r SN Mn '', Pagens namny i: ola FILIP. Ds olen gå! upp kl::4:26' och ne ; Möcgindagens nalnn: HÖGVILT, "0 - :'En' jägare gick sig att jaga i Sun Valley, och det'.var”ingen mindre än Gary» Cooper, som har jakt. till. sin. " favoritsport.. Fotografen,;som .också jagar högvilt på; sitt speciella : sätt; påsden ..-mondäna :7ekreationsorten,: hade turen -att-möta mr. Cooper när han' kom klivande i:'snön med en jusi nedlagd 'vildkatt. Det kan väl inte bli mycken. glädje: med köttet, men päl- sen räcker väl alltid till 'en sängmat-' ta” hemma'i Hollywood, "55 ; EFFEKTIV. TAVLA; oa 3 En - av.” våra mera kända målare hädé'slågit upp sitt staffli i én back- - sluttning "mot en: vacker insjö, : Hån hade :just -börjat--lägza -upp motivet, ””fom +- bland "annat. innefattade den gamla pittoreska : torpstugan. längre ned - på .. sluttningen, då stugdörren öppnades . och; en gubbe tittade .ut. Följande : samtal utspann sig: . 7. » Gubben:.— Kommer stuga..mä på porträtte? ses 0 on : ie " Målaren: — Javisst gör den det, ::' -—Va ska körstnärn göra mä por- frätte:när; dét; blir färdigt? ...: : > —— Å,: det; kommer väl på en. ut- ställning så småningom, 2 :-.— Kommer -det många dit och tit. Tar? ör eng Al - = Tusentals, hoppas. jag. ' se >” Vill.han då vara, snäll Å göra stuga. större än. ho ä — å laga täk- fodre: på gaveln .-—;å måla fönster: karmarna, å måla. stugan röd med. vis ta knutar och så sätta en skylt vid grinden: Sommarnöje att hyra för trettifem kroner i vickan! - > >> -: Några östgötagubbaor beklagade rej för varandra över sina gemålers tal. trängdhet, speciellt då dessa” håller Bina kafferep. s.. tes. Toffel-Svensson 'har. andäktigt hört på jeremiaderna, men så utbrast han: — Ja, min Augusta har bara e en- da långer, smaler taen kvar framine i : mun; och -då munlädret -går .som värst flyger tanna' upp, och ner som den. värsta symaskinsnål, "I Ärvika berättas följande bistoria om "Elis i Tasre, en gubbe som var känd för ait-aldrig” vara' svarslös; åtminstone inte när: det gällde hans ofta :”återkomnriande kontroverser med 'polisekwi. > Ti ct tn OKT - «En 'dag'kom Elis €yklande Vike- gatan fram, då han' plötsligt stoppa: deg' av. ex nitisk poliskonstapel - "i »— Hör ni; Elis, /ni:skulr allt ha att kattöga på cykeln! t oo Ja, kära konstäpeln;. de å allt så möe er skulle ha,:en skulle ha ett ' par” vanter å, sa E'is'och'fortsatté sin avbrutna cykelpromenad med en värdighet som; gjorde, den: konfun- derade konstapeln ännu mer perplex, GUNDERS FLICKA FÖRLOVAD i Det var” mycket. tal. om "Dorothy Nortiér i Pledinont i "Amerika på den tiden då Gunder Hägg var där borta och. sprang, och det. pratades ju åt: skilligt om förlövning, Nu är Doro- thy förlovad, men inte med Gunder; utari med mr Atwood som har assu- rangaffär i Oakland. Bröllopet blir dén .22 juni och bruden kommer. att tillsammans. med sin bror; utföra ac- kordionduetter, , "lof å. fea Ack, ja, då. det gäller kärlek och flickor hjälper det inte hur fort man än epringer, : ' eta nns rn > Då morgonen. grydde,” hade stor men bedarrat, den hade inte upphört, men det var som om en mäktig hand hållits över havets gråblå vidder och stillat Vindarna, som rasat däröver. En stålgrå rök steg upp från 'fis- karestugornas skorstenar, hustrurna voro redan uppe, redo att möta män .och' söner, som väntade från havét / Anna, vår en av fiskarehustrurna, :] som med. huvudduk. och ' oljeförkläde oj skyndade nedför stigen mellan 'garn- torkplatserna och till bryggorna vid : stranden;' :Det "hade. skymtats båtar :Jute i viken; vanligen kände kvinnor- Aha igen dessa, men denna morgon Jåg tt. rykande 'skum över viken och man. "kunde rakt inte kilja Ae konturer som dykt upp. NN Nere på. bryggan ;stannade Annä, ij.Hon .skuggade. med: handen över ö- 1 gonen, liksom för att skönja klarare, men ' ännu tyckte hon. sig förgäves i] speja efer de sina, — Hon hade man och två, söner där ute, 3: cis ..+Hon' hade inte kunnat sova vidare bra, Hon var visserligen van vid att ilha sina kära ute, på havet, men, det ij hade verkligen varit en fruktansvärd I stormnatt. Och: Anna var aldrig rik- tigt lugn; då det: blåste .och Göran och sönerna voro där ute, Det berod- :l de väl på, att hon inté var uppvuxen vid havet 'Göran -hade hämtat henne från inlandet, men ' åren sedan dess hade gjort henne till fiskarhustru + precis lika de andra, som nu, stoda på var sin brygga och väntade. Nej, Anna var inte fullt lika; hon var inte härdad nog till att ligga oberörd av elementen, ..en-sådan, natt, som der. som gått. :Hon hadé legat vaken. i ångest. JA; det var nog så, att en-så- dan fruktansvärd ångest, håde hon aldrig förr, känt, Den hade bemäkti- gat sig henne och hållit henne vaken i pinande-skräcks 2 v«. ; .>.Bland allt. hon hade tänkt å nat. ten, hade hon tänkt på sig själv som hustru åt. Göran: Hon häde inte kun- nat låta bli att tänka på ällt — glada minnen , mest, - men". ett och: annat :I mörkt, som en fläck på ett snöland- skap; Genom. hela hennes äktenskap hade" denna malande: oro för man och "barn funnits, .. Stormnätternås ij vid... strandbädden, oroliga ensamhet — en ovisshet, som ibland :' gjort " henne hysterisk, men som likväl till sist alltid lugnats av Görans trygga hand: Först hade det varit skräcken” för att mista .Görar; oron för att bli ensam. med barnen, Och sedan; då : barnen - blivit. större; var det en känsla ännu hemskare, ty då" följde . barnen med fadern, och skulle något hända, stod hon ju där som en barnlös änka. Faran var tre- «I dubbel mot förr; =: » Så; hade ; Anna legat vaken. hela :I natten . och " tänkt, :allt. medan hon lyssnat :till stormens. vrål och bräns ifningarnas:, kastande,.mot -klipporna Livet passerade revy..genom hennes huvud, de vär som .om hon själv varit med ute på havet, -som , om. hon när sam hels! skulle ha slutat sitt liv. . Tänk, den vårdag, för länge sen då hon gift si med Göran! Då hade ett gläns, so glitter legat över 'den' lilla fiskare- byn vid havet. Det .hade inte:varit någon ' vanlig liten stuga, som; det unga paret köpt och tagit i besitt. ning, det hade varit ett gyllene slott som legat där vid havskanten och badat i ljus och i sol. Även om ingen annan märkt slottets konturer, hade de döck funnits där, Anna och Göran hade. varit slottets härskäre; havet framför deras blickar, så långt. des- sa kunde nå, var deras rike, nästan gränslöst stort och vittfamnande, Ja, frågan var, om inte all världen denna dag tillhörde. Anna”och Göran, inte bara havet, som bredde ut sin omät- lighet framför dem, utan" ävan: allt: land som anades bakom vattnets blå vidder och allt det land som låg i ös- ter, i väster och'i norr. Då kände Annä sig rik och mäktig, - Hennes slott var så stort. och så fint; ingen kunde mäta sig med henne och Gö. ran — han som hämtat henne och fört "henne dit. Men allt som tider gått, fann Anna en dag, att hon gift sig, inte enbart med Göran, utan lik. fullt med hans båt och med hans när, Den dag, då hon gift sig, hade hon gift, sig med hävet, det var en san- ning som var mer 'än symbolisk." = Anna stod på bryggan och spejade, likt så många gånger förr. Hon räk: nade de mörka prickarna ute i viken Morgonen hade grytt, men stormdiset | svepte in synvidden i ett grått skir, Bakom, långt därute kommo flera: båtar. "Någon av dem skulle vara hennes, — "De våra”, sade fiskare- hustrur om 'de egna båtarna och om hbåtlagen som tillhörde dem. se "" Hon . kunde inte hjälpa, att hon skälvde av oro, där hon stod ytterst på bryggan, Hon tyckte sig ha dunkz- la aningar om olycka. Natten som gått, hade pinat henne ohyggligt, ' Kvinnorna samtalade fåordigt med! Novell av ARNOLD EU, MANSSON. + -varandra: Det dåg on oävvi j v shå över dem alla, Stormen hade kommit så plötsligt på förnatten och altlaf visste, att: männen da timma st . Nu kommo de förstå båtarna incdin/ fullt synhåll. En och en'stävade se nom, bränningarna och nådde till sist bryggorna, där de hörde hemma." =: ; Lättnadens'” suckar” gingo ” över: många av kvinnornäs läppar öch dé. ras" anleten "blevo ljusare: efterhand som de igenkände de sina!" strosa «Anna, fortfor att vänta. Ute ifrån den oklara dimman väntade hon sin man och sina söner, Hon var vax. blek ''i- ansiktet. och hennes mun skälvde av övergiven tillförsikt, Hen. neg aning kanske var sann.... Ännu fattades två båtar. En, utom henxiés' Den andra kvinnan, som vän. tade, gick ifrån sin brygga och ut till Annas: De. drogos till vårandra, ty de stodo i' samma spänning. vu st "Rösterna från. båtlagen,: som 'köm- mit, kättingrasslet och dunkandet av garhkobbarna mot ! varandra samt gnisslet av gåarnkärrornas hjul, glad- de inte'de båda kvinnorna, som vän. tade;" Hade deräs' båtar också synts, skulle:ljuden runt omkring dem va- rit skön gom musik." ön ” " Anna mindes hog sin oro frå dö aft hå vu ik- stått. i på bryggan och ' väntat, Det kunde: hända, att hon fått vänta-i timmar. ..på: båten ' med "Göran, men hån' håde"”-dock ' alltid" kommit,'- lugn och trygg." Göran vär det tryggaste av. allt--hon visste,'och hon brukade länka, att han blott. kunde :ha 'en överthäh”— 'stormen på havet; "Anna kunde ' aldrig -veta,' när denna över- man" skulle göra bruk av sin makt; kanske. tog den ni både Göran och sönérha” —— "vu - Pr ds + Plötsligt ropade Aunnaå' till. Hon ha- de sett'något'— en. skymt eller en aning-av en båt.ute i horisonten. Den skönjdes allt mera tydligt, och den styrde. inåt mot viken... Anna hade skarpa ögon, och ej långt efter tHiév hennes glädje fullständig, ty hon såg en prick till. Någon av de två båtar- nä skulle vara hennesi ' Det;var de sistå som saknades till fiskläget.- :x Nu; stodo inte kvinnorna stilla längre."De. gingo av och an'på bryg- gan och på stranden” Deris hjärtan fylldes .av' hopp och av frid.'. Ingen båt borta denna” stormnatt, det var för väl, Annas hjärta hade varit nä- ra." att stanna av. förfäran, hennes nerver ej långt ifrån slut, ID "De två båtkonturerna gungade därute; men de närmade sig land och Anna såg nu, att det var hennes kar- lar som kommo till sist. Hon hämta- de, gärnkärran och körde den ut på bryggan, ' Det var kvinnornas göra att ha allt i ordning, då männen kom mo hem, Hemma hade hon eld i spi- seln och kaffekulan nerpackad i pap- per, os - RE Anna tyckte; att det dröjde en evighet innan hennes båt var så långt kommen, att den kunde lägga till vid bryggan, Hon såg sönerna, men. Gö- ran, mannen, upptäckte hon inte, Hur kunde det komma 'sig?. Det slog henne; att något likväl. hade -hänt. Å, hennes oro under natten, dén ha- de, "inte kommit av sig själv. Det svartnade för ögonen på henne, hon; visste,. utan att sönerna behövde säs ga något, vad som hänt, Nu var den rädd för I alla år under sitt äkten- skap, Stormen "Hade tagit Göran. Havet, Övermannen hade slagit tilll och slagit 'hårt, is ME uu " Hon' mötte sönernas blickar, : De stödde "henne uppför bryggan, ty du trodde, ätt hon behövde stöd; Självd voro de' över sig givna, det var för: färligt att komma hem utan-att ha fadern'med,' >; ov. oro Men Anna var stark i olyckans stund. Det var hon som. behövde stödja sönerna, De :hade aldrig tänkt på, att det kunde gå .så illa, som det. gjort denna natt, medan hon, under åratals stormnätter, tänkt sig ih i den "situation, hon ; nu. stod inför. Dessutom ' hade hön känt sig så un: derlig på natten, hon'kunde nästan] ha sagt, att'en olycka var skedd. På så sätt var hon förberedd, hon hadé blott icke' visst vilken omfattning oc lyckan haft. Stormen hade tagit Gö: ran men sparat sönerna, och det var, trots allt, mer än hon hade. hoppats: . Anna var 'en' bräcklig kvinna, men hon var stärk i sin själ. Visst var det förfärligt" att ha'mist Göran, men hon , kunde" ingenting göra åt det, Ingenting alls; Hon fick blott vara tacksam över att hon fått ha honom I så många år som gått. På fiskläget ;Jfanns cn ' gammal gumma som en gång för länge sedån under on storm? nande morgnar, "Hon hade liksom nu |. stunden kommen, .som hon varit så! Tpåfiskläget, Ibland hade Anna'talat med henne och hon hade alltid tyckt |" ddlös inte sticks, men likafullt är ”Gaddlösabin:i: Laholm” var en rubrik, som i höstas vandrade genom pressen och väckte stor upp märksamhet i biodlarkretsar. Vis- serligen : finns "det gåddlösa. bin, tillhörande" släkten trigöna och me- lipona; som-odlats i'Centralameri- ka, men, de' har inte lyckats göra sig omtyckta på grund av den vatt- 'Tniga illasmakande honung, som 'de producerar, och ingen har veterli- gen" sökt "importera. dem till Nor-: den. "Dessitom är” dessa” gaddlösa: bin inte' riktigt trevliga, de: heller; de försvarar sig genom att ävsönd-; ra" en hudbrännande. vätska, som kan vara gänska obehaglig att få I ansiktet ellér på händerna: Rub- riken .var emellertid en förvansk- ning av ett intervjuuttalande av bi- odlaren" Elmer Johnsson; Laholm, som just. fått-hem en laddning icke sticklystna bin från” Amerika. och som "för” en” tidningsman . omtalat denna'i och för sig oskyldiga hän-: delsé,”Bin som "inte sticks, är natur. ligtvis "gaddlösa, : tänkte” tidnings-: mannen. -Och”så var. den. nyheten färdig att. valsas i tryckpressarna. För en biodlare bör det vara an- märkningsvärt.: nog, att man. på- träffåt bin -av, så-godlynt läggning, alt. de praktiskt taget inte sticks.: Biödlarens önskedröm är, en biras som är härdig i Nordens kalla kli- mat; mäktig en "snabb. vårutveck-, ling, "besatt. av ringa svärmlust, o-- uttröttlig:hönungssamlare och vax producept; samt slutligen ; så: god- mödig,:att man kan arbeta i bigår- |dentutan”att.riskera alltför. mån- ga gaddar i skinnet. Att genom sy- stematiskt avelsarbete' få fram. ett dylikt idealbi.har visat sig omöj- ligt, .”.men vad icke rasbiologerna lyckats åstädkomma i detta hänse- slumpen.: Härom. kunde. man läsa i. Time, :the weekly newsmagazine för den 16/7 1945 bl. a. 3 ; Då en .dag ei biodlare; William "| Feedham, - var ute och. vandrade på landsbygden nära Vancouver i Brittiska Columbia, fick han-se en farmare-- välta en. kupa, som var full: med. bin: Till mr Feedhams stora förvåning” blev varken far- maren eller; en flock kalvar, som betade endast några få meter från olycksplatsen, stuckna av de kring svärmande, bina..”Jag förstod ge- nast”, sade mr F'.; ”att bina i Squa- mish ; Valley: var, olika ' andra ' bin jag sett: de stäcks inte.” =. sv ns: Det. var" en förbluffande upp- täckt; ett: honungsproducerande bi äv. arten” apis.mellifica, som inte sticker, ehuru det har gadd! Mr F..,'som är tjänsteman i en kana- densisk biodlareförening, skynda- de att. inberätta sitt fynd, och man satte genast igång med: drottning- odling från det märkliga samhäl- let, Det visade sig, att bina icke en- dast "var 'obenägna att sticka sina vårdare utan även hade goda kup- egenskaper, satte” rikligt med "yn- gel och var goda honungssamlare. Man är numera övertygad om; att man i'dessa bin funnit det önske- drömda idealbiet; NERE ."Squamishbiet, sorå det kallas, är en korsning mellan italienska och krainerbin (efter Krain i det nord- liga Jugoslavien). Det fördes för nott förlorat både man och två söner samt en bror... Denna gumma hade överlevt detta förfärliga slag och hon var, nu så gammal,:alt hon var äldst om gumman,.' Hon hade också hört fiskareänkans läppar, Vad hon sedan Det var inte så lätt, Laholm" invaderar "Hallands Väderö sommaren-1947, Elmer Johnsson révolutionerar biodlin härdiga, sltänkt..' sig en befruktningsstation ende, syhes. nu ha förverkligats av]. i gen med bin; som ! é flitiga o. svärmtröga trettiofem år sedan till 'Squamish River Valley av en belgisk. emi- grant.. Här fick det utveckla sig o- stört.” Squamish ligger i en dal- BANZ, som isoleras av höga bergs- kedjor. Någon risk för" uppbland- ning äv 'Squåmishbina fanns inte. Emellertid befarar entomologerna, att binas obenägenhet att stickas kommer att försvinna genom ofri- villig korsning med andra raser; För att skydda rasen mot uppbland ning har därför Brittiska Colum- .mish Valley." 2 .; Elmer Johnsson läste denna no- tis; och påföljande sommar impor- terade han tre drottningar av den märkliga bistammen. Dessa har nu övervintrat "och: ser ut att trivas bra..Det är hr Johnssöns avsikt att sätta igång med drottningodling i stor - skala, : Härvidlag är det av vikt "att finna en plåts, där. risken för inblandning: med :ahdra” raser kan 'såvitt -möjligt :'helt och hållet ävlägsnas, En sådan: plats tror hr J."sig:ha funnit "på Hallands Vä- derö. Planer” på "dröttningodling 'på detifia ö'är inte nyä.”Främlidre lek tor Ivar Hedberg,”på sin tid Sveri- ges främste drottningodlare, hade all införsel av andra bin till Squa- därute, "men på grund av vägrat statsbidrag” "fick "han icke" tillfälle att fullfölja" sina planer: Hr Johns- sön ämnar emellertid bekosta ex- perimentet med egna medel, ' Det torde gå löst på omkring 10,000 kr. En grundplåt på 200 kr: har hat dock erhållit av Hallands Biodlareé ; Om sina planer berättar hr. J. för en medarbetare i. denna tidning: i. Jag" väntar:nu:på en sändning av ytterligare tjugo drottningar-av jag ge .mig'i väg till Hallands Vä- derö, där jag skall placera ömkring fyrähöndra befruktningskupor och tré eller'fyra drönarsamhällen. Se- dän dirigerar”iåg det hela från To rekov, där. jag redan hyrt plats för. min' bi--.och -laboratoriepavil- jong.I denna får plats femton sam- .hällen. I paviljongen, sorn skall för ses med elektrisk värme-' ock be- lysningsanläggning, kan jag arbe- ta med bina oberoende: av väder- leksförhållandena, i regn och rusk, i'blåst och kyla, vilket eljest skulle kunna äventyra ödlingsarbetet, Pa- viljongen'skall placeras i en frukt- odling,»och runt omkring skall ut- ställas fristående" kupor. "Det: be” hövs, många" bin, ”älldenstund "det tarvas '; ungefär” sextio samhällen för att befolka befruktningskupor- na, De sistnämnda är av två slag: miniatyrkupan;.. som rymmer” tre- fyra kvartsramar: av sveatyp, samt standardkupan, avsedd för två ra- rar av ordinär storlek. Den sena- re kupan är tillförlitligast, ty ibland händer det, att när drottningen be- givit sig ut på bröllopsfärd, trött- nar bina att vänta på henne, om de sitter. i en miniatyrkupa, och föl- jer efter henne, i vilket fall. både :Hivt skall förhindra icke önskvärd "Jinblandning i rasen. Avståndet mel berättas; att 'aldrig ett ord 'av klal|: gan gått över den så hårt "prövade : känt i sitt. hjärta. av sorg 'och- för- |" tvivlan, det hade aldrig människorna |” visst, Nu skulle Anna följa exemplet: likväl försöka, «eo, eo '"Medan hon .så. gick stigen upptill. hemmet, med. en son vid var sida ora . Jopp för. denna, gång. lade vågorna ännu hektiskt. På trap- och såg ut över havet, Hon lossade med nedböjt huvud och knäppta häns der. Sönerna togo av sina oljehuvot mot, borisonten.: De tänkte, båda, på åt vilket håll strömmarna gingo," : men hon skulle: sig, .ven' vindarna sitt. sista Wwvirvel-]:- Stormen var f.. stilla, men över det vida vattnet rul-]. ' . pan till hemmet vände Anna 'sig om |- ' huvudduken. och stod en lång stund] ' och stodo stilla 'med ögonen' riktade; . drottning och bin brukar rade för odlaren. 1" ==: . ” Ett besvärligt problem är natur-' ligtvis frågan om hur man effek- bias prövinsguvernement förbjudit |: gå förlo=l i z Vind") Uppgifterna om, avståndet mel- lan Hallands Väderö och Torekov va- I. Nord, Fam.-bok uppgives det till 2.6 km., i en geografisk upp- slagsbok, ugiven av lektor Wallin, till 3.2 km.;' medan fiskarena rierar. Tre kilo potatis för ett öre i. A- merika. Ett öre per 3 kg. är priset på potatis i Förenta staterna, ifall den uppköpes för export till nöd- lidande länder i Europa, "omtalar jordbruksattachén vid amerikanska legationen, d:r Eric Enghind, i en ntervju med Sv. D. . Som en följd av den ovanlii Bt gynnsamma väder eken har man i år haft ett stort ö- skörd väntas dagligen tis. by. Ett fynd har, Sällsynt zoolo — giskt 1 ynd i Ljung verskott på potatis. För att detta ej skall förfaras har man vidtagit åt- gärder för export till Europas hung rande länder, och priset har satts ' så lågt som 4 'cent potatis, ifall varan ändamål,'I annat fall är priset 50 cent ' per 100 p | ven potatis användes. till utfod- ring av svin och bidrar således att öka produktionen av.fett och fläsk. Den totäla exporten från 1946 års - uppgå till. 6 mill. hl. Under de senaste Tnånaderna Ha keppats :35,200 hl. pota- per 100 pund går till Hjälp: und. . Överbli-” + + "verkligt rart zoologiskt av allt att döma &jorls av-hr Percy Lägerström i Ljungby Han lyckades härom en egendomlig råtta dagen fånga" ned glänsan- de svart; stickelhårig pälg, | har anledning tro, är iör sig om. ett exe att det här rör mplar: av den i Sverige "ytterst sällsynta svartrål- tan. Denna art räknas numera som nära nog utdöd i Sverige och torde väl knappast ha atiträffats i Små- land sedan 1890, då ärten fanns på en gård i sg skapet. ' ydvästra delen av. land- km.," men forskare: här fastslagit, att befruktning kunnat.äga rum mellan drottning och drönare, som varit: statioherade på" ett ' avstånd av nlo' km, från värandra: de må- ste alltså av en shimp ha mötts på halva "vägen.. En 'parningsstation , bör "ligga minst tre, helst över fem km. från" närmäste” bigård, Detta avstånd: kan icke erhållas på Hal-. lands" Väderö, tänkt D ärför har hr I, "att. åstädkommå ett slags ; ]brändgata av. squamishbin' genom att. skänka biodlarna' på fastlands udden. bin av denna räs, och sedan skulle faran för mesallianser vara nedbri : sng squamishrasen, och .sedan tänker fr Fringad till ett minimum, menar " Till färgen är squamishbina gu. la liksom de italienska (hr.J. kaltar : dem därför ”gullbin”), men de har fem ringar på bakkroppen, redan de italienska här bara tre. Vingar- na' är längre än på andra bin, var- igenom gullbina gör intryck av att äga en bredare kropp. Hr 'J. har. nu haft dem så länge under 'obser- vation, att han kan yttra sig tämli- gen -bestämt om deras egenskaper, Och han säger sig icke ha anled-' riing att spara på grännd ädjektiv; De har visat sig vara ”tambin” av : ett : slag, 'som ' man' aldrig vågat. drömma om. De är lätta ätt arbeta ' med. Gadden använder "de bara då de blir klämda eller då tjuvbin vill - göra intrång i deras kupa. De svär . mar inte och ster för flit. ' är sannskyldiga mön: Omkring den 15 maj sker 'avfär: den till Väderön, och ungefär den 10 juni beräknas drottningarna v ra mogna för befruktning, ' : Det återstår - att hoppas, att hr lån Torekov och Hallands Väderö är något mer än två och en halv [Ed vill ha det till 4,2 km, Johnssons experiment med .de un-. derbara, gullbina "skall lyckas och ' aft resultatet skall motsvara för- väntningarna, som på grund av hr Jis öptimism verkligen ställes högt. Arne Ewz. i Torekov "Robert Montgomery och "Audrey ”Totter i.en komman ” : » fått namnet ”Kvinnan i sjön”. <> a frn de film, som , YYCEEN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.