— komniande ; filmer" heter. ”Döden [d > re VA lan " Lördagen 4 september 1948. - «LAHOLMS TIDNING... "HR Nytt och Hytt Solen går upp kl. 5,20 och + ned kl. 19,01, - Morgondagens namn: ,' ADELA, ' Solen går upp kl. 5,22 och ned kl. 18,58, "' Måndagens namn: . , ' SAKARIAS. . Solen går upp 5,25 och ned kl, 18,557 oo. ee Handen åt varandra, bröder! Den är störst som starkast ora blöder, "+ den är främst som giver mest, Så blir livets kamp en fest. - "0 (BO BERGMAN) : "DÖDEN TAR STUDENTEN”. > 4 + före . Uppsala imed universitetet, dom- kyrkan, slottet: och gamla min- | nesfyllda studenthus är en. miljö som är känd landet runt. Det är också en mycket tacksam miljö ur 'filmsynpunkt. I:sommar har Svensk Filmindustri haft en film- trupp 1 staden vid"Fyris.t.Den tar studenten”, och den berättar om ett studentmatlag, vars glada vårfirande" störs av en'rad över- raskande”' händelser, som också får sin överraskande upplösning. På bilden här ovan ser vi Victor Sjöström 1 filmen! "> "et kt le VA. +, > Hur kunde du falla I armarna - på första bästa karl du träffar. — Ja, men Pappa, det var varken "den första eller den bästa, +. - Varför inte kräva >» Harald Hårfager En man: från . Oslo vid namn; Ludvig Larsen; som avled 1894, har fått debetsedel från skatteverket i 'Norge, Hans dotter, som var. två år vid faderrs död, omtalar för 'Oslotidningen Dagbladet, att hon i dagarna erhållit Larsens debetse- del, på vilken hans inkomster god=+ ityckligt taxerats till 5,000 kr, varav folkpehsion 'på 55 kr. Larsens dotter berättar, att hon, för två år sedan mottog ett brev från ”taxeringsnämnd d till Ludvig Larsen, i vilket han an-' modades "insända självdeklaration; Hon svarade då, att i så fall måste: jtaxeringsnämnden vända sig tilll Sankte Per, emedan Ludvig Larsen! avled redan 1894,. Taxeringsnämn. den kom emellertid med ett nyt brev i fjor, men då brydde hon sig inte "om att svara. Men så kom! alltså debetsedeln nu, "= Cnc Larsens. dotter tror att orsaker till detta skattekrav på andra gi-; dan graven kan vara, att hon bej hållit sin fars namnskylt på ytter) dörren. Dagbladet uttrycker en förhopp4 ning -om att skattemyndigheterna inte glömmer bort Harald Hårfa=/ ger,” Möre able dö : + -Valrepliker « > -- Sr na nat En kvinnlig riksdagsmannakandi Idat uppträdde strax före senast ale vid ett valmöte uppe I Norr». Jand. "En av de manliga åhörarna, fom varken. gillade damen i fråga rå je parti hon Tepresenterade; plötsli, "OM: jag. vore gift med. er, Skulle jag ge er Tåttglttl So ; ,. = Vore jag er fru, Di må väl si ad bonnen e Men ja vell inte va udi' Nårr min rock e sleden, Å ja har penga sårjer å Å ja har strögen krave å » Men om di ville knaffas, Å' allri e ja lissen & allri ÅA skaffar meg ed torp å enga hovedbry, -..: > «: Iblann så e de markad å möed grant i Då tar ja fritt å leded på haila' markadsdan : - Å köber me ain lua å drecker ed glas bir . ÅA töl ain pilleknarkare forengan än ja spir. - oa Å gir Vår Herre äring, sinn har ded engen nö. | Zn bonddrängs visa. i; Av N. P. ERLEN. (1853—1882). = inte möed vär, > oc harremannens klär. så köber ja ain ny, Om haila veckans söjna: da mä kläm arbäjar ja, Om hälade så tjor ja me å går te tjorkan gla, Darr e så manga töser mä granna förkle där, nya värkesklär. , stan, så ska di nock få sai, Ain paog som ente bävar, med leded slåss mä trai, Forr allti € ja livad, å allti e ja gla, krusar ja, i "Ain gang nårr ja bler tje åv & tjäna forr mitt brö, " "DÅ tar ja från mitt hösbonnafölk ed lant :”ajö” . en dåkti fästemö,: fofsgpoöer Id Pad i t Å FPREYSLÖSHET i den väldiga ; ' omfattning den haft under vissa perioder i vår tid —t er mellan de två världskrigen — var Ander äldre tider ett alldeles okänt I Pp Detta för- stås med att huvudperten av be- folkningen var knuten till jord- bruket och dess binäringar, medan 'hantverks= och industri Årbetslöshet i :! SS Av JOHAN: SEWERIN — : 2 srt äldr : tider. karlar utan fast tjänst, lösdrivare” Och vid århundradets slut började den spirande industrin suga! tl sig arbetsfolk i allt större massor, därigenom” skapande ' en helt ' ny samhällsklass; — industriarbetarens, Men icke alltid blev det mera arbete därför att man konstruerade nya IG och redsk I ut- gjorde en mindre del ay landets befolkning, : Ännu år 1870 voro nära 3/4 av befolkni 1 rar, ip, och un« der förra hälften av 1800-talet för. de industriarbetarna mången gång en förbittrad kamp mot nya, ars hetck F Ce vilka I 5 in= om jordbruk och fiske samt endast - 1/5 inom industri, handel, samfärd- sel m. m. Till och med så nära vår tid som år 1907 var jordbruket och dess binäringar den förhärskande yrkesgrenen, men sedan har ut- jvecklingen gått raskt mot indu- strialisering, liksom massor av folk övergått till samfärdsel och förvalt. iningsarbete. Siffrorna för nutiden jvisa alltså en helt annan bild än förr, = ; . ; Enligt" Statistisk årsbok 1947 är Ket numera dubbelt så många som Badsäsongen, är slut, Som- margästerna 1 - Mellbystrand har flytt: sin kos, åtminsto- ne de allra flesta. De som är kvar får man väl räkna till de mera orginella, likaså — och i synnerhet — de som just. nu kommit, Till de. sist- nämnda hör den danske. för- fattaren..;J. Anker-Paulsen, som ju inte är helt okänd för LT:s läsekrets. : Sedan han var: i Laholm: sist - har; han gift.sig med baronessan Ka- ren Ragnhild. Bille-Brahe, 0; nu:.har. han: sin hustru med sig. i Mellbystrand,.Hr Anker | Paulsen.:var :för ett. par: dar gar: sedan :inne :ipå :redaktio” nen :o, det var” ett angenämt besök :vi'då hade, Han passar de på att överlämna ett man” skriptstill''oss om - Mellby- strand: m. m.: Meningen : vr". att -det "skulle . kommit. in dågens! tidning, -Vi-är själva ledsna för att detta inte- 13: sig göra.: Men" kåseriet kom-! mer, det" kommer; På något trevligt kan man som bekant inte vänta för länge. :. ;' Boksäsongen+ har - börjat Så smått. Förresten'så är det i viss" mån 'boksäsong året: runt.' Det är väl inte någon månad, som det inte kommer ut åtminstone några nya böc- ker; Men. på hösten tar::ju . SS bokfloden "sju särdeles" pro- Portioner, och den'är denna ”flod”;”som nu börjat rinna. .|[Om:- fortsättningen håller vad början lovat, blir det i år många böcker som kom mer ' att vandra över bok- handelsdiskarna,. vilket väl i 'så fall kommer att 'förkla- ras 'bévisa en .hög kultur bland allmänheten, ; .-Anledr! ningen. till denna stilla förmo' dan är de ,recensioner, :som ! jag flyktigt, sett i tidningar; na. en nyutkommen bok.z vi underlåter" avsiktligt : att säga vilken — skriver en re- 'censent, att han vid läsning- en först blev ”häpen”, så ”ge nerad” ., och - till sist ”ur sinnig”. -Han- betecknar bo- ken som ”en av de otuktigas- te och'råaste som utkommit på svenskt språk”,-Förlag-o. kanske även förf. bör vara honom tacksam, ty recensio- ner av det slaget är ju de bästa ' tänkbara för att göra: en bok till en succé. Om en annan av de nya' ”Htterära storsensationerna” heter det i en recension, ”snart sagt: alla mer eller mindre norma- la former. av ' könsumgänge finns sakkunnigt skildrade”, I en annan anmälan — dock inte för:polisen utan för tid- ningsläsare — förklaras det applåder, & andra tider nu Som sagt, det är Från .Ätteraturen : skall vi rie,' und . grän des, Lebens goldner Baum, ' påstod' vår vän. Goethe, och det är ut- tytt ”grå, dyre vän är. : all teori men livets gyllne träd är grönt”. Bemälde hr Goet- he roade . sig visserligen i: bland ; med .; att skriva vers vilket han ju gjorde med viss tillika en ovanligt förståndig karl, Många av hans ord dur gler, . Alltså: Ut i naturen! nings svamputflykt i . mor- gon! Starten sker från Stor- torget. kl.. 8,00 fm;..Den blir en bilresa. till svampställena Nu hax vi:jua inte alla bilar, men genom. ”bolagsbildning” bör nog bilfrågan kunna ord- nas.' Varthän leden bär, vet ingen än, inte.ens färdteda- blå: eller .— riktigare + -ut.i det gröna, ty.skogen.står än käre vän, står skogens tysta trä : u I nyss: en; artikel om. svamp”. tin..Vi tillåter. oss. att saxa följandes .:nn, 24vgrave de os ; Hennes + mykologiska kunska" per är inte precis minimala; men de" sträcker. sig: inte över normal uppfattning.; Hon. går delvis -10- giskt ”tillväg: :men ”inte- fullt okänd 3 svamp, smakar: hon. ge- nast på .den. Befinnes' den:ha: en mild smak, stoppas :den:resolut i svampkorgen.. Punkt . och slut. Det är inte fråga om hembärning för närmare: undersökning: exa- minera«: bör man nämligen,. ifall: successivt; > Hon anser kort och gott,:att svampen är. matnyttig, ifall: den. .smakar. något: så: när au övergå till naturen, Grau,| teurer Freund, ist alle. Theo-l: framgång, men han var dock |. ger än i dag som levnadsre-|: Följ med på Laholms Tid-i: Ten, Det blir en resa ut i det |: hu..1 sommarskrud.': Grönt, |- stidtkrift.; hittade » vil, plockning, :skriven. av: den: kände. mykologen Bengt Cor il: allmänhildning i fråga om nutida | 'mykologiskt, Finner hon t. ex..en | man vill utvidga: sina kunskaper |: s inom industri, handel m m. som inom jordbruket — så mycket har alltså jordbruket re- :dan rationaliserats, - Alltså: ifrån - att 'omfatta' 3/4 'av de "sysselsatta - har Jordbrukets andel av: den ar- ' betande befolkningen sjunkit ned till 1/3. Inom jordbruk med binä- ringar äro sålunda” 2,032,839 per- -Isoner"'”'gysselsatta, medan ” industri . påh hantverk lägger beslag på me- i jrä”eller 2,276,562" personer, ” Där= i jär kommer” samfärdselmedel med H :469,076 sysselsatta; handeln med » 1688,909 :" och slutligen förvaltning . (med kommissioner!) med - 484,777 , "personer, NMS eg se Det är givet att: denna: utveck= | jling mot” specialisering - och. mera ..säsongbetonad sysselsättning ökat ; risken . för" arbetslöshet, "särskilt om det liksom under arbetslöshets- ' perioden på 1930-talet "inte blott är: fråga: om- enstaka 'yrkesgrup- per; "men utbreder, sig till att bli en "allmän "lågkonjunktur med ar- «: "betslöshetsverkningar -' inom "alla .frupper, Det var en sådan allmän Naturligtvis” fanns det arbetslö- i sa"även”undér århundradena före industrialiseringens. början, men dessa gåvos helt andra namn: man benämnde dem; ' tex, flöskekarlar : Töst folk, ländstrykare” och + odågor; I ett-stort antal fall'voro a: fullt. berättigade, af . Aet-mest gällde folk som inte ville ; ha något fast arbete. Ibland förec " kom sådant folk 'i'så stor "mängd tt' de 'orsakäde den:bofasta be- i folkningen mycket ?-obehag; ; och fta "utfärdades "kungliga: förord- ingar tom hur. dessa egendoms- + fösa och rotlösa personer borde be- : handlas. 3 ov. "nos Det i första > lagstadgande ” man stryka omkring från ort till 'an- ? Jlanidstrykare 'skulle. mista: allt" vad : klippas i öronen, såvida de icke i genast togo' tjänst" hos någon; Om ;. de anträffades lösa i riket en må. mad efter sådan varning, fingo de än: hårdare straff; Det var sålun- da”icke "alls meningen att på nå. got" " hjälpa - dessa "människor " Hill rätta, nej," deras sysslolöshet ansågs utan vidare som ett grovt i Ett-annat sätt alt straffa sysslo> : flösa och ”dagdrivare” - var” att hyggligt naturellt. Flug pars na och:yåra vanligaste giftsvam- så. där är en förgiftning eller förväxling utesluten. Men det är tar t. oc lingar” m. sett henne ta ”främ- » av: okänd nationalitet. par känner hon väl. till numera, I. tå inskriva dem . till -krigs- tjänst, Gustaf Vasa var visst den ste som började använda detta indiga sätt att fylla hickorna hären, och detta såg förstås den hag ty det blev mindre behov av utskrivning ur alidra” folklager. IGustaf' II "Adolf, som: på sitt sätt . var föl pm har de h e En '" sådan inställning är : minst sagt riskfylld och manar. absolut ej till:efterföljd,-; Flera" gånger har hon mycket riktigt rikat ina ut — en gång: t. o. m, med knop» Bar av den brangula flugsvam- — 80m bekant -— i-vlss mån er- inrar om en vårtig röksvamp i ännu . sitter Osprängt och innan att samma bok ”tillfredsstäl- ler högt ställda anspråk på oanständighet”. :- Fn . Ack, ja. Det är andra tider nu, än när Strindberg åtala- des för ”Giftas” och Fröding för ”Stänk och flikar”. ..De hade helt andra motiv diktning, än jag förutsätter att författarna . till.de tv" . kulle ji | agens ikerade = den vana | 'r | förekommer ärovan nämnda nya böcker, ä här har haft. Strindberg oc" j bättre är det undantagsfall, men , expert om fyndet. Detta är den öding fick smädelser, och mycket farliga undantag. En ny-| rätta vägen för den, som ' de sisthämnda. får- enfaldiga |börjere kan lätt bli vilseledd ge.) vidga. sina svampkunskaper. den röda öv blivit synlig. Denna förväxling 'gjorde 'hon e- meNertid i mycket tidigt stadi- um av sin karriär — nu kan hon som 'sagt flugsvamparna på sina fem fingrar. =. => även Denna felaktiga . instä ning bland befolkningen på skilda håll i landet, vilket jag varit i tillfälle att konstatera vid rundresor ute i bygderna. Dess pen (Amanita miscaria), vilken | knoppstadiet' : medan ytterhöljet | Hon 'har smakat på dem och bhij- | [ti ; lätt ”sysslolösa skulle” hjälpas vit begelstrad;:. och så småning- |: lill ärbete, Han utfärdade sälunda / 3 stek » Jen "förordning om upp de: me " brbetshus för arbetslösa, och ” dit -. skulle dessa ' männicskor- föras och . kvarhållas, tills de togo ordnat ar- beter; > 3 : "Under :1700-talet' var problemej : P”sysslolösa” .' icke: ! så' brännande pom tidigare. Nästan hela århund« radet bjöd ju på krig och dit skic- »kades titan förskoning alla friska perfor Sas ol nom sådana påståenden och det 'är därför som jag vill öppna ögo- nen för denna fälla eller faligrop samt för det felaktiga undervis- ningssättet. Är man det minsta tveksam om vad det är för svamp man ' hittat, hör man, givetvis slänga. svampen bums. Eller ock- så försöker man att: examinera sig fram efter en svampbok. Lyc- kas inte detta, så finns alltid den möjligheten kvar att rådfråga en känner - mot "dem ”som ”sysslolösa ] > hän” var konung Birgers påbud av)" > år 1303, "vari stadgades” att: dessa] re kör dförsvarslösa:- personer : eller ]- de ägde, få undergå spöstraff. och |: ;' ibofasta . befolkningen med 'välbe-|' ändå upprörände att. ge sig til j , Att ätå helt okända arter, Jag]: in tid, föreskrev emeller- |" ara betarna ansågo togo ”brödet ur munnen på dem och deras famils jer”. Ibland försökte man t o, m/ att förstöra både de nya maskiner« na och fabrikerna, men utvecks lingen gick ändå stadigt framål och ' någon tillbakagång. var inte möjlig. — Föreställningen- att ard betsbesparande maskiner ovillkor+ . ligen skulle göra arbetarnas ställs ning sämre gav också så småning-" om med sig, och man fann att det hela i stort sett verkade höjande > på: levnadsstandarden genom att man . kunde: frambringa : billigare: varop UNTEN tet "Men naturligtvis är det förståe- ligt att arbetarna fruktade arbets= löshet som följd av nya maskiner, : Ett belysande exempel kan: berät- tas från södra Västergötland, där årtionderi" igenom : vävstolar 'elaio-: rati” varje hus" ”Vävnadsind strins fader”, Sven Eriksson, sycs selsatte på 1830-talet omkring 2,000 | personer i: bygden med "spånads-' och :'vävnadsarbeten, "och > då "han började .taga hem :de nykonstrue= - rade spinnmaskinerna och vävsto= larna från: England för. att sätta upp Rydboholms fabrik, reagerad hans gamla vävare och ville göra uppror, Men i:'stället för att riva” ner fabriken togo de tjänst där och lärde sig sköta de nya undervers ' ken till spinnmaskiner och alles '. saminans fingo jobbi fi eta. "Det"är' inte att. undra över att vävarna fruktade: arbetslöshet, På -- den tiden: fanns' det "inga fackför- eningar, '' inga ' arbetslöshetskassor eller” några "andra: hjälpmedel för' de arbetslösa, Den. enda möjlig- eten = utom rena nöden = var att ge sig ut på jakt efter nytt arbete, ”. Någon ” större ' medkänsla - träffade :de'"inte-'på - någonstans! var”och en: fick reda 'sig' bäst han! 4 kuhde, Men till följd av industrins] utveckling på alla områden ökadesi.. dess ;; behov, "oupphörligt av: alld större. och: större. skaror arb : "år Sweat DAMERNAS HÖRNA: : Den: här ”sweatern är garnerad med ett stort motiv från en. finsk märkbok och stjärnor från en gam- mal” dansk handduk, ;. Storlek: . Modellen storlek 42-44, -5ev oc Material: 100 gr. vitt 'och 250 gr. rött, fyrtrådigt garn, 2' stickor nir 3, 2 nir 2/2 och 5 strumpstickor nr vn broderiet: Det röda n och: ett litet nystan kornblått garn - | samma finlek, 1 tapisserinål: utan Till monteringen: 2 axelvaddar, : JOE tern ta och arbelslösa sögs därför relativH:', snabbt upp av, nya industrier, ' : -' Under krisen. vid förra världs. kriget fick dock arbetslösheten en sådan, omfattning, att det blev enl” viktig "samhällsangelägenhet : att skydda "och hjälpa 'de”arhetslösa] Dessa skyddsåtgärder ha sedan un. an för” undan utbyggts, och nu-| : mera ” äro ' de arbetslösa inte på nåd: och 'onåd utlämnade åt nöden som förr i världen, sv «+ oo, oo. sista spårvagnen. dag "St PE KÄR feta spårvagnen. + Nej, men det behöver ni väl . inte veta för då lever ju ändå in- " gen av 055, . | I av > —" Men . sedan bar jag diktat fritt, och så som jag själv vill ha" en bok, Där finns mycket roman=" tik "och 'ordentlig handling, och jag hade ogement roligt när jag skrev. : Men ' boken höll alldeles ' på att ta. Joven av mig. . Under arbetets gång kom det bara in folk och satte sig in i handlingen och ville inte ge sig i väg. -- a krig, 'de människor som förvandla sina medmänniskor till slavar, de » människor som döda och tortera och ljuga för sina heliga ända- måls skull, kort och gott de verk= . ligt onda människorna — de höra aldrig till publikaners och syndas” res sort, Nef, de äro de dygdiga; de väl ansedéa, med fina känslor ” goda hiärtan och nobla ideal Varningen lyder alltså: labore- ra ej: med okända svampar -— det kan vara mycket farligt! "Jag ber att på det livligas- te få instämma i vad hr Cor" tin skriver. Den, som inte är säker på vad slags svamp det är han eller hon plockat, bör fråga en expert. Det går bra att göra detta vid vår svamp exkursion : i . morgon. ' Bina Göransson är. med och kan avslöja alla svampars identi- (Forts, & sid, 8), . . i An NEITFESETUESESEV Aldous Huxley - .V> på sticka n:r.3 och sticka.3 v, rätt. Provet skall vara 7. cm. brett, Tillvägagångssättet i '" Kyggen: Lägg upp 110 m, av det röda garnet på sticka nr 234 och sticka 10 cm. resårstickning: 1 rät, 1 avig, Sticka slätstickning och öka ut på 1:a v. sålunda? Sticka 8 m,, öka ut i 9;e m,, + Sticka 9 m., öka ut i 10:e m., upprepa från + v. ut (121 m.). Tag sticka n:r 3 och stic- ka på 5:e v, 2 m, i andra och, näst sista m. Därefter ökas ut på samma sätt på vart 4:e v., tills det är 137 ,;m, När ryggen mäter 32 cm, stickas ärmhålen: Maska 'av 6 m, i början av de första 2 v. och därefter 1 m. i början av varje v,, tills det är 115 m, När ärmhålen mäter 20 cm., mas- kas av för axlarna 12, 12, 12 m, . varefter de resterande 43 m. sät- tes på en tråd. RN Framstycket stickas" som ryggen men ' med det vita garnet, när re- sårkanten och de 2 första slätstick- ningsv, stickats. När utökningen till 137 m. är gjord, ökas ytterligare "ut, men nu endast på vart 6:e v., tills det är 147 m.' När frarmstycket -mäter .32 cm, stickas ärmhålen: Maska av 6 m, i början av de 2 första v: och därefter 5 m, i början av nästa 2 v. och glutligen 1 m. på följande v, tills det är 115'm. När ärmhålen " mäter 15” cm; stickas halsurringningen: Sticka 48 m., sätt 19 m. på en tråd, sticka 48 m. När de 19 m., är satta på en: tråd, mar- keras den mittersta m. m; en: röd tråd ett stycke ned, för att tjäna som rättesnöre vid 'broderiets pla- 'cering, De 48 m, på varje sida stic- kas lika, under det man på 1:a v. r stickad il v:: Lägg upp 20 m, gen, på 3:e v. 3 m. och på 5:e v. 2 me och slutligen 1 m, på varan=' nat v,, tills det är 36 m. När ärm= . hålen mäter 20 cm,, maskas axlare'" : t na av i 3 omgångar, Ärmen: Lägg upp 80 m, på sticka” | nir.2 34 av det röda garnet och stic. ka 3 cm, resårstickning! Y rät, 1 avig,. Sticka slätstickning och öka ut på 1:a v. sålunda: Sticka 8 m., öka ut i I:e m, + Sticka 9 m,;j öka” ut i 10:e 'm. Upprepa från + v. ut, ' (88 m.). Teg sticka nir 3 och sticka 2 m. i andra och näst sista m, på S:e v. och därefter på vart '4:e v. tills det är 100 m. När ärmen mi. ter 12 cm., maskas av 6 m, i börja av de första. 2 v. och därefter.1 m, i början av varje v., tills det är 5 m. Maska därpå av 2 m. i början av varje v., tills det är 56 m, Maska”, . därpå av 2 m, i början av varje v, :r . . tills det är 32 m, Tag sticka n:r 2 74 och sticka 2 m, samman v,. ut (18. m.), Sticka 1.v. och maska av, : + "Broderiet sys med kedjestygn ef> - ; + ter typmönstret fig, b, Först sys da: ; röda tvärstrecken över, hela fram-' styckét, därefter' motiven." +." an. Mönteringen:" Lägg” alla' delarna ' slätt mellan fuktiga tidningar, När” det hela är fuktigt tages delarna ut, slätas ut med händerna, och lägges .. att torka, med : Rund. halsurringning: ' Sy ihop axlarna, tag upp c:a 100 m. längs hela halsurringningen på 4 strump=. ' stickor och sticka samtidigt dersa ; m, rätt. Sticka därefter i resårstick= ning: 1 rät, 1 avig, När man har stickat knappt 1 cm,, stickas 1 hål för en resår på följande sätt: Sticka 2 mn, samman, 2 omtag, sticka"2 m samman, 2 omtag, sticka 2 m, sam- man, På nästa v, stickas det ena omtaget' rätt och det andra avigt. Sticka vidare'i resårstickning. När, resårkanten mäter 472 em, vikes . den framåt, så den kommer att lig= ga dubbel. Maskorna tages därefteg från stickan 'och sys fast vid resår»' kantens början, under det man nos ga ser till att maskorna fästes i de maskor som ligger rakt under dem, annars blir ' sömmen skev, Garnet får inte hållas hårt. - . ; . fåns än 99 till skänks, Kanske du hellre tar 100 Ir: till £X maskar av 4 mi. vid hal istre färger: Esther Bondesen, = - 4. VO: Typmönster fill .swe:eras broderi, Svart fyrkant = 7 a .Arysg == bl FÖVETTSYEN ry | l |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.