SYDHALLAND N:r 40. Onsdagen den 7 April 1897. pjq~4r å Cowt die francaise, sal{, han (bro kl. A p&fbljamle morgon, och san- Kejsar Wilhelm I:s kårleksi omai. nolikt skulle ingen söka henne. Hennes pinlsligt, i det han trrre kl. 10 lem w) 011du-OlicFabriken i Stockol. hem låg l en atlageen grannby, och nado den lilla flyttbara foyer, som man Kejsar Wilhelm hade i pain ungdom man var van vitt att hon ofta stanna- kallar guignol och :som år byggd på en k*rleksroman, bvars hjältinna var de öfeer natten (kos sllgtingar 1 kyrk- sjaifva scenen, strax bakom knitssseria, (/)rrr vilda i /utropa.) J'Mbia+•atl /~Cyij fartinnan Elisa Radzivill. Den auten- byn. För att fi3rdrifva tiden satte och m.dir han under sina premierer Ibland hundratals proparater för •löder från capen, China, tiaka beMttelsen om denna förbindelse hon sig vid orgeln och spelade. Hon vanligtvis uppehöll sig, alltid glad Amerika var vårt fabrikat Collan-Olja det esrde 111Gerförbattr! ~ hoppades darjamto Alven på aft möj- till och med under stormen samt strö- som vid utställningen i Montreal biet prisbelönt. ir följande: Prins Wilhelm, hade redan som ligtvis kunna väcka någon förbigien- ende omkring sig anekdoter och min- Nederlag hot Norr Ht,arik LrirNrri, Laholm. barn klot Elisa, -91dzta dotter till den dss uppmärksamhet, hvilket dock icke non: II "Kl. är 110. Jag måste ligga mig. högt bildade furst Anton von Radzi- intraiade. Slutligen biet Lon trött och slum- Jag får veta i morgon, huru det will och hans gemål, prinsesan Luise t], k`r" f 1:) [A{ ~J:r` .i: J^gir ~~ 'J'lC~'~;_i :~ l : r"'~' at Preussen. En balafton på slottet rade in. Några timmar torde halva gått.„ (tcb då jag fövårade mig öfver det- Mon-Bijon återsåg han sin barndoms fbrgått, då hon plötsligen vacktea ge lokkamrat som en blomstrande mö, ncm ett buller vid kyrkdörren. Flickan ta lugn, som dock icke berodde på och at detta aammantraffande uppblom- smög sig in i sakristian och gömde likgiltigtighet, sade han: ,Utom os., komma ufverens, kåre sig - bakom de därstädes biogarde atrade den innerligaste böjelse. Furstinnan Elisa var lika god och messkjortorna.. Snart hörde bon tunga van, att alla dessa små personliga af- from gom hon var vacker. I jan- fotsteg nirma sig och såg vid det f~rer hafva så litet att betyda och att nv i 1821 egde i det gamla Hoben- matta minskenet, som trängde in, Rensa har ratt, då han säger. Från zollernslottet i Berlin en lysande fest huru en stor, gro[ man trädde in i höjden af Sirius bryr allt detta te sig 1 början af April flyttas min Modeatllir till rum till ara för den äldsta dottern af sakristian och bröt tipp ett skåp, ur bra obetydligt-. Fröken Augusta Ahlbergs förra lokal i tungbergs hus Friedrich Wilhelm 11I och hennes ge- hvilket han tog fram åtskilliga före- vid l.istertullgatan. mål, storfast Nikolaus at Ryssland. mål. Därpå gick ban tillbaka in i Etc nytt och vålsorteradt lager af Mo- Nara tre tusen gäster voro bjudne, kyrkan och tycktes halva något att darna Damehattar och Monteringsartiklar lian fortsatte inte. "Jag bar alltid och hofveta förnämsta personer upp- syssla mod framme vid altaret. Diår lör vår- och soinmarsAsongen Sr i dag inkommet cch rekom- förde Thomas Moores förtjusande dikt bofunno sig flera dyrbara karl, ett en revolver på mig.' menderas. -Hvarfrr det?" gy',leno kntsiflx och åtskilliga andra `Lalla Rookh". Skönhetspriset tiller- Gamla rattar igoderuiseras. För röfvare." kande man allmänt den i ff rsta ta- vardefillla fbremll. Laholm den 3G Mars 1897 "Jag bråkade ylet också, men do to- Boslutsamtkastado den modiga flickan blån uppträdande, at furstinnan Rad- go min." en lång mosa-skjorta öfnor sina axlar, ziwill fmmsfalde Peri. Hon liknade 0 verkligen on sagoprinsessa och såg bettickto sitt ansikte med en livit duk, Din lille bror Naturgdfror. — förtrollande ut i sin fantastiska kostym. och i det hon rörde do långa armarna tycks vara en liten pigg yen . . En luftig slöja smög sig kring å den livita dräkten upp. och ner, - - Jo då, och sA han svir son, det fina, af askblonda lockar om- skred hon långsamt fram till altaret. värre rån en riktig lil ttsla.are! Svar gifna anistet och omgvåivade hen- Med ett galt skri låt förbrytaren de f-r den enilla herrn, Wille. nes smärta, intagande gestalt. Med stulna sakerna falla på goitvet ;li ohöljd fbrtjusning hvilade den ridder- flydde. Flickan stingdo kyrkdörren etter lige prii•s Dschandr Shahs blickar på Genom honom och väntade, dold bakom mess- den härliga kvinnogestalten. skjortorna, tills morgonen inbröt. Trots Prins Wilhelm mottog snart bekltn. helsen om sin älskades genkärlek. den oförskrttckhet den unga damen till 50 öre pr dussin hos Framtiden tycktes honom leende och bevisat, föll bon dock på grund af den 235 X . L. Pilson. full af fbr~oppningar. Hans höge fa- utståndna sinnesskakningen i en svår i Tjerby onsdagen den 14 der tycktes icke bafva något emot sjukdom. står till tjen,,tgrin;; å Fredrikstorp April 1897 kl. 10 f. m. försäljer förbindelsen. Det g ide dock först att handelsidkerskan Anna 13. Nilsson mot 6 kr. pr sto. genom hotministeriet utröna furstin- Fredrikstorp pr 11'alll)erga i Apr.l sitt handelslager af manufaktur- och nans jämnbördighet. Ert unglur}kslli.!4 storhet hör 1897. J. Svensson. 171 Detta af allmänheten med råtta så tid! diverse varor. Obs. årdrad Först på sommaren följande år blef icke till datt vanliga. Författaren till omtyckta Laholm den 5 April 1897. ministeriets utlåtande bekant — det `Francillon°, Alexandre Dumas den Efter anmodan: var afböjande. Konungen måste befal- yngre, hvara staty nu skall resas i Robert Palmgren. ~O4S}$1I4GS-AKT1EBp`4c~' fas nu ålven i brun färg hos vår la sin son att afsåga sig sin lycka. !'aria, räknades dock till detta s8ll- agent i Laholm Mast. Lindberg. På hösten 1822 gjorde han jämte sin synta slAkte- 259 son en resa till Schweiz och Italien Han tänkto. aldrig på huruvida han i hopp om att få sonen att glömma skulle få on staty eller ej. lian tAnk- nder instundande betäckningstid sin hjärtesorg. te endast på sina verk. Han fäste komma nedanstående beskällare Förgafves. Prinsens böjelse kede föga vikt vid det man kallar fram- från Flyinge hings,tlepbt att slagit för djupa rötter. Furst Anton, gång och bekymrade sig endast om hållas tillgängliga för allmin- hvilken läste sin dotters lidande i hen- att tillfredstAlla sitt eget artistsamvo- hetens ston, hos undertecknad från 15YOCKH01.M nes ögon, lät den berömde statc- to. Dumas skulle gärna hafva instämt En rask och ordentlig flicka, med den 29 Mars: r6ttaliraren Eichborn utarbeta ett nytt med Voltaire, hviken svarade en dam, god helsa, erhåller nästa 21 April e försäkrades vinst utgjorde betänkande. som berömde bohaget i hans fraser: plats som mejerielev hos under bolagets Detta utföll till de älskandes f r- "Jag har inte gjort en enda fras i mån. Men ministeriet vek icke från hela mitt lif." Han smålog, då man M. F. KLINKER, Laholm. lasta femårsperiod l4 J)H6 kr. fux, fallen ett. .Käd, moder ett. Ilar sin åsikt, i synnerhet som kronprin- berömde kraften, rikedomen och skar- karray; betäckningspris kr. 10. 31,2_89 1:dra sens, prins Wilhelms äldre broders, pan i vissa författares skrifsatt. "Så- I:rlls/,-61I- ärt )selpar 1.-valJfr: 3:djo 406,787 äktenskap tycktes blifva barnlöst och dant dar larea,,, sado •ban, "och nar 1,0:39,166 Svensk Rödklöfver & Timoh•j hofvet i Weimar, i fall prins Wilhelm allt koismer omkring, ar det hatt nog. .gent i l.aholm brun, fallen ett. H ei osenburg, Schles D:o fhljde sin böjelse, förklarade sig göra livad gom år kinkigare ar att akrilvk • Ilurrik l araorr. moder eft. Allefh; betsck- anspråk på tronföljden för arfvingarne ett tankekorn af Pascal eller en sen- Alsike & Hvitkli iver ningspris kr. 1o. efter den tredje brodern, prins Karl, tens at La Rochefoucauld." ' Raygrlts. llundaxin, gom fbrmålt sig med prinsessan Ma- Båda hingstarne äro födda i lisn- Att tanka och etteka tankar var Spergel, I.nddtåtel ria af Weimar. Visserligen ertljöd sig hvad han strafvado efter. Med en rover och uppfhdda i Sverige. Utsades-Arter m. m: I;et~ckningstider äro kl. 8 f. ta. den barnlöse prins August af Preus- agllsynt literar redbarhet hade lian och kl. 5e.m. sen att adoptera Elisa Radziwill, men det fullkomligaste förakt för den yttre nyinkommet hos totograflatelier i Halmstad Sofielund per Vallberga den 9 miniatrarne yttrade, „att adoption icke skenbara framgången. Mars 1697. kunde ersätta blodets band,. rekolll i:leiider,Lv. En alton — berättar hans van .fules Pehr Jansson. 64 248 Sålunda vore alla försök fruktlösa, Clarttie. då jag Atcrul ptog en al hans 354 och med tungt bjärta skrefkonungen L okal ombytee Gapni Holmström. I'Fi:-l)(ulölite liintyst(11 offou1111 auklion Stirin )1EH 1-. A i 1 si Ii I Frihamns kaffe. artfe `4 Lediga platser. ojerio1o1ats, NonDSTJEnNAN vi (lerodes, Lucanusl A. J. Halfiells G. P. AliIg 'eiss Ett. 1826 till sin son, att denne en- dast egde den hårda pusten att „offra en !idel böjelse för statens och dat 1uiB Itga husets väl,,. Anno en gång finge de älskande ta- la vid hvarandra. På slottet Rubberg i Schleeien återsågo de hvarandra och togo ett smärtsamt afsked. Sedan korsades deras vig endast två gånger. Furstinnan Elisa trflffade prinsen ooli hans unga gemål Auguste sommaren 1829 i slottet Buchwaldls park, och en tid dareftsr bevistade hon en middagsfest i deras palats. Hon hade ingen kursin af afund l r den lyckligare Prinsessan. I hennes rena sjal lefde bredvid den outalack- liga kärleken endast don varsna ön- akan, att han, hennes hjälte, måtto njuta karlekens gallhet i högsta måtto. Hon, hvilken fortfarande var hanuif. ven sin kärlek, kunde icke besluta alg att tillhöra en sonan, och redan 1884 bortryckte ett lunglidande den ljufva Peri. Sianeanirvaro hoa en ung flicka. 1 England brukar man på stora hög- tidadagar pryda kyrkorna med blom. mor och löfguirlander. Vanligtvis ut- föres detta arbete af döttrar ur do aosaddaate familjerna i Strakten. Vid ett dylikt tillfalla blot i en by 1 gref- ekapet Warwick en ting flicka, hvilken stannat ett ögonblick kvar efter do andra, af den lomhörde klockaren in- stangd i kyrkan. Då allt ropande och bultande förblef fruktlöst, fogade sig don unga damen 1 sitt öde. Hoa visste, att hon nödgades tillbringa hela natten t kyrkan, ty denna öppnades aldrig — 110 - c bauds hjorta drog hon sig tillbaka från dörren. Det föreföll henne som om hon stod i begrepp att begå något ondt. Om han vaknade! .. . Den blyga skyggheten utstod en hård strid med henne@ önskan att ekafla sig visshet. och j u laugre hon öfverlade med s:g sjelf, desto lifligare u den- na önskan. Efter hennes uppfattning berodde allt, henne• lycka. bennrs framtid, just at den fråga, hvar- pil en flyktig blick genom dörren kunde 2ifva henne evar. Slutligen tog den förtArande oron öfver hand. Hon fattade ljuset, sköt upp dörren ou smul# och tittade in. Olyckligtvis stod dock @taken vid sangen så, att den skymde bagarox Hur an Non lutade sig framåt, kunde hon ingenting se. Men når hon nu en gång öfvervunnit ekfegheten, miste hon till hvad pris sons betat ha reda på saken. (ton närmade sig bafvande, med handen för ljuslågan. Bagaren var tom. Liksom tinder inflytande at en förtrol:ning stirrade hon ett ögonblick på den blixtrande krietal- len. I det samma for Lionardo upp med ett an. skri. — Nom-al ar det du? ropade han streckande fram båda händerna. 4 Dödligt förskraokt darrade gretvinnan i hela kroppen. Ljuset föll ur staken och slocknade. Tyst ooh utan att röra sig stod hon qvar på samma stal. le. — ilar jag drömt allt? utbrast Lionardo. År det du, Nora, eller var det blott en synvilla? Det ar jag, stammade Nora. Förlåt, att jag väckte dig ... Jag ville blott . . hin hade nu tant ljus. Blek som marmor stod hon der i sin hvita nattdragt. Uttrycket i hennes at,sigte var ek åugestfbllt ooh förvirradt, att Lionardo biet orolig. — uvad vill du, Nora? --111 — Vid denna fråga steg blodet upp i den unga fruns ansigte. Förlagen grep bon till des frita förevandning, sorl' .Itg till handa: hon hade under dagens lopp glömt något i hans rum. Det var, med ett ord, en undflykt, hvara otrolighet låg i öppen dag Nar han förvånad såg på henne, tillade bon ha. stigt: r, — Ja, du har ratt, det ar en elandig törevan,l- ning.^ ,tag smög mig hit in, derför att ~ ' var bekym- rad för din skull, Lionardo. Dn sor si orolig:; du talade i sömnen oob skrek till just då isg korn tn. —Du goda Nora, inföll aretven, som fann denna förklaring fullt sannolik. Det ar sant. jag bar ieke på länge drömt si styggt som nu, — och nar jag vaknade ooh mig dig stå der med det fladdrande ljuset, ut. fvade drömmen ännu sitt inflytande öteer mig. Tank dig, jag låg midt ibland en hop vimlande skonpioner, som kröpo upp på mig från alla sidor. och några at dom hade ansigten som en menniake. — Förf1rligt! Vill du ioke ringa på Aatolto och låta honom vanka dig, om du åter börjar •otva oro ligt? — Bal Jag kliner mig redan lattare. Troligen var teet eller det sicilianska vinet för starkt. Nora faun sig egendomligt berörd deraf, att bot,. nar bon skylde på hans oroliga drömmar, omedvetet råkat träffa sanningen. Skulle elisire del vat^ redan börjat göra verkan? Tanken på de vimlande skorpio norna ville icke lemna henne. Om trolldryokou ro dan nu framkallade dylika foutomer, hvad skulle det då icke bli sedan? (ton erinrade sig visserligen, att (låneven talat om den strid, som den goda ooh den onda principen måste utkampa i den at dj et'vulen besattes sjal: men symptomen kommo uppenbart Rör tidigt En obeskriflig hugoM börlainade hennes nerver.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.