo. En hel hop människor ha blifvit Mr Willam har inte kommit. Vi haliband. Han ar and&, bra mall. ur. Det ar beklaganavardt är — lagen. 28 Dec. — Köpt hvad som bohö! trnortgiemenut; 2 .1-an. -- I morgon ;ny utflykt till kr Dahn: att det verkligs videt & Men så sant som ingen hår betvidar dragna vid näsan; och map kan Icke ven för en utflykt till pyramiderna. fara hem. ailt-erskiljemyntöt bringas 1 riktigare er brottslighet, så sant kan dock ingen på annat sått fbrklara detta mystiska Vi skola bestiga Cbeops och mAste 2b Dec. — Ännu kan jag icke rik- pyramiderna. Jag vill. utplåna ett dffsrenutInimelm med nan ► nvlydet 1 fdrbli kllnslolts fl'r er olycka, jag tillvlgagångstt fln sålunda, att man- därför vara bekvämt- kladda; tigt fatta det. Men lugn blott! Hvarje namn dar uppe på Obsope. DI jag tillägger er ofbrttjanta olycka. .)ag nen varit abnorm. det samma; : 24 Dec. — Jag bar tagit min dag. fiber inom mig uppreser sig mot den tanker tillbaka' på de senaste dagarna, förekommer mig allt ritt komiskt. Det lnellortid stå nu flora eleganta la- bok med mig ftr att uppteckna mina tanken — —' men lugn blott! hr Ekatrömer: om åtgärder får ut. borde emellertid fälla er, men — jag `tedaing och förslag till jordbrukskro- förklarar det högt — en sidan dom genheter till liångMsade montörers och intryck på ort och stalte. Mr William Vid 6-tiden kommo vi tillbaka till ar bast, jag brinner upp min dagbok. vore orltttfltrdlg. mellan min plikt hyr&svkrdars f rfogande. direas uppbjolpande; sade mig i går, att jag bade en skarp botgillet. Jag frågade genant portieren Den bar afven sina märka sidor till kr Berglöf: om utvidgning af tre. mm domare och mitt samvete som iakttagelseförmåga, och jag tror, att efter mr K.neebe. Portieren var myc- och med har 1 deg . saliga Orientos. krusiga läroverket i Varberg till fem. ruenniska kan jag ej tveka ett ögon- han har ratt. Tysirr kunde inte mr ket förvånad öfeer att han Icke var Svampen pL! blick. • Jag frik&nner er! (Bifallstec. ; William följa med oas, alldenstund med ou, och bet* tt.ade att mr Kneebe den t aamme: om utarbetande af kon). Tyst! ban skulle till engelska au.'asaden. for ungeflr tv1 timmar godan kommit O u; återstår, oss närvarande, en )gf nlsg med syfte att förekomma Men han kommer efter. I stulet foljde åkande i en droska får att besats den Db6Tigt ötak af vinna inteckutngsz kristendomsplikt att fylla. För er år agenten och ett franskt akta par med nkdiga.frune (det vill alga min) regn- L*y,1 arkte. Den ene K rannia till den andre: — Kan jag IL 1104 ditt gevär? - livad ur en tjuguårig frus dagbok. don umme: om förliggande af Skåne friheten det samma som nöd; övad oss. Carl har sörjt fair frukost; det kapps. Han hade fått nyckeln till Ja, men livad skall du bq®.ga► det till? och Blekinge nnc'er Gåta bofritt samt skall det nu bli af er, ensam och ar- finnes nämligen inget pyramldbotel. vårt rum af portieren och lerrast den . Jag skall skjnta vår hund — far il(kvera. för ',9ydhailand".) fdrtlyttning at bofritt ma i Kristanstad betsl;s, i London? I afton, i morgon Öknen ' gjorde ett rat, lustigt intryck. tillbaka en kt .rt senare; därvid hade .kall da göra det? — Jag skall begynna 4(E.rte. fr. fereg. n:r.) tvi divisioner med ea till hvardera af skall ni M en gång atjåla mat ... - Jag har tänkt mig sen som en sto han ' haft regr¼appan på armen och i morgon. Srea och Gu-ta hofratter. Se har gifter jag er en half krona, L I G Dec. — Agenten firade sin f.- slatt, men den har alven kullar. Ocu skämtande yttrat: "Det varade en hall jag uppmanar de tillstådesvarande att deLodag. Det var mycket trefiigt. dammigt Sr dar. Tyvärr finne. de, evighet innan jag fann den!" Och till gitra livad de furmk. Ni skall hyra Jag har spelat °filippine" med mr inga oaser bir; dock trodde jag mig droakknsken hade han ropat; `Ti11 er ett rum och kunna Sta i afvaktan Kneebe; den, som efter klockan tolf se en fata morgana, men dt jag kom CIIreb! 1 v+ francs i drickespengar, om på arbete. p: julnatten fbi-it säger: "god morgon, nIrmare, var det tre verkliga trad. du inte skonar hlstarse!" — Född: Carl störtade likt se vansinnig upp- En tidningsreferent tager en hatt, filippine", har vunnit. Carl blir allt Till sint kunde hdstarne inte komma En SON. och från bank till bank insamlas hvita mera afskyv&rd. Igår bar han varit längre i sanden. Vi stege af och för trappan — jag gick lugnt bakef- Laholm den 27 .Januari 1895. slantar och kopparslantar -- alla gifta hos hajadererna, danserakorna, utan att gingo till fots upp mot Cheopspvvrx- ter. Jag tjrstod ingenting af allt- Hulda och Mach. Undberq. något, till och med ett barn råeker säga till mig. Jag önskade honom miden. "Pyramidalt!" sade Carl, då samman. Plötsligt hörde jag ett skri 68 London-korrespondenten bil Itruxel- fram sin farthing. Når referenten inte god afton, då ösa kom hem. Med han såg de tre topparna. Ilvilken an- och ett utrop: "Hvilken förbannad Ie&tidningen La Rkforme skrifter: - räcker frasa sin skörd till domaren, afseende pi ridderligt t'ksen kan han blickl Herre gud, hvad jag tyckte skurk!' Jag har i thrmiddags infbr polisdom- bofinnes den utgöra 2 pund och 10 taga "mr Kneebe som sin förebild. Det var naatan fasaväckande. Carl mig K ..ra liten! Cheopspyramiden år stolen i Bow-street ötvervarit ett byar. stillt. 17 Dec. — Utflykt till den för- den största, men de andra tåro min. stod midt 1 rummet, dar en förfkrlig dagligt mål, meta gripande ån den Den stackars frikåndo gråter och stenade skogen. Halldöd. Förekrack- 'sann inga dv:rg&r. l'art ville, att vi oordning herskade. Min koffert var mest celebra bland celebra saker. ler om lieart annat. ligt tröttande prpmenad långs Mokat- skulle bestiga alla tre, men jag hade uppbruten. Hane plånbok med 4,000 Den åtalade var William I3ornous, — 0, eders nåd, gento=m - - två tambergens branter. Mycket öfverra- nog af Cbeops. Beduierna skulle bjelpa francs var borta, likaså alla mina trettio Ix b g}mmal, enkling, utan be- pund! Gode Gud! ekad vid anblicken af de förstenade till vid uppstigandet, men de betedde smycken. I min ' koffert låg en pap- stamdt yrke.- Han bar ;•tl letat ut hos Scenen blir nu en helt; annan. 1Do. trådstammarna. Geologerna kunna inte sig baneynalöst. De nöpo och stötte persbit, på hvllken nr ekrifvet med inköras eller inridas af undertecknad emot billig godtgörelse Och födan hos en snickare;' men arbetalbsåeten har manen spörjer. förklara det. Inte jag heller; for re- mig och begirde drickespengar på de en blyertspenna: 'God morgof, filip- has nödgat honom att söka sin utkomst i — Hvar tir bagaren? sten bryr jag mig inte om det. Mr farligaste stillena. Jag *tiger aldrig pine!- Jag svimmade. r Wallberga ptation i Ja- t' allen, den ens sys~laitttningen efter den an- Han höll just på att gå sin vag Kaeebs blir allt mera fri. Han trycker mera upp på någon pyramid. Om åt- 2G Dec. — Hela hotellet i uppror. dm, De 01* hotrom iuliåmtade upp- med vunnen Harris, då polisen kom jagat min band sa' lustigt. 4merika- minstone mr Williatu hade varit med! Carl bar stelt till ett fasligt spektakel. nuari 1995. A. Lindgen, Kusk. lvgamgarna tro fördelaktiga; han har och ftrde in honom för att höra sig narne ha markvardiga seder. Men han För öfrigt år det val, att pyramiden Han ville, att portieren skulle ersätta (17 f *ut ej varit dömd, han ar känd så- f rklatad för — lillktad. Han begri- bar vackra ögon.. Jag miste köpå mig spets ar afbruten; man kan ktmibstone honom, men denne sade, att han utan s= alltid nykter, såsom blid till sitt per ingenting af denna vändning och en ny solslöja. övila ut. litet dar uppe och har en betänkligheter utlemnat nyckeln, allden vasen och redbar. Hans utseende ser alldeles ainneafbn-itrad ut. 1 9 Dec. — Väldigt gräl med Carl. härlig utsigt öfver :pildalen och öknen, stund mr Kneebe hade varit sådan "in- vicker sympati och deltagande .— han ~agaren: Hvad år det? Hvad vill Han sagor, att mr ' Kneebe uppvaktar som hår uppifrån Irak brun som en tim" van med osa. Åfvan vården för- ser lidande -ut, mager, blek, han år man mig? Ni misstager er! Jag Sr mig pi ett'nargBenget satt. Löjligbe- pepparkaka. De flesta stenarne var klarar si g varå utan skuld; vi *kulle trvig, men npptynea ingifter förtro- kärande, jag! ter! Amerikaaarne are blott friare an fullklot rads med namn; vi inristade lemnat våra pengar och värdesaker i erde.till hans heder. Domaren: Tyst! Hvad heter ni? vi. Men Carl gnabbas med mig på afven våra, och deaautom skref jag bana förvar. Jag ar djupt olycklig. jemte uppassning 'askas. Svar till Hua år saklagad för stöld och er- Bagaren: Men, det vet ju ers nåd! sista tiden al ofta han kan. — I ef- .p& ett hemligt stållie "William". Den, En sådan jul bar jag ennu aldrig upp. tidningskontoret. Grannlanden. En ju Yd pyraderna. En ny Beb=o• Unghästar Bil obloridl rum kinfler sig skyldig. Jag lir Peekon, den hederiige Peekon, Kilranden år en bagare Peekon, som bagarn i Bedford egnare. Man har eter en litbn bod tid on grand till stulit ptt bröd från mig. Biin vän lAredförd square. Han enhår: Harrie ... I lerdags rid halt 5-tiden skulle jag Domaren: Tyst! Ni lå=nade er bod tända i min ' bod, då min van Harris i lerdags kl. 4? kom in och bjrd mig på en brandy å Bagaren: Ja, min vårs Ilarris gick krogen näst intill. Som ingen fanns fkrbi, han_ bjt.d mig på en brandy i boden, s98gnado jag mig blott på hot ... ett par minuter. Då jag kom ut Igen Domaren: Erkånner ni er skyldig, fria ,krogen, såg jag den anklagade eller påstår ni er oskyldig? famna min bod med ett bröd under ...Vid denna fråga blir bagaren allde- armen- Vi sans efter honom och öl- les förvirrad. Skyldig — han? Tcritmnade . honom at en polisman, Domaren: Det lir afgjordt, att ni i som tir hår iirti grande. lördags den 24 November kl. 4 e. m. Vattnen }furia bekräftar dessa 11mnade er bod. En lag från drgtt- upplam, polismaneen betvitlar dem ning annan tid förbjuder er det. ej; men tii%ger, Fan ingenting sett, Drottning Anna tbrbj&d budegarne att oeh han liter lamadop veta, att han famna sina lokaler, emedan dettakun- ez1Mt på dennes Gasvar kunnat arre- de betraktas som en frestelse, en loc- s1tra Bornouj. .J kelse till etnld. Denna fbrseelse straf- Kiranden ytter sitt missnöje med fas med böter och fhngelse. 141i#r~cli och dennes bets nkliga hagaren: Sten eders _ .. . UPPLtande: han hade 'gjort svårigho- Domaren: Tig. Ni har ej blygt. we, han hade till och med sagt, att att låta hlkta och Inre i fängelse, att tetim borde få gå, efter som han utxåtta för en fållande dom en olyck- godvilligt lemnade Igen brödet. - lig, hoare åsy n röjer hans nöd. Han - Gå och sätt er, blef domarens erbjöd att åte rställa brödet — han Ivar. Poliamknnen, sade han, hade som Inte Slit på tre dagar — och fr,rfarit rått, då han f&retog arresterin- ni envisadoal Polismannen sökte bringa gen pk korandens ansvar. eder till medlidande, men ni hade ej 81 började förhöret med fången. medlidande. Då han förklarade eder -- Ni har ]stulit, säger domaren till ansvarig för den häktning, som ni yå- det anklagade det år uppenbart, ni yrk&do, tog ni ansvaret på er. Och t'rkganer det . N jalf; dock vet ni myc- detta för ett brtfd, som blifvit till eder ket vlu att lagen straffar stöld med återlåmnadU Hvent skulle då tia med- 'ter och fangelde. Hvarför har ni lidande med er? Ni har litmnat er gjort det? bdd. Jag dömer er till 2 dagars lfn- William Borpoaa reser sig, rak, gelse och 80 abill. böter. I ensa med den trasig mG a i sina orbr- gång ar mitt samvete och min do- liga hftnder, - bufradet sänkt, rösten marplikt eng. (Skratt och bifallsytt- dof. Blott e0 sutllrik i kådeipelare, ringar.) Nota mål I • , iskalle kunna åtetgity s livad han . - På en vecka Intet arbete. Ut- kr ur min bostad, nödgata $gga ute. — 28 --. — 25 — Hon skrattade ännu.. Jag måste se .ung It.t för Då rede jag mig upp, så g henne i ögonen och sade: 'Min utoder!= snida år." Innan jag hunnit svara, rlttade hon sig plötsligt och stirrade oafvltndt på något, som jag ännu Icke sett. Jag följde hennes blick. a1ellan trtlden nalkades en stor, något lutad man med vårdslös, nitstau sluskig klAd.sel, med långt hår under en bredskyggig panama- hatt. lian såg sig spanande om, hans ögon voro till filliftensammanknipna .och tycktesgamma! vana beständigt söka något. På atstånd s1 g han ut som en landstrykare, men då han kom ntlrmare, märkte jag , något visst fbrnåmt hos honom. Han erinrade mig påfallande om Rembrandts Christus i E:nlaus, som hänger i Louvren. Han egde något i sitttet, som gjor- de intryck, något tilldragande och frånstötande - nAgot af en konung l landsflykt, af en vtutsiniilg och af en gud. ' Då han gick fbrbI oss, stirrade han pA oss med samma forskande, objektivt% tippiiilLrktutiuImt, sota han förut egnut stenarne och blommorna på sin vflg, tog al hatten och skred vidare. Min moder darrado sorg ett träd l stormen. Hennes ansigte hade blif'vit gam- inalt och grått, hennes ögon brände. °Det tsr sent — jag måste hem," stanitnade ston hastigt med döende atiltnma, räckte slig, i stallet Rar att som annars kyssa mig, en iskall band oclt ilade bort. e 24 Augusti. •1 dag sökte jag efter min stoder ett tsr timmur r1 skogen, men fann Menar eej; öodsui gick jag Ringt af och an utanfbr hennes Must r. — Jag hörd` ett lbrf t•llgt planokllukande, en mansröst sjöng ett par En vecka har förflutit selstil t Art ftlnjtn samman- tråffande. Sedan dess har jag ofta varit tillsammans med min inoder, men dan (jufhet, som låg i. vårt fört sta möte, har jag Inte mer erfarit. Innatt .bon skildes trått mig den astonen, bad hon mig hve. je morgon vgnta på henne i skogen vid någon öfveretiskommen mötesplats, en bänk eller en kulla. Och första mor- gonen kom hon dit inne.. jag -- tbUeutde ting också — men så småttingont blef hott opunktlig och till sist ... — Det var eu• vacker tuorgan fbrsta gången vi rllkadt, i skogen. 1)o ruda solstnihinte geuom,4kuro löfvet-ke4 d¢ggen låg pit gråtset, och ur jorden steg en fuktig rök. Min nioder iu• blek och tycktes liksgm stum af fbi-iiigeuht`t; hott 1h.gade mig blott, hur . jag sotvit, gjorde ett iuunilrkixing otit vildtet och gick sedan tyst bredvid mig. Hon baren stor indisk sjal Ofver at-men, och dA jag ville ltjillpa heute med de>J, sade hon: "Den liar jag tagit ased för din ,ikull.' Efter en stund frågade bon: `År du 1rtftt?" ''Nej, uren du, tuattlnla?' ' Inte heller jag," -- men etter ett par steg tR1- gado hon åter: Är du trött? Du ar blek, du *kalt hylla dig' Hon blickade mig ömt i ögonbo och lade handen på min ann. Synbarligen önskade hon, att jag skal{, vara trött, för att hon skulle At smeka ocli klema med mig. Jag gal efter. Hon bredde ut sjalen, utan att det minsta bry sig om, hur dyrbar den var, på don gtga mos- san, 18t mig sitta Red, tramtog ur sin arbetskorg ett liten med vin tyld flaska och en allt\-erbågart,. t~ 1-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.