SYDHALLAND, Måndagen den 20 Juli 1898. St i nig att attan hr Johan Jo. det bod er och vill aldrig sluta, pota. bfverakuggu af palmer och magaolier. och söka patent dL-på. Jag betvisade Jas såg en gång en dam som var s► pr Okt. 112,60 112,26 )a~on i Nosskog intet vill ha med tum n ruttnar, seden faller omkull och Post ntbares till hvarjs farm, och i emellertid, att ett patent skulle löns Hafre pr Juli 122,00 122,00 tt skaåa. Så t. ex. s nitar: den ödelaggar. Alltid miste vattningen hos det hala bar man en stads alla reella sig, men, ler H. menade, att det skulle Att bees H fiatman måste b gå pr Sept. 114,76 118,76 dit $ 8k!3-Tidningen: ar ske ojimnt; och alltid miste solen fördelar utan dem olägenheter. Upp trappor t'i, blif%a en lysande air, och yttrade Tendensen för hvete ock råg fa- to}kperti ar en mycbt ung dölja, nar edra filt skola vattnas. Sk- Ovattaadt ökenland f4 hår för 7 öre att han skulle straffa mig en akolW-a- Då han en kyss el henne skalle taga. alars. ►dana behbf. £:* OC liksom alla . dant kanna late vi. Vårar åkrar vatt- pr ar, medan det, s► snart det ar relön till om året. Vi r onnerade en ' &a omsorgsfalk varda den myc- nas alltid jamat, och precis s ► mycket °under vatten•, slom det heter nar Magre stund om apparaten, brarnn- Man damer ock får se af minsta sort, ki' biy kredit. som den hittills kan- .om hetebb fök hvarje tid. Och solen vattning ar möjliggjord, kan säljas i der hr H. yttrade, att han länge 'fan. VWUormade och runda som en kulle: rt «Is i tillfll{e att f6rvarfv ►. Vi skiner och drifver bola tiden, medan onppodladt tillstånd för c:a 10 kr. pr derat' på en tådan apparat; att han Jag Mg sn gång en dam som var s► 10 motigt asis att partiets vederbb- vattningen pågår. Vi anse att konst- ar, och, nar det ar plantsy dt med t. ex. i flere år 'arbetat' på den, fick jag kort- utom pre $e den senaste gjord vattning s ► Ungt Ifrån Sr en apelsinträd och dessa- ►ro tillvunna, i först reda på genom genmålet l 'Syd- Att alltid hennes kavaljer tidsUll kligt besinnat den angel& fattig assittning för regn, att tvärtom för 60-200 kr. pr ar. halland'; vi resonerade som sagdt och Fick stiga ner (Illaed basprat odt tebfoa.) goo b~. Det bar (örekommit, att man r*n blott ar en kolossalt klumpig och P► dessa "aken°.etrackor finner man kommo till det resultat, att jag skulle I killarv, då han banns kyssa skulle. tat om, hvilken adreu man har oekonomisk ernattniag för konstgjord tvis nu en valat► snde farmarebefolkning, tillverka två apparater, en för hr Il:s A induetriubtilnt -e att följa om man vill gbn närmare vattning. Ni kro beroende af naturens som samtidigt står intellektuellt och egen takning och en som skulle sån- Så ock om latta barn af Evu att med folkpartiet, d. v. s. nycker, vi blott af våra kranar och mo-aliakt högt och kan gladja sig ►t i Malmö har Vallbergets fabriksek. Man tala kan förutan elas syftning: das till Stockholm f och för patent- lag med den pappe»1app, som utgör våra binder. ett p► alla ratt rikt lif. De ton be- ansökan. Denna senare bar emeller. Jag såg en gång en dam som var sfs liebolaget i Halmstad erhållit guld- medalj för sina tillverkningar af hat- pi program, utan med de ledande — — Jordminen bar öfver he- folkade af meuniakor, som icke kom- tid hr H. låtit omarbeta och därvid p lått, som kunna anses e;rekildt la öknen visat sig utomordentligt frukt- mit för att bli rika i en hast, icke tar, filtar m. m., meddelas Sydhaliand. gjort en, silller en, godring i konstruk- Att fast hon tyg i kjol sågs ha, ve hlftigt uppkassa detsamma. Redan bar och i synnerhet lämplig till frukt- som afventyrare, utan för att bygga tionen. Huruvida denna andriog gjor- Som vägde bra, ObdshR. r litet riskabelt för folkpartiets odling och tridg► rdsekötsel. Framför ► t sig sjalfve och sina familjer trygga Man såg hos henne dock en högre det ► Förre britiske vice konsuln i allt Sr Arizonas .ekgrund den full. Gem 1 ett godt klimat samt under bått- des töre eller efter patentansökningen lyftning. kredit. ]ten Innu mycket känner jag ej. Att hr A. gegom den- Halmstad E. M. Becke,aaa har i natt be ånkli g e standigasta drifhusjord. Och man bar ro och ideellare, ljusare samhallefur- skall ist naturligt ' na Sndring anser sig lönt från sitt ni kat, om partiet förklarar sig nöd. funnit att frukt, som odlas genom b►llanden an de som finnas p► ►ldre Och det fins gammal dam och det afildit A dervarande lasarett. Han mellanhafvande med mig, framgir så var född 1818. sakadt att upptaga tvångslån i form konstvattning, hide blir större och platser. Detta gör, att de mera ideelt fins ung val af hans yftrsnde i genmålet som af chefer och ledare för partiet, som bättre och afkastar rikare an eljas. anlagda elementen nästan bli i flertal Och ratt manhaftig med från tån till ock at det intyg om olikhoten mellan Från Norge. med hot skola preses att tjenstgöra Idaboapplen bli t. ex. dubbelt e ► sto- bland denna befolkning och att det atralm<nlu toppen — och hans 'apparat', som Stortinget har godkänt bosåelitrakia- ra som samma sort Newyorkappleu materiella odlin;tsarbetet öfverallt åt- Jag sig en dam en gång som var si dana, som s► im med Portvyal med 72 röster mot 40. under samma breddgrad och för ofrigt foljes af ett lika Intensivt andligt od- var bifogadt ifrågavarande genmVo. tung, Att olikheterna ej kro så betydande I Odelstinget har lemnats meddelan- Artlafrfl John kistdborg åtar samma klimat. Arom och smak ar ock- lingsarbete. Att hafvets våg ej henne bar kan hear och en genom att besök på de om regeringens sanktionsvtgran i @r som"n slagit ner sina bopålar ,a1 finare. Fastan hon var hr H:s kontor lätt öfvertyga alg om. flaggsaken. Bevattningen försiggår dels genom rid den vackra Helgasjtn i närheten Till slut vill jag endast som svar pi Fullstandigt afklidd Inpå bara krop- Presidenten föreslog att meddelandet af Wezib, för att dar idka frilufts. stora dammar i högfjällen, I hvilke en at hr H. vid mitt senaste besök skulle ' lgggas till handlingarna, men P". stadier. På eftersommaren flmnar han dessas nederbörd och snövatten sam- hos honom till mig ställd anmärkning tinget beslöt, på förslag at Stall, att las, dels genom kanaler från ds gam- Ej kvinnohat dikterat denna sing — lösflisan sitt stat$i till Ewllcn. att 'det hak kunde val atarnat osa Jag med fbrtjasning stads p► kvinnan maken sedermera skulle tagas tinder la talrika floderna och backarna och emellan', framhålla, att det ar hr H:s behandling. gapet, ,Vy illustrerad tidning, n:o 29 dela genom brunnar. I sistnämnda fall eget beteende i donna aftr, som gjort, Och både ung och gammal, kort och innehåller Illustrationer. Mark Twain; begagnas viderkvarnar till att pumpa Ett nytt danskt kapplöpningsbolag att den fått en för hann uppfinnareds Nya mat;aakrer 1 Armesten. lång från utställningen i Malmö; Harriet upp vattnet och skicka ut det i kana- har blilvit en bland ftljdernn at våra kanske mindre gynaam offentlighet. Till 'Daily Chronicle° telegraferna Beecber Storve. Henrik Schbnbeck; lerna. Vattnet finnes 8-16 fot under svenska officerares framgångar på För ofrigt låter jag reflexionerna, med Jag tycker om och håller kar, från Konstantinopel, att armenier i h-tds Larsson i Tullu.K Li-Hung-Chang ytan, sa att brunnen kostar föga. Byar. Eremitagebanan. En del sportalskande anledning af tevad jag har anfört, göra Ty kvinnan ar Egin, Diarbokr-distriktet, blIfvit ned- .10 farmare i dessa trakter hu sin brunn danskar halva nämligen funnit att de sig sj5ltva. på besök hos furst Bissmarck. Ändå det vackraste som God har sablade. 400 sägas ha blifvit dödade Text: Hammarorgeln, skiss af Oc- och kvarn. Den sistaamda pumpar be. danske ofgcerarne med sina medelmåt- Veinge i Juli 1896. skapat. och staden ar plundrad. tave Tbariet Harriet Beeoher Stoa e, ständigt upp vattnet i en murad bas. tiga tjsnstebsstar aldrig kunna stå sig Gösta. (II. T.) K. E. WeasM. Två n adagaveteraner, Rasareas ljus. sin, hvarifr►n am► kanaler leda ni det l denna ttflan, hvarftr man bildat sa.aste rT -y22.0ter_ Grannlaiiden. Ehuruväl jag ar fullt ense med hr Bn saga frän Venedig, af Ade Istre. öfver filten genom slussar och venti- 'Dansk Steeple-Ghase Selskab', som Europas ecbaekbrtde. Intryck från ler, sl att att barn kand* reglera det under namnet 'Herr Axel' skall san- W. deruti, att reflexionerna åltår om hela. I beuinen slappe. dessutom fink, da fram fnllblodstikstar p1 banorna någomin 'göra sig sjalfva" torde det BaIk*nstaterna. af Henri ?orman. Handelsunderrättelser. ej tbrmenas mig att af otvanstående som hastigt förökar sig och skaffar till danska kavalleriets fjant. draga den slutsatsen, att hr Hallberg firad Visål från Stockholm? larmarne flrsk fisk året rundt. Äfven Sedan Laholms kyrkas inre nu Ti!l medlemmar af styrelsen valdes ingalunda ar ratta mannen att satta flhik Illustrationer: Spada, Stockholms Dag- i fråga om ångar ir öknen sarskildt grosah. Ferd. Ekman, btverråttssak- framtrltdt i ett värdigt skick, åter- d in 18 .kli. 4 SbpesAowwt torg am blads korrespondent. Svante Hedins välsignad. En egen sorts ökengrin - förare Arendrup och premierlöjtnan- sig, till doms btver vederhäftigheten af står att smycka.platserna för nå- Med riklig tillförsel betaltes grinar i demedlens förvaltning — altare, morfar, pappa och mamma. Mauras al/alfa — har befunnits genom vatt- terna Clauaen-Kans och Aalborg. Ak- andras uppgifter. Åtminstone vill det J6kaf med text af Birger Schöldatröm.1 ning ge en utomordentligt rik afkut- tiekapitalet har bestämts till 20,000 för en utomstående synas, som om ht dag med 28-82 öre pr skUp. efter predikstol och dopfunt — med vilr- Ur texten: Hediniana: Vid Carl SV:s ning. Det skördas i nordstaterna tre kronor, bvaraf Luften redan tecknats. Hallbergs vidtIrejdade uppfinnaregeni storlek och kvalitb. diga broderiarbaten, kyrkliga tär- sommarhot. Brudstrumpebanden. Re- och i sydstaterna sex gånger om året, Redan under höstens lopp skall en i denna affär gjort sig vida mindre ger och mönster eller s. k. para- Kafemarknadee. pliker till Knut Bonde. På tu man vaser högt och rikt samt ger ett ut- fin fullblodshast inkupas och sattas i gillande an hans — affårsgeni. menta, hvilka numera förek6mma Veinge som ofvan. Hamberg den I8 Juli. Good average markt foder. hand med Gustaf IV Adolf. i hvarje vål ordnad helgedom. träning hos den dugligaste af kaval- riktos Larsson. — — — Det ar ett nytt jordbruk leriets unge officerare. Bolagej beta- Santos: pr Juli 68, pr +Sept. 661, Då redan ett antal at stadens och ett nytt samhälle, som springer lar alla trgningsomkostnader. pr Dec. b4%. Tendensen: stilla. damer anmält sig sinnade att an- fram derute i öknen bland tradgkr- . Rio real ordinär: Dagspris: 69. Går- tingen genom personligt arbete el- dar af blommor och frukt under ett dagspris: 69. ler lämnade penningebelopp bidra- Öknen skall blomstra som evigt solsken och klar himmel utanför Små iakttagelser. ga till detta fndamål, men behöf- en ros ... naturnyckernas ritckvidd. De ment skep- ligt får, att flera personer inom stads- Att skrifva om sin nästa år skandal, Spanmålsmarknaden. tiska auktoriteter beräkna att ensamt (Öfversattning för "Sydhalland'). eller landsförsamlingen finnas villi- Dock skrifver jag, om ock det vållar denna ökenetracka kan ge vackra, lug- Köpenhamn den 18 Juli. Marknaden ga att hitrå deltaga, torde dessa ånger: Ds flesta låstre veta att det fins n ►- na hem och riklig utkomst it minst härom göra anm~lan antingen å Jag sig en gång en dam som var så flau. got, som beter den stora nordameri- Förenta staternas bala nuvarande bo. Hyste, disponibelt, 129-181 4: pastorsexpeditionen under expedi- smal, Med anledning al den tidningspole- kanska öknen. Den sträcker sig frie tolkning. Redan lefver en baif million mik, som utan mitt åtgörande uppstått Att hennes fartman kunde slå S5-4: 95. Råg, dansk, disponibel, 122 tionsdagarne eller å lista, som fin- tennsår den hundrade lengdgraden ve- direkt af öknens jord, och fyra, fem angående en s. k. laddningsapparat, Uti en vrå — 125 8: 68 ► 8: 80. Korn 2-rad. nes framlagd i H. Rådbergs bok- eta om Greenwich anda till den kali- millioner äro samlade derute. Man nytt, vant. och bittre, 112 0: 00-0 handel, hvarvid alven torde till- Sin arm kring hennes midja flera å hvilken hand!. 0. Hallberg i Laholm forniska ktutatrackan. Hela denna etrac- förutser att denna nya befolkning af sekt och erhållit patent, fr jag till 00; d:o finare 0: 00-0: 00; 6-rad., kännagitvas, huruvida bidraget läm- gånger. ka — innefattade staterna Nya Mexico, tradg►rdeodlare snart skall göra sitt belysning at mitt mellanhafvande med asel., 104-109 0: 00-0: 00. Hafre, nas i penningar eller genom per- inflytande gillande i Förenta staterna Arizona, Nevada, Idabo, Montana, W iyo- hr H. i denna sak meddela följande: Det korpulenta damer finne. ock — seel. 85-92 för disponibla varor 4: sonliga arbeten. Sådan anmälan tor- titt märke på deras och natta afven ming, Colorado och Texas, af hvilka Sommaren 1894 tillverkade jag en Hår ett exempel, alls ej Ofverdrifv-et: 60-6: 06; d:o svensk, 86-92 4: 66 de benäget ske töre midten at Au- flora utgöra riken af Tysklands eller utveckling. laddapparat, i hvilken att större antal Jag såg en gång en dam som var s1 —6: 00. Majs, amerik., 8: 80, att gusti månad. Saken år nemligen den att konst- Frankrikes areal — lider af regnbrist mottaga. tjock, patroner samtidigt kunde laddas. och torka och ar derfbr mer eller min- vattuing lönar sig bast med intensiv Berlin den 18. Dagskurs: Sura d. 16: rask och duglig Nftmnde apparat önskade en nume- Att henne. festman, stackars karl, dn ökenliknande. För jordbruk har drift. Och denna krifver åter eller le- ra altiden bokhållare boa hr H. låna, Fick ha ett par 142,00 141,50 Hvete pr Juli Uenatficka erhål- den ansatta alldeles omöjlig. ålest ode der åtminstone till und jordbrak. Stora dels för påseende, dela ock för att be- Rivalers hjälp att henne ta om lifvet. pr Sept. 189,00 188,00 ler plats genast. ser öknen ut i det sydligaste staterna gårdar löna sig icke i "aknen°. Ju gagna den. Herr H., som därvid fått 189,00 188,00 pr Okt. God lön. 110,00 Nya Mexico och Arizona. 1 den slita mindre gården ar, desto båttre lönar se den, uppmanade mig vid ett se- Men afven långa damer någon gång Råg pr Juli 109,75 F. M.yer, Faret, staten ser öknen ofta ut som ett enda sig arbetet p1 den. Och i det drif- nare besök l Laholm att förbittra den Få se uppmlrksamheten till sig draga: pr Sept. 111,50 111,25 711 Halmstad. vande klimatet kro med godt bruk 1, KjTkobrodeharbeten. Frän allmänheten, askhaf — den trietestade syn man kan 2, 4-5 hektar tillräckliga till att ge tänka sig. Dann öken Sr det som nu har bragts en familj god och riklig utkomst och att bobtafligen 'blomstra sota se ros". lite distill (eljet Sr en gård i Ameri- Den ar pi vag att förvandlas tiU strac- ka sällan mindre an 40-70 hektar). kor af de mest förtrollande tridgtrdar, Samtidigt ar denna areal icke större vingårdar och fruktanlaggninpar. Och ► n att egarne sjalfva med familj kunna det mast intresatata Sr att just det utföra arbetet — ett ganska lett, be- stora naturhindret, torkan och regn- bagligt arbete. Följden ar att de nya brIsten, som förr syntes dömma dessa samhällena komma att bestå af en traktar att ligga obrukade, blifvit des- verklig demokrati, i hvilken hvarje sa staten.. oerhörda fbretride. Inte man eger dn gård och sjllf bearbetar för allt i verlden vill Arisonafarmaren den och hvareet ni-stan inga löga arbe- vLlaigaas med regn. Tack vare sin tare finnu — Ingen "arbetsklass" allt. torka och sin regnbrist ar han nemli- s1 och ingen °kapitalistklaaa°. I vissa gen i stånd att f► dubbelt s► mycken samb► llen tro anda till 90 proc. af den och dubbelt sk god afkastaing af sin vuxna manliga befolkningen g ►rdegare. farm som de ostligare staternas regn. Det ar lått att förstå, att man hår har välsignade farmare. Och tack vare temligen ideella samhallsvilkor. Bebyggandet blir ganska tett. Man regnbristen har hans skörd bragts ut- om tillfålligheternu område och blif- får ett mellanting mellan stad och vit en saker, berskaelig faktor. Han land. Jord- och kanalanliggoingar äro kan p► förhand ange sin afkastning alltför dyrbara ting till att slösas bort. med n ►etan samma säkerhet som en Hvarje man upptager blott sk mycket fabrikant. Hvarken frost, torka eller land, som ban fören► r att v►1 odla, och grannen tager landet alldeles bred- far fuktigt vader genera honom. Han lefver under en standigt moln- vid. Ofta år det en kanal, som brin- fri himmel, i ett utmärkt klimat - gar lifvets vatten till hela samballst; ocb hang trådgård blomstrar omkring och 1 a► fall kommer bebyggandet att följa kanalens bagge bräddar som i en L vom som Barons rosor. Det bala ligger l en konstgjord bc- andlös bygata. Hvarje persons bus står omgifvet af tradgfirdar och frukt- t atiming. `° Konstgjord bevattning` — skela trld, Och det år bvarken långt eller ringa utbrista. 'Ja, den ar ju bra ödsligt mellan g ► rdarne — blott en r-c g, når man ar s► olycklig att be- helt liten tor langa kanalen, förbi dof- L;fva tillgripa dant men den kan ju tanda magnolier, och man står utanför tott vara se nödö}Up, den kan na- araanglydeas trädgårdsport. Det öns tnrligtvis Inte g► upp mot den natur- ~7gator" p► intill 80 kilometers lingd, lang bvllka gård oafbrutet följer p ► lit bevattningen från skogsrus'. `Jo tack", svarar Arfsonamaaaen. gård — smågårdar p► ett par hektar, ''Ir hos K sommaren tr torr och som med en smal front ► t gatan dito- fegi late vill komma, gå ni och gapa ha sig beklt fria denna; en oandlig FP mot den klara himlen och önska stråok& af tradg ► rdar, 1 bvilkeo druf- h boppu att molnen måtte komma. vor, fikon och apelsiner tara med blom- V i bar vrida pi en kran, så ar saken sterBoran 1 far`prakt och glans, medan klar. Andra tider regna och regnar den inaga gatan sju! längs hela vågen — 124- - Ni, tevad sade gu bben? var hans första tråga. — Hon ryckte till. Det låg något stötande i tonen. — Ack, det törs j ag ej saga dig. Det var för ekraokliga saker — och det kan ju ej vara sant? I hennes fråga låg endast en önskan att blifre lugnad. — Sant? utbrast han retligt. Om det var anlagdt pi att skada mig, kan du val förstå, att det icke var sant- Darmed föll han i djupa tanken ooh tyoktes all. deles glömma sin hustrus närvaro. — Den fördömde gubbstuteal utbrast han slutligen. — Hvem menar da, Digby? frågade Josefne hapen- Han fann mig genast. — Eusken, naturligtvis) Vi komma beatamdt för ment till tåget. Förklaringen skulle kunnat panera, om icke kus- ken varit helt ung ooh redligen bearbetat sina hastar tör att förtjäna de utlofvade driokspenningarue. Nu sig Josefina förvånad på sin man, men sade ingenting Efter en stund gjorde han några fr åg or angående Allan. Denne studerade i Oxford, under det den yngre brodern Kenneth uppehöll sig vid ett gymnasium. ooh svågern hade ennu e 1 lärt kanna någondera Evad Allan betrafar. kunde Joeeflne ej nog berömma honom, och hon gladde si g pk förhand it den vanekap, sota sjålfssgdt miste infradi mellan två si ntmarkta per- sonlig eter, som brodern och henne& man. Under det bon talade därom, tänkte den sistnamde: — Han tycka vare af samma all som fadern. Nå- tu jag skall nog förstå att klippa honom nar han till- tråder erfvet. Feta dagar duetter flyttade de nygifta till Lon- don för att hushålla på egen hand. Nu började Joee- f3ne småningom inse betydelsen ef faderns ft)rutskelae — 191 — Joaefine var mycket orolig då han kom tillbaka. Han tog henne i famn ooh tryckte en kym på hennes lag p ar. Den unga frän glödde som en roa vid dessa ömhetsbettis i de andras närvaro. — Det ar bast, att du paaat går in till gubben, hviskade han. Sannerligen jag vet, hur jag skall bara mig åt med honom — han ar alldeles förstockad. Jag gör nu en promenad, men kommer tillbaka om en halt- timme och hemtar dig. — Vi resa val ej tillbaka redan i daq? Jo det ar nödvan digt, och vi ha icke lång tid på om. Teget går ti digt på eftermiddagen. Då Joeeflne inträdde till sia far, förstod kon ge- nast, hur svin hon förbrutit sig mot honom. gonons tysta språk gjorde det långt tydligare för henne an ord skulle förmått. Det lig.xiook ingen förebråelse i dem. Hon sjönk ned på köa framför honom och bad om förlåtelse. Han strök ömt hennes hår. — Stackare barn — stackars lilla Joceflnel Jag har redan förlåtit dig . Ioke ett enda hårdi ord af min mun skallöls ditt öde ännu bittrare ... Men vackra sommartygel, dina vårdagar äro tätbil Han kysste henne och innerligt, Allt visade, att bon var honom lika kar som förut,. Hur lycklig detta an gjorde henne, kinds bon sig dock innu bekymrad ' — klitt öde. pappa? Nu, sedan du förlÅtit m u har jag ja ingenting att tänkta. Digby alkar mig si högt ooh menar så val med om alla. Han sig på henne med vemodig min. — såg mig, arma barn, om sorger och lidanden vänta dig, vill dn då hålet veta det i l förhand. eller öankar da. att de komma öfeer dig otörberedtt f hennes ögon. Låt oroligt tilltryok visade — Det kan jag ej afgöra. Hvad mörar dn? — Ja. det år nog kasst, att }ag gnet riter dis det.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.