_SYDHALLAND, Måndagen den 2 December 189.5. Sann► likt år ded fraag► sgen, mm das som garnering på snart sagda alla haft ett skadligt inflytande p ► boom kappor. Man aamntansltt#r WI och Hans vrede återkom p ► nytt. Vår sto,- bnnaorlatiske författare som pk många andra. Gerna ville si med olika slag för st? LeLdkomtna — Sjnngl — betalde han mig. - SiQrrd bar mm ont utgitvit en ny dock tro, att dan endast förblindat, virtatbn. bok,• (Med telegraf ock tsNft) Betrakta late p ► det dir satsat glae- Fideikommiasarlea till 13 alleborg" icke fdrderfvat honom; och kunde han Liksom alla yar1dsks blomaterband- rutorna oeb alarmklockan. Vet, att bvilken får en amper kritik i Nya blifva åter, hvad ban en gång varit, lar'e fönster Snu tylda med vidunder- (pk Fabrikemlrket Rehn.) Dagligt Allehanda — en tidning, som skulle det halsa med oblandad gladje, liga chryaanthemum 1 alla tittget och OrdertwdåwsYtprel på peqn/igsu. det Isla Hnoes algos i kupde bar bred. vid. Jag Mg efter det, innan jag steg Inom pressen Intiger amma stlnd- ej minst af, den kritik, byars omdömen storlekar, Ptro dessa för ögonblicket Från Stockholm telegraferae Igår han s► punkt som Sigurds tidning; 6miWads- förolämpande tillskrifvet liga också de vigtfgsets hattprydnaderna. Bland ordensutniitnninparne 1 dag In. gnagt Jag ar tokig 1 musik. stab ver'ldene Caflbtptsåttningar. - bevakelaegmtider. Men endast genom Som brudurs _ elistt kan simsa, en märka&: Han riktade revolvern vårdslöst mot posten. Ger lull valuta för !!lasten. mig, i det han sade: 'Vl kunna', gager N. D. A., "ej en dylik inre förtndridg och förtdling, hult filthatt, gemene med atJasband- Till riddare af nords t.Je rneordea — Jag rktoar till tio: en, tv ►, tre! .. . heller i kr anas det arbete, med hvil- icke genom bot och öfvermodiga athaf- roeetter och m bukett hvitröda bry- han- utnitmts lektorn vid ailminna goatsr entlad 25 oro tör 3 Vor, kan det för Sigurd vara möjligt aantbemnm midt framtill- den tar sig ltroverket 1 Halmstad 1 edM; till ket Sigurd riktat julmarknaden, för Jag väntade ej till sju och började A1tlpratn. sjunga af alla kraftel Marlboroughvi. något, som verkligen riktar vår titt.- att åtlrvinna den stallning han en förtrollande ut öiver att adertonirs- riddare af Vasaorden förre vive sylfe hos alla sorterade Diven san. Dåren nickade med bufvudet och retur, och den meningen kan ej, vare gång Intagit, den preetlgs och fbrtjenta snaigte. konsuln i Varberg Harry Boyre samt aotuadlare i riket 205 Många af de hattar parisiskorna kronofogden f Kongsbacka 0. p. Jo- sig (rfattar.os stallning som tidnings. popularitet han tyvärr efterhand genom tyckte u. ytterst förtjust. sitt eget uppträdande förverkat.' bara tro nåatan lika Ikkra, och man Aanuoa. 9 MW~NW~ w — Inte Illa — sade han efter an- man inom samma lager som det vi sj► lfva tillhöra eller de beskyllningar, kan dator dalta alg hvilloea storm af dra slut. — Kan ni flyga? ovilja det nyligen vlckte, då damerna med hvilka. han i det företal bin satt Oomro Jag seg p ► honom med häpnad och på atom operans företa konsert blefvo till sin bok ,ökor att på förhand för- fana. Göta hofrltt har förordnat via hl- anmodade att Illa hattarna blifn i taga verkan af en ofördelaktig kritik, — Flyga — tillade ban ock gjorde radaböfdingeo, friherre PWip .i rencro- Hvad it modernt i vinter? Uet Sr garderoben liksom det numera år In- eaatt Iran och med den 28 1 denna mfl- desto mindre, att hans afsigt var att några betecknande rörelser med fing- hindra ona att t,fbrbebkllsamt uttala. (bitit på parkett &,Theatre fra~Saia. Sigurd har, synes det, en mycket rarne - flyga i luften. mycket svårt att stiga. Sillan ha val tiad tills vidare till litets slet ftlrvalta hl- vas Wkv ►rd. Jag tvekade om tearet, da jag ej egendomlig uppfattning af kritikens si många olika tyger, fs.i mer och gar- Damerna ,åses emellertid en deputa- radahafdingeembetet med skifteslreo- — Lukten besvarar er val inte? - tion till direktionen, och man måste stallning oob uppgift, vid hvilken detta var saker på att det ej kunde nityrer varit moderna på en gång. Allt ►draga - fr► gade han. vackert låtå dem behålla sina hattar den 1 Årstada, li atn ås och Hlmble hl- rede domsaga . Jag trodde, att hua anhöll om tilla- mig en kala midt i bröstet. Dturona företal ger oss en osökt anledning att kan anvindas, de mest olika saker på. • en stand dröja. En opartisk kritik ar sammansattas; med en smala smak öga lyste både af medlidande och triumf. tebe att raka, men ban hade inge~,ei- Parislakan vill ej lur intet ha till- tydligen något, som han ej tror på, och arrangeringstalang kan man med — Jag kan det, jag — sade han. 1)åd~f'iJt. garr i hand. Min åtbörd var obestämd tining fiffa upp en äldre toi- bringat timtals hos sin m odM) med En stråt af hopp blandade mig, och och en icke berömmande kritik kan han Ii likasom bana friga. Han försäkrade Innehafvaren af Hölvero 9deikom- synbarligen .ej uppfatta såsom annat lett sså att den passera som helt ny. profning oc;l lindringar för att få en jag visade den lifligast•e beundran. mias i Vestergotland kammarjunkaren helt artigt: Hal- och soireessongen har innu ej juvel, som literalla ansigtets och J. A. Focx har afidit 1 Stockholm 80 — Det ar mer an ni kan begripa — an fade orattvia och framsprungen ur -- Det luktar flugor. Det ar icke hufrudets företråde n framstå 1 relief, oritti~rdiga, af personlig fiendskap dik- ob.kagligt, men man möte vara van sade han med ett flin. -- Ni har inte terade grunder. Det erkännande, med börjat i Paris, men man rustar sig och så har hon till på köpet 1 de flesta åt p ammsl. för den. De ljusa sidentygerna, kunnat ana något sådant. • ttakte tall betalt detta tnSeterverk med 50, därvid. År ni lakar.? så bar: 8s der en stackars sate, som bvilken kritiken i börja. af hans bana tyll och spetstyger bs kommit, och 80 och 80 tres. Ja, har hon den PtWen och li ndeeraa I OrIsutea Jag gjorde ett tickande tecken. Han I konseljen i fredags höll polven inte förstår det bittersta, ett dombut• kunde belsa det myckna goda i bane eyatelieroroa börja fyllas mod st111- från Virot eller argon annan af Sel. tycktes tvitla p► ,min uppriktighet, vad, en idiot! Det ar ej lönt att ni dåvarande författarskap, har pk segare skapsdrlgter. Der denae vackra pom- neg tadena stora modedrottningar, kan ett tal, - i hvilket lian bl. a. vidrörde granskade mig uppmärksamt och miss- nekar, att ni hade en sådan tanke! tidev. möt blan,laa med anmirkningar padourtyger, dyrbarare och billigare, bon Titt ha betalt hatten med sina situationen i j)rienten. Han dolde troget och förklarade därpå. mot en tilltagande råhet, som ej endast hvita, ljuaroda, ljusblå eller cNmefår- ej att ban insåg at►ilningen m y cket Jag ger doa! Se der! 100-150 fres utan att den särdeles — Jag ar det, jag. Jag har gjort Bom! En knall hördes, dåren hade ar formens och uttryckssattete, utan gade stlkesmusliner med luvlfda blom- mycket skiljer sig från dem man får allvarlig. Den heliga stolen hyste studier öfver de flygande djurens ut- alossat ett skott i luften. liten synes vara uppfattningens och sterguirlandor i samma färg eller med stort deltagande för de olyckligt stllda på enen håll tOr 25 å 30 francs. dnostningar. De ensamt intreraers mig, armenierna och önskade att alla olika — se der har ni er tanke. Jag sinnet.. Dessa anm►rkniugar har Si- .brokiga guirlander på småblommig bot- Det ar otroligt hvad namnet gör ensidan deras vingslag utbreda deras sköt bogom i flykten. — 8► gurd synbarligen ej kunnat smitta, och folkalg i Turkiet måtte styras efter tep, och en oandlighet af ljusa ran- tillade han (H. D.) utdunstning på det !sent fullkomliga allvarsart: — Kom inte igen med den! han besvarar dem i företalet till sin diga sidentyger i alla nyanser. Till mycket till i Paris! jemlikhetena och riktvisans grpndat. amt. Jag har gjort många egendom- ser. I titt tal meddelade b. hel. vi- — Ni talade om att flyga — drista. ou utkomda bok med ett kategoriskt: besittning brukas knypplade spetsar, dire att ett patriarkat med det företa liga- rön. Nektargalen har en dålig de jag mig paus in. — 0, bvad det ,Iet ar, icke sant! Delen ej nog härmed: band, blommor, figdrar, ja, till och Jakt, hvilket man leks skulle kanna skulle vara roligt att fl se något s1 lika kategoriskt förklarar kan darjamte med peleverk. skulle' upprlttaa i Alexandrin for kopt-, kerna. tro. sadamasken laktu bast af alla vackert! Hvilken beundram rkrd upp- att anmärkningarna dikterats af per- Som middagsalllskapedriiigt för unga Alexander dunas' filkf rd. tacktl Hvad jag gerna skalle vilja se sonlig fiendskap och att receösentereo fruar eller unga flickor kan anbefallas genom dem velat låta författaren lida en Ijuarod bengalinekladning (nllstrim. Åh — sade jag med oro. er flyga] Alexander Damm' begnafning egde för hvad den polemiska tidningsman- Jag var nu .p► det klara mod bur enigt tyg, belften ylle hälften siden), Jag knapte beundrande ihop mina Matthews Fldlen'Smörrapport rum i lördags vid middagstiden under nederst slit, mycket vid och kort. Lit- det förhöll sig. Jag a!g ut genom 3n- hinder. Dåren gal mig en inspirerad nen skrifvit! mycket stor tillslutning. Bland ¢e air- Göteborg den 28 Nov. 1895. Mot dylika krankandå påståenden har vet 'Ur lat pösigt, rynkadt framtill stret. Taget ilade .!'sam►t med stor blid: varande märktes minletrarne Coombes kritiken lika god ritt gom författaren och besatt ned pk .beg~e sidorna och En något bitur stamning har siut- baati.ghet. Jag r►dfrlgade kommunika- — Ni önskar det allvarligt, inner- och Mesureur, allt hvad Paris eget det ur icke att sitta ett kategoriskt: ligen intradt i marknaden oaktadt alla ryggen med ett kvitt mellanverk af tionstabelleo. Under en timmes tid lig , absolut? framstående inom författare- och konst- dant! Men bar föreligger darjamte den ett qvarters bredd. Till detsamma LjOr köpare anno kro ganska försiktiga och fanns anda till Joigny intet uppeb► 1l. Hans röst hade en högtidlig klan@; nlrsvirlden samt en mängd skådespe- Jag sökte efter alarmkloaken, men den en underlig värme upplyste bana an- ekilnaden, kritiken kan komma med vida puliltrm , med likadant mellan- ogerna taga mer an de för ögonblicket lare. Kistan doldes fullatlndig•t al bevis för sitt påstående, övad Sigurd verk, vid armbågen afslutade med en beböfva. gatt just öfver dår.ua bufvud. Hans sik te. de många kranaarne. En stor min- icke makta( och aldrig skall makta. bandrosett, .och baltet utgöres af ett Det gamla lagrade smöret inverkar ögon, hvilka icke lemnade mig, följde — Nå, se då! —sadehan. niakomaesa hade uppställt sig på alla Bevisen finnas i hans egna skrifter. ljusrutt sidenband, som nedfaller of- på priset och hindrar, att det blir n►- riktningen- af min blick. lian matte Han böjde sig framåt, drog regeln de gator, liktåget passerade. mig med en elring blick ocb sade med från dörren, öppnade den på vid gaf- Ej minst talande sidana finnas i ajalfva ver klldningens bakre linning i en gon markbar förhöjning. De stora par- I enlighet med den aflidnes önskan det arbete, framför hvilket han satt stor rosett med två långa bandändar. tierna som vantadel från kolonierna befallande ton: förekommo inga mklitlra bederabevis- vel, tog sate, men besinnade sig och ditt på en gång anspråksfullt och in- Mycket eleganta bugtidskladningar tycks ej komma att hafva något vidare ningar vid begrafniogen liksom ej hel- — Ni er lekare? sade med •miutanksam min: etallaemt affattade företal. sys med släp, men de !festa bal- och inflytande pli marknaden. . — Nej — sade jag — jag år icke ler något liktal hölls. — Ni år idkare: &,ta vecka har man förhoppning Den författare, som pd del ris Si- stilskapsdrl;gter beröra endast natt och lakar... -- En sådan förtvitian, blandad med fattar och akitdrat om att den Engelska noteiingeh stiger gurd her gjprt det, jemt gollvet. -- Na — frågade han med denna blpen och vild ångest, atmllade sig i Grönt tir mycket omtyckt såväl till något. . fbrkroeeaede logik, bvilken stundom mitt ansikte, att ban hlet ►ogerköpt.' en sådan konflikt som den Gösta 1tal- Malmö toppnotering år i dag for fi- Ienbjelm har att genomkanipa, den för- promenaddtggter som till kappor, d. dårar besitta — byartär betraktar ni — Nej, jag smider er. Ni ar ej naste 1,16-1,82 per kilo. fattaren kan aldrig, just af en kritik, v. a. peleriner och slag. klockan? likare, det mer jag, ni at galen! Nk, En treflig kappnyhet äro de Iladd- Han knäppte upp åin öfverroak, ett överfik har jag hittat p► att flyga, om som vill vara årlig och dömer utan gaaaka 1>ekert plagg med akinnkladda ej för att redda vansinniga, bjelpa dem, partihånsyn, fritagas från bristande rande höga krt+garno, invändigt fodrade En börs, innehåtlando 40 kr. 1 sed- tvmar ouh tog fram ea liten revolver. sa att de kunna fly ar sina celler, för både konstn►rlig och personlig nobless med fjäder eller peleverk. Do låta ler och c:a b kr. 1 silfvermynt, förlo- — År pi Iikjre7 — upprepade ban. att bereda lindring åt de elsoda, för 1 uppfattningen. Hur. högt han må ansigtet titta fram allra napna.st bland redes i lördag. bir i staden antagligen — Nej — ntroperde jag med för- att arbetarne utan att bli trötta skola aedyra sig vara en martyr och peka en konataiirlig oordning af pannlockar, mellan G. P. Ahlgrens och underteck- tviLd eppriktigbet, tvekande 'mellan kunna begifva sig till gitt arbete. Min p► det ekonomiskt lysande resultatet krusadt hår och fjadr'ar, bfver bvilket nada butiker. Hederlig vedergltl ring Allt lef'vande mitt jvrsta har, ett af de två: att kasta mig öfeer bo- uppfinning lir ämnad att landa minek• af sitt skrifetalleri som den banta ma- som afelittning kommer en elegant Ii- erhåller upphittaren, då han inlemnar Mil andra höt sitt mate tar, nota och rycka ifrån honom hann va- ligbeten till den störrea valsiguelae. Nu taren af dens konetnarliga valde, miste liten hatt, t. ex. med gul botten, gar- .tytt hela bort med mången far. det furlorade hos pen med risk att lita döda mig eller ger jag mig af, skall ni få se. Jag skall han inför den allmänhet, som ir om- nerad med en violkrans, ljusrrda rosen- Henrik Larsen. 1111 bukeper, eller en stor hatt helt ilfver- i..,u,ingen ioturt'. nästa måndag. dömesgill, stå förstummad, nkr kritiken att genom inatUlsamuhet öfverlista ho- flyga bredvid tåget och vara före er i tackt .ined fjltdrar och blommor. i ilotn- på hans beskyllningar svarar med hans nom. Montereau. Se på au bara! (i,£t37.i. 1» lien först inkomna riktiga lösningen i• 111 egna ord: Det it Icke sant. Sigurd mor satta under hatten baktill M, r att Diren yttrade nu med melankoli-k Jag greps af medlidande. Hans har varit en heder för vår literat.ur, inbegna frisyren taga sig förtjusande belönas med tidningen 'Sydhallauil" - Iv id 0.l j ton: ögon lyste af tro och barmbertighot, A för uJata kr. Dessutom utdelas två pc; 5utuppaäuo3vflQJ [~j) —I sa fall ar ni tokig. Jsgbe- hans långlagda ansikte liknade en re- men han år det ej längre örarken som ut. quo -ltå"s u1tufF Pelaverk, och åter pelsverk anvin- eztra pris i for u af böcker. författare eller som tidningsman. klagar er. ligiös .varmares. • Han tillade. — Vänta, ropade jag. Jag för min — Jag tycker inte om drar. Men del tror, jag tror uppriktigt, men alla jag vårdar dem at ren barmbertigbat, de andre, den stora massan, hopen .. ty jag her ett god! hjårta. Jag har Vi komma snart till stationen .. . . 4,525 dylika i mitt hospital. Förlåt Dåren såg pi sitt ur och sade: återtog han — det ar blott 4,524. -- Ja, om elfva minuter. Jag glömde att en af dem dog i ga. — Vi komma till stationen — åtar- —li — — Abl Och bur dog han? — [rå- tog jag. — Der skall ni kasta er ut. gade jag, låtsande ett intreree, Dom jag ni skall böja er i luften, man skall •Jag vill bli en nors, om det Inte går in ett par 2tibtsligen satte hon af bort emot en mur och ut. ingalunda kand#.- knäböja, stationeinapektoren skall till fruntimmer!' utbrast mr Josef Taggs med dån största tryckte sin lira genoms att skrapa mr Cymon Tagga -- Det år mycket enkelt — sade er ara svinga sin gelonerade mössa. förvåning. ben uppefter den skrotliga ytan. Mrs kapten Waters' den vansinnige — jag har dödat bo- Ocb-y*g skall ropa bravo al alla krafter. °Men pappall utropade mina Charlotta. åstia, som synbarligen var upplagd filt skrimt, rusade tom. — Ja, ja — utropade dåren — ata- "Jo mltn, gör det så",, sade mr Josef Taggs. Och ögonblickligen hufvudstupa in i en håck och vägrade Hatt fattade i trycket p► revolvern tlonsinspektoren! ... ganska riktigt. Fyra unga damer trippade med byar att komma ut igen, och den fyrtenta varelse, som mrs och skickade en kula genom tboetret. Ni skall repa bravo och harm! sin handduk uppför badvagnens trappa. Riaten spin- 'Taggs satt på, uttryckte ein förtjusning öiver denna -- Bara så dar — tillade han helt Och L sin förtjusning började han tios för och plaskade omkring f vattnet. Rundt gick hutnoristiskel framfart genom att stötta sina trombon lugnt. taga af såg stbfl aruj , hvilka han ka- vagnen, nod satte sig kusken, och ut sprungo de of- fast i marken och sparka upp teed bakbenen på ett lian vande sig om med en belåten stade ut genom födbtret; han befriade ' vanniimnda unga damerna strax d8refter med fyra mycket beatbmdt oh uimligen oroande sätt. mån, bölande sia revolver i riktning sig därpå från byxo rnm, hvilka följde ljudliga plask. Denna tvära stockning f den hastiga ridton fram- not mig, likasom för att försvara sig. samma vig, och nnderkladerna. "Det var konstigt, det!' utbrast mr Josef Tagga kallade naturligtvis on hel del förvirring. Båda da- bupbn var full af en blå rök, hvilken ..- Se Inte p► mina ben — sade etter en ltlrlågen paus. Mr Cymon fick ett litet anfall' merna ägnade sig i flere minuter åt ett förtlrligt skrik, Nogsamt skingrades. hart — i det han sökte dölja de sam- at hosta. och mr Cymon Taggs utstod utom on häftig kroppslig Ljudet af •kottet förlorade sig i det ms. — Es mala blick ar oren. "Usch! Dit- gå ett par herrar in på den bår st- stnitrta Riven (len andliga pinan att vara vittne till buller tåget gjorde. Han tillade ojUfbej ►tet. dan!'' utropade mrs Taggs, uppfylld af fasa. deras beklagliga Utge, utan att kunna komma dom till — Jag såga er detta — återtog — För resten äro de vackra. Tre badvagnar — tre hastar — tre plask om- hjelp, die hans ben satt som 1 ett skrufsttki mellan han förnöjd! — för att, bevisa er, att Tåget blöte och saktade sin gång. kring — tre vändningar omkring — tre plank — tre djuret och muren. jag inte fruktar dårar. ' Vill ni bafva — Stunden ar inne — sade di-ren. herrar, som u tutulado om i vattnet som lilla många Pojkens ansträngningar och det snillrika påhittet dan utomordentliga artigbeten att ajuo- — Åb, så mycket folkt Jag ser ata- dplfiner. att sno omkring svansen på 4en mest upproriska 8s- p en epesaaria för mig. tioaaiaspektorra. Ulf akt! No flyger "Ni — det var konstigt, det? sade mr Taggs nan återisdWde emellertid ordningen pi en mycket Haw röst var mild, smekande och jag! igen. Denna gång hostade miss Charlotta, och en paus kortare tid, fln man förnuftigtvis kunde ha viltstat, och ins &Usum. Men under de halfslutna Han störtade sig ut och föll i ar- uppstod. Den atbröta pi ett behagligt altitt. det lilla sällskapet traskade långsamt vidare i ljutlig 6 gonlocke bevakade hans öga mig, marne på två sjukvaktare och en lk- 'Nej, god dag, min kia•vl;nl VI ha sett efter förening. llkaaom ea katt p ► len kare, hvilka, underrattada om hans dykt, er hela förmiddagen , ' sade en röst till min Charlotta "Låt dorn bara rf, sade mr Cymon Tagga -Det — Jag kan inte sjunga — försökts vl.tade honom otaligt. Under det halm 'Tagga. Den kom från mrs kapten Waters. ar grymt att öfvcranatränga dem. fag iavinda. nakna ben sparkade rasande omkring '(Jod dag, god dag," sade kapten Valter Waters, "Ja visst, berett 1" svarade pojkon med ett grift till — Jo — 'utropade dåna med dun- sig, bortförde man honom. idel vfnlfghet, och de veilade de most Nartllga helA- slit karat, som ont lian fattat, att for Cymon menade — slutade lidvol rand. röst -.- ni kan. Ni kan, och Och det var d ► ningar. att det dir om grymheten mindre hade sin tillamp- a Di vill bara narra mig, likasom edra sin berittel.ee — som alla dessa feta Ulla Ilelfnda", ande kapten Valter \Vaters med ning på d j uren fin på ryttarve. Lkb,. manniskot och dem stora paket in- kikaren for sina ögon, !nedan bio sög ut ötver hafvet. •HvlIken hanlig dag," sade Charlotte. Han förlodrade ton och sade till krlktade min kup`. Jag var förtjust `Ja, min van", svarade ture kapten Waters. -Förtjusande — ftlrtrollAndo!" svarade turis kapten mola med ett jämrande uttryck, med i att f► skafta en plats ► t amman, och -Der ikr Harry Thompeon, \Faters. "llvilken skön utsikt, mr Taggal' tår,r 1 röetw och grimaserande Dom jag smekte hunden, hoars vanliga mtin- "llvar7' frågade blinda och och isatte sin kikare Cymon såg Bllnda rakt i ansiktet, di ban svara- ett tiara, hvilket ensnar gråta: nlskoögon ing ► hu mig ett betryggan- för ögat. do: 'Utomordentligt skön!. de lugn. i_s_ Ikffs , li•wsgru - gem Ihåg, de gttvo mig in ko- 1 (H. T.) kaLde vitriol. De b~ in det i mig ksk Caffebäsäl g, ~• n. linö! ken teed ett engelskt metallrör. Jag hatar dam, jag föraktar dem, degin och dans med teis. 8n författare på retar. se .8~ Nsrh,eter_ *r 8IK DT7QUt+ Betat ~. al 1 ocb tt ,å Iher tror, bieo Parisermoder. 1och kalle ( bi- det au flått 'Sn- edan som iltier ut' arne hu- stora eka eket, • Handelannderrättelaer. sed t st- ml ~a. Sr d. Bodö mua aiss för ge In- kildt be- lvitt- (fsen, och Borttappadl. Pris-charad. t eaa- hol. ksn fota idtar b fet t3► !skela sann sie- 4 5 r, nu a er - - be- vart- bete, 1 jag isvad lag - legse Jag Nu sig I atör- ra en har- rtig« e sig nml- t till ut att Han y tlfr ksu- e, lok. mr tet- sr
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.