SYDHALLAND, Onsdagen den 13 Maj 1896. Ja, det L- v$ an en trivial verk- iigbet kan idealIserae eller att den RitsdageII. pk ett v(ldt frammande kaf, dar in• per mig. Jag' går dirfbr ln i spel- Till festen bads rektor uttardat se Följande asterlagar itu för dagen rummet — men Idel frammande aaaik alrskild tabjudningsairift. Denna åtr att anteckna: gen kand• mig! ideiUserar sig sjal!. Somliga minni- Och hur kyparn började betrakta tent Med filoeofish likgiltighet upp- följes at ett historiskt manuskript, nu Hyst. noteras i kr. 18 k 14: 50. skor hafha den ' gudomliga t0rmlgao Från Stockholm telegraferna den 12: mig, killarmastaren förlorade mig sj ett sökar jag något intressant spel och för första gången tryckt: "Per Brabe Bönor notera i os 9 kr. och ört. att placera sig i idealitetens ljus. Att Ögonblick nr sikte. De annan mig tranger mig dårfar fram mellan borden, den Vdree fortaitttaing på Peder Svarta petadrfcr t 14: 50 1 15 kr. mats dem vJrker uppfriskande. Jag Farsta kammaren har beslutit bitrtda nog far en yrkesmauig bedragare. da en djup stamma tillropar mig: krönika• utgifvare p rof. 0. Abofelt Köpenhamn den 11 Maj. Marknaden hu tritåat några siman* i dag, och Andra kammaren& beslut att med en- Och denna kolooaIs hunger, som nu — Herre, se upp 1 NI trampar ju efter en handskrift I Upaalabiblioteket, flau ledning af hr Waldenströms motion med ringa omsättning. jag agnar dem mitt tackl började anfkkta mig. Till och med fördarfvad mina fötter. ansedd som Äldst af kand• codlces, Hyste, disponibelt, 129-181 5: Men hur väckte, detta aammantrIt- af åta akrifvelse till k. m:t i fråga min akaaa obekanta slappt* ej blinkan — Förlåt, bviskade jag Ängsligt, och med afakrifter ar Per Brahes krönika. om, huruvida ej hvdrd må kunna be- 86-5: 45. BAg, dansk, disponibel, 122 faode mitt minne af den gamla val,. redas aikoholiue► i vidstricktare mån frin' mig; visste kanske alven bon, att satte mig p► en stol. Ett obsrtam. — 125 4: 05 1. 4: 25. Hora 2-red. odien? jag satt dar utan pin gst och kand* bart, knakande ljud kom mig att hoppa An hittills i enskilda anstalter. nytt, vanl. • och bättre, 112 0: 00-0 Ja, nyaret ligger fördoldt 1 känslo- L.andbtttnlaptrtktt pre am. talg ofantligt hungrig? Jag bade nam- högt i luften, och åter brummade den Första kammarens tillftlliga utskott 00: d:o finare 0: 00-0: 00; 8-rad., llhrota m stinka vitld, ur hvilken under- ligen ej ätit frukost. dar •timman haftigt till: Landtmannapartlet hade i g4 afton, see1., 104-109 0: 00-0: 00. Hafre, t plötsligt träder fram en te- flade tillstyrkt kammaren att bitruta s dom bef — Herre, lm ni besatt. Först tar Ett slags fortvillan grep mig. Gamla dia tolkad stamning, sota med färger Andra kammarens beslut om skrif- historier, som jag last l min barndom, ni er en promenad pi mina fetter och telefoneras till wSydbal1aad4, samman- seei. 86-92 för disponibla varor 4: till k. m:t med begfran, att for- ttide, hvarvid partiet antog följande 45-4: 85; d:o svensk, 85-99 4: 40 eller tot»r !örmust sig med den nårva- vedae budet att å landet försälja vin ock.. blefvo lefrande far min hågkomst; jag sedan sätter ni er på min oyliader. Se program: —4: 75. Majs, emerik., 8: 45, att riDde och varier och liftar ett månni. tyckte mig Is vara Robinson Omsos, har, den liknar ju ett riktigt dragsps1 s.aitdrycler för afbemtning till mindre mottaga. Partiet vill verka 1br genomförande s kobj&rta. Det ar då som man — ej Jag tittade ditåt och var svarslös, an en af bongar i öknen balidöende in 10 liter måtte utstrkkaa alven i dut ja? — kan taga hela världen i famn, fråga om kringföring ! landet till (br- beduin, tn ett hungrigt lejon, som ra- tillintetgjord. Ja, det ar sant, en olycka i reformvinlig riktning af forekom- Berlin den 11. Dagskars: lura d. 9: kan ensam svang* rummet omkring, kan maade frågor, som kunna blifra till Hvete pr Maj 158,50 158,75 saljning, dock att detta stadgande sj sande kastade nig efver en gira~. Ten- kommer aldrig ensam. g ala valsmelodier. Det It ett trol- må ega tillämpning å utbjudande och karne jagade hvarandra vilds i mitt — Hör ni, ropade den djupa rösten fosterlandets fromma, dess lugna ut- 153,50 168,75 pr Juli 1eri, en metimorfo. for hvilken sjalen alyttring at nämnda drycker inomhus hufvnd; till slut ropade jag p► kypera, Iter till töig, tror ni kanske att el veckling och framtida lycka och val- pr Sept. 161,00 150,75 utsattes, och derger rum mest om skall slippa undan att betala hatten? fick ett glas vermouth till, men blef 117,75 Båg pr Maj 118,00 gång till dsrstidee boende eller å fartyg. vinren, eller når ]pantat tråIlats af en — Jo, ritt gimns, återtog jag, föl- pr Juli 119,76 119,76 Utskottets förslag bifölls utan votering. daraf Inan hungrigare. Alltså en smör- vfiraolagtimt. jande en plötal g, snillrik ingifvelae, 120,75 pr Sept. 120,50 Forsla kammaren har vidare besln- gås! Halmstads folkskola. • Hvad kan värsta följden blifva? dock blott om ni betalar räkningarna 124,76 124,75 Hafre pr Maj tit bitrida andra kammarens beslut om pr Sept. --- -- skrifvelse till k. m:t med anhållan att tänkte jag. Antingen kasta de val ut för mig och en dam. Till inrars vid Halmstads folkskola Den dar harangen Låt ju i sin tvång- magistrat i stad och kommunalnämnd mig, eller bfverlamna de mig it poli- — År ni galen? Tendensen för hvete gan ock råg har antagits herr Å. E. Lwndrtröm- his dr$kt nästan som ett poem. Och å landet må medgifvas ratt att nar sen. Du blir åtalad för bedr*geri och — Men jag försäkrar er, att damen stilla. jag 8r råudd att de gode Laholmarne olo)!i9 «tskantwiNp frtmjas eller oord- inspirras pk några månader — men ar ung, skön, klakvard. Har ar hen- lW(ett med alla afgifna röster eller 4,170, telefoneras till `Sydhalland`. skola tro, att deras tidningsredaktör ningar eljest föranledas genom foraålj- man - låter dig ej hungra ihjäl and& l ne. kort ; och jag rackla fram det. Soäwem lånetim. kommit att tanka på något helt annat ning till afhitmtning af vin och malt- En smörgås till! — Men ni' ar d1, besitta mig, topp Paris den 11 Maj. Basocker 88 proc. an toddarne å Laholms hotell. Det drycker å tillverkningastille stadga lin börja fars gaater Infinn sig och tunnor rasande ♦ riden, skrattade han L inekzw ttet I Krbeasahd. loro 82. Hvitt . socker nr 8 pr vore dtlrtllre bunt att nirma sig pro- sådan inskTgnkning i asseende å denna fylla lokalen. Middagsgastarna komma. nu, denna ange, sköna, iilakvirda dam Medidnalstyrelsem har utaamt lus- Maj 83, pr Oktober—Januari 88. M gebit. fbrsiljning, som må finnas af omstån- Dessa lyckliga mannLkor; ds ha varm ar ju min syster! men jag kan icke säga, att jag gör digheterna påkallade. soppa, ' kött, grönsaker, efterratt; dar rettslltkaren i Haparanda J. A. Hrd- Tendensen: hafdad. twnd till Utbars vid lånslaaarettet i Kri- London den 11. Båsocker stilla, det, om jag talar om vunnen Lery och Andra kammaren har med 109 rö- gitter redan en med tandpetaren mellan • t= kapell, som gaaterar å Halmstads ster mot 57 afslagit Hugo Tamurs tznderna. Åb, det ar, som man kunde etiaoetad. raffineradt socker lifiigt, fast, tyskt Tivoli. Blott en kort tid gals mono- motion angående skydd för bypoteka- blifva galen! betsocker började 12%, slutade 12 6:16- pol fbr bofinkar och starar att gifva loreningarnas ratt vid exekutiv auk- Om ds blott ville låta bli ett be- Le?Ytadstrbtt. Hvad har jag vidare att tillägga? trakta mig si! Till och med min sköna Jag talade om bala historise, han be- Tårkotsserter å den undersköna platsen. tion. Enligt telegram från Jönköping be- Det o1vertoge snart at den gamle inne- talade, och snart rutto vi alla tre skrat- Motionerna angående revision of all- obekanta ... hafvareo, som `r publikens borne favo- mdtna hypolekjbanken afslogos i andra Dock, hved år det? Nu reser hon tande mot hvarandra. Hatten blsf re- gick tandläkareeleven 0..Scåreiber, rlf, vare sig han uppträder i Halm- kammaren. sig och kommer ►t min plats till. Drö- parerad; och jag var Inom kort den som fullgör sin värnplikt vid Jönkö- Kyrkligt. pings regemente, i förgår på i. m. stad eller annorst des. Ja, de goda Hr Hedins motion angående skrif- jande, osäkert närmar bon sig mig - lyckligaste akta man. sjltlfmordsförsök å mötesplatsen Skil- Kristi Himmek ardsdap. •inlaman" tro ej ens nöjda med att velse till It. m:t med begäran omfdng. hon rodnar allt djupare, — hur bin- (H. '1'.) lingaryd. Han ekar sig ett djupt sir halva honom hoa sig en å två måna- arbetets lduepligare ant'dndning bifölls fbrande skön ar hon ej. Högmeesa : Kyrkob. Ahiberg. i venalm armen och fördes i mycket der om fåret, utan de låta honom nå- al kammaren. — Förlåt, min herre, men ert yttre -Konfirmation kl. 4 e. m. • medtaget tillstånd till sjukhuset. gon gång så tUl figur som gemyt och Bevillningsutskottet har beslutit hem- inger mig förtroende. Jag befinner mig uttrycksnot gå igen, i det att en mi- stilla, att allmdnna berillteingen måtte i en , högst pinsam beligenbet; vågar De 2:ne främsta bitnkarne i båda stare i konsten att Imitera — han lir beräknas till ett belopp af 5,200,000 jag vanda mig till eder med en bön Norska stortinget sidor om stora gången ara vid bar- för ofrigt tfvea mastnys i ett annat kr. och att k. m:te proposition om en att ni befriar mig därur? Jag flydde nens konfirmation och nattvardsgång öinseende — på basta sitt sörjer för skumbild tillfggabevillning för 1897 icke hit in för regnet och marko snart till förkastade i går med 85 rötter mot upplåtas åt deras nårmaste anhöriga. att denna pseudoinkarnation kr förvil- måtte af riksdagen bifalla. min förskräckelse, att jag ej hade några 29 förslaget att hissa ren norsk flagga lande lik 'pappa Lefi hall. Nu fl Halmstadsborna det nöjet att se direktör Levy både under våren och hösten, och skall han bland dem fira sin t 4elaedag.(den sextioode) och jubileer såsom både konatatr och dirigent. Att det då ska' ftataa i Halmstad för gub- ben Levy, kan man vara saker på. pengar på mig. Ej sant, ni förlåter och bjalper mig? Med dessa ord räckte bon mig ett litat fint visitkort, — jag tyckte, jag Har jag fag min hustre. Se .aBte NS- eter_ på stortingsbyggnaden från och med (Med tetepraf och telefon.) den 17;Maj. a Lilivid höll på ute sjunka ned i jorden. Kronprinsen Jag kunde val ej saga denn4gudom. Den man, som betalar liga flicka, att jag ajalf ej hade något af Sverige-vorgo anländer till Berlin Humoresk af Oskar Getler. mer i butikahyra an for att betala med. Jag nickade darfar med sina söner den 16 Maj och stan- för gjorda inrop å auktionerna i Töo- annonser, sr ingen aAllrs- (Ofvereattning.) blott instämmande. Ett tacksamt le- nar dar några dagar, hvaremot små- • nersa plantering under siat~dec vin- man, gager Horace Gree- ende drog öiver bennea lappar, en djup prinsat'ae samma dag fortsatta resan ter, erlägges 1 skogvaktareboetallet Knappt bads jag en htrlig April- ley. daretadee Måndagen den 18 dennes Firas direktör Lev y s jubileum i förmiddag kommit tio minuters vag blick nr henne@ ögon dröjde en sekund söderut. kl. 4 till 6o. ni. . pingst. el •moar emellertid icke no- (rio min bostad, förT an jag fann, att i mina, och bon svltvade ut, (rit Fri; men jag olycklige sitter bar Tönnersa den 11 Maj 1896. dertecknad vara med att fira detsamma. jag låtit narra mig April. Solen för- Gustaf Vasa-t inhet 517 Huru tilldragande både Halmstads otit svann • bakork hvita, ulliga moln, som fången och får vit sitta har till dome- Komftbordf5randea. dag. Eller kanske blir buset daesför- Labolma Tivoli sn bro, når naturen Sr sk småningom började antaga en ►llt. hogtidlighölla i går i Halmstad med innan rif'vet. I bvilket fall som helst som mest hiaryckande, kttnner jag ej mera grå skiftning, en fuktighet strök allmån flaggning å offentliga och en- Emil Brunön Fblogra- Seinpr(aet vid Laholms vighus den ringaste längtan att dar tillbringa genom luften, och vindkuten dretvo meddelar jag kyparen, att jag öfver- skilda byggnader, telefoneras till eSyd- /ltaAs aIelier i I.åboloe tager frökens rakning. Han nickar lik- var i dag 43 å 45 öre pr kg lefvande en feriedag. Då vet jag bittre plat- upp dammet i ööga hvirflar. halland'. I skolorna baden det afven hålles öppen for fotografe- 1111 ser, och dem rekommenderar jag mina ' 61 började det regna; först några giltigt med hufvndet och fortsätter att på olika satt, såsom genom föredrag vigt. as ring 90odagen den 17 den- lånare. En piogstdagsvandring otver st4.ra, enstaka droppar, så allt titare, betjäna gastenns. af lirarne och sånger. Allminna Istro- nes hela dagen. Hvarför har bon just vandt sig till Hallantlak ar vård mer an guld. Dem och slutligen kunde man med allt fog verkets fett var 1 synnerhet högtidlig. mig? Emedan bon naturligtvis visste, Eiryaat arbete! mode►oto pr~Ier! surkor kroppen (det sr guld) och den kalla det en stbrtakur. att jag ej bada några pengar; emedan Lunds universitets teet i Enl. at (~u- gr övad mer Am: den Ulvar sjasa, Och jag hade hvarken paraply eller 519 den 12 Mqj. Göteborgs 1 ri den ger vårt skönhetssinne näring. regnkappa, men tyvärr sn inåt, ny fin bon just ville satta mig 1 an större staf Wasas 400-årsmdnne höll& i går förlägenhet. Sådana äro kvinnorna, det kl. 12 i aulan. Iingtidstalet Enlig af Harvsrande marknad för mig och Fe tur från exempelvis Skottorps hatt. Treflig situation! n ny eka jemte fiskredskap samt rektor prof. (lvennemtedt. Efter fe- hyste ar fortfarande tyst och stilla. station till Båsbd skall, om man först Men jag agnade ej lång tid åt att ► r alldeles elkort! Men hvarför dessa reflektioner? Kan- sten utfördes musik 1 Lundagård af Rörande hafre har en lifligare efter- en mycket gammal ekkista Är gör ett besök 1 Skottorps herregård reflektera haröfver, utan begaf mig ske kan jag i något hörn af den stora Skånska husarkåren. Sommarlikt va- frågan i allmänhet intrådt, och yrilen till salu hos 0. hellåten, La- och duetter styr kosan Ofver åsen, skyndsamt in i första kafå. lokalen hitta någon bekant, som bjal- kro höjda. der, mycket folk. holm. 518 bereda det angenamaate pingetaöje. Dar såg ritt tomt ut — som van- Utom den vackra hufvudbyggnaden, ligt om förmiddegarne. Jag satte mig Handelsunderrättelser. Spanmålsmarknaden. E livilkeo uppfördes på 1820-talet, efter vid företa, basta bord och lat servera det den gamla historiskt mirkvWiga mig en vermouth. byggnaden nedrilvits, har man åi Skott- Dk jag lappjet pi. denna och sig torp att bese uddgården, som Kr en mig omkring, m► rkte jag plötsligt i en af de allra vackraste i Halland såväl fonsternlacb en ung, smtrt dam. genom dn sydlandakt ymniga vegeta- Alvar hade jag haft mina ögon? Hur tion som genom sitt ♦salva låge i nar- kunde jag ha förbisett något så har- beten at H*IIaadsle, hvare bokbeklldda ligt? — Hon rodnade (Sr min blick, sluttningar skymta fram mellan o, p p- och detta gjorde mig stolt — himmel, ningarne i ett lofverk, bildadt af dof- si skon hon var! Denna rosiga, blom- tande syrener, prunkande rhododendron, strande by, dessa klassiskt adla drag rysareeror, p lataner, våldiga kastanjer, med små leende, bjartevinnande gropar hrga, kraftiga björkar och en stor i kinderna 1 Och dessa ögon Dessa mängd andra inhemska och utUadaka talande ögon, hvilkas glans mildrades urlåd och växter. Så poserar man liksom at ett fuktigt skimmer! 1 dessa egendomen Dnmmestorp, täckt betagen, ögon låg en hel värld, en allsmäktig, och Hallandsis, som erbjuder först en saliggörande valldi Mattbrunt glänste den mest tjusande utsikt ofver den henne@ har, som villde fram under en rida Hallandsslatten och därefter en liten, kokett vårhatt. Hela hennes va. promenad genom en majeetltisk bok. sen hade något a fsrtadt, ontuagligt skog. med sig. V ud:ingens mil, Bhstad, skimmer Och hur bon betraktade mig! Frl- ej nöjet — åtminstaoe ej såvida Pers• gande, ängsligt, nattan bedjande. Lik- hrgs vård har något godt att bjuda som ville bon åklist ►, att bola kand• VA- Och har man riktigt tur, kan sig besegrad, inalgs min makt, för- man, såsom det under en pingsttripp stods, att jag redan älskade och i all till Båstid hltnde undertecknad, få evighet måste haka bena*. bra näktergalens sång i hultet vid Jag kinds mig ofantligt smickrad 1Såslada jernvagptation. och kand@ ej underlåta att jämföra Lust bot sot isat kan man i god mig med Osar, nu ban stolt inberat- tid forvisa sig om en trsAig sommar tade till siestan: jag kom, jag sig, bwtad dar nere i Bistad, ty man kan jag segred.. icke rara saker for att icke uVestku. Emellautid bad# vadrot slagit om, ytan vackraste badort" blir alldeles regnet bade upphört, solen sken ilen, Gfrrerbefolkad af friioUngar, till hvil- den barligaste vårdag bankade dar ute. ks. oron trttogt ryktet om all den åkl,rihet, en frikostig natur slösat på Jag minåk takta p1 att ge mig af; middagsstunden nalkades. Jag grep i denna plats. 7heo. fickan efter min portmonnä och — o fasa, jag hade glömt <fen hemma. Jag genomsökte upprepade gånger mina fiokor mad en grundlighet, som skulle gjort en detektiv all beder -- förgifvee, jag bads Inga pengar. Ja, det Par sa skön jaakt; utan pengar — 16— under förebråelser mot sig ejalf, för det att han ej genast sökte u p p sin husbonde. i stallet tbr att springa efter heaten. Snart tröstade han sig dock med den tanken, att han nu ändå kom så nyoket fortare. ^lit mera pLkyndande farten, höll han noga ut- kik åt bagge sidor, men kunde ej upptaoka något torr an han hunnit på un g •flår hundra meters als rad från den skarpa vinkel, der branten börjar. Har såg han i minskenet en person stå framför en mörk massa, som låg på vl g en, och den gode gossens hjärta klep- pade högre af g ladjo di han märkte, att det åtmin. stons koks var någon fara med busbonden. Denne vande si g till honom med blekt ansikte och mörk uppsyn. Hatten var baoklig, den mörka rocken betäckt tued smuts, hela hans yttre i oordning. — Har någon olycka hands? frågade William. Hur ängslig han an var lyfte han etter vanan på hatten. — Det ar tunn värre! *varade mr Bourohier, med djupt allvar. J ag har skjutit ibjal karlen. Efter bvad William sjal! påstod, skulle man i detta Ogonbliok kunnat med den trå* kaskbocken. — Skjutit ihjäl karlen? upprepande han darrande. — Ja, han 8fvertöll mig, och för att radda l.ifvet återstod intet annat. Må Otid förlåta migt — Skall 'ag fara efter doktorn? — Jag fruktar, att han ioke kan •tratta något. Karlen ar död. William tillåt sig e frametalla något vidare för. slag, utan utan a(vaktade tyst sin husbondes befall- niugar. lfr Bourobier og en af lyktorna ur höI ,ti-s t och lat ljusskenet falla på den skjutne. t)erett 1'kltnde han honom på pulsen uoh lade afven hanliex, på hjärtat. — Han ar stendöd. Vind hasteu och kom sedan och b'alp mig. Vi kanna icke låta honom ligga har. William lydde. Ifaellectld förmalda han .j åter- i ANDRA KAPITLET. Vägen mellan Braokley ooh.Hedton ar tortjtuande vacker, men m y cket besvärlig genom de branta bao- karne. Gång efter annan måste man hålla, och på de högsta punkterna delar sig vår kansli i beundran öiver den'eköna utsikten och medlidande.dled banbyns. De stackars djuren med sina sk y g g lappar ha intet be- grepp om vår hänryckning och längta nog blott att få pusta at. Når man lemnar Brackley, går det visserligen en god stand ot♦ ersura marko men derefter bar det oupphörligt upp och ned. Det vatata stallet — Steep- sides — motar man på halta v åge n. Innan man kommer dit, måste man emellertid upp sal en höjd, som kallas Little/ sep. Dar löper vågen i en sakta stigning ytterligare uppåt, tills den i en skarp 'vinkel åter gir utför. Denna skarpa vinkel bildar spetsen af en jättelik triangel, h ♦ are sidor utØraa af den dit- tilb tillryggalagda vågen och Steepetdea. En b♦ ar vet, att två sidor i en triangel äro större an den tredje. Sedan urminnes tider har en gaggat slingrat air fram vig basen at namda triangel, och den bes p arar ett godt stycke v ag , Duktia fo tgangt~re alled starka lungor under sextio år vål a alltid. den Vi halva utfart denna b.sknhiiug med skrupulös no g grannhet, p å det lasarwalf må kunna kolj a het- som egne ram vud♦ittnena till en under 1 i g delse, ~an denna afton. di mr Bourohier kant alg manad att taga en framlian med sig från Brackley till Redbon.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.