1 L. SYDHALLAND, Måndagen den 28 Oktober 1895, redd fyr att kanajjea akulle ge äg i bondpojke tald .isrå armar ock (ut vit, ianap bnr min hasa komma till. badet att bryta aln egen vag och gilnlaluf skälls blåsa ta i rummet, och ut- Det tyckes som ban skalle ha nå- Domar. bfYerTOatad af Mmd. Till deltogo 2,000 människor, däribland tm vsmodigt, ask, så vemodigt ljödo slut. got på hjirtat, digot, som han inte 'Sydhalland' meddelas: H:almstada töreningar med florbehängda fanor. baka; mso i lyckades hålla honom d ka1* dege n framtid i diat nys lan- orden: J ag Stot af en m~atd torra precis vill saga ratt ni — i brådnep- och Toenerejö httradsn*tt aldömde 1 Rlatan var rikt prydd med krasat', tltien betts ban Johan eoar och så snart han fOns kte, gå, Liljenberg; men som amerikanerna bad* Je, jag vill Iefva, jag vill de I norden 1 pet. Till sist kommer det då. Hat+ lördags det degs gånger handlagda b~-aribland m råttes fria Publielstklab- yir jag tyre efter och sla gsd e en så svårt att t1 fram det dar "Iåljen- Williams lutade sig tillbaka t stoless, vinder sig till Anna och beder benos målet mot dringgoesen C. V. Moberg ben, f norska statsrådet Astrup. Ett Oren i hnhudet på honom, lilla han bag", ' dro'de det ej långe fbrrin han dlir han satt. Han slöt ögonen, men sjunga en svensk sing. friin Hörsås i Getings m. tL tilltalade stort antal af kranasrne voro fria d111. råode sig mot mig, men tillagt sökte började kar isig John Williams. .' 11 sJ tvlrs genoro mörkret sig han en rad Hon ' slår förvånad upp sina stora, mr åtakilligs tillgreppp dels at pennlo- Danmark och Norge. af ljusa hemb ► aduniaaea passera revy bli ogoa oob sitter sig vid pianot. tana upp mit pa mina skidor. Två gas dels af apanMl. Moberg dömdes Jordfktalaseo förrfttsdes saligt el- Och som Joho Williams var han ti~ nioan ; på det viset, men di klied och folk hade lite ans reda pi, — friska vindar och högblå himmel, "Jag han fått höra, att det Sr mid- till 2 månaders lasten st pastor Bvgo Z. Våd borg och dalar, skogar och sjöar mid- sommaraftoo l dag", sagerban till halt- tom bror min med brasan'. De öfriga tillf. (kundes utom drtla- gralven höllos tal af bl. a. cedaktbt att han hade något annat namn, Ja, åt tk rs t et ► skrjfy töa fik, soenmarnatt och majsting, råg och bli- gen Hj. Johansson friin Hörsås, hvil- Kristian Bolow från Lund och prett- dit var till och med olaga bland ams- klint, logdans och ra.tsras Lotta, och ten uraknldand^ "Midsomm~raf toui Ja, jo ... jo, visst ken dömdes till 25 kr. böter för det deoten i danska frediloreoingen Bsys. rlkanarna, mm knappast visste, att ban svart► tjura, gom hell på att stånga — det hade jag aldrig tåakt på. Det han med vetsks p om den nådiga åt- De mManiikomaasoy som voro i r1alas, var svensk. il .l henne, och allt hvad det nu var. var", tilligger bon med en sidoblick komaten af M. såsom betalning för en uppskattas till 10,000 personer, tele- Han gjorde heller aldrig någon air 85 riste ban sig långsamt upp ur pi Charley, "ryaligg, kvad man kan bli skuld erhållit 4 kronor, som denna er- tonras till `Sydhalland`. Oa. risk' anoder • ekrifvec I att af det. Je, många bland bane landa. staleo, for med banden ofver ögösen, lått amerikaniserad!" t genom att:förattlja stulen spsan- Dta påstodo till och med att han var antog ett strift och hårdt uttryck, och IÅ@don.tuet till St. Dagbl.. $tetam jirnvå4ar. Och så sp3lar bon och sjunger: parismodelletsa för Instundande vin- litet smått generad af det. Ett ar hviulaade "yankee doodle", lämnade Höga berg och djupa dalar, I dem senare punkt hade doma- Jiravrgast yre åsen bu till stsöoei- s:kert, att det talades ogerna sveatia taMsong varp till sina bufvuddreg re- han rummet. Men Charley klappade Har ar vaaseo, som mej behagar .. ren, hof tttiootarien H. Cederschiöld, Inspektor i Laxi fbrdyttat atatlonoM- den firdIRs i 1I.ra och tillgaagl[ga' I det Willlamaka barnet. Både Wi1- banderna och tyckte att ban aldrig öjrers em amt Ilaess sjilf och hans bostrå utbytte Och når sången lir slut, klappa både en olika mening med ritten och ansåg, spektoren i Aby hört akönarr sing an hennes ... just för stöns fu-sior, mes (året nu expoae- vanligtvis en dålig svensk proviasdia- far och son kinderna, och Charley att den, et-kinds förbrytelsen ej vore till stationsinspektor i Mobeda sis- beaee. res .de far allminbeten. I början af straffbar efter det åberopade lagrum- ropar: lionsakritvaron 1 Ntis~jö C. L. M. Mdr. Oktober bar mån tillfalls att 1 de stora lekt mot en ratt god engelska, och 'Bra, du svenska flicka. Jag talar met, som stadgar straff för den, tom (ensson. Williams bads gått In 1 ett annat batikerna i London studera moderna, kvad bana båda vunna bara, Charlie mottager det Iran vet stulet vara. svensk -- be ewre! Min skål, din skal Hirom mua följande meddelas: De bjirta och' Liaaie betrafar, kunde de inte rum. Han kinds sig si besynnerlig Interpellation i Carmatxxfrflgan. : firgsammansittpingaraa, som utmirkt såga något annat på svenakq an: "Min om hjtrtat si. Den dir flickungen och alla vackra flickors akU!' Från Paria telegraferas den 25:, 1 Hör do, pappa Williams, du! — hor dan gångna sommarens mode, gifva allt skål, din skål och alla vackra flickors hade kommit och rubbat hans vanliga — och det hade de nu lirt sig sinneslugn med sina dumma hemlanda- ar det fatt med pojken? Sannerligen går framstilde Jaorms I deputerade- mera vika for större harmoni fangems akt!!" at en yankee. kammaren en interpellaiion angående visor. Som det nu skåle vara någon tror jag inta, att den dar foeterlanda- en~ellas, an viikommen förf ndring så. karlekea, som varkt a► Carmanifrågan och har 1 dtig fortsitt . . långe i krop- Hartiginnao af S:t Albana, förr som ide att borta i Amerika bry sig om ma vi tro, ty tv& eller flere namman- • det dir gamla fattiga Sverige. Undrar pen p1 dig, farit I honom också. Hvem skådespelerska fröken Melloo, brukar sina uttalanden i ärendet, busa afi0- eriltande finger virka I allmänbet vida Det år nu nara pi tre och ett balts just, hvad man hade det att tacka fört vet! — kanske dan fortplantar sig anda besitta följande vackra reminiacea+ nade han ville hänskjuta till Brisans bebagiigare på 'ögat la de bjirta mot. apiljedom. Denna förklarade sig /il- kr, sedan fru Williams fick ett bref Inte ett dugg. Fattigt, uselt hade det till tredje och fjärde led. från sin teaterbana: satser, det nn fåsvinnande modet fif- från sin systerdotter i Sverige, kvart alltid varit dir och fattigt, uselt var Ser du sådant kap binda båda kar- 'Jag spelade en gång rollen af en tig att mottags uppdraget, men ind retett. Den mest omtyckta firgen för leken och' fosterlandskärleken: - fattig fbreldralos flicka, som obarm- kosminiatern sade sig icke kunna gilla denna omtalade att hon ämnade sig det vål ennu . . . både klidningar och hattar synes vara Ernst Lindblore. tålt Amerika, och anhöll hon att få hartigt fbrfbljes. af en rå fordrings- detta satt alt lösa frt►gaa. SA flok han syn pi en svensk tid- violett, En vasker modellklidning år tanna hos Williams, tills bon lyckades egare. firfirdigsd af -violett kliis och sam- tuffa sig någon passande s~saeLitt- ning, som låg på ett bord. Den hide — Kan ni inte lamna mig någon Siåtatigttao i Turkiet. val Anna fatt sig tillsånd, kantanka, aet. Den öppna jackan ar fordrad % ning. borgen för er skald, d låter jag by- Från Skutan meddelat att en blo- för bua hade inte satt en sådan på år med ljust grbagult siden och af sådant sitta erl röt han åt mig. Det var det dar ordet passande, dig sammanstötning egt rum menar IT ifvec lifrot f dirdigadt. 'Kjolen som litet smått förargade bi.ie hr och och dag. Hvad skulle han val mad Jag vred förtviflad mina hinder och mahamedanec och katoliker, därvid Sr slit och mycket vid. Prinseeaklad- fre Williams. Paasaade syueisittaingt s►'aa? det stod ja ingenting I dem! — klagade, att jag icke hade en enda bagge partierna raknade fler* döde singen' har åta upptagits och tycka Sådant hade man val bör: talat om 1 platt ingenting! vin, som kunde gi I borgen Rör mig. och sårade. Om han dock skulle titta i den — Laholms liddkusrdtt dra 2t Okt. ba en god . framtid för sig. Tryckt Sverige, men i Amerika voro ju alla — Hvad, inte ed enda vin? sade bara för ro skull! — och se efter, om sammet I bsterlandeka mönster år en sy*elalttningar passande. Öfverfall och misshandel. Adolf hånskrattande den hjirtlöae. det möjligen vore några nyheter från splitter ny tygport, som anvaades till Jag upprepas min klagan. Men det var unnt! Anna Malm kom bana gamla hembygd, nå'n notis om d'Äubignd, snickaren Oskar Petersson kalasar för bbeteisongen. Det kan er- ju från sjilfva Stockholm och var na- någon, som hade dött, eller .. och stenhuggaren Anders Andersson Men i detta ögonblick avingsde en finger och ar turligtvis en fin dam! Fru Williams hlllas i alla E8 voro tilltade får det de abndagen den matros sig öfeer galleriräcket, klitt- Men — hvad ser han? varmt och behag ligt, utan att W'a nystar hade gift sig med en handels- 8riitiweAan. Större dele, of staden 18 denne* otverfallit och misshandlat rade ogeneradt öfver den ena hink- tungt. Bloaarnu tid ar iagalonda för. resande från Sverige@ hufvudetad, och lagd i aska! Inc de ord, som mota bana drängen Edvin Karlsson från Hof i raden efter den andra, hoppade öfver bl. De, som an förhrdigas för des i Stockholm hade Anna blifvit både Ögon. Ifrig, ingslig hur han vidare. Ysby socken. Tvenne vittnen vits- orkestern, atilde sig på scenen bredvid Fredagen des 1, Lördagen den I komsusåe vintetsasongea, tro sårdela född och uppfödd. Fadrea och mod- lian laser notisen om olyckan om och ordade stimningapåatåeadet. Utslag mig och ropade: Nov. kl. 1 9 e. m. smakfulla. De nyaste nå nedanom skär- Ten hade datt för ett par 1r sedan, och om igen, och han heter sig sirsklidt afkunt*s den I1 November. -- Jo, ni tiar en vin, stackare flicka pet och knippas i ryggen. För bal- Anna, hvilken åtnjutit en ritt god upp- vid, hvad dar står om, att nöd ar rå- lag går i borgen för er! Och du, drikter till vintern beredas olika tyll- fostnn och kunde både sjunga och dande 1 platsen och att insamlingar landkrabba, dundrade han mot den Oxstölden I Veinpe. Inför Höks örakrkckte- skådespejare, som före- sorter, men denna varas benegenhet att spela piano, hade sedan dem förtjinat böljat företagas till förmån för de brand- haradertatt 11 Halmstads cellfängelse asart ae skrynklig ut hindrar den nog sitt uppehille som guvernant. Men skadade. Men utifrån pianorummet iju- staldo abofvena, tag du och lätta hölls I lordaga, telefoneras till "Syd- ankaret med detsamma, annars skall af de omtyckta slttgd<tetöstsrtw från särdeles )sfr anviadning. Ingen. lönen var för ringa 1 förhållande till der sången ånyo: halland", slutransakning med arbetaren tigg IIr'lattare och smakfullare för ess förödmjukelserna, och Amerika (och, an- Ack, Varmeland, du sköna, du blyliga du få se på annat! .'ils Stensson från Bokbult i Tönoersjo Larmet i salongen var obeskrifligt; ung Bleka anll, då drikten år ny, tagligen också moster Augusta) vin- land! socken, hiktad för att den 4 stall. man skrattade och ropade, och min samt det utmärkta Möller- san då den bli~it skrynklad, kan In- kade ju så vanligt i fjirren. Den foeterlandakinslan nr då för Sept. hatve stulit tå oxar från hem- hederlige beskyddanee kamrater borta Berthelaeaaks genting göras för att :rata upp dess Dat var åtminstone, hvad Anna in- besynnerlig! Den kan ligga gömd i mansegaren Johan Peter Persson i på galjeriet uppsunde ett dånande - igen, och dec blir sålunda jimf6rolee- billade tig. Och s► rests boa, utan att manuiakana bröst likt slumrande jord Ebbsned af \'olnge socken. . 'hurrah!« Sjilf stod han orubblig vis dyrbar, fast materialet år billigt i ens invants svar på sitt bref, ty att (6 man) under vinterns täcke. Men såsom jor- Målet harfe vid senaste ransaknin- slVjalft. Svart kommes' att begagna& bon var vilkommen, tog bon för all. den vaknar vid virviudsna ens, så gen den 28 Sept. förklarats hvilande bredvid mig och hotade min grymme i förening med contrabasvirtaosea förföljare med död och fördirf. Och i dater för snpbdrikter och garneras delas gifvet. vickas foeterlandaktnslan till life vid i atvaktan på fångelselgkarens och han lamnade Icke scenen fbi-nån direk- nod, galoner af guld, silfver, parlur, bemlatidstoneraas melodi. medicinalstyrelsens utlåtanden om don tören upptrttdde och med några impro- ,' sill och brons. Långa kragar med Enfrö I kr. Och den kan förneka alg sjilf inför häktades sjttletillstånd, bvilket si val viserade ord lämnade min fordrings- Serveting vid småbord. Pappa Williams var vid ett utom- kapimebonger tri fortfarande omtyckta måuniskor, men ej inför minnenas ljusa vid tiden (hr stöldens begående som egare den summa, jag skulle vara Obs. Endast dessa två soitier 06i. plagg och sardeles limpliga för hostan. ordaatligt dåligt lynne, då den dar genius. under vistelsen i fängelset tydligen skyldig, i liktes engelska sedlar! 1029 Ofta göras de denna tid på trr+t af 'fina atockbolmafrökea" anlinde till Var det på grund birot, som John varit abnormt. Dammet med (lidergaraityr, som sedan hans hem och helt sonika titulerade Williams samma dag' skankte 1,+000 Båda utlåtandens hide nu inkommit utbytes mot galaark. Alla äro de honom för "morbror-. Han tyckte inte kr. till de brandakadade I sin gamla och framfick danat, att Svensson vid Ofantligt vida ed se anan styre ut om 'det dar fosterlindska' boa henne, stöldens begåendo varit och innu år herra bygd? genom de vida kladningsarmarne on- och s► var han ju tvungen att alltid 5 Sex.a>~te berofvad sina sinnena fulla bruk. 1 en. der, som hålla ut dem. Smakfullt upp- tala svenska till henne, da bon nu inte Ett par månader ha förflutit. Anna lighet med åklagarens kronolänsman vikta filthattar i samma färg som klad- förstod engelska. Och var det n1'n- och Charley sitta i förmaket. Dar ta- C. Nermans yrkande förklarades den Undertecknad tiar från och med i aingea och prydd med svarta struts- ting, som Williams hatade, så var det las svenska och engelska _om bvartan- buktade därför strafflös får stölden, dag öppnat Bagerirörelse 1 hr Hell- (Med telegraf och tetefbn.) att tvingas tala svenska. rlidrar tyckas yna stort Insteg. Svar- stens bus vid Histtotget och nekom- Den uabbglddan! Markis bon kan- nat, och nog liter det roligt ibland, men ötverlemnadea, såsom rådlig för ta sammetahattar ara alltid synnerligen menderar jag mig i ärade kunder. men jag skulle vilja våga mitt hufvud den allminna sikerheten, åt konun- vackra. Bland de exponerade mirktes ske inte ord också, då man råkade Redaktör F. T. Borga begrafltirtp valvilja. gens befallningahalvande Ikr vidtagan- på all de förstd hrorandro. ea ny sidan med hag kulle och breda blanda in ett och annat engelskt ord i l.abolm den 28 Okt. 1895. Då kommer gamle Willis~ i rum- de af den åtgard, sorb denna myndig- (8rrattades i går i Helsingborg under britten, kladd med svarta plymer, ro- sveanian! 1411. Nål spad. ofantlig tillslutning. I processionen lo28 bet finne lim;►Iig. Mes den, som var ledsen öiver, att mot. Han ser både blyg och förlagen setter och band l skiftande tårfar samt stålspionen, ntmkkt vacker och säkert han Inte kand* tala svenska, det var mycket klidum, sirdela för en ljus unga Charley. Det syntes honom, som Från nodeverlden. t . dålt da ind tåt C. L. t'e M 0a41 La db En oväntad debet. il kr. rn aiai matt astån :doa i ooali~ ta ~ di~mttå r Diren- e r åssnar Intian på au. bondas aockce i•fria en ua• Rätt ärenden. 1 Slada6at¢ll¢ta salong Familjs solrocr Axel och Mia Sernqvist Rastes simm aI 8111 k dir ma I flata ahaD le till la i1d- ar ikr lat att s £5y. mota- umtlda ,w får Tria strider för att ad► ~ 1 risa ådra' bed:!• Solist kapellet Herr J. S IJ d. Nyheter_ dam. ibbpt siiast a sOr ~ des d>~ rbopD' ki m t ett' iJll~ Q Ju vy mo d. dt' e Ys 14 aw .1~ Pfivid vid' dR e.0 ?akallde fiskaadskårlek. (Stenek-amerikansk skiss för YRySå w riwr & om det skulle ha kommit ljust, stri- lande solsken i hemmet, sedan Anna steg öiver dosa tröskel. Garva skulle han ha velat samspråka med henne — men s p råket lade binder i vågen dar- för. Fans blickar voro dock vUtellga nog, och det sig verkligen at, som om den abga svenskan skulle ba kollrat bort bafvudet på honom. Jag kommer val Ihåg John Wil- Hals vacker och frisk råg bon inte 11ama från mitt tidniogsmaanallf dir ut, dat hon nu satt vid pianot, och ute 1 vastes. Första gången jag trif- huru alf var hon Inte alla de amin- fade honom, ville jag, att han skalle kede och guldtandsfbrsedda amerikan- pnaotoerera på dea utmärkta publika- ska modedockor, som han' hittills bobs- tion, för hvilken jag ekref "ledare", mit i leröring med! ma ban svarade på engelska sned en Och ilen lilla karleksgadeo; som stod aselryckalag, att svenska tidningar ritt bekom henne med pil och blyge i ► ill. bu inta ligga två strån i kora sin band, han skrattade så gadt, d for. gods, ett ni kan inte tro det. Evad ''Tacka vet jag Yankee.bladent" alu- .skrattade ban val it? Antagligen åt t•de han. Cbarley, den stackars Ckarley, som w Når jag sedan ville, att h}n skulle inte kunde tala svenska. Och så spände en Le aller två dollars — för mera han bågen ock sköt — bara på iilma- ?kede jag Icke boggas på — till den rigbets /kull! — en pil ritt i hjärtat dl Lan ej i Lincoln Park i Chicago på "Charley" Lista Unnb-etatyn ock vinde honom Ack, Varmeland, du sköna, du hårliga land! ess fotografi af huru densamma skulle te sig i ftrdigt skick, pekade han helt ljöd det från pianot. Det var kapa "&äa p5 de allegoriska kvinnofigurer- som göog, och såsgen ljid fulltonig sa och frågade, denna gång på tom, och smekande som nar vårvinden en- -rensk provinsdialekt: sar fram mellap fororna kronor. 'Isan va' val !alle inte mormon heller?" Det kn► ppte till I bjartat på gamle Inte underligt dirför, om jag lam- Williams. Han var ja en redig virin- cade Williams med dem djupt inrota- landing, vet jag, eller hade åtmiztone de 6tvertygeleen, att karin var ea varit det, di han tjaoade som draag under namnet Liljeoborg dir hemma I äråeti - Lamatrakten, och hans satc dar nu likson redo att lyssna till såsgen. ye, jo, den William var alls ea Bah! Gamla eveoaka fjolligbetarl -- rtbarksd Individ, och svensk var han da inte för två styfver — Inte esse ingenting annat. Du gamla, de frWta, du fjallböga nord! till hamnat, P6r trettio år sedan bads han an- kom det on borta från pianot, friakt Itndt till Amerika, en fattig svensk , och hurtigt, liksom skogs- och ekir- —ni — _!,— vid mit t, ord liksom min far, mina bröder och alla i vår sl1tk(- Tinuzza gned sin skadade arm och började åter le. — Ihågkom du en sak -- sade Lo Santo till dot- torn; — du gå r ut hus-Ifrån men kommer inte mer in, ty dåliga kvinnfolk fil, ej finnas 1 snitt hua. En månad efter voro vi gifte. Olyckan var emel- lertid den, att jag his ej fyllt 20 år, utan måste exercera. — Om du drar ett lågt nummer och måste ut på annat håll, följer jag med — förklarade Tinuzza. — Hos de mina, det vet du, kan j ag ej uthfirda, ty min far år ju ett vilddjur, och hos dina föräldrar som ej tåla mig, kan jag ej heller stanna. Så du ser, jag gör dig bara skada och besvllr, men mod skall jag. Hon skrattade vid tanken på att följa mig, att komma till andra trakter, se nya människor och nya fliremål, men hyste Ingen fruktan för de umbäranden och tråkigheter, som illkert väntade oaslabd frbm- lingar och 1 okända ettåder med föga utsikt ~Il förtjänst för någon af oss, och därtill det spada barnet. — Nar man tycker om hvarann, finns inga mot- gångar, — slöt hon och ryckte på axlarna, ty på den tiden trodde Tinuzza sig )ilska mig med hela aln säl liksom Jag verkligt älskade henne. Hennes stora för- tröstan p å framtiden ingal given mig mer dn en gårig mod och hopp. Jag hade lagt af litet at det jag för- tjllnt som åkare, och min far lotvade dessutom hjiipa mig med en mindre enmma, hvarfbre jag slutligen emotakg resan med mindre oro. Hvem vet dessutom? Den ena hitodelsen framkullar den andra, och ute i vidden gör man många nya bekantskaper, som man kan halva fördel at. Jag log åt det ode, som snart skulle slå ner på min lilla familj, alla tro rattstan barn, äran att-blI tilltalad, aftog sin utnötta röda mössa, (tio utkastade l världen. Emellertid gick det rom jag väntat; Jag drog ett lågt nummer och miste ut utan pardon. hvilken en bli urblekt tott hängde ned, och svarade med synbar likgiltighet: — Från Monreall, beläget fyra mil vestor om • Palermo. -- Ilar ni länge varit från hemmet? Han lyfte handen med en åtbörd, som skulle be- tyda: — Gud vett — och sade dGrpå: — Fria det jag &kulle ut och exereers. Det gr 13 år sedan. •' Och ... för hvilket brott Ar ni straffad? Tärningen var kastad. Verkligt intresse mer ta kvinlig nyfikenhet hade lagt frågan på hennes tippar. Hon vill grundligt känna karaktllren på den man, tum dagligen utgjorde hennes sgllakap 1 den sköna enalig- heten på botvet, under don timma, som tör henne var den ljutvaste på dygnet. 1. mannens ögon syntes en gulaktig blixt och mun- nen Ack en nervös ryckning, som ötaergick f ett leende; men blott ett ögonblick; sade han så med vanlig lugn too: J ag har dödÅt en kvinna; min hustru. -- Och hvarfiir? berfitta mig allt — bad Signar n.. Ja, jag skall borutts allt. — Först tår Jag börja nued, att när vi vore sthi, bodde Agata Lo Santo, vanligen kallad Tlnasrat, bred- rånoa tt var håret , . vid vårt hus. Det enda vackra ljust och skimrande som solen. Hos osa äro blondiner Wlsynta; ja, man ser den aldrig — och jag förälskade mig vansinnigt i henne. Liksom min tar, var jag till yrket åkare. avilka lugna ritter tillbragte jag ej på den ti t} en, utstrgokt på min v agn , som körde sakta, under det jag sjöng och betraktade månen, som öiver- gjöt våra ångder med sllfverglana. Jag tänkte på min fttskado, sotu skulle möta mig:vid hemkomsten, now Ett ssw,å. 9
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.