gwr f'ihlor ft dhr/a jubel• Nar (äsle hörde, harr stegar reas. imatat kom till, berittas rtiltmda lade vid Oretten lopp, side han: d motor Linder: "Dir kommer ea man ned för liden; U ,rinn och sommaren 1877 han ar efor till vatten och vill gksr SYDHALLAND Onsdagen den 16 Oktober 1895. v gande. Nu reser jag omkring ötverallt, — Ni skratta, mina barn; veta ni HaWunda bruks nya aktiebolag har dir man spelar, och - kaa vakat göra då icke, att del fins orenlighet på pianlagt ea aa~llgg~ng af ston sla- det, ty min spelfoed uppgår till två bnarje körsbdr? mtniumfabrtker. Mg Ridberg ofta och flitigt tttnkt trilla oss. Viiom op nu tom tappre millioner frunos. Hart Ogt.n de bar han, alltjeot doppande wa tM koartgea. Norska ven' jag redan spelat båt 100,000 francs och Hvarefter da från Upeala komna 'bestal- man, ty hie ar god ftngst att göra-. aftorkande gina bar, började en tant, jo Ea jud ock TarlcNt- )Ordaga hade *möte t Kri- och just skrifvit till min bankir efter veritabel föreharang för att pkriea det • på ea kantat till jubelfesten Följeslagarn. snmarkte, att den man. England ar fast beslutet att de ansatser för att "efektuera* rett, gom for d dar emot dem, nog ofantliga antal mikrober, som fauna ninngen föl jaan de adrest: v y, Men det hade icke lyc- visste, brud han gjords, och vore det ver~ ~ l kon Skadå ej spelets skakningar Sr hvarje bar, och bur farliga de voro föreslagna reformerna i Turkiet skola nugl genomföras och famnar eveatneit tvinga UD ont att åstadtopima någon rått, att dan finge smaka fnkteln, som I ö N helna? Ni sknlje Zksaake vistas sarg mi nitkorna. Han slutide: koa cen, att ett ömeeå- sultanen därtill. yge1seq Och tiden hade gått — gått det ville• i fria luften. -- NI se &Npndo, att man ej kan digt lbrtmenderWlt samarbete mellan Josephson, som skulle göra mu- — Ack, luft, lufti Har finnes blott vara alltför försiktig. (;ör alltså som Därefter stegö de af sina hastar. Metsd.en i fl .'. Norge. konung och Norges folk kraf- ~, wde #kritvit kratbret, visat at- I det samma kom Orett.; han ryckte vea för lösningen af de uniooella fri- luft- och vattenkur! Jtropade han asstan jag och skölj al era frukter. hien K hade sredgad. Har bada: man i hafret, till Minisäten i *tumimen har afgttt, .btllifa ill°g°r• lirpi den berömde vetenskape- till sig en sick med klider, som 01s1e gorna, och 1 känslan af de svåra och och med vid kall väderlek. Jag ba- mannen, .fbrajon ten i sina egna tan- tedan konungen vägrat att bihåla par- ald be om appoitOL Till siat, någon bad* (utgjord vid sia sadel, och yt- i dessa tidet så bekymmerfulla upp- dar blott, då det ar mycket varmt; kar, grep gåsset, i hvilket han så om- lataec sta uppl8saing. Konungen kon- orne i slutet at-rluli, hade han trade: g1ft•, som tåaggs ers majestet i ers meddela Josephson, att han "Den dar tager jag; ibland nöjer mgjeetitts upphöjda etallning som ko- de, som göra annorlunda, få alla gikt. sorgafullt skiljt bort mikroberna, och fererar med de liberalen ledare Deme- • - tet $turza. -- tömdo det i ett drag. dg sig ur stånd att fullmora det ho• jag nk med emasaker°. nung öfver de tvi folken, uttalar ma r ysanade nppdrageL 'Det ekan aldrig ske', ut6ratt Glale; tett sitt fbrtröetansfulla förtroende till, , c die Rydberg med ledsnad ocb "du vät Yisst Icke, hvem jag ar!" att det skall l y ckta era msjostata vis- Iii Iftk harm i dnöet akrifvit och Från Göteborg telegreferas den 15 `Nej, dn ar mig ratt obekant", eva- dom, understödd af de banta krafterna -Stldesalnl° Jr det vigliga namn, Okt.: Malmöskeppet "Emils bar, en- — meddelandet till Josephson, rede (frett., och jag gör ej haller Inom alla norska partier och hos vårt som det norska Dagbladet ger den ligt ingånget Londontelegram,' vatten- !ten dock erhrit en kgnsla af skilnad på folk, ni talet Sr eta sådant brödrafolk, att ernå en för öeggs tol- y a ministören och får fram ar slita- fyldk Inbogserats till Neudip. pose, kant det som en borda lyft lappri". Ett annonsvad. En amerikanare n nådens kens sjelfttmadigbet, ära och vitlfitrd namn på följande sått; bh Lee brus- Under en enslig "MA tam, att du håller den snoken betryggande ordning af deru gemen- slog i fjo1 vad med en butiksegare — Från London telegrafera: den 16 Sverdrup yg ute i skog pch park hade för slikt, invande han "men jag vill samma angeltgenbeter.a om att denne icke skulle kunna göra Oktober: Den tyska ångaren 'Emma" `'/isen dit tillit honom in att lån" en gång, ej mista den för tre hundmdso i sill. Ofver med hela sin ånginkomst på an- sammanstötte utanför Dunkergae med OI;mm - • blott Wowm på lek, #oka ge form ve?", Norska pressen och ministerskiftet. nonsering. Vadet gslde ett belopp, barken 'Paciflque`, gom sjönk. 12 Kildal IL de legihelser han haft i anledning "Din fritokbet ar för stora Nu (alle Från Kristiania telegraferas den 14: som öfYereteg butiksegarena vanliga man drunknade. ilagertip .• if uppdraget Mo Upeala. Nor han vi bfver honom, svenner; låttom oas se, De konservative tidningarna helsa den årsinkomst, hvarför han glidliga gick Stagg-Lund km hem satte ban sig vid akrilbor- hvsd han duger till:" nya miniauror med g 1fdje och uttala in på vadet och väntade att göra en Smedel U Och övad bonde? Efter några Grette drog sig något tillbaka till förhoppning att den skall bli i stånd god affir. Haughad troar låg ftambr skalden, danadt dan sten, gom innu står dar vid viger att smed lycka och åta fylla titt vårt. Men nu har bntiksegaren måst er- Gram d botom, det evetdligs kval e io och kallas Grettahof, DLrifrka värjde Veaatertidningarne Iakttaga en tbrbe- kanna, att han förlorat vadet, och i Håll er 101 .yrt tii~iwlsesrs ►- Engelhart. ofp, nftmg s med hederstiteln &kanta• han sig, då de nu aafbllo honom. hilleam ton, men stalla tig ej helt dagarna har hag betalat vadaramman; pJsr, d. v. s. ty ja mera han annonserade, desto mera ttraat kantat' och som torde få be. 011e eggade sina mua, och hållet afvisande. icke d bolag mid andra strömmade kunder till och desto mera sonen! Det lilla belo p p ni kas killa sign, till& på något språk någon. Men (*retts såg strax, att han ej .pars gee om att hålla tida/n- ftrtjanade ban •- med basta vilja i ting i ailt slag djupare, skönare och var den hjalt., han gaf sig rat för, ty sen tillammans med andra världen hann ban icke annonsera upp 6 ante pr skonlaget tritdt fram i -dagen. han höll tig ständigt bakom sina följe- IF knappt namnars* i för- allt hvad han törtj`nade. glam. h►llande till det b. dr, som Den, som icke tror detta, ban kan andar sta kr ar Qrivsdt med Dta lfdsnade Grette vid denna me- Spelkungen från 013tende. tidnin gars .indalng eller ju försaka tjall, så får han sel ningslb strid. (Med telegraf och telefon.) hamtnin g, &amt alla obeAoy, Hans gestalt stril som hans spel Han svängde sitt kortsvars och gal som Iatt k q~saa uppstå genom Den bågide operaeitparett. I Graz kompeniskl pet, t dat att tid- den ene s.f Gielan man banebogget- fångglade betraktarnes blickar. Han jordakatf. niugar skadas ellgr förkom- Sedan sprang han ifrån stenen och kunde obetingat anses som en vacker dog härom dagen operasångaren Adoll Från fornWhnakan ma o. e. V. Dee ar ju osts~ Orotach, ung man, om icke hans bleka ansigte hvWcen for 88 år nedan enga- gjorde ett så ha tigt angrepp, att GWe I 'Engelb. Tidn.' skrifves: På trrtt gt att, oberoende af an- af tvangs att steg för stag vika tillbaka nadkratnndom hade antagit ett spöklikt gerades som ung lofvaode tenor, men den stallen inom staden förmarktes t dra, knasa välja tiden för utseende och djupa faror Rifvit honom kort efter sitt engagerande vardt blind. A. D, BMW Din tidningalasmn , oeb min- utmed fjällets fot. förgår kl. 1,45 e. m. ett doft !jud, et Då föll den andre af (halsa följa sken af att vara en gammal man. Det Den dåvarande direktörn var nog herm- att mark och vtgger skakade och at~ha dningen ti till Tar Louis v. Gally, 'spelaras konung'. hltrlig att icke atskeda bodom; goda En man hetta Gisle. Han var en slagurs. fbn3terrutorna tkalirade. Det förmodan, bauds afvsa asdan deablitvie "Det liter sig just icke marka", ande Has hade just vid rulettbordet gjort kamrater hjalpte honom att vittja sig att skakningen hirrorde från någon ixr och stark man, gick alltid prakt. last, nar man vill u ppsö ka en notis eller annons 1 ist iWse f11t klisid och hade de vackrute va- Gratta, "att du på många andra stWen en vinst på 10,000 Inc.. Föraktligt vid att röra sig på scenen, så att han mindre jordstöt. nummer. pe Ren var en mate, gom gjorde skickat dig som en synnerligen kink drog han till sig vinsten och besatte trots sin blindhet kunde utföra smärre tre nummer. Efter knappt en minut roller och medverka i kören. Han lärde OBdefiN. m,ebt vaaea at dg, bvmr han drog karl, ty illa skiljes du bar från dina hade han förlorat. Han besatte nya sig med stor Tittbet allt livad man sjöng kamrater", fram. I (lårgir morse utled .i Engelbolm "Dat elden Ar lekakt", svarade (hals, tal med stora summor, itu (ömgrads, In före honom; och hans utmärkt vackra af hjertalag i sån kraftigaste ålder ur- Han gjorde haadeisf krder till sjös, vann han, men förlusterna voro tal- tenorstämma gjorde briljant effekt i vek efter en elden fkrd landade hag "som sveper kring en .jLlf • emot en rikare. makaren P. B. Srenssoa, som under . kören. gång i Hvit/.n ej långt från det djåfvul kan ingen stå sig Följande dag var jag hon honom. lien blinde operasångaren var myc- någon tid dir drifvit urmakerlrnrelse, Ännu sarv några elevplatser lediga Det var ej många hugg, de skiftade, artas, Fagrukogsfjtllbt, dir den fred- `Ni vill val veta`, sade han, "om det ket omtyckt af sina kamrater och po- omtalar Helsingborgsposten. vid Skrtins (tutet i Nya folkskolan. löse Gratta Ånmandt~on eller slaom innan Gisle kantade sina vapen och fins utsigter i rulettspel? Si bör då: pular i hela staden. Tack vare allas Anmälningar böra ofördröjligen eke han ifven kallades, den starke , ' d1 lade i vag utmed fjallet. Berglsndska målet. hos Gratta, som sprang efter honom, gaf det fina ingen betåkning eller kombi- bjalpsamhet begick ban nästan aldrig böll till, en i grunden adel men olyck- E, Kulin. Från Örebro telegraferas den 15 993 honom tid att kuta ifrån sig, övad nation i rulettspelet, allt ar slump. något misstag; blott en enda gång ha- lig man, Hvarje nummer kommer ut, ofta ett de man råkat omplacera hans smink- (hals sade sin undran bfber, att halt han ville, för att kunna löpa lat- efter ett annat, andra *ter sällan, men barkar, sk att han gned in kinderna okt.: Vid ransakning i dag med ma- tzaa dir i trakten ej förmådde drifva tare; och kvarje gång han sig sig dock utkomma alla, fast med vissa med svart ögonbrynsmink, hvilket vål- karne 3 Berglund inlämnade ingeaiör daem skoggaagssaaa ifrån hans till- bafva rådrum, bortkastade han något mellanrum. Hvad som dock skiljer lade mycket löje. Han skrattade ejtlf, Janssons ombud en lingre försvara- skrift, l hvilken ingenjör J. bestrider Cyk .t, d► han gjorde s1 mycket klädesplagg. Grette lat honom ständigt vara ett mig från de andra spelarne Sr det moj, då man upplyste honom om samman- allt hvad som kan liggas honom till med hvilket jag spelar, och föraktet banget, och sade: Det Sr tur, att lagt samt vidhåller sin eraattnings- och resterande fjolireskulder torde inbe- !!sm biltog man tog han nämligen kort stycke framför sig. rekonventionstalan. Akt. och ombuden talas före den 1 November. Till sist sprang ban endast I un- får lyckan. Jag aktar icke vinsten, jag inta blifvit målare.!` af biederna, bvad han beköfde, födo- Steen om den uppgår till många tusen. yrkade målets fbrviaande till ritdhua- 990 do:kläderna och var nu öfvermåttan Mart. Lfndbery. tana ock klidy. Pasteur och körubåten. Den store Di en man får en större vinst, skiljer Och Gisle menade, ►tt om blott Ana. trött. Och alltjämt var Grette honom han sig ogerna från skatten och har hädangången vetenskapmanen Pasteur rätten i Linde. ytslag sfkunnas den 22 dennes. . finge Gratta under belianaling, skulle i hilaarne• icke kraft att helt behålla honom utan befann sig i Bourgogne på besök hos Grens ref upp en stor risbunke. bu nog vita, kvad kas och bana var fortsätter och förlorar allt samman. sin mig. Man satt till bords och Såidt bruk. Man Oiale hajdade sig ej, förrän pen deg. till- Jag däremot magerför mig sjaif: "det måltiden närmade sig till slut. -Jag har pröfvat I tr .ugen bärdurs han kom till brädden af Hattjords►n, ar för litet, jag vill ha mer, mycket Från Kristiania telegraferas den 14 Dan lärde matt tystlåten och At sina di* , skröt ban, "den gången jag var som svällt upp och var mycket svår mer`, och med förakt Insätter jag hela korsbar, i det han omsorgsfullt doppa- i okt- Halslunds bruk samt Milfen af på härlig i vantgir med konung Knut att komma öteer. vattenfallet Sarpforsen har för en sum- de och sköljde heart sarakildt bar i vinsten på få tal, och lyckan kommer Dock arnade han hoppa ut l vattnet, *ter och bringar mer. På detta satt ett stort glas vatten, som stod fram- ma af 800,000 kr. salta till ett konsor- erhålla stadigt arbete året oMt pl &a makttge° Ni: ban sedan fisk bara, att ett men då var (hette in på honomoch har jag sprängt banken i Monte Carro. för honom. Så mtnat;ost etförde han tium af norska; och tyska kapitalister. styck mot hug betalning i rtbrre pris var satt på (hettes bnfvud grep tag i honom. Och det var skil- Sedan kallar man mig "spelarnes detta arbete, att hans bordsimrate-: Styrelsen, at hvilkens medlemmar of- 1e pi någon annan skogg&ngsmane, nad i krafter. kronung". Lyckan var visserligen ratt ej kunde låta bli att draga på smil- vor bilfen Vo norska medborgare, Grette kantade honom till marken stErtst han : Halmstad. 994 velande, men vinsterna voro öfverva- bandet. Pasteur såg det och sade: skall ha sitt etta i Norge. `Allt gör man för pinningarnes aknll och sporde: "Är dn den Gisle, som ville trifa — icke minst vi kpptntn°. Sades lofvade han, att han nog skulle (hette Åsmundsson?" "Ja, och jag har också träffathonom, fl bukt med (}retas, blott man b811e man jag vet tunn icke, hurudant vårt ditt. bann löfte hemligt. ''fy banda kan", sade han, "att man- abked blir. Behåll nu, Grotts, allt Len biif,er försiktiga» om sig, nar det, mm dn fått tag i, och slapp mig, bua få Tets, att jag tagit mig af sa- sil" — 41 — °Nej, i el fall år jag rädd för, att läsa bir gick dety som ordspråket dn ej företar, hvad jag nu sägerdig: Ers majestät", slutade FriedlAndaren nästan ge- Antingen misstager jag jnig", började haut diärpå, niger, att '-vaggarm haktia öron", ty du• behofver en liten varning!" -nytligt sitt besök torde åtminstone bevara sig åt gitt eller har jag sett or om också på något alstånd som Dirpk drog Grotta, skjortan ölvar sort nog fick Grette den starke spörja barn. page hos kpnungen? 60deiseaaanec (*idet skryt. Han nåde hans hnfvud och lat riset dansa på Prinsessan lir flitig i sina stnåier, har jag hört, Jo, jag kilinner verkligen Igen er, om i också ser hans rygg och båda sidor. Han sökta intet utan log blott. och ligger era majestAt nära om hjertat. Det ligger i litet månblek ut. Efter någon tid, fram emot vintern, visserligen vrida sig undan slagen men naturen. Jag är också en sådan der tami),jefari r- Därpåplötsligen öfverraakad af ett annat minne tzt4 dWe upp ifrb landniagsttillet blef dock ompr glad. med rekommederade sig hertigen. fortfor han: Ar i från Nurnberg och släkt med min 721 stat slappt. Gratta honom los. vid Hvitin, Under orden datafrön Då såg pagen, på hvilken det åhörda samtalet gamle kapten Leubelfing? Oeb så snart han kom på benen 'ad. han till sina beige fbljeslaga'e: liksom ett spöke kommit håret att resa alg och Ou- I liknar honom mycket, eller egentligen bana barn, "I dag skola vi Tida i prakt:.lader igen, sprang han ut i ån och simmade ataf kastade sig 1 sin stol och lekte med iandaken. vildbasen Gustel, som red med om Mda till sitt sex- ecå låta den dar ekoggångtmaaneo se, bfver dan. Han tog ögat ifrån springan och vacklade tillbaka i tonde tu. Om nattan kom han till gården ltou- att vaj kro några landstrykare, sldane sin kammare, der han kastade sig på knä Invid sitt Men månskenet förvillar och ttrherar. L åtom oss holt och var alldeles utmattad. s0 a Ur dagligdags lasta fram'. läger, anropade himlen att beskydda hans hjälte, hvil- stiga af- Dar låg han en vecka sjok, och bala $1 sa dt, s► gjordt. ken hane blotta närvaro — såsom FriedlLLndaren sade Hltr tir mitt t lL. Och han Ihmnade sin och pi- Då de vero i narhebn at Fagra- kroppen svullnade. och han ojålf nu började tro — kunde tillskynda en geni hästar åt en honom atbaktande tjänare med platt Aldrig mera ab»kaf?ade han sig en fjiil1et, yttrade OWe: hemlighetsfull otllyd. nasa och breds ansikte, hvilken mottog sin herre med 'Det ar mig berattadt, att ekoggings- stidap hudstrykning. "livad det ån må kosta mig' , lotvade sig den för- ett godmodigt och stupids leende. Grette vande om och tog upp allt naaaen biller till diruppe mellan dem tvitiade, "Jag vill slita mig ifrån m, ono be honom °Må herrn göra det bekvämt åt sign, inbjöd den g+t+aaaq och dit Sr det sannerligen kvad OWe kastat bort. Han bar det från mig, på det att ej mein rysliga nllrhet må bringa gamle pagen, bjudande honom en tltitstol och säte Icke ifatt att komma upp; men jag an- hem till sin hydda på fjället, och dille honom 1 förderfvet". tande sig på en hård trästol. Två bloss spreddo ett tager, att han sjalf garn ger sig ned såg det aldrig sedan. DA han Icke tillkallades, kom han tillbaka till darrande ljus. Mänga tyckte, att denne årligt för- till too för att se på våra kostbsr- konungen först på den omtalta fristunden, hvWten se- Nu for öfversten utan alla ce rp monier tued sin tjant kvad han fått för titt krafitinna dan till största delen förflöt under likgiltigt sam- breda, redbara hand genom pagens band. Högt upp (H. T.) v14ret var kallt, klet frös, och spö skryt. språk. i den blottade pannan syntes ett gammalt mycket k+de fallit lått. Utom det, att konungen en gåzi fran: tade: djupt Ärr. tppe pi (jullek sig (hette den stark.. in.,.' •Hear höll du hus f dag vid middagstiden, Le "Lustel, du toka", utbrast ban, "du tror, att jag de tre min.at ridt, Praktdrikteroa Jag kallade dig men du var borta". hade glöm t, huru den ungerske f111en slog upp bakbe- ee b da o.etallalrads skolsiarn lytte i Läa .sort pol* ,ke ► s utropade i vrede.- Pagen svarade då sanningsonligt: han hade varit nen och slungade dig fram öteer sitt tjuriga hpfvud, solas. mod: i behof af att hemta Biek luft etter morgonens upp- så att du flög genom luften, och vi alla trodde att du D► anad* han, bvilka di vore; ej — Ab bvilket olidlig t, t yr anni! Jag skakade scener och kastat sig upp på sin hatat och var död, din kvidande moder, din likbloke fader och knase d, . skada, tyste bag, att A sig tanker lats stå ögonblick liugre h r a ridit fram mot det w•allenstefnaka Lägret, sutan inom jag själf dödligt förskräckt? Åge t af dens goda åklagg; och han ut tarmed. Jag viU göra dat sista .. . dess kanonen akottbåll. En duktig soldat, du gamle Leubelfing, min bäste ktnde stor lust att; gara bekantskap — Mot evem vill dn g öra motstånd? Han. ville framkalla ett vånskapabevis af konun- kapten och min hjertans vänt Bara litet tokig, som med 'dessa mån, sota kommo så bra- — friigede deg mora po litikeras hustru, gen, men detta uteblef. du också tycks vara, kustel! 1 all vorldeu, barn, Grannlanden. 9 När och GÖTK NyYieter_ Stors kr ytgren. Passa på ttll%llet! 2me Dagliga Kappsbmiicrsior gym Carissons Iappfabrii. - 44 - som endal hört de .fata orden, i &karp ton. Hin g pslita vipeti ock sprang — Åh inte emot di g , min alskadel Jag Ledår fjwbrsnt n. en. talar enc%ast om regeringen. geringe huru 1Bnge har du varit hos konungen? ser för resten ackurat ut som en kattpojke 1 c. J _J ., .: t . .l il. Owasf 4 f. ps.. 11 1
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.