SYDHALLAND, Måndagen den 1 Juli 1895. tedameote öppnades, visade det sig, många för sia egen sak aof ande, och ttutga kulor ens han. Han hade knappt telvande broder, Joåitbabot~iatae~ "Bt> et" i lada. at~ han tastamenterat heta sh fbrmö- det b fbes Wlrickiga penningmedel hunnit sluta, lbrrtn brr Johnson och t Göteborg F. ht Colliander. Om sa "Hamlet"dåerstallnins i dem geahet, ofver en millian francs, till Äftec .utenpoaten" underkastar fbr att öfherledningen af arbetet ska Lundin dodo upp pi scenen. Djupt sörjer honom friren en vid- Alme vlstern i Amerika bartittar den sin lbdelsest&d Pau. At dess pengar lecsiaget ea skärp klitik, uppviesr "pla- Skobel. — kunna utveckla vederbörlig verksam. atrt;ekt krets' at Tfn, 1 hvilitaa skalle emellertid e fl!aace algs till berömde etagelake akldespelaren Toole: a ,me f Ukoatliga plan~Aahet och fram. ''l Johnson och afour het på etterblfns trakter. ~ aiat ~ bilden I ett ekjul, som allra nog var fall- wer dess urakter af demonstration. hasa •begrattitng. I tbritan på, att alla af vår aska I.unåln. Millionårens önskan blef upptyld, frdigt, hade vi inrittat vår teater. 1.-lgt beijilade rbetrittsvannsr skola Men de dir pinniagarna.bördee Inte och korn. NabordI * . Ett ovanligt hetsakt haa fördes till grafven som en tiggare "Ouldfeber' hette stycket, som vår kanna sig fbrpligtade att göra allt hvad at förstås, och nit nu hrr Johnson Frid -afyer den gaatles minne! 1L1fmordsdrama omtalas från Kolding, i otpalad kista och på en simpel bir. "manager" mr Hardy hade på repertoa- de :lbgmå i båda nyaanamda hlinseen- och Lundin indåå vore uppe på scenen, dir eggren at ett litet benman ett par Hans talrika ~er följde honom emel- ren, och det borde nog draga folk bir den, uppmana vi hirmed, i enlighet st ty ckte de att derna kunde k~nna nti hin staden vtd sin hemkomst fann lertid 1 mor fln hundra vagnar till det bland galdgrefvarns, ansåg haå. Men med Femte allmänna svenska mist- på de dar "svika' kulorna en smula. hölls 1 lordaga öhon i tass me- plötsligt komma tre karlar och taga rIttamöteta beslut, en livar af dem, 3Lg hustru och de båda barnen en 1b- sista hvtlorummet. todiatkyrka af literstören Bjalwa Och så lyfte de. direktören a6ldr, årig dotter och en 1s-irråg Son, hitn- Browtisg från Stockholm, skrifves till Och ryeaen gjorde stora ögon. som kunna och vilja under Augusti Bieks Umd. I byn Lökenberg 1 "Herre", saga de, "med 'Guldfeber' månad afstå en dagsinkomat till röat- Men anan mer vidgades denne a8 dhaland5.' • pnde döda i ett uthus. Modern hade narrar ni inte en katt hit, mycket min- ifört sig sin svarta klSdning och dot Tyskland hade en hona och hennes 1 ritt stor ilhörareskara hade sam- rittsarbetet, att tl någon al de 1 `konstallrse pupiller, då hrr Johnson tero sin konfirmstionsdrttkt. Om mo- k y cklingar kommit för nara ett par dre någon af osa. Den saken kanna vi dagarna utsända dagsinkomstlistorna och Lundin började jonglera med de lat sig, troligen till största del af ny- bettre till. Men ni kan spela något vid en vägg stående bistockar och året vet man ingenting. teckna sitt namn och det belopp, bver-' dir kulorna och handskas med dem fikenhet få tie den man, som vid hadelockat ner flere bin från flustret. annat. Har eka finnas en kurre, som till ifrågavarande inkomst uppgår. som bollar. Först stod han som för- arbotaredemonatrationen 1 Stockholm 1 Plötsligt stormade tusentals bin ej beter 8bakeiire sele. Ioakespeare eller För tre år nedan ntfbn'.o Sveriges stenad, men slutli ge n finn han för år filde det uppeeendevIckande ytt. blott på bönan utan på alla andra något i den vägen, och han ler ha röstrittslbsa och rösträttsvltnliga be- godt att retirera under dakildatues IMI- randet om "kulan utan order". Hr djur i närheten. Då några af de so- skrifvet ett .tyske som beter 'Hamlet, folkning sitt första storverk genom att lande skratt. "Katten äter nog upp dem.`t nare Branting ser emellertid inte ut som toge sin tillflykt till boningshuset, prins af Danuemal'. Det eka'ni ge. b.ver 200,000• man högt beggra sam- Det der gör nog Icke hr Skobel ni!gon uppviglare, tvärtom. Han lik. Det bar i Ir varit en ovanligt har. förföljdes de hitin af do rasattdo små En utaf on har sett pjeeen, dir spelar mank~llr.ndo oeSi val at den företa folk- om igen, tillägger Nordstjärnan. nar nästan en hederlig sjökapten, som låg vår och försommar. Aldrig har djerett, som på ett ögonblick kastade en prins och ett spöke, och för att fl riksdagen. Men denna stora opin'ons- Ti'l hr. Johnson, som It öfverliraro tryggt vandrar sin vig fram utan att pikat synt# mig a► grönt och saftigt, tig på de Innevarande mInbiakorna. se dem betalar folk gems ,in entrd!" yttring orkade ej tillräekligt. De id f Svenska atlotklubben l Brooklyn, bry sig om något, som ej rör honom. "Det går inte", alger direktören, aldrig r'oaorna såt praktfulla och s► Dessa flydde fö.-9!cråckta till ladngår- betyda allt jämt mera an de mdnga har klubben genom sin ordförande, hr Men då man ser hr Branting tala, sex skont doftande, aldrig luften a1 ljuft den, hvars dörrar och fönster val "någon prins ha vi inte." i vårt land, penningen mera in per- Eric Hagström, olverllinnat en 'guld- hane li.iiiga gester och det af medve• stiiagdes. Först efter en ha'.i timme "Det gör ingenting, _ ge då spöket amekaade. - medalj salusöm ett uttryck af tacksam- tandet om sin ötvertygelaes rgtt burna ensamt. Det duger ocka0." FågLrnea sång och insektemu sar• l-;ride sig de såsom rasande omkring. Det gäller nu för de rastrlttslfsa het för det intresse hr Johnson visat föredraget marker man, att det är laa- "Barn", Änger därpå mr Hardy till rands vittna ock om att otaliga vars. jagande och på hvarje letvande vasen att till antalets makt ölben lugga klubbens arbeten." lian ämnar f kom- dallsmens och roetrllttsrörelaene frlm- ear fröjdas alvar denna akapnrens god. nedslående djuren, sedan två hundar, oss, `ha ni någon aning om Hamlet?" pinnlagen,, ter att kunna Otbervinna panl med hr Lundin inom kort före- sto förkämpe 1 vart land, som man Vi svara,ja. kat och ISaa att hear pI ditt satt h m. en stor tupp, fem större och nio min- tiga en •konstturnba till vitstern. har framför sig. . "NI lit g1 d►. Någonting ska vi motståndet mot en rattvis och genom- bira honom aia byfilning och Lok- dre böns, §amt sex unga gt m fallit Hvad hr Brautingi fbradrag.betraf gripande röstrattaretorm. 1890 års val få ihop. Ni, Teo1e, spelar spöket. offer tår dem. tamhet. far, behandlade det mindre rostritts- Er roll kan ni ja. Den består at fem folkrikads~ bör ha både en betydande Natnrena rika g fmfldbet borde emal- rörelsen tfn samhltl ufbrhållaadena 1 all- vIljaremaexa och en fast folkrikadags- ord och ett lakan. 'Uh, nu, uh, jag Duellsunde negerkvinnor. Två no- lertid &anför allt fylla miniskans tomhet, snedek arbetaklaeaea/`ettll- fond såsom underlag får sina fram- r dia faders vIinad, hamna mig!' det ► gerkvinnor utkämpade nyligen i Cbl- kjlrta med tacksamhet och mana hanne niag, hvilken W. målade 1 mörka, sttlllningar och beslut. Det år hirtill att ratt bruka mitt herravälde elvar caKO ea duell på rakknif. Ella Gopdall lir alltsammans. Vill ni?" kanske all} för mörka färger. vi uppfordra hvarjo vIrklIg röstrttta- Visit ville jag. fick ' 14 knifhugg af Frankio Leo. Den Hr Branting styrde från Halmdåd modvärk., PI kvällen var huset proppfullt. vta att 1 dn mån e . . Och detta herravllde innebar ratt förra talet förd till Countybospltalet, kosan till Helsingborg, dir i gir de• (Med telegraf och telefon.) Ar henne att till aln nytta bruka for. dar hon dog, den andra Ikr också Ha t — mr Hardy — går och kan- monstration at Helsingborgs röst itte- Hvarje rostrttttalbrening, arbetare- dina gröda, bårgen dolda skatter och mycket Illa direa, men kan möjligen nerMig knallg till mods, han vet inte och fackfOreuingar egde rum. hvaa. D1 npptrader jag, "Ha, hvem förening, fackförening och bvarje annat asturens krafter samt att eller sitt komma sig. . Dödsfall. Under striden voro minst 200 man ar d's?„ "Ub, ob, uh, jag ar din faders samfund ekväl som hvarje enskild per- enärrs matt af kinais och förstånd fr8j- och kvinnor samlade, men Icke en v►latd°, alger jag och vill gli förbi. son, som vill värka tbc detta itndamål, das bfver skararms värk. I går kl. 1 e. m. afled i Varberg bör ofordröcjligen rekvirera dagsin- Blandgods kon I andra sidan ianebir det ock gjorde min af att hindra al~ktandet. "Stannat" skriker han. D& knaka: en planka, och jas ramlar komstlistor och göra allt för att erhålla efter ett par måndam obotlig m juk- prpliha].een att, et långt bena.. får. Då en poUskoostapel ankeds, hade dam bokbladarmmtataroa och extra 21d deueae.r möttes vid jarnvagenta- namn å desamma. ned, i en grop under golftet, dir jag tionen framför biljettlnal,as för att k8pa ,flad och krattar racka, bevfra och han så stor möda att bryta ringen, Sllrsldldt uppmanas vederbörande ridmannen Beresas L+ådy CoUiaNder biljetter ciå den fredliga förstad dar det vårda allt, det minsta såt val bom det att en massa andra konstaplar måste blir i liggande halft senide. Men de vid nära 71 års ålder, telefoneras till blodiga skådespelet ekulls gå styrelser och centralstyrelser inom alla StaPSIn. darttp* spela vidare. Jag kratsar mig atbrata, i sitt rike och ej ejalfviakt efe:telefoneres, bvilka just komme — (3e mig en returbiljett sam va B ! föreningar, och halva allmän röstrått "Sy dhalland". braka dit samt att vara 8m och god lagom tör att taga hand om de nitstan dl ter opp. och blodet rinner öfver rads den förste duellanten till bokhat Med honom bortgick en i vida kret- på sitt program, att bver i sin ort på mot djuren och ej tillfoga ens det min- d&da kvinnorna. Duellen hade kommit mitti ansigte. °Stanna! ropar Hamlet. sar kand, omtyckt och allmänt aktad ren i det han med ett etridalysOet utseende till pi grund at svartsjuka mellan de "Håren mig!" ropar jag och pekar p ► det allra kraftigaste arbeta för allmän man. "Farbror Curre", allas farbror, modde sina muetaacher. sss kryp onådigt lidande. anslutning till dagsinkomat;eckningen. — K8-köper el alltid urnrå' ' 1 fri- mitti sår. "Ha, jag förstår", skriker Åtarkomman till staden efter ett bes bägge kvinnorna. göda den andre dnelLntea ed. sig ut, Dagsinkomttiiator rekvireras hos it ej mer. pris} n. "Min moders andre man! Ve, sak i vår vackra Slott.ekog, hade jag sent om han plötsligt blifvit knsavag. Rådman Colliander var född den 18 Hewliaheten af ett långt lit medi ve, 'vol" Och så kör han mig i hålet rostråttsfureniVsgarnas • centralstyrelser Dec. 1824 i Varberg, dar fadern var tana den tacka och leende tafla för i de olika 19t#bn samt hos sekreteraren och ger tecken It ridån. — Då ber jag om ursekt. delas af Lodin de Lalaire, en 98 års mina ögon, dl min uppmirknamhet rik- 84 var min roll slut, och dirnte i Sveriges r6eträttafbreningars öfver- handlande tamt ägare af den gård, tades på en grupp valkladda ►ides man, gubbe vars: "alsmak för starka drycker komina ett par tre I~kadare fram till styrelse, doktor David Bergström, som nu innehafven af konsul Harry vdl onbmpt i4xtr . En tigare kom hyggliga och fryntliga, bvilka voro och passion för hafsbad. Jag har varit Bagge. I yngre år gjorde C. resor i till en filantrop i London och-sade sig "En svar karl den dir * Kakes- Valhallavägen 45 A. Stockholm. vara alldeles utsvulten. Filantropen skic- sysselsatta med metning i en af hamn- en an mer oförskräckt simtaare an mig.1 Danmark och Tyskland för att studera kade Stockholm den 20 Juni 1895. mire, som skrifter sådana rollur! De honom till en narbelagen netanrant, kanalerna. Detta syntes mig varda en Byron och jag har aldrig behbft anlita bokbinderiyrket och biet därefter i dar. lan skulle sta sig matt på hans be- ta p krafterna!", "Lita pi deti" alger Steriges rösträttiföreningors läkare (hrr an jag var 89 kr. Med bjlrt kontrast. •slutet af 1840-talet egen mliatare i kostnad. jag jcb visar mitt nppevallna ansigte. ' ffaerstyrelse. 'Husdi gorm I dir, godt folk?" fri- alseende på tobak så har jag. gjort Varberg. Med entusiasm deltog han Da filantropen senare kom in på ra- öfver med ett helt harg af cigarrer. "så Ipss, att jag hädanefter lämnar I akarpakytteröreloen redan vid dess st►nranten och skull. betala, frågså e han: gå jag. dem i sitt varde." - Hur mycket förtarde han för? Intal svar. Minnen voro tydligen Mina två största passioner näst baden första framträdande, i det han då in- -- Det gi ck till 9 sh. D4t har jag också efter den betan diept intresserade af titt, såsom de ha varit länning och poetisk vgrkaam- gick I Varbergs akarpskyttekår, bvil- -- Evad fick han? Jag gick från tragedien till ko- Ur vägel moskoviter) nog tyckte, adla och oskyldiga nöje. het, och ännu i år akrifver jat` verb" gjor - Nio sejdlar 81 och en cigarr. kon, som bekant, var den som först med, p n, och dar har aldrig bindt mig Barmen gjorde mig kanske något pI- De svenskfödde atleterna Aug. John- bildades f riket. C. var liften denna något äfventyr af den arten. Hjulsportens vänner göras af en en- Ett prekh# t medel. En liten flicka i flugea, och jag ropade en af dem i örat: son och Hj. Lerdin bevistade nyligen kårs ombud vid skarpskyttekårernas Manchester drack birom dagsö at en gelsk läkare uppmärksamma på iblj- "Nappar det bra, min beres?" en htletuppvisning i Miners 8:o ave. Latin i Stockholm, där han genom sin flaska paraffinolja. La2.aren ansåg henne teater i Newyork, kvarest ryske allo- väldiga gestalt och sitt imponerande förlorad, mm hennes bror hittade pi ett "Åh ja, tie diår var fångst:,, svarade der af hjulsportens beJrilvande, som ten Ivan Skobel uppträdde. Hr Sko- ,Gustaf Adolfs-utseende" ådrog sig praktsikt lakemedel han tvang henne att han vanligt, i det han pekade mot en tro långt andra In man tänkt sig. ena andan a1 en lampyeke, hvarpa bel - roade sig med att bryta sönder en visa uppmärksamhet. I Varbergs svalja skål, i hvilken några 2 k 3 tum långa Man vantar, att velocipedåkningen hån tände den öfre andan. Flickan lyste åsull starka och stålsätta ungdomen, kAttingar och slängde ut en af dessa kommunala 111 tog C. liftig del och salongen be!% aftonen, och vid sangdags fiskar, utsatta ;för solens hetta, lågo men blir oftast lrvti bedragen; bicyc- för publiken att försöka sig på. lir var under många år ledamot afttllso- var oljan uppbrunnen och diakan kry oc h och kicpade mot döden. Lundin fick fatt i kuttingen, bröt sön- vårdenumden, inkvarteringsnitmden m. glad. amen kåre", Invande jag, "seans listen visar ofta en ängslig blick och Från 1896 års folkriksdag. - en osund ansiktsfärg, så att man ni der den och kastade bitarne upp på il. institutioner. finkar kunna ju ej vara till någon nytta. 'Bwtirswrr. Förste vagabonden: "Akta C., som tillhörde den halländska dej far den dir heaten, han a` ilsk!" En ny, stor krattaåstrkngning kral- scenen. En gl'öfre katting utkastades, Hvarför dl- pina dem pip detta satt?' stan kan tals om 'veloclpedutsceode", som &kulle vara nästan liktydigt med °lh, katten äter nog upp dem. För de yttro symptomerna at nen•be fhr- yes af alla r strattssakens anhttngare, hvarmed hr Liandin gjorde på samma grenen at den från Skir-Kullagård i Andra ~agabonden: • *Eva' angår de' Småland hltrstammande, medlemsrika mej?" far att 1898 Ara folkriksdag må fram- sitt. efrigt eka' jag niga herrn, att det ej ar` slappning. Han kan bita dej.- Då tyckte Skobel det gick hans åra CollIanderska slagten, aorjes närmast "Godt trWr med layf adt eftertryck Det får nyttans utan för nöjda skull, som han ville göra.!' Man var till en början benägen att krafves personlig medverkan af hvarje för n9ra, sil att han utlotvade 100 af hustru och~.en dotter, gift med rek- lfvariir de' dl?" vi meta fisk". satta dessa yttringar 1 samband med vaken rostråttavin får att vicka de dollars om någon kucde lyfta lika tor Lindkult I Kungelf, samt en efter- - Jo, för d& begärde jag skadeiatttning." I detsamma fick en af de andre har- den ohälsosamma hållningen och ofver- ratae i sällskapet ett napp. Det ryckte ans 1agningarua, men erfarenheten 1. i anbret, och mannen ryckte tillbaka. lår, att liven hos aldans bicycllster, En liten oskyldig tingest gLaata som som ej ge anledning till dessa fbrevi- armres i solskenet ofvaa vattenbrynet. telser, hufvndvark och mattighet in- idd an vål beräknad evIng låg han i stilla sig. mena s band. Ned oförtadrad blid Samtidigt har emellertid den engel- uppsyn tog mannen ut kroken. Ksstch, eke yrarea funnit, att dessa yttrin- s e det. Det lila vackra djurets kf- gar ~a uh~ tt ej b töm dom an- — 141 - - 144 — km s8ndersletos jåLunerUgw. Mes vgada tvdhj lins ti'lrliatcr, , das lilla tåfamns varelata kunde ju ej hvllku maskiner dock kalvs större °A ... jag , kan för ögonblicket Icke erinra mig obehagligt som ett ifrån en hans klubbkamrat, åt hvil- klaga alla boka den "vkalige och ansträngningar. Denna omständighet ken han till följd af sin bortovaro från London anför- det; Tjugo år ha ju flytt, sedan det tinade". talde" maanaa om förskoning, och snart örklaras på följande sått: störstatrvå- "Men du måste vill kanna erinra dig namnet på trott ett ganska kinkigt uppdrag. ' lit hua talsed tias balfstekta kamrater riglföten vid åkning på tvåhjulig ve- begrathfngs p lataen?~ SkriNelsen hade följande, lydelse: i dodakvalaa, viftande med stjärten och lociped består 1 bibehållande af jim- "Naturligtvis ... unna mig bara en smula tid'. `Bäste Holrop! Raga böjande gällocken smedsnit. "Jag ltmnar sitta upp en graf vård på lilla Mays Min möda var fåfäng. Jag bar varit hos Cook, vikten, och den åkandes bemödanden 3iea i de smtt döende djurens ögon måste ständigt vara riktade på att graf, och därför är det nödvändigt, att jag erhåller men han ville icke höra talas om att vltnta med be- tyre lat mig kunna Lisa: talningen. Om du därför icke Inom tio dagar kan stivW hennes dödsattest som en besulmd' ap pgfft byar "0 s 'islo, kurro .skall ds rEuana hålla maskinen upprätt- En nybör- betala honom, sil gör du klokast ratt sutta öiver ka- gralven lir åsälgen", Aterto g den blinde. `Icke sant, jare vet detta alltför val; mon nit tuin •td h11 ansvar i Jär vår geswt$amme nalen. Och icke nog med denna svårighet: Juden du ombeeörjor ju dessa, båda saker åt mig, så fort du en gång fatt nödig Ofning, båller han Skapare iå den grinaAd, bowased du Samuel Innehar vilar på dig, uppgående till ett be- återkommit till London?" sig mer eller mindre automatiskt i beAandlar oss t. rnld,a dens?" lopp af öiver fyra tusen pund. Du vet nog att han ikr "Ja visst — jag skall göra allt livad fag förmår jämvikt och tror icke, att detta for- (H. T.) , Merry. en blodsugare af första ordningen och att du at' honom tåår att förskaffa alla nödiga upplysningar" svarade drar någon ansträngning och framför har intet förbarmande att vitnta. Jag har försökt pt1 1. tvungen tvunn ton. Efter ett dju p t ande ag fort- allt ej någon sådan på hjärnan och många olika håll att få låna! åt dig nödiga snedel att for han: "Jag har också n ågo t att tala ifred t dig om, nervsystemet. Inlirandet af åkningen klaröra dessa båda aftirer, men öt}verallt lutr jag er- en gunst att utbedja mig af dig. Mina idtpitaler sitta består helt enkelt 1' att vltitja det i hållit ett tvärt afslag — alla veta hur fbrtvitnd din inne i så många (öretal att jag för tillfltllet Icke gr i hjärnan befintliga jttmviktacentrum vid atfltrsetttllning lir. ' Men hvarför sätter du icke tunt- stånd att få dom loss. Det gör att jag för närvarande att göra sin p likt under do nya för- skrufvarne på din onkel? Jag har Morf att hans be- befinner mig i en svår' knipa, Ity att jag just nu kr i hållandena. k'n konstant följd al små sittningar inbringa honom minst tiotusen pund om tårot, behof af en större penningesumma. Du skulle genom om ostar wildes tiMatånd i fängelset muskelrörelser, som regleras al ett och att han inte lär förbruka ,mer lin tiondedelen deraf. att lönns mig ett lån bevisa mig en stor tjenst och meddelar Truth sur busstö källa" att sarskildt ibakhufv'udet beläget centrum, Försök att pressa ut ett lån af honom. Lyckas icke sjelf dervid igke lida någon risk, ty naturligtvis skulle han baner sig turtrl11gt ötre: lir nödvändig för att hålla den fallande detta, att vet du sjelf vida buttre kvad för dig återstår jag skaffa salter borgen'. efter domen var han visserligen betyd- tvåhjulingen uppe. Trycket iså detta att göra lin din deltagande vän. "Jag har alltid ansett dig tsk att vara en lik man, ligtbåde v till kropp och gjal- centrum Sr oupphörligt, om också Tom Lorkworth'. Lata, anmitrkte den blinde torrt. 'Du 8.rfde ju en omärkbart, och orsakar hulvudvark 141ö tk i fort Han ~ Alfred roi detta bref 1 tusen bitar och kastade ansenlig förmögenhet efter våra förWdrar oh erhöll tnu al c- och nervös förslappning. Hos perso- e'm ket som möjligt ha ä, ju med din pustru ett hirs obetydligt kapital dessa bannset i elden. at alg med ner med starka nerver Jr denna vit- tåled armbflgarne sttkida: mot kakelugnsgesimscu "Visserligen sitt tde, Bana uppfbrande sr godt, kan ringa, men hos nervsvaga dars. Jag befinner mig också i myc- stod Alfred länge lbvsinkt i dystra fitndorin4ar. kot goda omstttndigheter, men som sagds, jag kommer t. o. m. exemplarWct: han rör intet mot mycket stor. Erfarna lijulryttaro Så hade hans sista förhoppning på växelns pro- ber4, utan logar sig villigt etter veta I1ven att trehjulingen och t. o. för närvarande icke åt mina kapitalet, och följaktligen ungur*reglementet. åtar jag ej m y cken nytät af dem. Den a!!llr, far hoars . longerande och ett nytt låna erhållande gått 1 gvaf. m. den gamla höga tvfibjulIngen fordra Sätusen pund skulle ha vetåt tillrttckllga för att för- skull jag nu behötver ch viss summa bart mynt, ikr så vida mindre aosttiogningar, in den nu mina ville begrafbas som tig- använda bicyclen, naturligtvis emedan hjelpa honom ur hans mest trängande svårigheter. lotvande, att denna summa inom ett par år komme we. En rik parisare vid ngmn La- den senarea jämvikt ar svårare att Men skulle han ej kunna erhålla dessa penningar at att gifva l&ngitt aren mer in dubbla procenten mot d i förr a veckan i sia bostad bibehålla, sin rike onkel. För honom vore det ju an riktig baga- hvad han nu erhåller flår densamma•. våd I'oclevatd Haoaamen NlIr bana tell att förlora denna summa. Hvad gjorde det vitt Die erarts 4.i. d. • SBlZF.~►f~te Nyheter_ Från a11i hetel. sfär och kärran. • t ' 9 1 y J. _ 1~..? . ( t
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.