NN TV yvvyvyveyereyvevyevevy vev ETYTYYYYPYPV se dd me AVYYYYYYYYYYTITYYYYTYTTYYYVEYYFYYYFYTEYTTIYFYTYV FS VEVYVTIV FET EV VE VT FEV VV VET VIN VEÖV EV VEN V YTV TE TVIVV FT PO VV TE VV TF VY tvet TFC ve Fer vFvevoeFYYYTTYY PY YYFYYYVV i I Lördagen 4 september 1948. wö ; 15 Söndagen e Trofalighet. |D . Säbbatstankar cv Om ditt. öga är fördär- vat, då bliver hela :din|: « kropp khöljd .i mörker, Är det nu så, att ljuset, som du har i dig, är mörker, huru djvpt bliver: då icke Matt. 6: 23. Hurudan ' är ' vår livssyn?] Det är en viktig fråga, ty det är farligt att taga miste och låta sig förvillas; Med olika ögon se vi allt omkring oss. Somliga tycka så, somliga så |- Den ene ser Guds allmakt i blomman på ängen och axet på åkern, Den andre. ser-in” tet annat än: blomman: och axet. Förblindad är hans själ ty eljest såge han sin Gud i allt. Mater:alismen har "förvänt synen på .människorna,:så som Jesus .sade om de. för .stockade judarna: ”Med se ende ögon se de intet”. Väl- signelsen ' har: flödat över vårt folk, men det här man ej sett; vill ej höra talas där” om, "Vi ha; oss själva att tacka för allt, - tänka-: de flesta, och något annat än jord och' värld frågar "man ej ' efter, ' : "Någon väsentlig skillnad mellan rätt och .o- rätt ser man icke; Lev,” som du vill! tänker man.- Evighet och ansvar” finns icke. Gud har man .aldrig sett. Därfö: tror man icke på honom. :- Men anden finns, hur mf". niskorna än: föreka det, Gud skapade "människan. äv jor > dens stoft och inblåste i hen - viga rättfärdigheten, ne en odödlig ande, Det kor ma.vi aldrig ifrån, ty vå: innersta väsen "är andligt. -: samvetet uppenbaras den e Gud: heliga vilja, men är ögat fö därvat, " höljas' vi i: mörker ” Så har det gått med samve tet hos dem, som låtit '« bländas : av. .denna . världe härlighet.:--De . blevo " blinda och” se ej undergången,” dit mänskligheten: rusar, Tron « är själens ljus, och 'när det blev släckt i folksjälen, irrar” de människorna: ut i: mörk" ret.” Det ” finns””ett' andligt ljus, som upplyser. våra tan" kar och leder oss på vägen hem till ljusets Fader. Gå vi med öppna ' hjärtan, strålar Guds kärlek 'därin och. spri” der ljus :över ': vägen, .vi'se Guds ledning och förtrösta, på hans hjälp i livets växlan” de skiften... : Den, som. går i . mörkret, känner sig ”. orolig, men, vandra vi i ljuset, hava vi gemenskap med varandra, och Jesu, hans Sons,- blod re” nar. oss från all synd. Denna gemenskap i tron styrker o. tröstar Oss, . wo Denna livssyn, denna livs" åskådning är den enda rätta, ty den uppenbarar för . Oss vad som ”övergår allt för stånd, nämligen det eviga li- vet, meningen. med, vår till” varo, målet för vår vandring genom världen.-I sanningens Njus bliva Skaparens "gåvor till mångdubbel glädje, närj. vi tacka och lova givaren, men alla jordens skatter bli- va i våra ögon ganska ringd gent emot den oförgängliga skatten, själens frälsning och den eviga saligheten.. .. , Jord är jord, och ande är ande, Den skillnaden få- vi aldrig förgäta ' Hur vi än blomstra i kraft och hälsa, |: kommer dock en ' stund,' då vi bliva till'stoft igen. Saliga äro vi, om anden då är fr och vet, vart han får flytta ur den fällna kroppshyddan. "Denna ljusa livssyn är nå- got helt annat än. det hat- fulla mörker, som - nu för skräcker hela världen, Gul- det blev. människornas Gud, och 'kring - guldkalven jagas människorna i en ständig krigsdans, , De andliga vär dena kastas bort, och sedan återstår endast en rå kropps- kultur, som snart förgås, vill ja vi leva ett lyckligt och! fridfullt liv, må vi vända om till Herren. Han kan åter I giva' Oss: synen; frälsa . oss' från mörkrets makter och skänka själen den frid, som; vi innerst efterlängta, ' - . Hurudan är min livssyn?. Går jag i mörker eller ljus? Så må vi pröva: oss,” innan det är för sent, [d . : Mötet inleddes med' att folk partifilmen ””De valde friheten” visades. : Sign... : kom inte . till mötet förrän det mesta av fil- men vevats; Men detta innebar. ingen -förlust;-- öm man skall.' döma av slutet på filmen, Den, som i slutscenerna "valde: den folkpartistiska friheten var Ed- vin Adolphson, som- uppträdde med omsorgsfullt vårdad kyss- fmustasech och välkammat, slie- kat hå hå ': Kyrkoherde ;- Kale - AA n- dersson började med 'att erinra .: om att alla politiska | partierna har friheten på sitt program, t. o..m., kommunist- erna. Vidare omtalade han, att folkpartiet ej är motståndare till all slags socialisering. Vad vi vill,:det är att den socialism, som : vi . :kan: acceptera;- skall komma” av sig själv. Tvångs- socialiseringen ' -kan -vi aldrig gå med på, sade han; ' Vidare påpekade tal, att krisreglering- arnå:"nu synes. ha, blivit ett självändamål. :' Det---finns "nu 50.000: ransonerare i Sverige, och : ;kristidsapparaten,. som till stor del är. onödig, kostar oss nu en miljard kronor, 'd.:v. 500 kr. "per: inkomsttagare. : .; Sedan. -kyrkcherde-. : Anders- Laholiil io hömi; Pp. Franbén. ! Veinge 10 hgm., komm; Rydén. Tjärby 1 em, hgm,; komm, Ry- "dén. Mästocka 10 hgm. m ng, kh. "Ljung, : Enäred 10.30 hgm.: 1.380 em. 'barngdtj., kh. Eriksson. Trälshults skola 3 em. gdtj., kh. "Eriksson, Hishult" 1.30' ham" m .Gustafson..: NN Ränneslöv 9.30 ; mm. hg, » ce Persson. - Ysby 1.30 em. hem, P: ce Pers- Alstorps skola 3.30 em. gåt. Pp C. Persson... Hasslöv 1.30 em.. hg. | kh. Hal « Mind, / Våxtorp 9.30 "hgm,, Pp. Bastholm. Fladalts: skola 10 gåtj., kh. Hal- "lind, : Östra Karup 11 söndagsskola; 1 em; hgm,, kh. Norborg. Skummeslöv 9.30 hgm., "mvg, kh. Norborg, :: Båstad 11 hgm., nvbtr, nvteckn.; 12.30 barngdtj., kh, Adrian, Velnge, Tabernaklet: Söndag kl. '9.30 fm. söndagsskola; kl. 2 em. Predikan med. H.H.N,.. Torsdag kl. 8 em, K, G. Nohrberg. Genevad, Folkets Hus: ' Söndag kl. .1 'em,' söndagsskola. ..: N Gullbranna (hos Systr. Erlands- son): Lördag kl..7 em. Bön. Eldsberga, Kommunalhuset: Mån dag kl. 7 em. möte av pastor K.G i Nohrberg: N - skrm., ” Mel, s ps. 254; äv Jordens stoft ' du skopat "I mänskans släkte, Din. -sAnde” liv I Adams. pjärta . väckte, ' ; s Din' "avoid, Gud, ditt barn gick ut i världen, , Med första steg begyntes himla- färden. Men mänhiskan av Mamons guld on förbländats, .. . Och + Herrens bild av gudlösheten . ' skändats, I mörkret blev de blindas viltervalla, Osläckligt hat, ett allas krig l mot alla, : Du. skapat OSS för "friden, ej för + "> striden, Och finns den ej) I denna korta | LE > tiden, :- Vi söka frid hos dig i evigheten, 'nen' hölls på" ett 'sakligt plan; me "TT kommit ..:med Sh SÅR ndsrin ”Nedgörande kritik riktades möt regeringspolitiken. son "slutat: sitt: föredrag, ordförandeplatsen "av. kantor Assar: Landén;., Knäred, som. förklarade. ordet "fritt för diskussion,..-+ Som inledningsta- lar r--bondeförbundet. an" rhälde. sig landstingsman Alvar Andersson; :” Knäred, och som inledningstalarö”” för” socialde- mokraterna '. målare ' Karl. V: Jönsson: i: Halmstad: För.'att diskussionen :- inte skulle "dra allt för långt ut. på tiden maxi- merades. tiden: för deras anför randen till 30 minuter; t CHr Karl oV. Jönsson började med .. att konstatera, att "kyrkoherde - Andersson. un- derstrukit, att folkpartiet inte är moståndare : till all 'sociali- sering.” Vidare förklaräde han, att." socialdemokraterna " inte har totalsocialism" på sitt pro- gram; Han kom så in på kyrkö- herde ' Anderssons "ord 'om fri- heten :' och ' gjorde i samband därmed en lång agitatorisk ut- läggning om socialdemokrater- nas arbete för; att ge arbetar- na. just frihet, ; Slutligen. bad han . kyrkoherde :Andersson :el- ler andra närvarande represen- tanter för-« folkpartiet lämna . redogörelse. för "vad" detta vartiet skall göra; efter den”19 september; därest det möt 'ta- larens förmodan. skulle komma i :regeringsställning;” Skall" det bli:; en räntehöjning? frågade han; Hr Jönsson var. även: inne på frågan om den förslösade va lutareserven och ville göra gäl- lande, att. Sverige; lämnat en tredjedel av den som lån still krigshärjade: länder. ..; ” :Ländstingsmar Alvar An dersson. började ' med att | omtala; att det:gladde honom Tatt--kyrkoherde: Andersson" i slutet av sitt anförande förkla- rat, att han vile ha en fri de- batt om den politiska diskus- sionen, Någon debatt med folk- partiet har vi bondeförbundare tidigare inte. fått till..stånd, trots att: vi önskat'en.:sådan och: i' god tid inbjudit därtill. Nu har vi själva fått'en inbju- dan ' från folkpartiet, och vi ställer därför med "glädje upp till meningsskifte, trots att in” bjudningen .-. kommit. .med ,en-. dast en .dags. varsel, Vi .anser, att en fri debatt, där olika syn- punkter ställs - mot varandra ofta kan I ge en bättre" belysning av problemen än en framställ- ning från. endast ett parti, då en. sådan framställning ibland kan bli ensidig... =." cv », Alvar. . Andersson: - övergick sår till att kritiskt granska de påståenden, - som ' kyrkoherde ndersson gjort under sitt fö- teras "och > hr Karl Jönsson ed i sitt. anföran- de, : BL ;» av påpekade. han. att: kyrkoherde . Anderssons upplysning om ett han vid va- det » den. 19 september :skulle rösta .. med - fo!kpartiet - måste anses tämligen onödig.- Ty, sa- de "Alvar Andersson, man ger sig väl inte ut att. hålla pro-' pagandaföredrag för ett parti och . därefter röstar med ett annat! I kyrkoherde Anders- sons kritik mot ransoneringar- na ansåg sig Alvar Andersson på det hela'taget- kunna in- stämma, och han underströk ytterligare, att ransoneringsvä- sendet. binder en stor styrka arbetskraft, som: sålunda un” dandrages det produktiva ar- betet. . Vidare påpekade Alvar +» rn Folkpartiets on: ” ”HUR KAN, FOLKPARTIET "TOLERERA ,DAGENS NYHETERS KRISTENDOMSS - . FIENTLIGA. PROPAGANDA?" Nar 3 . Som” ( "tidigare "meddelat. hade kyrkoherde Käleb' Andersson” i Mörarp i "torsdags kväll ” kommit till "Knäred för. att med sin förkunnelse vinna själar åt folkpartiet. Drygt hundra : " personer hade infunnit sig, och skall man döma” av de applåder, som talarna för folkpartiet; .” bondeförbundet” och ' socialdem okraterna "fick" vid diskussionen, var samtliga de ' tre här "nämnda partierna” lika" starkt" representerade "bland åhörarna. Det bör sägas, att diskussio- ärför saknades ingalunda inlägg, som: var färgade av ; känsla. Bondeförbundets. talare var i den allra bästa form och försvarade med glans bonde. i förbundets idéer. De gick" hårt "ät såväl ”gocialdemökrater som folkpartister, högern . ställde ;.inte upp. Sammandrabbningen pågick” till midnatt,” då” åhö arna började visa tecken på frö på tillfället att upplysa före- dragshållaren, att Andersson i Ovanmyra är” bondeförbundaäre, icke folkpartist.” i ; Därefter: kom Alvar Anders-. son in på dyrortsgrupperingen. Han : påvisade : de orättvisor, som är förenade med det: nu: varande dyrortssystemet ' och frågade: -Var -står ' egentligen socialdemokraterna 'i dyrorts- frågan? Och var står folkpar- tiet? Folkpartiet kan ju på den frågan svara, att det står de- lat. Och folkpartiledaren själv står på dyrortslinjen..: ? Vilken -. regering. vi än får efter' den 19 september, är. det ofrånkomligt, att:..den måste servera ' väljarna -en "mycket besk medicin: Jag tror, att det skulle vara lyckligast, öm den- na medicin "serverades. av: en samlingsregering... : skulle: ha. de största m lighet-, erna -;att..-föra landet genom svårigheterna, «ty den-.skulle lättast få' hela folkets 'stöd.=' i Det. tunga," hårda, smutsiga arbetet måste mer värdesättas.' Ty det är grunden” för vår exi- stens, vi. "har redan' nu börjat få svårigheter ett. få fram vik- tiga: varor; därför att folk flytt k Fritidshuggarna .. oh långt när : kunnat. ersätta dem. Botemedlet. mot .denna' utveck- ling” är" att det .tunga' arbetet mer 'värdesättes.- Om" man - vill källa detta för klässegoism; så gärna för. mig. Faktum kvar- står i alla fall, att det är arbe- tet. i den första produktionslin- jen, som bildar underlaget för vårt välstånd. Det hämnar sig att icke ge de människor som ärbetar :i , denna produktion, den uppskattning och de löner, som måste till för att de skall stanna i'sitt-arbete; + > Näste talare var redaktör H. Nordqvist, Varbergi' ” Må- lare Karl Jönsson har låtit på skina, att det inte finns någon skillnad: ; mellan ”, folkpartiets och socialdemokraternas, socia-' liseringsvilja, ».sade. han... Jo, fortsatte . han, .. det. finna. det visst, to. m, mycket stor. So- cialdemokraterna vill — för att nu ta ett enda: exempel — s0- eialisera fastigheterna; Och det! är folkpartiet en avgjord mot- ståndare till. Det är riktigt, att arbetarna fått kämpa sig fram. Men: det var«liberalerna som. förde arbetarnas talan, dådet inte fanns några: socialdemo- krater i riksdagen., Och: folk- partiet "för fortfarande. larbe- tarnas talan, så' långt detta är rätt och riktigt. <> > - Rn Beträffande ”vålutafrågan "och importen. förklarade hr Nord- qvist, att folkpartiet fördömer att ansvarslösa importörer .bi- drog till att förslösa vår valu- tareserv. Men, sade han, rege- ringen som har ansvaret, hade bort sätta stopp för. den trafi- ken medan tid var: På hr Jöns- sons - fråga, vilken: ställning folkpartiet : intar... till. räntan, skall jag lämna den upplysnin- gen, att vi inte "önskar någon räntehöjning. På den punkten är vi överens .med socialdemo- kraterna. Och som svar på frå- gan om vad vi vill göra efter valet, skall jag svara, att folk- partiet framhållit sin vilja till samverkan i politiken. . : Nämndeman Ernst Brå- Andersson, att kyrkoherden i: nalt påtalade - också det o- rättvisa i dyrortsgraderingen. 19 Herre Gud, giv syn åt mänsk-' sitt föredrag åberopat ett utta-' Folkpartiet " har gjort sig till Ngheten! I od an > + Paul Nilsson. LÅ on > lande av riksdagsman Anders-, son i Ovanmyra och ville passa" priser. Hur vill man . ordna enl talesman för lägre livsmedels- ad ostr a 2 de ställer sig till-defi'g sådan sak? Vilka livsmedel är det man vill sätta ned i pris? jordbruksexpert Waldemar Svensson i Ljungs- kile säger ju att han vill höja ”mjölkpriset. : Och hur. ställer sig . socialdemokraterna och folkpartiet till sådana frågor som åtgärder för billigare elek- friskt ljus på landsbygden,.vi- dare ' telefonväsendet, " postlin- jer m. m. här? I min trakt får vi elektriskt ljus från. ett litet privatägt kraftverk. Men det är så svag ström, att det vore " önskvärt :att vi fick ansluta os5 + till. Sydkrafts ledningar. Men - detta ställer sig mycket dyrt. Och är det inte på.tok, att. vi som bor i närheten. av vattenfallen här i Knäred inte skall. ha råd att få elektriskt ljus. från dem, när städer, som ligger: långt, långt härifrån strålar av ljus från detta vat- tenfall? - Sydkraft :" säger, att företaget "inte ” kan : leverera kraften till oss utan att vi be- talar det höga priset. Detta är og riktigt, mer skulle inte fö- retaget ha moralisk förpliktel- se därtill? Och vidare — bor- "inte en allmän utjämning komma till stånd mellan” elek- tricitetspriset i stad och på landsbygd. Jag för min del i- frågasätter, orns det inte vore riktigt -- att .- socialisera - våra kraftverk för att få en sådan utjämning till stånd. Det -:bör i'. detta - sammanhang, kanske upplysas, sade hr Brånalt, att majoriteten i Sydkrafts "sty. relse består av socialdemokrä-. ter." | Från soctaldemokratiskt nål talas det mycket om bortratio- nalisering " av: joräbruk.: "Jag bestrider" icke, att en viss ra” tionalisering i. dettå ' avseende kan. vara” försvarlig, : Ett :. av landsbygdens allvarligaste. pro. blem är: att den är så glest be- folkad.; Genom bortrationalise- ringen blir befolkningen ännu" glesare.”” Detta ”' betyder, . att kostnaderna för elektriska led- ningar, vägar m. m.. blir ännu dyrare. ;' Från: -:socialdemokra- tiskt':” håll: har. vi. aldrig, hört talas. om:att: landsbygden skall kompenseras härför efter bort- om inte kyrkoherde Anderssoh ville: upplysa, "hu hur”: folkpartiet radikalism med"hån” och förakt för” religionen; > vilken” ett" av folkpartiets" > »hevudorgan: Da: gens; Nyheter propagerar för och som en annan folkpartitid- ning, -'Expressen;; är en ' ännu mer frän exponent för, ” Näste talare: var' kyrkoherde Kaleb'Andersson, "Det ser ut att bli en allmän räken- skapsdag . här. i kväll, började han.:Vi har skäl att tvivla, på socialdemokraternas försäkrin- gar om att det inte skall bli en allmän ' socialisering, Det har sagts här i kväll, att folkpar- tiets'. reformvilja ; inte infann sig förrän den tvingades fram. Detta är inte sant. Vi arbetade för: sociala: reformer långt in- nan. socialdemokraterna -: fick något att säga till om. sr + >> i Och : så "var. det: folkpartiet och kristendomen, Jag är glad att.få begagna detta tillfälle att klargöra "partiets ställning härvidlag. : Vi enser. det. inte vara trätt; att ett politiskt par- ti påstår sig: ha :monopol "på religionen.” Jag tror att' vi alla måste hålla med om. att folk- partiet är ett. parti med starka religiösa. intressen: Som ett 'be- vis: härför må nämnas, att de frikyrkliga . folket i" mycket stor. utsträckning anser sig hö- ra hemma i folkpartiet; Det är med beklagande jag måste kon- statera, >. att: det i folkpartiet finns många människor, som icke är övertygade kristna. Men helt visst är det så även inom andra partier, bondeför- bundet, socialdemokraterna och högern.-Men detta får inte hin- dra" att vi får samarbeta även med 'dem, som inte har samma inställning till religionen. För övrigt är en människas religio- sitet något, som berör hennes förhållande tin Gud, icke till partiet... : Hr Karl wW. Jönsson: Vi: socialdemokrater betraktar ej den nuvarande dyrortsgrup- peringen som rättvis. Men f. n. kan vi inte nå fram till ett rättvisare system. Med glädje noterar jag, att redaktör Nord Tvist erkänner, att oansvariga importörer förbrukat vår va- lutaresery.: Jag håller med Al- var Andersson om att vi behö- (Forts, å sid. 8.) massera Åge Nn SAMHÖRIGHET. ” ” HJALMARSSON; — Ja; det är jag — — Ja, det är mycket all- varligt. .' Vi - väntar ambulansen när som helst — -— Ja, han skall till lasarettet, — Tyvärr har vi inte stort hopp — — Ja — — Ja, tack för vänligheten. : " Han lade mikrofonen och av- ringningssignalen skrällde bakom hans rygg när han gick ut i han- delsboden, "Handlarde ' Hjalmars- sons ende son"”Axel, hade häftigt insjuknat i blindtarmsinflamma- tion. Läkaren. kunde dock inte fullt klargöra fallet utan: remit- terade den sjuke till lasarettet. - i Till --Hjalmarssong lanthandel var det vanligen ingen ”rusning, men de tre senaste dagarna ha- de folk ofta tittat in för att hör ra hur det var med Axel... Och när man fick veta, att han helt. plötsligt förts bort för att ope- reras, greps ”alla. människor”. av medkänsla: för fadern och hans ende son, En' varm våg av äkta. sympati böljade" in. från bygden till de prövade, se å H Hjalmarsson och hans son var omtyckta av alla för redbarhet och hjälpsamhet. Det var årligen hudratals små göromål de utför- de utan tanke på någon form av erkänsla." Aldrig "nekade de sin tjänst: 'ett .bud till stan, uppsät- tandet av ett brev åt någon gam- mal darrhänt ' eller stelfingrad. Vilken tjänst man än . bad. dem om blev i regel svaret: — Det skall vi nog ordna. : Kort sagt: gemensamt ..var de båda -Hjal- marssönerna : ett: bygdens fakto- tum; allt i allom:; Fö - Denna-deras praktiska samhö- righet -" med ' sockenborna "hade med åren ' fördjupats' till en ge- mensamhetskänsla,-” som. i pröv- ningens stund blev levandegjord. Frågan om 'den sjuke, som. svä- vade mellan liv och död, var. byg- dens brännande -och svidande fråga. . Den ; spända : förväntan upplöstes efter få' dagar 'i bud- skapet om att Axel var död, bort» ryckt i'sin blomningstid. i Hjai arsson, som :var änk in dande än han lät någon ana. la "förstod likväl att. han drab- bats av en kännbar olycka. Man talade ' knappast om annat. och sade varandra, att far:och son varit som ett par goda kamrater alltsedan ” Axel : blev fullvuxen. Ingen - vaken 'iakttagare hade kunnat undgå se den goda" sam- hörigheten mellan ' (dem. :. Alltid stod de liksom skuldra vid skuld” ra ' och' bar” dagens' arbetsbörda: Många fruktade att Hjalmarsson skullé bli alldeles nedbruten, och man visade honom sin medkänsla utan många ord och åthävor.” Det var inte en simpel nyfiken- het som . dikterade frågorna om hur han kände sig. Det var ett uttryck : för "äkta samhörighets- känsla: Denna producerade : gig också i erbjudanden om praktiskt bistånd, ' Inte "mindre än. tre av Axels kamrater, som gått genom folkhögskola, erbjöd sig att. hjäl- pa till i affären, : mes ; I "veckan : före begravningssön- dagen kom ett par ombud från bondhustrurna i socknen och. 'bad att få ombestyra begravningsför- plägnaden. De hade kommit ö- verens om att baka allt bröd till kaffet. Hjalmarsson blev konfun- derad. Han ville åtminstone läm- na dem mjöl, :socker och andra ingredienser, men en av dem sva- rade på allas vägnar: — Det kan aldrig .-. komma på fråga. Axel har ju varit för oss som .en av våra egna. Det är så lite vi kan göra mot allt han gjort för oss. i Kort däretter kom några hön- der till Hjalmarsson ' och .utbad sig att få hugga granar och ut- föra alla dekorativa förberedel- ser till begravningen. Hjalmarsa- son behövde inte alls bekymra sig om sådant, Det var så många som ville hjälpa till och alt skulle göras så, att. han nog blev nöjd och Axel hedrad så som han förtjänat. Böndernas talesman framställde de övrigas önsknin- gar så naturligt och självklart som om det gällt en av deras närmaste. Hjalmarsson kunde in- te riktigt fatta 'varför han så allmänt mötte dåenna oförfalska- de och varma solidaritetskiinsla. Men bygdens folk visste det. Det var inte en sockenpamp man fjäskade för, inte en rik man el- ler en med lysande intellektuella | ma; gåvor. Man sade blott om honom: rn ennen a mr mn str nn en Re so a so na rr VE teer O AD nn jalla de flydda åren, hjärtat. ' ”- Lantbr. ANTON: ISAKSSO Högalt, Hishult. . In memorlam Iden gy och flärd s > Du u aldrig syntes fika. Men hemmets stilla, lugna härd Du aldrig skille. svika, Där "först Du”såg Guds himmel r klar, Där ville Du ock stanna kvar. :; Där slöt Du sist Din levnad, ' För knappt två månader se-.., dan, då vi sist råkade varandra,” ” Antony voro: vi båda lika over ' tande om, att Din levnadsdag ' var så nära sitt slut.” Du' var Dig: då inte. olik ”utan "likadan som. Du varit under:de senaste åren... Men sanden:i Din lev- nads : timglas.” hade; tydligen snart runnit ut; + - : Då Din bortgång förspordes, gå: kändes ": det vemodsfullt; det kändes att det var en nerv, som - vibrerade, en tomhet; som ' kom mig nära, - : » Under: mina sta tjugosju år voro vi de närmsta grannar, och som sådana sågo och sam« - talade vi ofta. med: varandra. Du tillhörde de stilla i landet. Du hördes: inte så ofta, men Du fanns där ändå. : Du var. trogen. i Ditt. arbete, och Du: :| gjorde det .väl..I fädernas fot- . spår. skulle ; Din -levnadsdag förflyta. Det jordbruk, som Du och en'av Dina bröder övertog , efter. föräldrarna, har Du äg-. nat :hela” Ditt ' intresse. Många :- arbetsår har Du sålunda ägnat; : hembygdens 'torva,. och ' denna : har -också' givit Dig. bärgning. '' "Du har, i likhet. med många; :' haft. besvikelser; och motighe- ter, som... tidvis : gjort . livet : tungt. Sjukdom och. lidanden ;" har Du fått genomleva, men Du har kämpat tappert på den plats där Du. var;ställd. : För sista. gången har Du nu : lagt Dina jordiska. verktyg åt sidan, verktyg som gav bröd åt dé. levande; Efter, ett träget | arbete är vilan ljuv. I Ditt vi- lorum,' i fädernas jord, . skall .. Du vila gott. .: : Tungt må det bliva för. ef- terlevande, "ej: minst för brö-. derna: på.den gamla släktgår- .: den, "men de skall också tacka - en kär och trogen broder för vad, han :gjort.: för. dem under Vid Din "bår, "Anton, vill jag tacka Dig för år, som gått. ; Må Du vila i fridt en oe "Leonard Jansson. + Det kostar endast mödan att. plöcka lingon, '.' Låt inte .markernas rikedomar för. ”faras! Han är en rejäl och glad männi-' ska bland oss, och han har ett i gott: hjärta, :> : Axels begravning .v var en hän- delse! söm sent glömdes i bygden. H Ingen »där "kunde" erinra sig 'ha sett ett'så stort begravningsföl- : je. Liksom en stor sörjande släkt samlades ”menigheten” kring: gra- ven gripen av en sorgmodig med- : i känsla :: med 'en sörjande fader,.,. Man: lade märke till ett sant all. var och en vis sorgsenhet' över allas ansikten:” ' vet I den dova, sorgtyngda tystna-. den ljöd officiantens röst. Han talade vackert och erkännsamt : om den döde. Då han såg ut över . . den talrika församlingen. inspire- radés han 'till ett tar om samhö- ” righeten, ., sf ; + Sällan om någonsin här : Jag bevittnat en så” allmän Uppslut-, : ' ning kring ' en grav, sade han, Vanligen lever vi ju var och en sitt eget liv i en trängre krets, men samhörigheten vidgas, icke : sällan ' till” att omfatta större - grupper. Det är ju också myc- ket som binder oss Människor samman och vi behöver varandra, « Samhörighetskänslan är hjär- tat i samhällets bröst, och där dennå ' känsla är stark där är samhälls- "liksom familjelivet :' harmoniskt och" sunt, - Alla vill: varandras väl, och den är: störst som” "tjänar, ' Samhörighetsiden ' har sin grund 1 kärleken till näs. tan, och människovärdet” sitter Uv älg. Mores i Vår unge” medbroder, som här : sover: den långa sömnen, har i. handling visat oss det och värmt våra hjärtan, Det är samhörig- hetskänslan som i dag' enar Oss i här till en stor: familj. Man: vill : . gärna >: minnag ”Psalmistens ord: ”Se hur gott och ljuvligt: det är . när bröder bo (epdräkteligen sam- Oustat Lanta,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.