i SYDHALLAND, Onsdagen den 29 Januari 1896. ijø.taden• var ett för*rSekI gt lit den afilntaing uppmanaåe dem, som stan- uppmfrksamheten på sig gonom att VIII. Döda/all. List mot liat- gifta sitt yngsta barn fbrnamne«Luciter Kommitterade för (estlighe- ut i minoriteten, att otvergi pt den Och st gick det till Yoekwe, men F. d. majoren vid Dal. egementet Tjufvarno i farin aro kanda för Blaoqui Vercl ugetorix, hvilket myndig. C. F•Toi1 tet•ea hade rekommenderat titt statens rent af til{%ällya möjorUdtru kandidat. icke laagre. Och på den oandliga sged 1 Hedomors 1 !örgir: in 4n&e ett s- k. `sk'out ot jsy` -0 sancta simplicitas". Vi, tillhörande alattest son var betaakt af snö, var sin ht)gt uppdrifna list, meo så Sr heterna emellertid Icke tillsto. Det terop), som borde gå at stapeln valkretsens smlfolk, aro dock icke ht- ytgen beteoksad af lik. Har floden också polisen ganska skicklig i att tktenakap, Gom dottern ingick, gillades Han var född 1820 och representerat sttderna Falu och Hedemora f Andra hvarken af kyrkan eller staten, emedan . 8 på morgonen, och Invinaroe i gade .tt gå i algson ledband ocb OPP- och dar fienden. På båda sidor döden. 8tverliata dem. På en mtngd Duvaln-restaurationer fröken Minck aktade en man, gom kammaren. galt Lake City borsammade kallelsen mana darför alla Inom valkretsen boende — Hvam viger deu första pontonen? — ett slags billiga, men goda mat- Domhafvanden l Frosta hared binds- - valman, hvilka tro vinner till tidoen- önskar, att hans namn 'icke skall synnerligen samvetsgrant — Jag, min kljsare. har serveringar -- märkte man under blifva bekanta. Brudens moder, som höfding 0. J. P. Kw •Klockan pi slaget 8 den 5 Janu- liga reformer på det politiska området: — Alltid du, kapten! hastigt aflidit. K. var född 1858. förra året, att bordsfiltret, ga@lar ode ari ljbdo gevtrsrevolver- och kanon- Föreren eder på valdagen om emlfol- Och med egen hand fast* han kor- skedar, oupphörligt spårlöst (be-svann. respokterado detta •Inkognito,, precen- Förre ledamoten af riksdagens Andra skott 8fver hela staden. Trumhvlrf- kete kandidat, mndkdirekt4r herr A(fr. set på mitt bröst. tamde helt-enkelt sin svarson såsom Det dröjde lange, innan man upp- den man, som ålskar hennes dotter". kammaren adjukten vid Hedeasora+ tar hördes, alla ånghvisslor pepo, kloc- Lmrrdyrew i Varberg. tsckte, hvilka tjufvarne voro, men Därpå fbl jde tal och lunch, och darmed Itroverk C. H. Berlin har Alildit, 74 Varberg i Januari 1890. korna ringde, och dessutom fördes det I-x. år gammal. slutligen lyckade@ man afsloja dem. Mdnya ,almån. mest hiskliga vlisen med tomma block. Pierrette, o min Pierrette, hur stolt Man fann, att de begagnade sig at var tktenskapet ingånget. kannor, Oljudet varade i minst 15 du skall bli öfeer mig! Kilget år slut, följande knep. -` minuter och jag har fått afsked. Kliagan, 0 En herre med hyggligt utseende Ja, så der går det till, air Far- kliagent I klockor till mitt bröllop! kom in och bestalde och !örttrde en eota staterna flaggs för en ny atjerna. En hvardagsbild. Vaggin Sr lång, men hoppet lånar mig harsttdee I dag utmärker sig för tm- Alla jungfrurs krigasång ringar Der bakom kullen, dir tig- middag. Under det han it, plockade tbrelsevis ri nga ti llförsel och trög om- han i smyg till sig några gaflar och Pion hade uti tinga dar Vaddens störste skådespelare. under skottåret. ger byn. sattning-, aårskildt kvad kreatursmark- skedar, förde dem under bordskifvan l:n älskad hjertevan; Dennear till börden svensk, och Sr Jag ser kyrktornet. Klockorna klinga Melodi : Marseljasen. och (lista dom mot denna medels vax, I)å var hon vacker, skålmak och glad, naden beträffar. Kreaturspriserna tro ingen mer e111er mindre an vår be- st glade. lågro an fbregående stortorgdag; ex- som han hade till hands. Därpå be- Men det Sr langeso'n. kante omMande1atte C. J. I>amberg. Upp, fosterlandets töser alla! portkor 150-190 kr., kor f kslfattll- talte han sin mat och gick.. \. Under en ltogre tid hade Damberg, Se, trans dag nu inne Sr. ning 80-120 kr., äldre alaktkor 60 Om k yp aren nu märkta, att en del Ty vännen svek. Det Sr tyvirr såsom bekant anställning å krogar, dit Till våra fötter måste falla Klockorna klinga så glade. —100 kr. Tjurar betalas lada till silker försvunnit, och ville anhålla Så många vänners sed. han, på grund at sin storlek, drog en obeväpnad ungkarlshar. Men hear ar appeltradet? Det syn- gisten, stidde denne sig oskyldigt Och hennes hjerta fick ett adr, 226 kr. och oxar gols 175-285 kr. Vårt ort ren från tjerran lystrar, kunder. tes d,ck på långt afstlnd• Mina dröm- forolampad och låt genast undersöka Som hela lifret sved. paret Få uppköpare harva Infunnit Harpa ledaaade han emellertid, och nar Amer slår på trumman larm• mars tråd var nedhugget. nig. Alhreroa å atortorget och hast- sig. Då man ja Icke hittade de sukta dis bua af teaterdirektor öos Heege och modet eldas i vår barm torget !.ro också rinfa och en visa sakerna på honom, bad man ont ursikt Till slut hon ful och gammal blef, tl. erbjöds att tå upptrida i dennes svensk- af alls gifta kaffesystrar. tröghet i kommersen gör sig öfverallt för det beklagliga misstaget coh lit Bann femti år förbi; - amerikansks komedi "a yennine yentle- Till vapen tappra mor! — Hvarför klinga klockorna al feet- honom aflågsns alg. gillande. Väderleken Sr dock ganska Och fattig var bon ren fturut, man", antog han anbudet med tack- Formera bataljon! ligt, Mathias? gynaam. Men en stund senare kom hans med- Så allt blef harmoni. sambet. Om han i denna pjos spelar Framåt! Till fånge gur — Det Sr bröllopeklockor, kapten, brottsling in och slog sig ned på sam- prisro amoröse eller livad roll han nu kvar ogift mansperson! Den stackars Mathias hade ej kant ma plats. Han åt likaledes middag, Hon lefde af att gilja frukt Innehar, dorom upplyser icke min sa. igen mig. och y eder multiden praktiserade han På stadens salutorg Hur kunna dessa fega trälar ge~. Bröllopsklockor? oförm(irkt ned i sina fickor do silfver- Och dog till sist at lungkatarr, emot vårt friar-garde stå? Bruden var Pierrette. Pierrot!. var saker, som den andre hade vaxat fast Ty ingen dör af sorg. Handelsunderrättelser. Nykterhet I prohibltionsstater. Vi kufva dessa svaga själar, mera skön och strilande an någonsin. under bordskifvan, dolda af den ned- Toivo• Brudgummen var "bas", min dibro- hangando duken. En pastor Hole i New York Ilar så snart vi blott dem titta på. Srinprtael vid Laholms våghus der Johan. nyligen ntgifvit ett arbete, hvari åt- Ett ord Sr nog för att dem stuka Som lian noga aktade sig för att var i dag 34 å 37 öre pr kg. lefvsade akilligs ganska intressanta upplysnin- och ringa dem på venoter band, taga något af det siltver, hvilket låg vigt. XII. ger lemma om nykterheten i vissa tills vi dem snärjt i Hymens band uppe på bordet, och som han ju hade amerikanska prohibitionsuKder sprit- och tå dem riktigt tbrodmjuka. Omkring mig made folket: kommit in först efter det de andra Spanttllaeaarin adea. varor i allminhet nerverna i tötoppar. Till vapen, tappra mor! — De ilska byar andra at innerligt. sakerna fbrsvunnit, ansåg man sig na- Köpenhamn den 27. Vidare betittar han om en gast som i Formera bataljon! — Och Pierre? frågade jag. turiigtvis icke tia någon anledninggatt livet*, disponibelt, 129-181 6: ett nykterbetehotell begärde något att Framåt! Till finge gör — Hvilken Pierre? misstänka honom, utan han kunde obe- (Med telegraf och telefon.) 15-6: 85. Råg, dansk, disponibel, 122 dricka och fick till svar af vtrdeo, hear ogift mansperson! Man hade glömt mig. hindradt artgin sig och dela rofvet .7. 1'. W. Western, tilleb.) — 125 4: 10 1 4: 25. Korn 2-rad. att nara toalettbordet f bana rum fans med sin kamrat. XIII. kön.rrtaalalen. nytt, vant• och bittre, 112 4: 25-4 en liten kran, och om ban vred på Men en dag tyckte on ötverkypare 60; d:o finare 4: 60-4: 75; 6-rad., den, kunde han få en visa sorts whi- Jag knäböjde vid altaret. Jag bad sig ana sammanhanget. Sedan den l'trikosminiatern har till konsul i för Johan och Pierrette, de båda enda förste af tjufvarno lörgi fves blifvit - Kristianstad under generalkonsulatet see!., 104-109 5: 00-6: 40. Hafre, sky eller • livad han önskade tör sig och sina vinner. Fn "matare" fans som jag alakat har i virlden• Därpå undersökt, låt man honom gå, men i S:t Thomas förordnat hand]. dorstt- eee1. 85-90 för disponibla varor 4: Äppelträdets sång. 95-4: 66; d:o svensk, 85-92 4:25 på andra sidan viggen. I nykterhets- gick jag ut och plockade en vissnad satte en detektiv på hans spår, och des If. Ilanielien, —4: 55. Majs, amerik., 8: 55, att staten Maine serveras i tekoppar myc- blomma af appeltradet• Och al gick en annan detektiv placerades vid ett Af Paul Féral. ket godt 8l, och sannolikt serveras tf- jag dirifrån, utan att se mig om. bord framfor det, hvarifrån sakerna SIudenlednghören och polisen mottaga. I. ven whisky som svagdricka. Det Sr, t Lund. .. De åleka hvarandra. De skola bli försvunnit- Berlinden 27. Dagstara: Kurs d. 25: Ett stort appletricl stod i ena an. lyckliga. anmärker en amerikansk tidning, icke Strax efter den fbrste tjufvens af- 157,75 157,50 Från Lund telegraferas den 28. Ett Hvete pr Maj så val beetaldt med nykterheten i vårs dan af byn, och om våren liknade det (And kom hans medbjalpare in, satte upptrtlde, som tåval inom som utom pr Juni 158,00 157,75 XIV prohibitionsstater, som många inbilla en blomsterkalle. Midt emot det sam- sig på hans plats, rekvirerade mat och akademiska kretsar i staden vicka stort pr Juli 158,25 158,25 ma, på andra si•lan om vagea, stod nig•• 127,75 127,75 — Har dn kommit $llbaka, Pierre? började så plocka till sig pjeserna från uppseende, egde rum i natt. Efter Råg pr Maj förvaltarens hua. Dat hade en stenport, deras plats under bordet. lian anade 128,25 128,25 pr Juni — Ja, min kejsare, val af anförare tågade -den 30 man Invandringen ocb Förenta staterna. alldeles gom ett slott. 128,50 128,75 pr Juli —, Du Sr tenn ung, knappast 22 år icke, att, don herre med fredligt utse- starka studentsångkören ned till t un- Förvaltarens dotter hette Pierette. gammal, Sr redan kapten och riddare. ende, som natt vid framro bordet och dagård, dar densamma på sedvanligt Hafre pr Maj 129,25 128,25 I dessa tider, då den europeiska In- Vi voro förlofvade. pr Juni 124,26 124,00 vandringen så envist motarbetas af do Skall jag ge dig en grefvinna till hu- lasta on tidning, var on polisman, som satt under khbrarnes bifall uppstämde hade ett hål i tidningen och bakom flera sånger. Polisen inskred och an- Tendensen för övete och rågvacklande. amerikanska infödingarna, torde det etru? II. vars Intressant att böra, kvad en af Men Pierre tog fram den förtorkade detta en liten spegel, hvari han såg höll flere af körens medlemmar, af Hon var 16 kr gammal. Huru röda blomman, som han plockat fra, appol. tjufvens alla rörelser. revolutionstidens mest framstående per- hvilka ett par medfördes till stads- Flåakpriaertta och blomstrande vore ej benön kinderl Då tjulven nu ämnade aflågana sig, haktet, hvariirin de dock smart blefvo aonligbeter hyste för . 6sigt i denna tridet. d Köpenåa,wnt torp den 27 Jan. Det var under appeltradet som jag biet han arresterad, och samma ode punkt. Sira, mitt bjerta liknar denna blom. frigifna. Flera af flbbrarne anmälde Med jaen tillförsel betaltes grisar i Från Patri FB. Henry, den eldige sade till henne: ma. Gif mig en plats, dir jag kan dö drabbade hans kamrat. sig sedermera L poliskontoret såsom — Pierrette, Pierrette! :Nar skola hjalted.iden! och djertve talaren, hvilken med or- vittnen. Man år allmänt ense om att dag med 25-28 öre pr ak►]p- efter den: •Gii mig friheten eller döden! vi hålla bröllop? ogilla polisens upptrådande, och sa- storlek och kvalitd. x V. den 8 Juni 1776 gaf första anlednin- ken torde få ett ofterapel. gen till de amerikanska koloniernas Vid slutet af byn, dir, hvareat ip- Har innerligt jag alekade henne! oafåtagigbetaforklaring, som följde den Il eeterrnark-Rosensim rndlel. — Vid skördetiden @kall bröllopet peltradet stod, ligger begrafven en öf- 4 juli samma kr, bluatammar och den verats, som var 22 år gammal och som Emil Brunos Fologra/1. hustrun Kristina Dahlberg, som stå, hade bon sagt, sk framt ktjaaren ttnkvtrda uppmaningen: °Uppmuntra dog på en segers dag. Och grafvlr- ska nieller i Laholm Ett ytterst originett bröllop liradoo suttit buktad flår menad i Westermark- R emigrationen! Inbjud den gamla von. ej tager dig till soldat. den bir 1 stallet för namn det enda nyligen i Paris. A Itovne Socialistes° Itosdnska målet matt som under nan- hålles nppen lör fotografe- dans familjefader, handtverkaro och IV. ordet: ring på Söndag från 9 f. byni sammanvigdes Paula Ietincks sakningen Mrsatts Å fri fot, telegrafe- adirsmsn att komma hit, fur att slå dotter med en brudgum, som upptrad- ras från Luleå, har aftidit, Hon vid- m. till 1,t, o, m. Och då konskriptionstiden kom, tand* Iii ner bland osa och blifra lyckliga! Elevan, ar6etcl Moderata priser! de inkognito. Paula 3dinck Sr, såsom höll till det sista sin uppgift på bvil- GGr detta land till en valplats för jag några vigda vaxljus. Tanken på 80 bekant, anarkist: hon tiar nyligen firat ken hon gått ed. fredlig strifvan, och jag sagor Eder. au nödgas skiljas från hanne sönder- Dec tid &kall komme då vårt stats- slet mitt hjärta. Men himlen vare lof. forbund skall bli det maktigsate på vad, jag drog högsta numraL Men lotten hade tra.tlrat Johan, min jorden, då våra skepp &kola korsa verldshalven i alla riktningar, dl våra dibroder. Jag hörde honom snyfta: — Min mor, min @tackan, stackars talt &kols bira gyllene skördar, vår handel tå en ån ej anad utotrtckning mor! och vira kanoner tillbakavisa flendtliga V folk inom deras granser.a —28-- -25— ---- Trösta dig, Johan, sade jag; jag, Lika visat som det ej kan förne- ortrattet. Ringen marktes lått på er i or min törvåning vid åsynen af p afton, att ni hade något att kae, att patrioten Henry var en stor jag år fader- och moderlös. kand, jag också igen, liksom handstilen 1 pa pp ersbi- dölja Herrn, som för Orda er, gissade det genest, er. optimist, lika visst Sr det också, att Och ban ville ej tro mig, då jag tarns. U'an att hinna Otverlagga med sig sjal!. stop- ter livad jag sig. Ookal står ni nu under poli.suppeikt- emigrationen (ej. minst den akandina- tilladel pade jag på mi g både det ena och andra - Und, står jag under polisuppsikt? Hur vet viska) gjort Far. staterna till det — Jag skall gå i ditt stalla. ni det? Nettleman ölet förskr&ckt 6 hans vagnar. Catbcart mtkttga land, det i dag Sr. Men fl- Pierrette kom upplåst i tårar under tog saken lugnare och anmärkte: — Det ar nog, att jag vet det, svalade Oathoart enden hotar ej utifrån utan inifrån. appeltradet. Aldrig förr bad* jag Gett kort. — Det var vinerli$en högst oförsiktigt gj ordt, l.iacolns profetia har nästan gått i henne gråta. Och hennes turar gjorde men jag tror, att jag i ert stalla ,kulle handlat pi — Tänkte jag ioke det! in(S11 Nettleman liflijt fullbordan. henne Sann skönare la hennes leende. samma satt. Simon Sr just rotts mannen att hjelpa oss. Bör på, Ernst Lin461our. Hon sade till mig: — Jag ångrar det ej heller. svarade Dorison. Men kusin, kommer du ihåg att jag en dag i somras, då vi — Du Sr en god, bra mimiska; et hur i all världen ha detta saker kommit dit, och kvad följde* åt ned till Coney Island, berättade dig den stil. lugnt jag skall vants på dig! samband kan det val ha funnits mellan min far och samma historien or min gamle vin Rauben Dorison? nu t rada mma tat+ea Ioch lade ocå taen re- at Ist et- hg t t G-f rg r stt te leta sta le- af ju Sex ante Nyheter_ ar d- iF I; a h It s 0 a 1 När och kärran. U Frän akäDheten. l~ Upprop till som bad för mig. Och jag återvann cal+raGnn:n inom caikretren Halland , VI. Bakom mig låg Frankrike, min to- delseby, förvaltare o hua, appeltridet, hoars blommor förvandlat sig till frak- ter. Jag slöt ögonen och såg Pierrette, Mindre stoder. mitt mod. — Framåt, framåt! — Eld! — An- Vid det fbrbendando valmötet I Var. fall med bejonett! berg den 24 deanes såg det ut Dom — Tappre rekryt, livad beter du? ' om in~aniör Hugo Oerlacb skull* aga — Hit., jag heter Pierre. ..Cysta- ntalgten att bllfva valkretstios — Oodt, Pierre; jag gör dig till representant 1 andra kammaren. sergeant. VI, som kanna förhållandet pi det VII. noggrannaste vilja dock flata valmin- nena uppmllrfsambet pi, den ringa 1. 0, Pierrette, min Pierrette!. tydelse ett sådant möte mitti anaee Och så gick det anda till Moekwa. halva, då det var utlyst att hållas vid Drabbningen ar en glidjet Endast ge- en tid, dt majoriteten af valmannen nom marscher kan man besegra en ar- genom arbete var ferbindrad att vid me. Derför framåt, alltid framåt - motat narrars, Liknat kanna vi ej annat an beklaga metets ordforander brist pt omdömee- (Gnaka, då has t allt W vid mötets högra flygeln! -- Är det åter Igen do, Pt"rnf - - Ja, min kejsare. — Se der har du epiletterna! den mördade? Den forne detektiven steg upp, stank flugrarne i vastf ekorna och började gå at och an i djupa tankar. De båda andra iakttogo honom uppmarksamt. Efter en stund stannade han framför Dorison. — Ni önskar således utforska hemligheten angl- ende bretvet2 frågade han. —• Ja. — Nå jag för min del intresserar mig närmast för att fl veta, hvem som begått mordet. För resten anar det mig, att den npptaokten skall leda till den andra. Lit oas darfbr arbeta tillsamman och ej hylla, förr au allt blifvit nppdagadt• T varr möter ett hinder, sade Dorieon. — Hvad skulle det vara? — Det fattas mig pengar. Jag lefver at mitt arbete och måste darfor återvända till min plats i Dubuque. Nu blef det lit i gamle Nettleman. — Jag har pengar tillräckligt, och Sr det ingen- ting annat, så . . — For all del. jag kan ej taga emot några allmo- sorl atbröt den unge mannen. — Vill ni ta anatallniog hoa mig? rågade Cath- oart lugnt. Då han sig att Dorison tvekade, tillade han: Ni erhåller 175 dollars i månaden och får dees- — Ja vinet s = Man fann honom död vid skritbordet med ett nfnllandadt öret framför sig ... — Ett brer hvari hans ende son tillvitades &takil- liga brott — jL jag mina det — Erinrar du dig också. att jag ansåg sonen oskyldig? — Ja, du menade att brefdet kunde fbrklsras en. dat på tel sått Antingen hade gamle Dorison helt hutigt förlorat fbrvtåndet, eller också skulle forwtt- ningen på brefvet ba gjort det klara att anklagelserna ej guide sonen. — Alldeles riktigt. — Jag invande emellertid, att om man höll sig till brefvete ordalydelse. sl måste det andra alteraa- tivet förfalla och man btnvisades uteslutande till det första För ofrigt rann jag saken högst intressant oob skall+ garra velat reda ut den. — Det ar just. livad ookså denne unge man vill. Du har har framför dig min gamle vans eon, John Dorison, Då Catbcert nu åter vande sig till denne, visade sig ingen förändring i hane ansikte; men ögonen glan- 510 mer an vanligt. — Dadley var således ioke ert verkliga namn? tr öde han. 7
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.