"ex > gamle. herrn till. sköldpaddan och från. sköldpaddan på, den gamle vrevereryryv YVveet YTV vv Solen går upp kl. 4.32 och ned kl.. 20, 01. " HILLEV. Solen går upp kl: 4 34" och ned kl. 19, 59. ve | Ett tack för sorgernas rening och glädjens jubelminut; 26 Allt famnas dock:i förenihg. "och tonar samman tin slut. CR] - SVENSK ATOMBOMBFILM. Någon gång till hösten får den första 'svenska filmen om 'atom- bomben sin premiär. Den är skri- I "ven för ”studiofilm äv Sven Stol- pe och Gösta Stevens; och redan namnet :— ”Intill 'Helvetets por- tara Säger. en del OLYMPIAREKORD, "Då ' ;en ”nybakad flygvärdinna skulle | göra " sin debuttur; ' beslöt piloterna sig för att skoja en smula. "Strax efter starten gav befälhavarén."- flygvärdinnan 'or- der att” hämta andre piloten. Hon letadé "överallt" men måste” rap: portera, att han inte var ombord och att hon över huvud taget in- te'sett honom -gå ombord." Den nervösa , unga damen fick en skrapa för att hon inte kontrol- lerat att alla "besättningsmed- lemmarna [ t var. ombord, arpå flygningen / fortsatte: > till nästa station, I själva verket hade an- dre piloten :i god tid smugit sig 1; in "genom främre lastluckan och satt. där." han. skulle, Vi mellanlandningsstationén han sedan ;osedd "av flygvärdin- nan ut samma väg och gömde sig bakom. 'stationsbyggnaden. :: När flygvärdinnan sedan lotsat pas- sägerarna 'av : planet, ' gjorde han en: fantastisk .spurt runt, hörnet och fram till planet där han svet- tig och flämtande föll i den unga damens armar, sägande: ”Om du visste vad jag har sprungit. Jag trodde aldrig jag skulle hinna opp er redan här”: for NA KRANGLIGT.- ' PR? Konduktören såg från > den herrn igen, .: >: — Har, ni Jöst biljett. för den där, frågade han, , --Inte alls, sade den gamle herrn irriterad. Jag har rest över héla.. världen . tillsammans med min sköldpadda; och" har. ännu aldrig . behövt, betala. Hägon. bil- jett för den'... : t Konduktören klsde sig efter- tänksamt i nacken och gick uti för att leta reda på en överord- nad. Litet senare kom han tills baka. - — Jag får be om ursäkt, min herre, sade konduktörer. ' Ni hår rätt, Enligt reglementet 'skall det lösas biljett för, hund,. och katt , som räknas för hund. . Hund är , hund, fågel i bur är hund, och för dem måste man köpa biljett. Men den där krumeluren är en - insekt och reger gom sådan gra- > psykolog pröva de tre bland de sö- ” kande som : hade de bästa meriter- pa Det kan bli 2, svarade den ” andra, | li 4, sade den tredie. | Bär de tre flickorna hade läm- ; mast till hands liggande, Den an- Praktisk psykologi Verkställande dirgktören I ettl” stort : bolag skulle anställa en ny sekreterare och beslöt att låta en "når So Vad gör två och två? "frågade : ” psykologen de tre flickorna i tar | ' och ordning. — Fyra, Svarade: den första flic-]. kan utan tvekan. oden Det kod: bli 22, och det kan nat rummet vände" sig psykologen triumferande? till: direktören:” 7-> .- ; — Där ser ni vad den praktiska psykologin” kan' "uträtta, sade "han. Den första flickari svarade det när- "dra: ahade argan list.. Den tredje - férna, Nå, vilken av dem väljer ni? ”— Den blonda! med de granna blå ögonen , + 4 '— Är era grannar ärligt" folk? - Visst är de det.: i = Varför har. ni : då. geväret hängande vid dörren? "—.Det är för ätt hjälpa "dom > vara ärliga; e — Nu har jag "slätt « äpp "med "Olle, Det förtjänar han minsann! i = Absolut. Han är en så snäll och hygglig pojke. — Min hörres hår är ganska] « . . Har min herre försökt vårt : härvatten? in fo Nej, « det är | sorger och ”be- . kymmer. : "Vikingatös 'sökör släkt . eg Vetlanda uu Adelaide Johansson, dotter tl en ” Svensk utvandrare i Australien, är - enda: kvinnan ombord på: den å- ländska fyrmastaren Viking, som - nu änlänt till London efter en färd från Australien på 139 dagar i hård -orkan,'- Miss Johansson har alltid längtat efter att få se sin pappas »- hemstad Vetlanda, berättar hon för ->Londonpressen;'"- Chansen kom;''då Vikings kapten anställde henne att rett shilling, d. v. s.:72 öre i vet- :: kan passa tipp på en kvinnlig i pas- > sagerare. Det är” förstas gången ; Australienflickan är till sjöss i he- "Ja sitt liv, men hon stannade ändå . uppe på däck under en atlantstorm i gom slet elva? av Vikings segel'i - &måtrasor: Ori Viking fortsätter till ; Åland, vilket är. meningen, följer miss” Johansson med, i annat fall + ämnar 'hon ändå på ett eller annat hon kan hitta några, slöktingar det. he er fojean et ” Optimist.z vatten på kåken? . iom den inte kan växa upp. kvåvåningsvill År -nom hela ateljén. -sÄva fö - : Vännen: - Stal dom något? ..; «+. Målaren: — : Näö, . krona, på bordet. "kommer hem så här niitt i natten? = Groggvirket tog slut, Hö ”Rektyten skriver hem, «su .— Kära morsan! på ett. paket... grunn ” reserverade sig för bägge möjlighe- |: - sätt ta sig till Vetlanda för att'se, . kan. det Inte .— Varför står du och spruta r + Jo, jag vattna den för att se Målaren - Det var inbrott hos . mig & natt, Dom hade rotat ige- Dom Ia en vr - Vad är meningen med att du Skriv snart - igen, om också. bara några rader >. OAHOLMS: "TIDNING Norska reseintryck: nye Valbiffars: länd sommar utspelas ganska "ofta framför vallarna vid" Fredrikssten, den fästning där en viss knappkula satte punkt för Karl XI:s krigar- bana: En ' norsk ciceron” ” dirigerar ett Jsällskap svenskar omkring på plat- sen 'och pekar ut viktiga puhkter i terrängen samt lämnar förklarin- gar. på en blandning av norska och svenska, ” Slutligen : stannar ' han 2 I främför något som liknar ett bå- I stant stenbord : bäkom den stora minnesstenen av granit, — Ja, her falt han — tror di just nu, Men platsen er blitt flyttet fem ganger .:.." an , Jaha, jaha, viskar svenskarna och ser” sig andaktsfullt omkring tills någon av dem får mål i mun. — Men skulle här inte finnas ett ett stort. KÖR -Ijag tycker ätt jag har. sett ett bilder ä ay — Er det dette De iener? Cice- ronen. visar fram ett vykort med en bild av ett stort, svart gjutjä ns- monument; ; s = Ja, just det. : i — Det tog tyskerne under” krigen |' | till skrot, fast det var svensk gen dom: Och svenskarna nad och förtrytelse,' —-Va?/— Tog dom vårat monu- ment? Av Karl XII? Till skrot? ' > Och ”ticeronen nickar bekräftan- de, helt oberörd av. den svehska in- digne tionen över missaktningen för ett stolt historiskt minne, Han har ett mera outplånligt minne av hur]; det var att ha beskyddare som kun- a sig ungefär vad som helst: i tog 'kulan också, säger han, och menar den kula av granit som låg på det'förut nämhdä stenbor- det. Eftersom denna stenkula knaps past kunde 'smältas ned till vapen och eftersom tyskarna. lämnade en massa annat gammalt järnskrot; [00 rört på fästningen, så får man väl ania' att. ”raserandet av. monumen=- tet 'var' avsett som en medveten oförskämdhet mot Sverige och den svenska armén, <$ : ” Den löpgrav :där soldaten från Der e hittade, knappkulan ' strax efter. "att, den slagit igenom det kungliga kraniet är, liksom alla an- dra löpgravar, för längesedan över- täckt; En tjock matta med somma= ren$ ”skörraste blomster täcker "de minnesrika” vallarna,” och" träden, |. som fått växa sig höga där: kulor lickar av häp- tar nu. svalkande skuggor & över den nm ingen 3 2 Fästningen isom' fullkomligt ao. i I minerar staden Halden från sin hör ga, granitklippa vote värd ett be- sök även om man bortser från alla överträffar dem ifrå- ga om utsträckning, Gräs; blommor och'-buskar växer frodigt innanför bröstvärnen på de forna försvars- verken, som bildar. de mest per- fekta viloplatser under den mödo- samma uppstigningen. Utsikten från de högsta vallarna är också. något enastående, liksom också från ett s/[FÖTANDEÉ SCEN! torde denna | Halden. Det var inycket norskt oci bjöd på massor av fiskmat, stocd rejäla fiskbullar och stekt torskromy Till en stor kanna av "vad, som- i brist” på” bättre kan kallas kaffe -| följde en liten påse som idka | en liten ynklig sockerbit, ungefä; en fjärdedel av en normal svensk. alls. . Och jag "undrar vad gästerna a om den norska mjölken, Per- ' sonligen ” ansåg ”jag den drickbar trots allt, men jag känner en hel del folk i som nog inte skulle ha in- stämt." Det är en" "ganska Spilda uppfatt ning att i Norge finns numera ”all- ting”. Det stämmer i så måtto att allt kanske finns men "ifråga om en del saker'som t, &x. socker finns det i mycket små kvantiteter. Bröd , finns, det gott om, smör mindre; ställena "änder "det att de enskilda kushållen - i "stor utsträckning får öja. sig med -fiskmat och valbiff all inte ingsställena har lagt beslag på den” också, ”Valbiff 'kos- norska kronor, men då är det ock- så en rejäl portion, en halv val kunde rhan säga om män vill skäm. ta. Och den smakar inte. illa alls; Det har påståtts att den norska kronans ” ställning på senare tid. blivit "internationellt ”' starkare än. den svenska! Det stämmer i varje fall . inte för Halden 'och andra är det ingen svårighet alls att få ' två norska tior för” jen 'svensk, och + i! vilket -gathörn',som, helst. . Den svensk som vill göra- dylika affä- rer behöver f. ö inte ta initiativ . själv, Det finns gott om norrmä; som" "själva erbjuder, si norsk valuta billigt," ” i ir. främsta ; skoindustristad, > I "likhet städer består dess fastigt På de flesta ställen får man inget : ett svenskt näringsställe skulle . kött och ägg går mest till närings-; . tar på. en restaurang omkring tre” trakter. nära svenska gränsen, Där -- att. sälja”. re Halden : :är.; en 'stad: av ungetär i Varbergs storlek..och:f,' ö. Norges "z: med så "många andra norska små i ET STÖRSTA PROBLEMET Finland haft att brottas med efter kriget torde — om man bort= 135, 000 katelare hat redan fått jordbruk = Finska intryck av Carl-Axel : Ericsson — a O I blick- och andelsföreningan;' vilka även ' drev industriell verksamhet, . Det, var ett. i många kretsar. reas r från den utrik litiska 'ba- 1 å —'vara förandi av snabbkolonisationslagen. Denna lag, som:är av genomgripande be- tydelse i finskt samhällsliv, syftar som bekant till att ge jord och Skog tilt de bonader som vid freds- slutet med Ryssland nödgades flytta från Kareien' eller redan evakue- rats. därifrån, £t',006 sådana jord- v lag som gått igenom, och det kom givetvis oro åstad, Kanske blev omfattningen av denna lag inte så stor som ini- tiativtagaren tänkt sig, Men man skapade dock. möjlighet för alla, som ville ble jordbrukare och , få egen torva, att komma över den, Och blotta tillvaron av denna lag lugnade ner den tidigare hektiska agitationen från kommunisthåll, i iq Bmnda —kalansosit na [bruk med cn lagd”, jord- och skogsareal . på cirka 70-80 itennland + har - således avstyckats ch av dessa har cirka 35,000 kare- are redan tagit jorden i besittning, jan räknar med att de återståen- de. .5,000 även "skall. vara. uiplace- rade inom kort, :: - Innan jag går in: på denna kolo- ändrades i viss mån 1936 och fram till vinterkriget skapades ytterliga= re jordbruk. Men så blev det stopp. Kriget ruckade på alla uppbygg- riadsplaner och sedan det för fin= ländarna så kära Karelen genom det ödesdigra fredsslutet tagits från fosterlandet gällde: det att bereda ko åt de därifrån evakuerade, och dess de det vara nödvändigt att något rinra: om "Finlands jordpolitik ge- om, tiderna. Finland! är ju fram- för allt ett småbrukarland. Genom= nittsarealen på åkerjorden är 7,5 ar medan den i Sverige & är, 8,7: och i Danmark 15 har; Finland har "redan , tidigare . fört, en jordpolitik som syftat till att ge jord och skog till de s.k, obesuttna, En av..de åvrigaste förkämparna - för "denna; - jordlagstiftning var > agrarpartiets förre ledare, f, "presidenten Kyösti |” ”Kaliio, Under "sin. tid. spm ,jord- . bruksminister lade” .han fram: ett lagförslag som syftade till att egen- domsägare ålades att till varje tor- pare, som önskade bliva sin egen, "upplåta rninst 20 har jord och lika mycket. skog. Ena. hälften skulle betalas efter 1914 års egendoms- priser, Den andrä: hälften betala- des enligt det värde .jorden 'hade då köpet gjordes; Då torparen. inte kunde klara upp affären trädde sta- ten emellan och beviljade: amor- Nteringslån . mot: 4. . procent. ränta, vilket skulle betalas igen på 37 år, Med stöd. av denria lag frigjordes efter frihetskriget” ett. flertal tor- | pare och tillsammans med jorden "åt frih ä Det . fanns "även frontmän som skullé ha sin torva, och så kom den ' stora Landanskaffningslagen vanligen kallad snabbkolonisations-' lagen. . Minister « Vilhula. var. ords förande i det ri som punkten. Rundh nta löften. Miss strör socialdemokraterna om: kring sig i sitt valmanifest, skri- ver Sydsvenska Dagbladet ih)... Samtidigt glömmer regeringspar- tiet att tala om att man skött landet" så illa,. att kännbar are betslöshet kan bli följden: +. : Författarna av uppropet ha emellertid ej nöjt sig med att räkna upp reformer av mera . pätaglig natur. Arbetet på att avlyfta nödens börda ' skall fortsätta, försäkrar man, och + "trygghet för alla' medborgare i livets olika skiften skall er- nås”! Det låter; sa' klockaren, trampade i klaveret, När man . givit sig ut på'stratosfärflyg- ning i de feta vallöftenas höga rymder, går det 'av naturliga skäl ej att samtidigt hålla sig på - jorden. Sedan blir det en " annan fråga, om väljarna anse "sig ha skäl att sätta sin Nt til detta frejdiga utlovande av allt : det — och himlen därtilt, . - Så länge det var alom uma bärliga varor, fanns det möjligen i praktiken - någon skillnad mellan punkt- 'och Omsättningsskatt, med» ger, Medborgaren "(h). Sedan” ben? da laofö U stod I genomfördes det med alla partiers påstå att agrarpartiet var. desa främsta. tillskyndare, "medan : kom- munisterna gick: emot av. ovan- nämnda orsak, . LAGEN - SYFTADE - ILL. ATT ge jord åt:40,000 evakuerade kare- lare, och varje egendom beräkna- des bli cirka 20 d jord” och stöd, men det är ingen överdrift att . sin. och . Papper : kol ' till, är - ell tid "denna skillnad realiter Og: Inskalick slår via trönspor ta apparaten igehom på en rad varor och tjänster och samma är förhål. landet med pappersskatten, Den se= skördegarn med en miljo » Soc- keremballaget blir "1,2 milj, dyrare, Andra exemepel att för tiga, De nya indirekta skatterna på 500 milj, kr bas sålunda ut på eri mycket bred ag I: : verkligheten kom omsätt- 60 tunnland skog, I regel fick varje nybyggare eller kolonist cirka 8—10 tunnland ;jord och. resten skulle odlas, -Av de". 40,000. egendomarna var alla utom '5,000 redan tagna i bruk" av blivande! ägare, areal. som . staten” hade” gande för denna snabbkolonisation uppgick till cirka "1,5 miljoner lad ' mark "och ungefär lika areal som kunde. odlas, , Jorden och skogen, avstyckades första. hand” från statens, försam- 50,000 nya "jordbruk, a «11921 kömpletterädes denna dag ä en'ny:lag, som' efter sin upphovs- man. kom att döpas till ”Lex Kallio” fler beredde möjligheter, för. alla dborgare, som så åst dadé, att med statens och kommunåla myn- digheters. hjälp anskaffa jord. Så- . dan jord skulle'i första hand tagas från kronans domärier, präst- och (klock k ällen samt k "nas egendomar, Men även enskilda ägare kunde få släppa till mark, : Helst åstundades 'en frivillig” över- 1: men vägrade: sälja- till mycket stor del av. trähus. Des- så behöver som bekant kontinuerlig ochi -Halden har reparationer prak > M tänka sig, Det finns nog inte något", svenskt. samhäll där husen ser så slithe och ruggiga ut Fill det trista. visslade fram för 200 år sedan, kas. | +” framför allt läget vid den vackra Idefjorden och de skogiga höjdern omkring. ' - I alla händelser kan man lägg: i märke / till ett intensivt uppbygg: nadsarbete på alla områden. Det ä påfallande hur inycket det är som ” håller på att färdigställas och som, , när det ä är klart, kommer att bilda från förr. En sådan ny "skapelse ä lyntoget mot Oslo, som skulle väc 0. . elegans, överallt, Man känner sig... som på insidan av en raket när, detta. fartvidunder: kastar sig fr: på de vindlande kurvorna imot Oslo, , Och utanför torkar höet på hund. par. raffinerat pl: de poftar var- igenom man ser "Ilefjordens ,glitt- ] rahide vätten” långt därnere, + "vv. Uppe.på denna fästning bodde ett par tusen tyskår i i fem års tid. Man : spåren, efter. dem, men fortfarande stod på en avsats två tyska kano- ner, kvär och pekade äte över staden. vand Den första Kohtaktén möd Norge | etablerades vid ett frukostbord” i har gjort, allt för? att röja undan]: hässjor; på alla 'di gångars lutande vallar” "medan ski- nande. röd boskap bet ar på saftigt” ta Andersen säger att hon inte; " Men: hur. kommer lilla Greta ' att se ut 'om fötterna till jul? skötsel" för att våra i bästa form, . tiskt taget inte kunnat utföras se-'' dan före kriget: Resultatet kan man - Och ' till detta' bidrar naturligtvis > én' slående kontrast. mot det slitna - ka uppmärksamhet för sin komfort . vill se åt vatten efter ölympiaden, ' TOP, HA 7. Hanna H ren kunde tvångsinlösen 'förekom- « ima; "Men sådan förekorh endast för ; äcke ratiénellt. brukad jord, för ut=- « marker. till större egendomar samt för gårdar. som ägdes av... bolag Regementets : dag 26'sept: | BL av'stor stridsövning och vapendemonstration. us Enligt annons i dagens tid- ning. :kommer, Regementets dag :att anordnas :i .samver” kan - mellan : Hallands rege- mente och Hallands regemen tes kamratförening :söndagen :| den 26 september. I samband härmed anordnas årsmöte :o. kamratträff för ”Gamla hal lännirigar”:' och: : besöksdag för "årets rekryter: vilka då äga ' inbjuda sina anhöriga o. bekanta. > , "Enligt vad vi erfarit kom- mer ' programmet '. att bliva synnerligen ' intressant och trevligt: .: Ehuru ' detta icke ännu " är slutgiltigt: fastställt kunha vi' dock "meddela nå- gra glimtar därur. Efter mot tagning. av regementschefen kommer fanmarsch och kor rum att äga rum. Program” punkter som säkerligen komr ma : att bliva fullträffar äro den planerade stridsövningen och der stora ” Napendemon” strationen. - en - Även - för den lekamliga välfärden kommer man e mellertid att svara då avsik- lingars, k och" bolags ,ägo och iden” hektar, varav. cirka 200,000 har od och därefter kom s, k. söndagsbön- : der, d, v. s. sådana som inte hade: igen, "fastän ” mera har bara -bytt nämn, + v i Den Jedarkult, som folkpartiet driver sedan snart fyra år tillbaka, kan ' icke , vara täckelig för 'den kristna fraktionen, fö "Sven. . ska Dagbladet (hj: Om erfarenheterna från 1946 års val förnyas 'i år och folkpartiet återkommer med en avsevärt star= kare uppsättning i aridra kamma- ren, torde det som sist till stor del bero” "på den kraftiga insatsen från + sociala väljar) ier, vilkas . inflytande på partiets ak- tuella politik fortfarande'som hit- tills' kommer. att vara 'osynligt för gemene man. Detta är en följd av jordbruk som sin h d: in« komst utan kanske mer som hobby. eller” : "spekulationsobjekt, I: sista hand avstyckades areal från. större släppa till upp. Hill: 65. proc. av sin areal: one os de en gammal släktgård på samman= flera kolonat avstyckats. Han ansåg det". vara ' helt. naturligt. att. han drabbade” karelarna,' De. hade fått lämna ifrån sig allt och skulle där. för hjälpas. Den avstyckade jorden tydligt lägre än nu gällande "pris ser, Några pengar hade han inte fått : för . den; avstyckade arealen utan ersättningen utgick i form av statsobligationer, vars framtida vär- jordbruk, som:,i en. del fall fick: Vi träffade bl. a. en av mellersta" . | Finlands största godsägare, som ha= lagt ; 1,200 . tunnland, från. vilken: skulle avstå detta till de så hårt - betalades, till ebendomspriserna av den: 31 dec, 1944 och således /be= folkpartiets ” tvekluv dikal skepsis och dess motsats, gjorde ju senast i söndags en invit .' till LO:s skaror, men Morgon-Tid= : ningen (s) reagerar snabbt, / : > Hr Ohlin inbillar sig” tydligen att” storfinansliberalismen. har segrar att” hämta . hos de stora” arbelare grupperna; Men när folkpartieta chet, som vädjar till storkapitalet" om ekonomiskt stöd för sin -valrö- insats i samhället och samtidigt be-': klägar att ”fackföreningsrörelsen märker de fackligt örganiserade'a betarna säkerligen. .bockfoten, rv ; Folkpårtiet är. or blimistiskt' Infö den. 19 sept; Vid ett försök att be= " räkna ' valutgången : kommer Fri- sinnad Tidskrift, red, Wald, Svens- gon, till följande resultat: == "Den här "gjorda översikten skul- ! e att « de' var ”övisst. Staten ' betalade en årlig ränta på 5 proc, på dessa obli- gationer "men i' gengäld "fick han betala 8 procent "skatt på ”försälj- ningssumman,:' rv : "För den . I gård, som karelarna lämnat "från: sig,' betalade staten efter samma egendomspriser. som gällde 1944, och detta belopp. räckte i regel till förande av folkpartiet kan motse 12 st. 2ela- tivt säkra vinster, Därutöver före- faller ytterligare 10 st, troliga om inga nu okända faktorer gripa in i händelseutvecklingen, Vi ha dess- utom i enskilda 'valkretsar utpekat 8 st, vinster som '”möjliga”, Dessa förutsätter ' gynnsam ; utveckling från folkpartiets synpunkt, » hårt. «valarbete och tursamma' sifferkom- liga åbyggnader, böstad samt Jladu- gård och" uthus på kolonatet,' Där- est nybyggaren icke tog den egen- dem som kolonisationsnämnden a a visade honom fick. han ej ute sättningen för den gård han lämnat i Karelen, Givet är dock'att en viss smidighet tillämpades i detta fall och i regel fick man välja bland de utstyckade skiftena, XX REN KOLONISATIONSNÄMND fanns! i varje socken” och inalles var i hela landet 230 nämnder i « Det är självklart att inte alla sådana möjligheter kunna giva vinst, | »- Beträffande de andra borgerliga partierna torde kunna sägas att'en ' marrepresentation kommit, i riske ; zonen; | > s Bondeförbundets nettovinst torde begränsas till ett par tre mandat, även om partiet gör en bra valrö- . relse. Anledningen härtill är” dels ett par säkra förluster och dels att " partiet redan förut "är, överrepre=". . Benterat, verksamhet, De "bestod av repré« sentanter för jordmottagare samt överlåtare och dessutom ingick åg-- och 1 ä bestod av fem ledamöter och i regel var I eller en- ordf, För genomförandg av denna snabbkolonisationslag har alla lan- dets agronomer och lantmäteritek- niska personal satts in och det gäll- dei i första hand att få avstycknin-. gen klar, Lagfarter och dylikt, fick kommå i andra hand, så även det mer administrativa ' arbetet, I re= gel visste inté mottagarna vad de skulle betala för den tilldelade går- den... Men "den saken skulle väl ordna upp sig, resonerade man, och samma synpunkter framfördes från statsmännens sida. Hade man lye- kats genomföra den första och svå- raste uppgiften skulle man även klara andrahandsfrågorna, Därom var man ense, "Us rö tiernas styr= ka efter valet är svår att förutse, Troligt är" att soc.-dem, förlora minst 10 och kommunisterna minst Jan 15 och 20. Vad som i bästa fall punkt är en bättre maktbalans I. tiksdagens andra kommare; « > > - Det var' som sagt, bara en ges ning! OTREVLIGT. cc 0 7 ; En Oskarshamnafru, som varit ute i det gröna, blev mindre a&n- .. genämt överraskad här hon åter- - kom hem: Under utflykten hade hon lagt ifrån pig 'sin axelväska i gräset och senaré använde hen- nes son väskan som leksak, Det hade han emelertid' säkert inte fått, om modern vetat vad som fanns däri. När hon öppnade väskan hittade hon nämligen en hopri d orm i den. Lyckligt-" ten "är att förpläga dagens gäster ' med "kronans. kända livrätter. : ; Mend é servera denna dagen. för "Gamla . halldnningar” rer Ert regemente, vis var reptilen. så bedövad att den utan vidare kunde förpassas ' till sällare Jäktrmarker, fees a star Vv knutit an" till socialdemokratien, >, fjärdedel ' av ' högerns andrakam- S 5 mandat. — Tillsammans emel= nare fördyrar t. ex, jordbrukarnas . »svårkontrollerad än Häigare, Men . het, av det... omaka förbundet mellan kulturra= | Högstdensamme, d, v..s. hr Ohlin,” relse, prisar Landsorganisationens " kan uppnås från folkpartiets tyn= -"
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.