SYDHALLAND Måiidogen dop 4 Februari 1895. • rrr~r r Stortinget sammanträdde i tör- omarbetade ritning till koritirede och p ioner haft tioner, i all synnerhet fackföreni tga rne. gen i dega fall. Och negrerna ylalfva 20,000 man i Jingon. meddelat, att kineserna besatt L y sa Men de amerikahake arbetsledare ha voro tihI' n början mycket klena~ dm dags under tills vidare p rosldium andra inre anordningar i LQlolms Kin-dao samt framrycka 1 sydlig rikt- beslutit att betala i *Dom med amma Lila f'ttk vekonsten. Men efter 1884 af Slvort Nielsen, och flillmaktsko- kyrka, hvilken ritning uppgjorts af har lyncbningsstatbtiken fur negrerna mlth valdes. Denna& utlåtande om arkitekten Adrian Petersson 1;Göte- ning. General Hltanganga arn16 synes mynt, då de snart . , . , ka England. Södern blifvit en smula t .krare. Mimakternas granskning kan föret borg och af fbrwamliagarne godMåts LPreuldeinten Faures hug- den, 80 Jan. hafva varit på våg mot I Chicago har John Burna ej en i Hår aro 'lo .ruskiga siffrorna, orinrande vantas om några dagar, och då ytt- på kyrkostämma den 15 J'ili • hrli- Jingou, i det han denna dag varit enda van med anledning af sitt be- skep kanta y ttrande, att •Ghinago ar hel- om kurdernas anfall på rofvarepecket randet katt törutsfittaa vålla debatt, det kr. sedd i närheten af Halterheng. $odaa ordföranden fomdrlgit ,alver- Det budskap, hvatmed Frankrikes vetet i fickformat" Dt lustigaste i det f8regifvet kristna, Armenfen: kommer stortingets konstituerande nye president i måndags debuterade af alltsammans år emellertid, att då år 1885 lynehados 71 negrer, 1886 73, och högtidliga öppnande ej att ega intendentaembeteta skrifvetse efven- som arkitektens i ofverintendentiemb,.. inf raetoaten och deputeradekammarna, Burna anlände till England och blof 1887 75,, 1888 (17, 1889 98, 1890 87, rvt t i de varmaste dagarne. lydde i Gin helhet sålunda: amrnanträdet i lördags var an- tet embetameniorial uppstod ett Lort Ryska marinen. Enligt ofttciel kun- tillfrågad af en engelsk tidningsrepor- 1891 120, 1892 155, 1893 152, 'Herrar senatorer och deputerades gorelso skall den ryska eskadern i ter, om han fortfarande vidholle denna 1894 125. märkningsvltrdt genom ett af f. d. meningsutbyte, af hvilket framgjck, att Natianalfbraamlingen har, då den Stilla halvet under kbmrnando af kon- risigt rörande Chicago, han helt sonika En i aatming snygg stiatistlk! Att statsrådet Qvnm framlagdt förslag deltagarns 1 stimmaA alTmint,gjf,. o upphöjde mig till republikens främsta teramiral Alek döma af: da sista årens händelser, i ont en förändring af stortingets reg- Mr•etr$de It den ursprungliga ritvin. i år komma att svarade: imbete, till detta höga v5rf valt en bestå af 21 fartyg af diverse slag — Nej, det gör jag visat inte! Chicago måsta. snart också en stall- lemente i nfseende på bestämman- gen, såsom både 1 dekorativt af*ende af landets SnspråkaJÖeaste Ljuvare. med 4,088 matroser. Medelhafseska- Helvetet ur ett fickformat af Chi- etik uppr#ttas öfver huru många sven- det om behandlingen at budgeten, och mtid bårsyn till bsi~trr- Jag aknile ge ett ofhllstZndigt ut- dorn under konteramiral Makarov skall cago. I motiven anför förslagsställaren, bållandbtta betydligt Ofverlagse den skar, som årligen bli mördade af Ir- tryck åt den djupa arktinala, hvaraf komma att bestå at ett pansarskepp, att såväl den finansiella som den af ofvetintendenteembetet omarbetade. ländare dltretades. • jag It geoomtrsngd, om jag ej han- två kryssare och en kanonbåt med politiska *ställningen kan undergå Stamman beslöt också enhälligt att Amerikansk egeskäi-lek. t'brde a11 åran fbr detta val till den inalles 1,884 matroser. Dessutom rörlindringar under loppet af db~ uttala sig för den äldre ritningen och En landeplåpa. Mången har frågat mig, hur det att genom ett svaromål, hvilketpå hr arbetaamma demokrati jag tillhör. r komma sex örlogsskepp att företaga Mr It. L. Fulton, som i åratal va- månader, song förflyta mellan stor- 0. Ietvtnmerins förslag det uppdrog kommer sig, att alla'amerikaner alro Det ar henne demonstrationen af expeditioner med sårskilda syften. tingets första och sista budgetabe- rit agent - för Central Pacilic Land De- så egenkära, då det gäller deras land åt ordföranden att uppsatta, hos k. den 17 Januari giller, det tir åt det partement i Amerika, har nyligen pn- slut, oh budgetens skilda delar obein&rkta arbete, hon ständigt för Amnesti 1 Frankrike. Franska sena- och institutioner. Orsaken härtill gr blicerat de mest ölverraskando upp- kunna således komma till stånd rfverfnteodentsembetet begära bibe- inget annan an den, att politiska de- det franska fosterlandets storhet full- ten har med 21(1 Mster mot 7 antagit under inbördes tnyc•ket olika förut- hållandet af nttmds rit ii . magoger och festtalare å amertltanska gifter rörande de vilda hk.4tarne i sltttningar. Detaljbehandlingen bör Till justeringsmin itsågos (r stads- f111jer, som nationens representanter amnc stifbrsleget. staten \evad&. Mr I''ulton skattar högtidsdagar samt i många fall tid- beslutit att agns en högtidlig hyll- med försainHagen hrr O. Frammerin och F. deras antal till 200,000 och påstöt, dltrftlr ej vara den slutlig a, ningsptessen beständigt skryta 'om det Kiökkemelater samt .för 'landsfO Canroberts begrafning. Franska de- att de föröka sig så snabbt, att de mindre sb för ett visst tillfålle be- lingon brr Joh:s Nitsand i Mhl.•r ,,.•!. ag har mitt hela vidden af de puteradekamniaren har den 31 Jan. basta i Förenta staternas institutioner stilmmes, utan -bör blott anvitndas snart bli ,en vtlrklig landsplåga. och örfattning men nastan aldrig ha N. P. Johansson. 'plikter, nationalfilremlingen ålagt mig, efter en häftig debatt mod 288 roster Det ar ej så' långe sedan staten såsom material för adattande af ut- då den åt mig förtrott konstitutionens emot 152 beviljat anslaget till Can- mod att påpeka det briatfalliga i dem. Nevadas • legislatur antog en lag, en- iåtandet i det slutliga finattabetän- Sant år, att Europa bar mycket att vård; jag skallej svika dem. Ni kun- roberts begrafning. Ribot hade gjort ✓Biis i G'öljaryd, den r ligt hvilken en hear eker rkttighet att knudet, omfattatde hela statabud- na, mina herrar, räkna på all min törsiag ets antagande till en kabinetts- laga af Amerika, men för att nu sär- nedskjuta de hastar, som lefva i vildt geten Mr kommande Aret, skal.-, snart atgdt öfver hela landet 4eka::te skildt tala om den stora ngrdameri- bAngihenhet, all min vaksamhet, når ofgi/ts - 0(11 twllvw9dld. Under den kanske republiken, kan ingen månni- tillstånd.. \'ybyggarne ha.gjort sitt slutliga behandlingen bör stortinget laadnn~lahnmoristen och rieångarec, det gWer iakttagandet al de konati- ingenjören Karl Prter Res, gifver en basta att begagna sig af denna till- ska jtlfva, att densamma har brister, tatioodla lagagns, den parlamentariska Ångaren "Elbas' förolyckande. Från lStelse. De vilda hastarne af beta nllm- kunna görarttndringar 1 de redan soire 9 stadshotellet hostfries tisdn- regimens regelbundna och lojala gång. Lowestott telegraferas den 31 Jan-: som änderna i norra Europa för Ian- ligen gräset, så att intet finnes kvar fattade busven, så vida förändra- gen degyl 12 dennes med bnrja kl. 8 Genom det lhlhtandiga lugn, den I-1 :►f de räddade vid namn (Gren- gesedan vinit ifrån. de finan,:ielln eller polili4a Mrhål- Jag vill dl först nånina det ameri- för boskapen, och ofta händer det, att lartden eller andra olnstindigheter e. in. olbzlnderliga förtröstan, som utmärkt ham berattar, att d' han kommit på JfrKoagn besitter på smålams=- de tårna hkstarne åtfölja de vilda. dem& presidentmyndighetens ofver- dlidt, kaptenen förde befhlet. Isans kanska skolrnsendet, som alltid pri- Sedan blir det omöjligt att kanna lera göra detta al nöden. och veitgotadialekt Bland numren EytsSning, har Frankrike An en gång första betalluv¢ var att svinga ut sats såsom någonting utomordentligt, dem tillbaka. På grund hårat döda 1'å detta sått tår man tull öfver- på hans program finna vi flera lustiga etsat, hur fullkomligt det under repu- båtarne men ej låta • dem gå i sjön. och göra den anmärkningen, att det- £ !name si - många hästar de kunna sikt öfver den slutliga budgetaupp- bygdemåbberttteleer såsom • Om tockna blIkansis lagaga Ylrn koöver sig sjalf Därpå kommenderades alla man på samma år alltför mycket beroende p1 komma åt, och många ej dessa djur görelsen samtidigt som därigenom manecker, som de kallar för talmi- beheraka sina öden. däck och txmtlttningen på sina poster. lokala förhållanden och inflytanden, -1 are ena riktiga praktexemplar. Kat- lägges ett medel i stortingets hand netrar och btirinetrsi•, och 4sor, t Ni baiva bevisat, mine herrar, att TLBta befallning lydde, att kvinna att; medan do allmänna skolorna i tet användes sedan till svinfuria, och att i Ofverensst11► nrnelse med för- ex. "Ep- ynkelig och ganska p~jsw vårt institutioners • ostörda funktione- och barn först skulle räddas i styr nordst*ternas stader ara goda — i på detta sålt blir livarje hast endast fattningens tanke hifda folkets sjftlf- vitin om en båtnian, som elel gasta. bestAtnningsrittt. Genom det nuva- tagen om juldagsmorgon". sJ f re- ring under alla ferhållanden !r nog bordsbåtarna, och denna order upp- många fall fullkomliga — äro lands- vård två dtillars. för att trygga de offentliga ärendenas repades af förste styrmannen. Kap- bygdens skolor mycket dåliga, jemfurda Några dyrbara fullblodsliingatar, som rande tillvägagångssättet berOfvar dragan4et af denna senare ackdmpag. med dem' af samma klass i Sverige, jftmna gång; den republikanska ord- tenen befann tig då på kommando- kommit . lösa från stallame h vissa sig, Gager Riridagsatöllaren, stortin- nerar borättaren tig sjalf på deghar. bryggan. Då befallning gata att satta Norge, Danmark och norra Tyskland. strirre egendomar, och -blandat sig get sitt bltstu maktmedel. Knytes monika; ett instrument sam af ' la, R. ningen kan då ej löpa någon fara Något mera orättvist an det ame- Nltr som hilst eger nationen makt båtarna i sjön, rådde ingen förvirring rikanska beskattningssystemet torde med de vilda håstarne, ha betydligt nämligen inkomst- och utgiftssta- trakteras med den OfTe riågse nhet, som te rutt lantman till ett oupplösligt att genom sina representanter ge ut- eller panik, och bvarje order utfördes näppeligen finnas. -Jag, har • $jalf ar- förbättrat dessas rsu. I vårgeten af helt, kan ingen regering underlåta ktinnetel±knar en gammal bondtirtuai. tryck åt sin vilja, och desae *ro alltid med största lugn och snabbhet. Sjön, Opec allt dir hr Koan upptrtdt Iron Point finnas t. ca. ungbestar så betat i uppbr.rdsverket i Chicago och vissa att 1 regeringen finna en trogen var m y cket hög och stormen ost-syd- varit vittne till, huns ytterst lågt mil- fina, att ett staten aldrig skulle kunna titt uppfylla (le till bevillningen fo- gut, bar han mötte af fulltalig pu- gade vilkorvn, i det intur 'ej kan aj medarbetare, som gemensamt med dem ost. De tåg, i hvilka båtarna hängde, lion:trer och t månlhnillionArer uppskat- uppdraga' bättre. Men alla äro de reg(-rn utan budget. utan pungar, lik och mottagits med sthrsta bifall. bemödar sig att på laglig vig friro voro frusna oh måste albuggas. tas både för lös och fast egendom, vilda, snabba som vindon och skygga statt stitt-sitlkotnster. En sådan bud- Det 8r svårt, atlger.en tidning, att af- "Elbe" gick till botten två minuter fram för landet nyttiga reformer. göra hvad som hoa den förträfflige medan daremot medelklasen och ar- för sin 'egen skugga. och att tawja Frankrike förblandar icke en ofrukt- efter det Grenbarn hade lemnat den betsklassen, som besutit egendom, all- någon' af = dem har Innu icke lyckats. get lir ett makt, sorti ej kan tror« landsmålaren framkallar hans, f utam genom revolution. ' bar agitation med ett oaflåtligt fram- samma. Att så få passagerare rAddats tid taxerats för fulla beloppet. elen Trots utrotningskriget, iiynos de vilda antingen det måsterliga föredr4et, den Fair att uppnå en MAdtut budgets- präktiga maakeringen eller de illuso- stegsarbete. Starkt i sin redlighet, i förhållande till antalet besättnings- så långe tjenstelnånnen i Amerika taga hastarnes:antal snarare till- ån attaga. i~c•handling föreslås, att ordfbrnn- stolt öfter sitt samlade välstånd, med karlar, egde sin förklaring däri, att, mutor, finna de rike, som oftast äro riskt lutdtliga laterva. Han tir och dermt i de stor•tingskomitler, som förblir' en rolighetsmakare, men han öppet sinne för hear idel tanke, ar sedan order gifvits att radda kvinnor tuan principer eller sauu ete, med sia, Sport. behandla budgetssaken, skola bilda och barn, fartyget klängde hitnit till landet ej slaf af någon förutfattad fördel förenligt att ge brr taxerings- l' Ur någon tid sedan anländo till (111 Ktlt »kilel iiurtnnkotnitc , Gom på år 6fven en framstallare af Akta svenskt teori, men agnar på samma gång sitt styrbord, hvatigonom styrbordsbåtarna män en dusör! ; harenta staterna c [ norsk norrman grundvalen af de fbt•egileude beslu- bondelit. St4raj,g värdet i hans preste- 7 intresse åt alla da. stora problem, som blefvo oanvändbara. Att Amerika Sr det förlofvade lan- från Norge, barantk' det svenska nam- ten utarbeta förslog till det slutliga tioner ligger i.ceras kulturhistoriska in- Den båt, i hvilken do räddade be- ofber hela vflriden elda andarna. tresse. ; Hans historier icke endast roa det for allt, livad ringar, monopol och Att söka lösningarna af dessa pro- funno sig, var an babordsbåt och den "trusts" heter, och att den mest httn- net Peter ()atlund. lian kallade sig flnanabeslutet. Budgeten förutslitjs utan ge en bild af svensk allmoge, blem, sådana do betingas at vår natio. sista, som lemnade fartyget. Tredje synsl6sa spekulation i landets produk- lfitropas !"champion skator" och ut- då beslutad l fornt af lag. och det år YIl citirlör, * som gran motta- w~ttu de flera skridskoåkare till lAflan, På grund af den oupplösliga för- ges moll sådan förtjusning öfeer allt, nalanda, tradition och sedvänja, det styrmannen ocll rakenskapsfnraron to- ter eger ruin i h'brenta staternas sWtre t>ésegrandg dem alla. Till Gist kom bindelsen ömellan inkomst- och ut- lir det arbete, ni filmat hafva att go på kaptenens befalkiing plats i bandolastltder, därom belibfver jag den norske norrmannen med det sven- git'tsatuterun tror förslai,•sntlLllaren, dar han uppträder. denna båt. Då vattnet slog öfeer drick, fn1lfbl ja. Vi förespå honom fullt hus liven knappt orda. ska namnet upp till den af så många att Inan ej behöf\ er frukta någon ' Alla redligs viljor skola samlas i skyndade alla dit. Man talar ofta i Amerika om de tusen svenskar och norrmin bebodda sanktionsvttgrnn. För ett blott par- hal- i Iabolm. Do från olyckan räddade oflicerar- en och samma tanke på försoning, europeiske kungarnes makt. Men staden Minnespolis i Minnesota. Hår tielt godkännande af en bevillning samhällsfrid och social rft1sa, för ne från "Elbo" hafva sedermera af- denna ar jämförelsevis liten mot den, NNörörealro Skd,.e. socker%a- blef norrtjtannegs skryt rent at out- tia,.. anser hön, den senaste riks- att genom allmän endräkt h repu- lagt sjöförklaring, enligt hvilken olycks- som guvernören i de flesta af unio- briksaktieboing. Uppå ans~kan hardligt, Något, som förargade vår ritttadomcen satt stängsel. blikanakt brödraakap bereda det ma- htndelsen inträffade kl. 5,4o i onsdags nens stater år i besittning af. Det landsman John S. Johnson, Amerikas Förslaget torde hntva sina kon- af hrr Axel Brunoström, Otto Anders- terieAa och moraliska vålbeflnnandets morse, då "Elbe" i sydvestlig .kurs ligger i denne - ende mans makt att fbrnamstebicyklist men tillika en syn- ,. titutionelfa betänkligheter. De son, W. Schwartz, Birger Welinder, seglade mot Fyret; hastigheten var 15 vidare utveckling. med ett enda penndrag skapa.och icke nerligen l ga skttidskoftkare. pr4ktiska svtrighetenta och olft- Max Langenheim, H. Henriksson. N Bittvist stolt Oft-er en arme och en knop. 45 mil från Tersebelling såg skapa städer eller köpingar. blott däri- .Iollnsoll titwanade l )stluud till t1f- genheterna af en std:ut i tnånndtal P. Nilsson och Fredrik Rappe har k. lotta, starka nog för att berättiga ett man plötsligt ett obekant fartyg på genom att han bestämmer, övar en w:t faststalt bolagsoednincc för .Y°"-- lau, o4•1t y en. amnw egdo rum sc,udagen högt uttalande om sin fredskärlek, i "Elben" babordsbog. Fartygets kurs jernvåg skall dra's fram, upprattar dess den la Januari i \onnanna fikating obc-stiltud och ol,etitiinthiu budget restra • Sk<lrres sockerfabriknaktidb,.7w. äro i ögonen fthlande. besittning af de sympatier, vid unika tycktes vara VN\'. Enligt sjöfartsreg- tidtabell, etc. fter anläggning af en fabrik vit Rink i '!f inneapolis. Måne tusen det håller troget fast, bereder sig lerna skulle fartyget styrs till venster Om den amerikanska rattvisan lu- personer åsågo tåfingen; norrmannen torp,, Ormastorp, 13juf eller annan Frankrike att med en ny ansträngning och sålunda passera "Elben" akter, ner det sig knappast att trula. Jag be- och svenskarne ingingo vilda vad, livar lämplig plats inotu nordrestra Skåne t framåWtridandets tj`nst Inbjuda na- men det synes som om båda fartygen h~fver endast påpeka, huru den ene och en "ridlands på" sin favorit h'Nj- kommer det nya lolaget att dirata- tikdne -h aiirr-tis jernraga behållit sin kurs. "Elbo' trifades bak. tlonelrna till en af de arbetets stora svensken efter den andre nedskjutes den blef •len, ätt svenskare i Minnea- des idka tillverkning af hvitbet~ker feafar, som värdigt satta kronan på om maskinrummet. Det pkånda far- al irlandarehusar, rom aldrig bli grip- polis nu • itv åtskilliga tusental clol- ira/pkinkomestr umder sistl. I)e- och away diru*d sammanhängande cemis•i n1JntMl utt:joskie kr. 86,359: tyget trängde in i 2:a klassens sol. ett slutande århundrade. na. oaktadt; eller rattare dt. en eda . lars rika►et tv Johnson vann en ly- verksa4het. Bolagets aktiekapital skall Inom literatur, konst och veten- hytter. Den genom stLten förorsakade do Gro v ttlkitnda af den oftast af ir- sande seger._ lian inkom till måltt si eller pr dag och bankilometer kr. vara minst 400,000 och högst 1,.N0O,000 23: 21 mot ralc. kr. 78,911: 69 och akap, i industri, handel och åkerbruk, skakningen var mycket ringa. landare sammansatta poliskåren, medan sa, fut före hatlund. kr. och' dess atyreiM kommer att bs 21: •:1 samma månad nåetlidet år. öiver allt där landets fruktbara vårk- Xrs41 LiwdUW*. däremot polisen nästan alltid lyckas sitt tåts i Engelholm. samhet utvecklar sig, bland allmänna finna mördaren i händelse en irlåndare Keaer eesmil. Vid kommunal- gåstrattens djups led skval som i den bliKskjuten.. Anmärkas måste dac.k, st,Unma i Råstad i onsdags valds RCheri 4411 gett Aedre des politiska världen, måste samma nit att det ikr httfvudsakligen i Chica,:o, injöina en A. Nilson, fabrikören .. narri :,,,j, re. "l stallet fik blom- &iijLI.a alla, som franska namnets arra som dansa mord å svedskar inträffa. M. (.Tall, kaptenen tt l.anmganit och mor" har till kyrkoherde Sts%fs i. ligger om hjartat. -' Det mycket omtalade och berömda handl. K. Sjötork till ledamöter i årets Stockhalm aterblius öberiitnnats kr. Till denna endräkt, dess gemen- amerikanska jury-systemet har, skr- bevillningsberedning. Suppleanter 1,629, 'at'sedA fyr kålgörande anda- amma anstrångnizagar för franska re- skildt i brottsmål, likaså visat sig Den al .Januari. hlefro hands. A. It. Berg och fahri- mål. - publikens makt och glans, manar jag vara en fars och en skam lör landet! knron J. Dallmer. eder, mine herrar, viss att därvid tals Hypnotismen i brottets tjenst. Laholm den 4 Februari. Men intet lands institntioner tro 'ISII' forträttning af anlaggningen at i hel& vår demokratin namn". Del • Ån,. bil dyrt nog att i För några veckor hedan blef för titan fel. Amerikanen sill emellertid ilen teurs strandpromenaden för att Detta budskap opplllates af konsel j- fr sta gången i Förista staterna.% hi- icke medbifva, att sådana vidlåda in- hålla någon tidning, lager en torre- hufvudsaklii, rn åt bailt,•Astetna bereda presidenten Ribot i kammaren, dar storia (m polson vid namn An,lersoa stitutionerna i hans republik. klan Sr spondent till "Falu-Kuriren" och otn- en bekvxm lins till "fareplante- taiar, att en handlande i Norrbaute. det mottogs med mycken välvilja, men (3ray i Wichita, Kansas, dömd till naivt lycklig i sin tro, och skulle hatt Ett märkligt förslag. ringen' analogi 200 kr., som skulle som ej . anser sig ha råd att preanme- utan all entusiasm, från centern och döden för praktiserandet af hypnotism. 6fven inse, att lagarna och fbrfattniu- Stnrthska tninktt'ren itilenuuufe, tagas af hundakattemodlen och, om venstern. reta på någon tldn(ng, härom dagen Under rättegången mot (iray framgick garne inom den stora republiken kro Om det gapaln larmande upptrWe, det nämligen af vittnonai berättelser, i många afseenden underlägsna andra aåtioi11 pil annat stillie syltes, sin det behöfdea, af fntvknningafonden, sålde tio sic~ar mjöl efter gamla pn- dunlasson omedelbart efter konun- omtalar flels. P:n. som sedan följde, då den radikala att han hypnotiserat en annan- person lapdere, skulle det aldrig falla honom set, en4r' han var okunnig om tulif r' gens ankomst före stortingets sani- Goblet ingrep regeringen med en och genom hypnotism ei s makt på i1 att "saga det högt." mantrilde. Och därmed var rnlni- Brollmdkefolijelik /1-dn //A/M,. höjningen. pepprad interpellation, har redan förut detta offer förmått mediet att mörda sterkrisen börjad. stud. Under åtal vid Halmstads råd- Domare Lyncb. en hans ovan. Domstolen var alls be Ännu har, akrlfver Ii. T:s kor- huaratt har under slatt. får af t junst- 1wywii,1/rissdh i-g• 1, Icke belåten med, att hy p notismen så Att leynch-lagen år ; en skam för respondont från Kristiania, hans gnrancle stadsfiskalen struts samman- Geitunge korrespondent i Paris Mal Kriget 1 Oktanten, där indrogs i en riLttegiing, sade sig Amerika, därors äro alla bildade ynn- majestet; ej förhandlat med någon lagdt 073 11er. oner. höter hafva Nordau, tom q lU Mr lekare, förkls- Icke tro på hypnotistnon m. m., men kass i de norra staterna ense. Skul- af t'1t11%tenin ledande Inlin; tiken &dömts för tills. kr. 9,370: 50. Straff- rar på grund af Pari,utidelntivnayf ~: Reuter& office meddelar från Tschitu, att ja panMerna i förra veckan Inta- jurymännen voro af antas mening och den 18r densammas tillämpning 8r Icke stortingets tills vidare tltngcnhnde arbete från 2 mån. till 2 år 8 man. taatisktt skildringar, att Asin = domelo till döden den, som genom sin gite W i-hal-wel efter 2 dagars strid. hypnotlm förorsakat brottet, medan så m y cket att söka i sedernas råhet president hör kallats till konferens (voxolfömfalaknlag) bafva 4 och enkelt berg loko titt Gina hinder tbrbrinda soul fastelera i det amerikanska rätt- med kont 1p gen. Oln det försök, som fängelse från 1 till 4 månader l0 per - vid något kemiakt eiperiment, utan i Kineserna fl y dde till ett antal af 2,000 det viljelösa verktyget frikändes. skipningvgsendeta brister, som gör dot darined it des att Linna en utvitg, soner &dömts, häkrif\-es tUU "Sydttal- flere år lidit af on hudsjukdom (exccml, man till Ltu-kiv-dao, dar en mängd Den dömde har emellertid anhållit möjligt att als ngra sig undan all dom solv omöjliggör bildandet af en latd." som angripit båda händerna och r.n- t"tningsverk och verkstäder befinna om ny rättegång. och straff — Itu en tör den most skyl - vänsterregering, kommer att l y •c- derartttfrne och Gom nu förvirrats till sig 1 kinesernas besittning. Alla 1 dl e . kAa, därom torde det vara lbrha- den grad, att förhttaren måst asa Weil-hat-we1 bosatta europesr hafva helvetet. — John Buros och bett frågan har ofta f ramatälts: stadt att linnu yttra sig. Utsikter- lyckligen undkotnmit. hjälp på &t Louis-lataarettet John Barns, den bekante arbetare- Huru många negrer ha på senaste na Irro ej lotvandp. Mlaalyxlkas Från Iilrosltiaa telegraferas, att 6yrkoaidnemw hölls l går efter åren blitvit lynchade af sina hvita s. försöket, mr tiden utvisa, huruvida hngntossogildstjtnitena slut med La- pretmlermlalstern Ito den 1 mottagit ledaren och ledamoten af det engelska F'id wlloibuinl aj ism år# I parlamentet, bvilken nyligen besökte k. bröder t de södra staterna? Exakta förhållandena möjliggöra bildandet hpbna stads- och landdbrsamlingar, fenieroblisafioner len 1 d:s ut- de kinesinka fredsunderhaudlarne. Från Yokohama telegraferas, att en- Amerika, ilar gjort sig w y •nnorligen antalet anda sedan negrernas nominella nf en liögelmgetiitg, hvilket töart i hvilka hade att afgifl•a mitt yttrande follo följande stora' vinstor: ligt officiella telegram från general inipopular därsantwastades på grund af frigörelse ar ej kåndt, ty de ltvita sådant fall niåste föruylo sotö ett alver d"n från kungl. nf~eriuteadenta- 20,p9O kr.: ser. 1 . ,492 n;r a,7. Nota ttl r kinesans styeta anar sin kritik olver aamrlkanska lnstitu- v tja ej så ärrs& ro fram med sannin- försök. em0out genom domkapiget remitterade 5,00p kr,: ser. 22 ar 6. Utlandet \ bl E Amerikansk revy. Hallands 1
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.