SYDHALLAND, Måndagen den 24 Augusti 1896 50 tv• mil varit det största p~tduivor tillryggalagt. Skolbarn i lifaiara. Sas~aete Ny-h,eto=_ flicka en gång bli f6rLUkad? År det "Jag har inte haller vetat det', för- riddata. Då hela antalet enf es hatta något orritt eller att blygas för?' Nknde haa. Det Sr mycket, som jat varit Se, hatta sålunda 20 omkommit. 8fher bnfvud taget Inte vetat, inta Hon bad* stigit fram ur fönsternls- Ölands södra Mota Från Bollaria telograteraa den 22: aben och stod nu 1 det klara lamp- hållit för möjligt, t. ex. att jag någon- 0!lr . by på hit dlrl' dömt majoren friherre aln skulle kanna' komma mig för att (Med teiegrat och telefon.) dela för vårdalöa- En svår olyckshändelse har f dag skenet utmanande framför honom. Enligt ett offdelt teleram fria RJierrtolpe Peter Liefen stirrade på henne som så bas rent ut sllga till en dam: min 1. hår Intrfat. Döfbtumskolana ele. Manilla hu upptäckts en Olver Filip- ~melde och P► en uppenbarelse. Denna Clara Neb- fröken, jag hakar er, i er hand ligger deLs m vor omkring 20 till antalet begåtvo ling, Fritt An e. pinerna utgrenad eammanirsrjning at depot, oförsttndsåd som stod der framför honom i min letnada lycka." ftr Omby If biatarne, som innebarn sig vid 11-tiden i t. m. med en stolt, stridbar valkyrieekbnbet, med Till Aftonbladet i Stockholm har sepantlater. Opposition« i senaten Hennes ansikte blef blodrödt, hennes grytabet, att böta 800 kr. mindre ångbåt på en lustf~td till mörka, flammande ögon och röda lap- skratt ljöd onaturligt. "Sannerligen, utan och kammaren bar erbjudit regeringen den 22 via Tromsö ingått följande dn hjaip till törstar af landets inte. samt utgih'a omkring 9p0 par, hade han hittills blott bUllt för omsvep och precis som om det va- telegram, datersdt Vitgoe hamn den en f Varpen liggande holme. På ritat i TI~rs&ttningar afveneom vägen kantrade båten, bvarvid alla en "rått vacker flicka'. Efter sm ►tloka rit lårrit utantill. Kanske ban också I1 Augusti: assits kostnader i målet. blomster bada han dittills alltid skådat något "k►aslofallare tremolo i rösten". paasagerarne kommo t vattnet. Ett och icke beaktads des stolta blomman Ballangisrdw har hittills icke kun- Han gjorde en beklagande åtbörd. rakörfekon fick man flertal drunknade. Tre barnlik hat. p► den höga stangdn. ,W 'tag har ett mycket oböjligt organ. nat antrfdas. De förut rådande nord. "3din fröken, jag var blind, dårak- Och övad tror ni, min fröken, att da- liga vindarna ha medan flere dagar of- s pi t0 {p nde illaatrstioo, då en varedan påtrlWatt. Älven fru tig, en åsna - kan ni förlåta mig?" men i fråga skulle svara mig!' Haadeliudarråttelsar. tertridta af stiltje och svaga kastvin- h,{nns ditkom från England Pravitz, hustru till skolans förestår. "Förlåta?" Clara N6hling blickade Fröken Nöhling lyfte upp slipet p1 date druknade. M den plats, som gömde stof- dar. VI motse möjligheten att nödgas genomtringande på honom. «Kanak@ sin gula sidenkladning, höll sin sol- iti d pespee ende son, hvilken i fjor Senare meddelas: Antalet om- skulle jag snarare hysa — radlidande radar som en syin, tog ett par steg ltervfnda. Vi dröja astarligtvia så a Köpenåoswss torp den 22 Ang. 4i@ss tiden drunknade i Svartvik. komna utgör 18 A 20. Alla Are med er". mot dörren och made bakåt bfver ax- långe som möjligt, men fartyget måste Med jemn tillförsel bewtes grisar i gw hade rest den långa vaggin för flickor. Rektor Pravita, som atven "Håna mig girna, jag har förtjent eln: "Jag Sr en mycket prosaisk va- för aasuranceoe #kull algtå hitrifrin dag med 27-80 bre pr aldip. 'Res d pryds sitt barns hviloplata med kom i vattnet räddade sig genom det.." relse, som inte har ett spår af diktan- senast den 20 Augusti. Årstiden ar storlek och kvs11t6. ~ei gmfsten, som hon inköpte å simning. Flera lik ha ej antrifata, Hon blef en smula förlagen. "Jag de fantasi — jag vet det icke, min då ock för långt framskriden. För Flinka stenhuggeri. Nar hon emedan de troligen förta at den hånar icke, jag manar bara —" herre.' » sitt barns namn ristadt i ste- starka strömmen under de vid "Ni menar bara, att det Sr ovanligt, Han stod redan åter vid hennes d- otrlgt ar allt val, men stamningen blir t5ktadu hennes ögon at den om- olycksstället varande timmorbom- föraktligt att bira fram sin sentimma. da. 'Men ni vet, hvad ni .jolt skulle allt mer tryckt. Köpenhamn den 22 Asg. Marknadaa aodenlirlekens och den djupa sor- marna. Ångslupen tillhörde Boll- tala besvikelse för allas ögon.' Andre. svara 1 ett sådant fall". stinn. Priserna nominella. arv. Det gjorde ett oförgätligt nås ångsåg och fördes af maskini- Fröken Nöbling böll ögonen sankta `Jag, jag sjaltå' Hennes mörkbruna Gammalt byte, disponibelt, 129- intryck att bevittna denna sten Larsson, som tros ha simmat mot solfjädern, gom bennav band oro- ögon flammade. "Nej, min herre, jag iiikediQtvalell. 181 4: 90--5: 00. Nytt boets dis- i land. Båten var rank och hade ligt strök. Plötsligt lyfte bon ögat och vet inte det heller. Ty jag kan inte För Enånger och Forsas tingslag i ponibelt, 182 4: 90. Ny råg, åispo- yUhIsda var det de sluta sparade förut vant ute för flora olyckstill- sig Liefen frimodigt i ansiktet. 'Jag tanka mig in i ett sådant fall, att n4 som den gamla modern nu bud. Barnens utflykt gälde den i menar, att om art hjerta verkligen vor* gen skalle kanna gan mig den föro- Oedeborgs lin har valts hemmaaaegs- nibel, 126-128 8: B0— 8: 90. Hafre, Hon sade sig skola söka få sjön Varpen liggande Gullhammar- sa illa dekan, som ni till det yttre limpningsn att visa mig att jag var ten P. Olsson, protektionist, med 464 see!. 86-92 för disponibla varor 4:66 eo lastångare bem till Eng- ön. Anstaltens gossar hade gått visar, s1 liknar er närvaro på detta god nog Dom baftplister it honom." rester, medan representanten Jonas An- T6: 08; Ny hafrz, dinpotnibelt, 81-87 far att rh= skalle bli så billig landvägen tör att sedan i b åtar bröllop en fakir@ vansinnigaste sjelf- Peter Liefen gjorde några ögonblick dersson i Ölsand, frihandL, fick 289 0: 00-0. 00. d:o svensk, 86-92 t- 60-6: 00. Majs, as7erik., 8: 05, att malligt föras öteer till ön. Hår råder djn- plIgeri, och — som en sidan ser ni ett mycket dumt och mycket olyckligt roster. mottags. — Far Herjedalens domeaga bar paste sorg och bestörtning. egentligen inte ut" ansikte, men derpå skrattade han ni- Om elel hade raril fag ad .. . I Peter. Liefen.. en smula matta ögon stan triumferande: "Åb ni menar si- Pre Norberg i Funaadako, frib., om- 20 barn drintknade. Spauill amarbadu. Berlin den 22. Dagskars: Kurs d. !1: tandas en sallsam stråle. Innan hon milla simitibns — kirle botar karlek. valts med 271 rom. — For Bergeja-Dalabo har Halvar Hyste pr Sept. 148,00 144,50 kcoungen en liten paravel på kin- kunde hindra det, hade hon böjt sig Men det var ju alltihop bara dumhet 148,50 pr Okt.. 147,00 0 en sinade sig dock föga ned och kysst fröken Nöblioge hand. och inbillning. Herre gud, nar jag be- Eriksson l Elgered, friö., omvalts med pr Nov. — — 144,25 dirbfver, utan vande maje- 'Ni bar ritt, min fröken, och till teo- tanker, hvilken lana jag var. Jag v4 690 röstar- ry~e n och försökte liksom att - För Listers birad i Blekinge Råg pr Sept. 116,50 115,75 ken att ni fös liter mig — min smak. gade inte öppna munnen, jag var vidd 115,25 pr Okt. 118,25 bort kungens klappning, al!de- har omvalts nuvarande representanten löshet — får jag föra er till polonL- som an skolpojke, och nu — inför er pr Nov. -- — - p1 amma satt som då en flicka Jönsson i Gammalatorp, prot. Nils — Sr jag alls inte vidd, Inte det min. Hafre pr Aug. 121,50 120,00 Afliden vetenskapsman. Professorn sen?" att torka bort kyssen som bon — För eapeland-Handbord i Kai- Med en stum böjning p1 bufvudet sta." 118,00 pr Sept 119,75 ttt obeTakadt ögonblick lått at eden i konsthistoria vid universitetet och Hoprlsdt, mar lin har omvalts godseg. Det ryckt. sallumt 1 bentes tippar. konstakademien Julius Lange har af- lade hon sin band p1 hans arm. — — r. "Naturligtvis, gent emot sn förestående prat. Det unga akta paret hade langese- Pre flicka ur allmogeklaaeeo, a8 dir lidit 1 Köpenhamn, 68 år gammal. — For Vestrs lurad 1 Kronobergs dan aflagsnat sig utan att vicka upp- — kamrat i ödet —". en 17 eller 18 virar, som var vittne 'Kamrat i ödet, ja, just det!" Han lan har återvalts M. Andersson 1 Löt- Ännu en arktisk expedition, den danska seende. Gastarna fortsatte att roa sig pojkens ganska onådigs upptagan- Tandläkare grep hennes band. 'Ni ir mitt öde, bult, prot. af kungens vanlighet, yttrade då, 'Ingolf°-ezpoltionen, har hemkommit, förtriöligt. Clara Nöhlings kinder purp- det från början bastirads, ty det fb- — För Veetmanlaada södra domeaga m ortstidning, till en sin van- just i samma vefva som Nansen och rades, hennes ögon gltlnste varmt, och refaller mig som om jag kande, som bar nyvalts f. riksdagsmannen 8. Ols *Om det både varit jag som 'Fram." Det ar en marklåg slumprom ger Peter Liefen, hennes outtröttlige dan- om jag ilskade er inte först sedan i son, prut:. med 862 roster. Valkret- Sr bortrest och återkommer i medla klappad på kinden at kungen, att alla majliga arktiska expeditioner .ör, andades i balsalens hetta med dju- dag, utan en evighet, sedan jag börja- sens nav. risar. ar hr G. Salling, frih. $21 at veckan. skalle jag Icke tvättat mig i an- liksom efter aftal återvända samti- pa, törstande drag. Planlöst vandrande de lefva. Och ni —' — För Garde och Albo i Kristi- fram och tillbaka under en danspaus, d på Dora veckor. anstads lan har återvalts N. Svensson "Och jag?' Hon ryckte p► axlarna Kryssaren 'Ingolf begaf sig för komme båda in i ett sidorum, der stör- som It en obegriplig dumhet. "Jag f Olserod, frih. sk brollningse.ger 1 Enq- ett par år sedan, under bel l af kom- re friskhet rådde. — För etterbo—Bankekind—Hs-, Ja, det var förvånande, hvilken hkr- båller redan af er, hvem vet ses hur mendor Carl V4 andel, med en stab af sad. En helt ung svensk. H. Ouch- nekind i Östergötl. har nuv. reprea. linge'. tig friskhet Liefan förnam, Hittills hade vetenskapsmin till de arktiska farvat- Zlccy, biet häromdagen inbjuden af 0. Larsson f Mörtlön, prut., omvalta. te engelsk officer att berista en gym- ten vid Grönland och Island i och för det kvinlige visecdets behag verkat — Far Aska—Dal—Boberg 1 dito på honom som en ests yrsel, ep an- zoologiska och botaniska studier. .kuppvisning med hans regemente har återvalts K. J. Jakobsson i Karta- efter sil. targaren C. V. Ahlgviat 1 genim, drömmande matthet, men nu Om expeditionens fård meddelas att Laholm hålles 1 sterbhuset tondagen arbeten af London. Dirvid förekom bult, prot. blad annat brottning och under det isen synes ha hejdat •Ingolfs' fram- — Ib, han kinds sig som berusad! — For Hammarkind—Skurkind f den 27 dennes kl 9 f. m., ocb torde Blandgods. W denna pfggick tillfrågades 0. atden srfngande 1 nordliga delen af Dan- Men det var detta klarögda, alla lif- dito har omvalts P. Henriuson 1 Karta- skulder till eller fordringar i boet der- 828 vid uppgifvas. simode officeren om det var godt om marka-sundet. För bfrigt har den va- veta krafter anspinnande rus, som en lund, - frlh. frisk bergsluft vacker. Han tryckte rit sårdales lyckad och gifvit rikliga orottamia i Sverige. — För Finspånga birad i do bar fastare intill mig den fylliga arm, som Hög stamning. Husbonden: — Helt visat, svarade 0., och bår vetenskapliga resultat. Hemturen gick snabbt, och allt 8r hyllade i hans. Fröken Nöbling gjorde — Frans, hvsrför var du borta i går återvalts nuvarande representanten P. r* en vid er sida. sig plötsligt fri och sprang öfeer till från verkstaden. Firade du fri måndag 0. Pettersson 1 Brystorp, moderat fri- Något Ltverraskad svarade härpå väl ombord. handlare. andra sidan af rummet, der hon för- då åter igen? — För Norra More och Stranda sjönk i betraktande af en taft. Med — Jo, för ... för det att söndagen — Kanske ni har last att ta' ett ett par långa steg var doktorn her vid ej var tillricklig för mina religiösa har återvalts nuvarande representanten å kr. 1i: 60 pr 100 kg. till sala. 3l,pabg med en af de vårs? P. 0. Luhdell, prot. Prof hos Ahlgrea Eftf. i Laholm. hennes sida. kinslor. — With plesanre, svarade 0.,'som Renens pr V ullbergs. Spring inta från mig, ni kommer tr en bfrad gymnast, och efter att Farligt i högsta grad. — År det verk- F. C. - ändå inte mer loma från mig'. 628 Olyckan vid Boptda- isin iklidt sig den foreskrifna drag- Hon gjorde en högmodigt afvisande ligen s1 farligt att firga sitt bar, som t btrjade en skarp tallan mellan ho- min, men i henne. ögon blixtrade man påstår? Från Bollnia telegraferas i lurdags: (d(venattning för •Sydhalland.') 3n och en från regementet utvald, — Om det Sr farligt! I fjol fI.rgade Orsaken - till bitens kantring var att skamtet (Forta f. föreg. n:r. rn var sergeant Denne senare vi- Paraplyreparation "Verkligen? Det hade jag late hit- min fäbror sitt hår, och tre veckor den törnade emot några större tim- m eo Gtverlagsen min, då han såg tille vetat, att ni kundr vara så pi- darefter var han förlofvad med en ung merstockar. Hittills äro 12 lik upp- verkstUlee ha Han stirrade efter henne. $1 statligt ra ange motståndare, men efter en F. Bre.ksr,, Laholm. anka son hade fyra barn. tagna. 8 al de ombordvarande hafva 822 '.ct dust, under hvilken de kraftigt och afmitt hennes resliga gestalt rörde tvingande.' )snad e hvarandra, blef slutligen en- sig bland mingden — som en bjiltin- • taaaaen slagen till marken. För- nas. Och dock hade han mirkt en jad begirdo han revanche, men det svag ryckning kring hennes mun, som •arier sitt besök i Strömstad klap- Granhlanden. Theodor Pehrsson Boupptecng Schlanslödlcr Ulsädesråg Inka b leka bäsl. tf t ej luttre för honom, W att ben inte talade om bjaltemod utan om sorg aef ytterligare två gånger ikullkastad. ooh sn.Irta i hjertat. Han trifder inte FL-ri1maanen erkände sig besegrad mer 1 den stora asi.eu bland de pre- rh ange 0. blot komplimenterad for tenda och skrattands menniskorna, som ifven hon tydligen bade andvikit. Han gick genom sidorummen och fann ben- ne slutligen i en fönsterniscb, halft dold al gardinen, och — o himmel — Srerige pri konelulatdllningen bon hade gråtit! Det beröfvade honom f Berlin. Vid den Internationella fallstaadigt fattningen. kZItctettillningen barstades 1 anled- "Min fröken, om al inte förlåter min, af konstakademiens 200-åriga be- II tror jag vid Gud att jag skjuter cit4 bar guldmedalj tilldelats följande mig!kl Hon skrattade med förintande hån. Rec+ka kostanker: den större guld- 'Tro mig', sade han tungt med sin =e'-tl jave it målarne gretve 0. ron &s.,, och L. forn samt den mindre något sömniga röst. "Nar man hittills 1: ellame Liljefors, Carl Laruon och hållit sig tör en något s ► nar heder- /*M ,ion samt bildhuggaren åser. lig kul och s► plötsligt blir vane, att det •4s. bara var sjölfbedrigeri, nk fader det en —184— — 181 — hans nyckelknippa och gi ck upp på bana rum. I ena hornet stod ett litet jtrnbeslaget skrin. Hon öp p nade det och fann däri ett par sed bnndtar. . en mua d bref, ekritna at fruntimmer, och slutligen en stor p lånbok. fyld med pap per. En aning sade henne, att bon dar hade livad hon sökte, och hon stop pad e pi sig p lan- boken }am te några af de öfveret liggande birenen, at hvilka hon m1.bånde kunde b.gsgua sig vid den blifrande proosnen. Darpl låste hon skrine t, åter- vande till salen och etsok nyokelkuippan tillbaka i Digb y. ficka. Ett par minuter darefter stod hon ute på den svagt upplysta gatan. Klockan var tre, och hon visste ej, kvart hon närmast skulle vanda u Det var hennes menin g att med gata morgonti- get fara till Weetbire, och hon hade tänkt atrötva ute till des. Nu fann hon det dock allt för obehagligt. N ågra ord, som hon nu öok höra af en mötande, ja• g ade henne ock hals öiver hufvud mot Oaversham Place, dar Allan' bodde. Lyckligtvis kom en droska i Han knöt handen och lytte den mot henne- Bates hade allt mera ny ktrat till under denna obehagliga scen, och han sky ndade fram för att al- v arj a sl ag et, men kom tör gent Den knatas handen träffade Joeefines venstra öfyerarm med sådan styrka, att hon kastades mot vaggen och var veurs att fålla omkull. — Hur kan de bara dig at på det s~t~et, dit$ btk? ropade Bates och fattade Diaby om ålhet. Han var icke pi långt ttir si stark som deatte: men för tillfallet rådde han luft pi honom, och i ni- sta ö g onblick satt den elandige åter i Nustolen. Han ville rusa upp igen; men den ungs mannen höll nonom• — Aha, kr det detta, du vill, dia lossa! skrek Digb y . Betes ek sig hastigt om och studsade,a Josefine stod vid bordet, med dolken i handen. Den a ng e mannen fruktade att blita vittne sill ett blodigt drama; men det var loks si farligt Hon spri turis blott upp klädningsn trän vesats armbågen till axeln, si att den hena armen visade sis. Den var nppevt.14 och betaokt med röda strimmor. Qit dia fru nyckeln och lat henne gli utbrast Batee. Altea jag vill at h*tihrån. — Vi sk'a ky ... kyaw, s$ b1I ... b11r det bra igen! stammade Digby, på hvilken konjaken började cn duktighet. obehaglig begreppsförvirring, att min- lfrad Nyll Jrdn Stockholm? gin gång en knalleffekt Sr den enda IIlattratinner: Frithiof Nansen i stu. tillfredstallande lösningen. iec i en. I.r)jtnaat Schott Ilansen. •Det var också afekyvirdt af er.` 'i•'nm• tar tulla segel. 13aronesean "För visso", medgaf han, böjande z, rada (Jeradorff-L IIieoskjold. Den hufvudet som en arm syndare. ::tie lekxakahaadlaren pi Norrbro- ".Och dessutom s1 förskriokllgt dumt, r texten: Från Sveriges högfjUls- att liket►lla sr och mig", fortfor bon. anatorinm. på tiocilla. Liden rodnade en smula. "Ja, min frbkeo — ebora ►!vann jag — men jag medger att an kvinnas känslor —" ~Åh prat, en kvinnas kinalod Gör st I"<< ➢rotis rikligt, min . Under er inte s► löjligt disåret, det tjenar 'ramas i en folkskola i Aacbeeo gaf Ingenting till. Albert Hoobatetten har 1 7!414 so liten parled ett ganska lyo- en gång gjort mig sin kar, och jag 1i! t *vr. Esaminatorn frågads: var en smala för► lskad i honom. Nu --- Ni, Instiftade Ond aktenaknpet? skratta vi bagge der►t och öro de ba- sta vinner. Hvarför stirrar ni s ► tvif. — 1 Paradiset blef svaret. " Ock sned hvilka ord skedde det? hade p► mig? Tror ni att jag Inbillar i " Jag skall matta fiendskap mellan er något för att maskera ett brustet hjertal Eller finner ni det opassande f4d `li kvinnan, svarade pojken slag. att jag s► sans (scen tilletår att jag varit förälskad? Hvarför skulle Inte en hennes vag, och snart låg hon gråtande i broderns mar' göra vakkan. — Låt honom va:s si låneel sade Joeadne ock tog p lats på en stol. Han lutade sig bakut i stolen, mea ryokte n pp sig igen och fyld. 1 nyo sist glae, kvareter han dysak ur det till sista droppen. Batee ii1 sky ggt på den un ga hua och skulle Qerna velat a henn e några tröstande. ord, men inhan det bast att tiga. Når han åter vande sig till Diaby, var denne p& väg att falla under bordet. 1
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.