1: SYDAALGAND Onsdagen den 13 Februari 1895. genan~ blaf appmlrk£am oab ade: Åtta dagar utan, att få ss boaoenl bli jemföriig med detta. Jag nppre- Som, set gro( tbrsesLe? Hvad Hur skalle jag kunna, lef ral Och be- pade med fasa: vill det sugs, major Tilly? gagnande sig af min oro, fick han mig -- Hem glublpa, Justiae? _ 14s majeotUt, svar.de denne helt att vanda in i de fuktiga Rångarns, — Ja„ madömoise le; det låg på $, patmlloa ertappade i natt en hvilka förraateu, i motsats till sitt då- hann tvittetall. lav Fråii allmälhetell. men då betodlingen till de af epc- nen låtit trycka brohet såsom ett vik- kerbruksbolagena ombad den 9 d:s tigt dokument för belysande af valen bestamda priserna ovtlkoriigon skulle i de ostliga provineecaa- (Albrott blifva förlustbringande för betodlarne, från högern). vill föreningen uttala den önskan, att Frib. v. Manteufel uppfordrade Ett ohyggligt djnrplågeri bland an- iapre, en 'eohwdsare och eljest en liga rykte, syntes van så torra som Mamma bleknade, men höll sig lugn. dfve: priserna endast må var drt 1 mindre mån nu d:r Schonlanck att förete ahktif- dta sådana, år att hundkreatur under dg soldat, 'dk han kom simmande möjligt. p (Forts.) denna kalla årstid hållas bundna, och nedsatta, och att,fabtikerna må för- ten, på det att tjufven måtte bhf a — Min Angble, dn glömmer mig ej öf,rer apres till kasernen. det oftast utan något annat skydd an binda sig att tör framtiden icke af. ertappad och straf ad. — Han iaktta haft det svalt -- au under denn åtta dagar? Rebel ansåg, att tidningens redak- Rågin brtdlappar lastepikade på anod vinka mera an en mot konsumtions- i Novsiaber, ståe konungen. Men — Glömma dig! Ack! uppåt en vigg vid ett hörn, dir vin- behotvot svarande, efter hvarjo 1abrika tion måste anses otnnnig om afaktdf- Jag skulle ha lyft mina binder för fet'mut 1 den som varat stryker fram. lan lag hittillsvarande aft&rkningaförmåga af- tena tillkomst; i annat fall skalle _• Han har enkant, att ban redan att taga himlen till vittne på, att nå. borde finnas som bese-a ide sådana fattad kvantitet kontrollvkgda betor, händelsen vara mycket att beklaga. ofta{dat tillryggalagt denna vag, got sådant aldrig vore tinkbart, om Hr Schönlanck förklarade ånyo, djurplågarn, som så behandla kreatur, gfvensom att betodlards'genom kon- ht ~ gyaket,latt kunnat ske obsak. han blott icke hade hållit dom s► fast att hvatannan natt by nattläger med trakt må varda tillfbrallkrade rått att att redaktionen icke haft kaonedom isdi, h ri ha ju in`sa vaktpost vid slutna i mina egna. Det år ej min K 1sep I Norge. leverera en betttllmd kvantitet viI ren- om stölden. Enligt Mor- sålunda behandlade djur. sea, inkatts Tilly. Da mörka nit- vana att utgjuta mig 1 eec,timentals genbladet skall man 1 veckan ötler- gj orda betor et fördelad mellan hvarje Jfatarr qt allt djwrpldpm. t~ bs Annat bana vagstycke, ooh bedyranden — min lifligbet förbjuder Skeppsbrott. dmeriltaaslica sko- ettakommg om griundmua för bildande fabriks betodlare, att alla må' få %id- ma w alltid varit tillstads. vid det, och denna gång ,lika litet som el. al en ny minktår? Antagligen kom- nerten "Qsra Fniends har tinder svår ktnnas en viu procefttn nedsåttaing .tldes, bar ingen markt boas jaet talade jag emot min natur. mer Sievm't Nielsen ännu en gång att i den kvantitet uppvigla betor de un- rutorm drifvit upp på tand vid HalUai. — Raoul, du hakar mig, inte sant? kallas till konferens _pk slottet. der senaste kampanjen, till samma ta- Hela besittningen, Dom rlknade le Mia brud vv bana aadam►1? Naval, jag vill da bsratt* dig om alla man, har drunknat. Till Stockholms Aftonblad` tele- brik levererat. Grannlanden. När och &rrau. • mina ful. Jag skall vara mera lu gn , graferade, i tbrgår: Det torkjudes spords k~age t' — gsa bar en klnesta p1 andra om dn vet om dem pi förband. Dn soft liked, att konungen kommer att krisen l Noryk. Konungen# aIlpdso, ock henne har ban gjort vi- skall lira kanna doa förr elby senare erbjuda Jenctern att bilda minieter Schopenhauer och onnpu4rtoen. sk:ifvelse till Slevert Nielsen hade å pk detta in ampla ovanliga satt, — biår darför på. Jag ar mycket antingen på rundvahen af de unlo- Den tyske filosofen Arthur Schopen- fö lj ande lydelse: Hyde •njurren. itts de nattliga egensinnig. Jag kommer e; att ge nella spakna enl lögning efter före- kom en dag att tala med Karl Till fungerande atortittgapresidenten dspfalasaraa i det iskalla vattnet bi vika tör dig. Det måste du ha klart gående underhandlingar med Sverige hauer Bahr• om frtlodaka pen mellan månni. Slevert Nielsen. Inta bekommit karl@* det allra rla- för dig. Och st ar jag lattantandlig eller i det stallet på den grundvalen, skin och apan, hvilken alegtikap han De förutsättningar llir bildande af som kratt. Jag stampar med foten, att afgtlrandet af detta spörsmål upp- trodde på endast i fråga cm onangu- ett nytt statsråd, som . jag utvecklat Oeb bred bar et gjort med kar- jag gråter, ja, jag rent af skriker skjutea. tangen och ett par andra arter. Han for Eder, återgifver jag' nu hirmed i lic, ban m*jod frågade biropen med Ibland. Lyckligtvis går allt detta snart Något senare telegraferas: På det berittade dittvid: skriftlig' form, på det att hvarje miss- öfeer. Dessutom år jag, som alla moderata ,partiets jpndsmnte i lurdags bitpart rynkande ögonbryn. "Jag hade 1 hela mitt lit Iangtat uppfattning skall undvikas. flina ord Yonungen u ekade sitt iaatrmmande kvinnor, kokett. Di blir ej svartsjuk, afton yttrade statsrådet Jacob Sver- etter att fat te en leftiando orma g utang, voro dunsa: Utin omscaidivt tillmötes- hoppa* jag? Och sk, hvad mar? Jag drup, att ban vore iörvivaad om, att och först 1850 i Frankfurt lack jag i duna friaga. kan ingen förening mellan .- Ers högbet, jag har q/wedats ho- kan ej mintias allt — litet nyckfull ingen moderat eller konservativ ville dem ta nnsken uppf~+ld. Då jag haut- gående ejelfstlndiga riken tryggas. Olikheter noa! svarade majoren med låtsadi någon gång, utan i:,te elak, inte hak- bilda någon minoritetsregering. Situa- nåde kassörskan mina 24 ktnuzer för i uppfattning skull mat} anka få lösta slug — jag vet ej mera. 8► mycket tionen vore allvarsammare in någon- entron, sade jag: allvar. genom ONeronskommelae. Stortingets p& detta svar följde ett skallande från moralisk synpunkt. Hvad den ain; nu skulle det visa sig, om majo- — Har har ni pengarna, neon det flertal får därför ej afvisa fbrbandlings- skratt, kvart efven konungen hjitrtligt fysiska 1Mtrilffar, h--ad kan jag brista riteten hade .min, hvilka icke allenast sagor jag er, att för 24 kreuzer y- utvagon, då det gäller spörsmål om fuskords, } i8igen vande sig harmset därvidlag? Det måne du också veta. kunde skapa svårigheter utan ålven sar ni mig ingen akta orangutang! fnrtndringar i det gomensamhetsfar- bod , oren ettet den betan undvek han Ab, en af mina fingernaglar ar ej all- lika dem. — Jo då, svarade hon, gå bara in, hållande, som bestått sedan 1814, om att vidare befatta sig med den glade deles lika med de andra. Si bar — Sting kommer att vidhålla sin af- så får ni sc! min alsigt att vilja konstitutionella men jag tycker ej, att det nr så fult. akedaaoasdltan. Och det var värkligen en akta! Jag rådgifvare bland "dess meningsvgnner Och lösgörande min hand, visade b die Ett telegram af i förgår från Kri- sig honom fodras — han åt med sked skall kunna väntas utförd. Det år En 0499 att under- a den tidstag mas hear och Intresserar sig för ar att pr tele- (ou6pr tok gn at, pr inf, p r nuikon eUrr saunt- li ge n meddela dess rs- daitloa allt, salt man förnimmer och kan vara af cntrwse för aU- manheien att veta, ook detta gen ast. Pk- ed satt blir tidnia gsae in- nehåll rikt och lehaa- de. Naturligtvis eraat- trar tidningen g a ~ r a. kostnaderna. Meddela- rea bör alltid up pg ifva sitt namn, men detta blir redaktionen. hen- lågbet. Oilonborrars uIro1Ai11Ie. jag honom en liten rosenrad nagel, stiania meddelar som en• mgnniska -- och då jag kom min uppriktiga önskan, att hvarje an- som genom en mycket oskyldig nattt- Kontinyen har genom Siet•trt .Nielsen, nArruare, ,, .i u.narle ban mig! Ser ni, ledning till tvistigheter mellan brrsira- rons lek blifvit något mindre rund in som i dag nurit rppksllad på slotel, orangutangen igenkänner i manslakan folken alhaganas. För, så vidta med de öfriga. Raoul skrattade och ville ?Meddelar !tucell*, erbjudit sin 8dlare anförvandt. Han ar den detta mil ror ögat, reformer af ofvan Sedan kongl. Maj:t i nådigt byel af kyssa dec, men jag drog undan min rrnPtern att bilds ministör på det pro- enda apa, som icke ser vidrigt, icke an gifna beskaffenhet mm vi<ntas blifva den 24 November 1898 anvisat 1,8,000 band. Uttkotteo. gram, att kossvlattakm förelögge$ sam gor grimaser och icke har någon föreslagna, måste jag fordra löfte om, kronor att af Hushåjlelngssihhskapet — Jag har ekni förlorat en vis- owssatt 4tardd efter f®dmde för- svans-" att underhandlingar rikena emellan, emot redovisningsskyldighet inas 'dll ktdamö$er i mmmausatta stats- domstand, och den dr borta för alltid, 6asdlisy eked Sterige aegdesde det ge- inledda i (ifverenastsninelse med riks- till bestridande at kostnaden andar nib baakoetakottet, som skall graniflta ty v rr, si, att jag kan aldrig bli rik- vlppALronde sttnsjrmå kousulstrdsendets akten, föregå hvarje afgorande om för åren 1893, 94, 96 och 98tbv uttb- hahaiktiges Lt$rder betrlffwde upp- tigt vis. De togo bort den, för att samt Omgående utrikeacllreleen. tmclra4 ordning i konaalatvåsendet och tande af ollonborrar isnu -åttael Ltt iAraadN af ribbyggnaderna pil Helge- utgå i den mån motsvarande belopp utrikesstyrelsen. aadekolmest, har bankoutskottat !nota den kom for tidigt Nu, min herre, ar det er tur. Bikta er nu, var så .Jag beggr skriftligt svar, så snart af enskilda kommuner, landiting eller Riksdagen. Senare Nyheter. stf alnots: Ni konfererat med Edra menin<s- hushållningssallakap för encltttålet till- åar Första kammarso: hrr C ederberg, god. Raoul satt tyst, synbarligen besv►- skjatas, får länets husM lningsäRskspe v8nner. Falk och 8tzl borg; Road ett kanonskott kostar, rad• Från Kristiania telegraferas i går: forvaltningsutskott uppmana de kom- och för Andra kammaren: hrr Themp- — Qi på blott och fatta mud f Du då-sta ha få af den stora allm&ubeten :,-ediaf/a bv/Nriser. Skånes I "I)agbladet" Ieses: Tanken på Kri- muner inom linet, som önska ei%121a taa4er, Sjöö och Holmgren. Urskilda utskottet nr 2 bar till ord- Iran vara alldeles lugn, jag skall ej någon bulug, hvarför följande uppgif- samvarkando landtmanua- oi'h betod- atiania slafs försvarslösa stallning har understrid af dessa medel att före den lareflreningara cenbalfurening hade 1 bragt en elel borgare I staden till att 1 April till utskottet Inkomma med fönnde valt l&ndsböfding Dickson och banna dig. Jag kannor ej till ditia ter ej torde sakna sitt intresse. ►r alldeles saker p6, Till ett skott för en ekopptkannn pk furgår ordinarie åraaammantr"de i försöka uppråtta en aldelning frivilliga, sina framstxllningar dirom, J Omta S till v. ordförande baradshöfding Eken- brister, men jag att du bar sådan,. För det första, år 1,000 tons åtgå 400 kg krut, varda Lund. Sedan de i atadgarne föresktif- gom skulle organiseras i likhet med uppgift 811 er de medel, gom de för 4 m& du carsynt, ty du begagnar monoole omkring 1,981 kr.,' projektilen vågar na valen förotagit9 och bfriga.mora engelske frivillige ("volunteers"). Upp- samma sak vilja anelL K. . Halmstad i Januari 1895. — gn - pineanez- sknVie- för öfrigt khtda 9o0- kg ich ådrar 1„g68 kr-, -hvu- enskilda frågor afgjorte, förelåg till rop till ullmast möte ?senare. oner . För'valtnhtq.UtIkOIMt. - dig mycket i,attre. Mamma stiger, att jointe silket till patronen betingar om- behandling frågan om, hvilka mått _ ]p, proposidoner aflimnades i lön- den dar glasbiten åstadkommer så fnr- kring kr. 77: 50, bvadan skottet i min och steg föreningen hade att Vidtaga Skavda! d 1ysh s rlksdagan- ägs: ned förslag till lag äng. kvad skriekliga grimaser — men det tyc- helbet kostat något öfver 3,600 kr. med anledning af sockerfalxiksbolagen.4 Sl•An Berlin telegraferas den 11 d:s: till fast egspdom kr att banfana; och ker Inte jag. Jag tycker bra om dig Htrtill' kowg~er ytterligare att med vid sammantråds den 9 dennes fatta- 1'itl debatten i ting i riksdagen om mad förslag till lag om ändrad lydelse sådan som du är. Men tag bart mo- en dylik rki ppakanon, bvilkou betin- de beslut att nedsätta betpriserna. budgeten för det nya riksdagshuset 4 `af 1 ; 1 +k. f, ung. lagfart it flog till noclen, så att jag kan se, bur anaigtet gar omkring 356,000 kr., inan i all- Efter en längre diskussion antogs meddelade frih. v. klantettt%1, att i ibriiltUts lördagen deti Id 1 dunan fast egendal den 18 Juni 1876. tar sig ut obevipnadt. ropnbet bj kan afoeaa mer an 90 skarpa enhälligt följande resolution: riksdagens toilettrum blifvit honom månadl. Il f. in. hos J. P. Beugo- Jag hade helt takta tagit fatt i snö- •kott,. fbrran den Sr obrukbar, hvadan Då det tryckta läge, livari den in- frånstulet ett bref, sots i går stod att son i Ilvindrarp, hvarvid försAlJes I Andrsi kammares vanktes i lör- ret till monocleu, då Raoul bejdade för slitning af kanonen böra för hvarje heumka sockermarknaden befinner sig, lisa i den i Leipzi1 ntkommanda tid- t;u it 7u st. gnlh-itigsbunkar af al dags motion af hr Behmer om bere- min hand. &kott beNkr ie ytterligare 8,955 kr. i ftimsta rummet torde vara tbran- ningen V'ogtlindiges Volksbiatta, liva- och björk. 11ti dande at psaN åt handelsflottans be- — Nej, min lilla Angdle, lit vara. 0 1 1 SogzantEion Friast på skottet blir då 7,657 kr., ledd af bfverproduktion af socker, an- dan han uppfordrade denna tidnings Utan den skalle jag ej lungro se dig. scen så kan ett enda dylikt skott vem ser sig föreningen bara samt•arka med redakter, riksdagsmannen d:r Sc hön- Jlyrhordrde+u tdia~ieg på rist tid, Jag år nirsyut, mycket n ► rsynt, det nog att till bufsbottnen sinka ett pan- sockerbruksaktiobolagen lir åstadkom- lanek, att förklara, huru härmed kunde byarom k. proposition afgifvite till ar sant och jag beböfver se dig, An- sarfartyg, vårtht 'min;,m milli•, uer. mande af sådan inskrånkning 1 betol- I ,hålla sig. anställes i Såghiusiund eöndagea dön fikadagen, har lagutskottet tillstyrkt. géle, ty du kr mina ögons glidfe. lir Schönlanck svarade, att en af- 17 dennes från kl. 6 till 1. Enad lingen, ått sockerprodtiktianen i framti- Motioner vlcktsa i lördags af hr Ock så, innan jag fick tid att tanka, den icke må komma att r.fverstiga skrift på anonym vag kommit redak- 50 öre. Muelkea. Ljungmas om andning i grundlagens hade han tagit fatt i mig, dragit mig tionen till handa. hvarefter redaktio- konsumtionabohofvet; lie stad.gaaden ungbuds riksdsynss praesk- intill sig och betlukt mits ögon och •wiysaakt samt om undrade beetim- mitt hkr med kyssar. — Raoul, hur elakt af dig, låt bli ' meter för tjänstemåns till- och af- 'sittning. det dir, så år du snål! — Elak! Ar du ej min fäutmö, min lilla slukade hustru? — Då jag blir din hustru, är det en helt annan sak. Låt mig Kb, jag vill ej stanna hår; det ar sk mörkt under dessa trad. 4►1 oab manskap. Dans Yia %storans glasöga. -56- (Ofversättning.) .Tag hade lyckats göra mig lös och Dam var lång, mörk och, i mina hålla samman mitt hkr, hvilket under dessa ljufva kyssar spridts 6t alla håll, ögon itmiaitone, hånförande. Härom kvällen spatserade vi för för- som om det försatts med elektricitet. tts gången i parkens slingrande g&ngar. .Tag flydde undan genom att springa Den raka a116so, lam sträckte sig ut- till allin. Det var ej längre fråga med byggnadens fanstor, hade hittills om att få Raoul att bikta uig. Våld- varit Boda ritteet till vårs förtroea- samt rodnaude, tinkte jag på helt an- dan. dra saker. Nattaag var kan borta. Hvilket Jag &åskuls högt denna a116 med de 1nmm1p skarns placerade på regel- sorgligt ögonblick, denna afresa, då baadna afstiad, har och dar en back, jag, stående pi tuppan, vandt bort som Inbjöd till förtroligt samspråk och mitt hafvud, ■ i att jag sj stig, di Joan- med gröna grismattor pk ömse sidor. Då nM samlade upp 4 tyglarna, biatarne man vandrade framåt, tyckte. de stora satte sig i rörelse, och victorian svängde föagterrotoraa, i glansen af den sjun- i vag; med ett ord för att ej se det, kasde solen, van vtldiga vidöppna gom förde honom bort ifrån mig. Pappa hade fåll honom till statio- alla vanligt loge åt vår ögon, so nen. hysa-för mamma och jag frukosta- — Promenera i allen med monsieur rade ensamma. Det var en dyster de Valente, Ang6ls, hade mån mor sagt stamning vid bordet- till mig i början af vår förlofning. Mamma ► t som vanligt, bvllkot jag (bagarn i parken Inc allt för fuktiga. ej kunde förstå- Hvad mig betniffar, l':n rysning af glitdjo genomtur henna. h'önster- Iuckorna knarrade linnu — jag satt och lyssnade och dades knappast. tan Hon ryckte sin stol nämnare hans. låtni mätte henne med en obeskrifljg blick, en nyfiken, lbraktlig, lbrv(mnad blick. "lika,`' A-ågade han efter en paus ''brom lir (lett unge man, med hvilken man sedan nt{gon tid bosstiln- digt ser er tWhopa.' ' Hon skiftar färg, jag nllrmar mig fönstret. Det blir oklart för mina ögon, ett stort rödt moln ligger sig mellan mig och min anoder, och det susar tåår nipa öron, all att jag blott med ansuMngning kan för- nimina orden: ''Ar ni svartsjuk, Suw•orin i' Fönsterluckorna knarra och knarra, och i mina öron susar det Itu odrllgIigare. Dock hör jag Suw•orin saga: "Jag hkr Inte svartsjuk, jag bara frågar, hvem han lir.' Hon öppnar munnen med ett hemskt leende: Lit osis hellre stanna har'. "Hvilken menar ni ... Kara eller den lille Alfons -- det 8r ... det år en dum pojke, som blif it fömLak ....` Susningen år ej nu i intima öron, den tår rundt om- kring mig- Det hr englarne, som slå med sina vingar, på det jag ej må höra min modurs ord, och Jag hör dem Inte, jag blott förnimmer Sun•orina röst, strålni; - och hMd: 'lika, det gr er son!" Och genom; den röda dimman ser jag, hur ntimi moder biter sig i 111ppen och vredgadt knyter nåfvc'n. "Och vet ni, att jag afttudas er,' fortfar hun, "hitlt- ten af det erbarmliga lit, tioni lttutu ur t ig beskitrdt, måna bjirtesangar — han skalle resa illakar er.... or, lika, och har fbi-oslitgit t-r att följa ined honom, hår, om Icke allt bodroger mig, till och Och jag promenerade i allin, ömt åt jag ytterst litern just lagom för att motsittande mig Raoul — hans för- hålla mig uppe och knappast det. namn var ålsorl ' — som, jag vet ej Hvarje munsbit tycktes fastna i balsen b'varför, tycktes hafva en bestämd för- pi mig. - Midt i frukosten öppnade busju ng . karlek för ds mörka gkngarne. -- Mamma, seger, att ds &ro fuk- frun, Justine, dörren. -- Madame, monsieur de Valente Denna kY 11 var emellertid mitt sinne har glömt sitt glasöga i sitt rum- Skall omstamdt, . h någonting gnagde på jag okloka det till honom? tiga. Hade himlen öppnats för att låta nästa dag för att skaffa reda pi nk- sol och måne falls ,ed på bordet, badd gra papper, som voro nödvändiga för lag ej Milvit mera uppskakad. Varl- dene ändalykt kommer kanske ej att vitt gllLermll. gåfvo jag gih•tta för en Kådmin sens sktf. Ot:h han tuyl bedt er p5'sIna kNltt dilront!`' "Han lår gulemu r ltvliste hon vildt. Dli slog grefvinnan upp f insterluckor•na, bojde dg ut i den grå skymningen och ropade med hes roll&- gelstfltnma: "Suworin!' "Suw•orin! ropade hon nunu en gång, denna gån g sakta och vekt. DIt vände han om och gick in. Fön- sterluckorua slöto sig åter, iucn blott dåligt, ty de knarrade och rörde si g bestAndigt. Jag såg dem bilda helt tydligt — honom, som likgiltigt strickte (sam handfin, — henne, som knap- pa.'* vidrörde denna hand med ftngerspetaame och sedan tog plats vid pianot, under det han sträckte vii; ut på en filtö1j- 1 hennes vitsen • var tillgot tvunget, okonatladt• Hon nöp . oroligt i sitt hår och i blommorna pq bröstet. Ditr sutta ett par utspruckna röda rosor, hvilks under- bart afstucko mot den svarta klhdningen. Han teg. Synbarligen vkntade han på, att bon skulle gift/a honom en förklaring öt- er det egeadom- liga satt, på hvilket hon kallat honom. Hennes företa ord voro: 'Finner ni inte, att jag ar bra blek för att bokna röda rosor?" `Har ni kallat på utig, tör att ffi denna viktiga fråga atgjord?- sade han och rynkade pannan. "Mon dleu!" hon ryckts på axlarna -- "jag har kallat på er, emedan . . . jag Inte trodde, at i• ni hade tillfälle att förfoga med er tid på bättre sätt." Roa lade handep på t2► ngententa och anslog ett pargål la, fateka ackord. -Flintas ni kanh~nda at tuadeniolaellet pntach?° "Jo, jag var på våta till henne,° aviu,a(io Suworin "uren det behöfde ju ej hindra mig från att till- bringa en stund box er, lika. Ni vet, att ou, jag på något Blitt kan stå er till tjusat, jag alltid lir hercdd ditrtill "Tillbringa en stund hos er . . . !' upprepar urin • Grrfsiae}asi oaiirissi 14 j f ..-. v--••- ► C• 0 r
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.