Inget referat är framtaget för den här sidan ännu.
YYEFTEPPOINNN PEN Y YE VY Fe YR rr PP? EKHOLNS: TIDNING Ac YEFPEPEVVEEPPEYYTEVEPEFEYTEVYYY FY vv + YrYvePYFYTErFYFYYYYFF PET kommunala aktionskraften för kommunala arbetet ginge till- löningar. '. dels -, standarden. ' bleve. enhetligare, IREKOM LENDERAR. > sina örstklassiga” mejeriprodukter. Nn : ". Det. aktualiseras för övrigt : DNE PÅ KOSYNADSSTRGFINGEN: om i Allas försäktingsformer ordnas "snabbt. Infordrar promieoffer : för: de ”lägre” orternas. folk, jämna mot de personliga ' av= Nilsson på' en:redogörelse: för | företagna utredningen om koms. > ren. tagit .verksam ;del. . sl HÅESS, UTMÄRKTA VAROR, flv? Tel 98 ST RÄNNESLÖV. - PR Tel 98 "| flödiga, men detta är fullstän-' Haid rar. Inlämna Eder T va Ä ÄT. T vid någon av våra. uppsam” "det; att skattebelastningen , på Tel 74 och 75 RÄNNESLÖV : gel CN och 765. REKOMM ENDERAS en ol Utför Plöjning, harvning, tröskning, : : vedsågning : m m. med: Volvo-traktorer och Massey Harris. > övertagas av, statsverket. S = Om, Stförsäljningastälten Nya. | Miclafiven, I "för "därefter följande femårs- sasse FORE ULOLGOCELUUDUL LULCUUEEELEEETE CEEETULECUCEEUEE fämamintattsprstin måste. Tå rättvis lösning, > Kömimunsanimanslagningén avsåge främst, att stärkå den ätt lösa av statsmakterna . å- lagda '; sociala uppgifter. . Det vore, sade hr Nilsson, till stor skada för svenskt folkstyre om därigenom ' lekmännens infly- tande - och - delaktighet... i det baka. "Man borde också tillse att kommunala” tjänster:1i den mån dé: bleve nödvändiga :ut- nyttjades till: partipolitiska; ber - Då kommunernas "kostnader i. samband med . sammanslag- ningarna bleve, större, "dels som en” följd av att föga avlönat arbete av lekmän överlämnades till. avlönade ; tjänstemän och på grund av'att. social- d.v.s. kostsammare för lands- bygden, aktualiserades skatta- problemet, :. . på många sätt. genom oskäligt upptrissade : kronoskatter. och på sina håll genom höjda lands tingsskatter. I Uppsala län har man -till'och med funnit på att höja .landstingsskatten för att fondera - pengar till framtida behov... Att : kommunal: | och landstingsskatt oskäligt drab- bar. särskilt" landsbygdens folk sammanhänger med de anti- kverade: avdragsbestämmelser- : som prejar. upp. skatterna och”, med : fastighetsskatten, som barnfamiljorna inte få ut- dragen. Bramstorp har Påyrkat ”kom-. ; munal skattereform, de "I fortsättningen . ingick "hr den "inom Lantbruksförbundet munalskattéfrågan,; vari tala- + Hr Bramstorp hade..r våras per- sonligen förelagt finansminis- ter Wigforss” förslaget, "och denne hade ställt vidare åtgär- der i utsikt, men hittills har så vitt..> känt rakt ingenting. åt- gjorts.- SE . Man : har menat att 'skatte- . underlagens ökning gjort skat- teutjämnande .. åtgärder 'över- digt missvisande. En utjäm- ning av :skattetrycken bör inte klavbindas - av ”förhistoriska” siffror utan syfta till rättvisa- re' förhållanden i jämförelse med andra orter. Det är. rik- tigt att:medelsiffran för skat tekronor per kommuninvånare vuxit från 1940. till 1947 med mellan 11 och 12 skattekronor, men i städerna hade stegringen varit - större,' eller något mer än "16. En jämförelse mellan storstäder och renodlade jord- brukskommuner ' skulle säkert viga att klyftaa vuxit än mera, Skall kommunalstandarden ö- verallt bli. likvärdig. betyder landsbygden ökar "och blir än orättvisare, - Normalköstnader för skolbyg- gen och tjänstebostäder böra Den utveckling av folkskole- väsendet . som ' statsmakterna avse "kommer ' att. förorsaka kommunerna :' mycket: . stora kostnader, : vilkas: omfattning den : kommunala självstyrelsen har. mycket litet . att. säga till För närmaste halvtannat år ha de nya byggkostnaderna anslagits till 350 milj. kr., och period : till - lika: mycket. .:: De statsbidrag ' som ' därvid utgå äro betydande men föreslå inga- lunda;. Då staten: fastställer skolstandard och 'byggebehov syneg det skäligt, att hela den som "normal” fixerade kostna- den för folkskolans lokaler och tjänstebostäder bäres av stads- medel, Däremåt kunna kommii- nerna gärna själva betala den större eller mindre lyx de där” utöver vilka kosta på sig, . gröpp i nen. > Enklare och 'enhetligare' bl. s dragsbestimmelser, . Redan ur synpunkt. att. be- vara” och ' stärka. lekmänner.a | NS Av. fil, 10; "FERDINAND NILSSON: = förvaltningen är det önskvärt, att den brokiga mängd av olik- artade. bestämmelser beträf- fande de särskilda statsbidra- . gen ' för. kommunala uppgifter rationaliseras samt därvid gö- ras enhetligare och lättare att överblicka 'och' hålla ihop. Här : har en otrolig mängd av sy- stem och bestämmelser vuxit öpp, som " det fäppeligen är möjligt för vanligt folk att.be- härska, "En reform är sålunda välbehövlig redan ur; den folk- liga självstyrelsens synpunkt. Härvid böra bestä Isernia övar den” kommunala” + Som 'garan i för skatteunder-. laget "tillhör: fastighetsskatten ett nu förgånget samhällseko-. till vida föråldrad, som den in- to lär låta sig infogas i ett mo” dernt beskattni ystem;, efter så . utformas; att: den 'kommu- nala självstyrelsen, som är tt betydande "allmänintresse, icke utan nödtvång. beskäres.: Det skulle icke, vara "lyckligt," om statslivets' -fortskridande 'ut- veckling i demokratisk riktning visade sig medföra ökad ofri- het på det kommunala! områ: det. ”Statsmakterna' ha i. ett fler- tal fall — ex, beträffande lo- kaler = för — folkskoleväsendet (1945), tjänstebostäder därför (1946), " skolfrukoöstar (1946) samt ” beträffande: kommunan- delarna i folkpensionskostna- derna (1947) — vid beräknin- gen & avi de kostnader :staten skall" "bära" tagit hänsyn till kommunernas” skatteunderlag. Dét är också med hänsyn till landskommuner nas, ., situation skäligt;; satt. "kommunernas dei av kostnaderna avväges med hänsyn till "antalet" skattekro-' nor: per: innevånare” i kommu: De: kommunala myndig- heterna :måste i form av 'del'i kostnaden bibehålla -ett visst intresse av sparsamhet med skattebetalarnas : medel, då "de kunna -: påverka -" utgifternas storlek. 'Det är dock uppenbart att ett mindre belopp i en kom: mun: med exempelvis 10 ska tekronor per invånare tynger kommunen lika hårt som dubb- la' beloppet i det fall, då skat- teunderlaget är. 20 'skattekri DO: C.A eo LA bv Bättre trygghet för ett någor. lunda bärkraktigt' skatte. "underlag, '. Fastighetsskattens uppgift var att tillförsäkra kommunen ett visst tryggat skatteunder- lag, då ' under. sämre tider in- komstskattekronorna tryta. Allt eftersom inkomstskatteun- derlaget "vuxit har fastighets- skatten "emellertid kommit: att spela en allt mindre roll.: Den ger numera inte eng i rena jordbrukskommuner den trygg- het ifråga om skatteunderla- get, som ursprungligen ansetts behövlig. Redan ur. kommuner- has synpunkt : är det därför nödvändigt att problemet om- prövas, nu : som den över huvud taget icke tar : hänsyn ' till skattebetala- rens :; varken 'skattekraft ' eller försörjningsbörda. : Tvärtom ' o- möjliggör fastighetsgarantien' söm skattesystem, just .i fråga om fastighetsägare med "flera barn "men begränsade inkom- ster, utnyttjandet: av lagliger avsedda familjeavdrag.: Vägan- fastighetsskatten, som: ur :den och > -ur - kormamunens synpunkt sättes med bestämmelser. som. bättre motsvara ändamålet. Statsgaranterat skatteunder ag för att bära: utgifter, . som . staten ålagt. - Redan 1947 års riksdag har, ehuru hittills: förgäves; stämmelser; "on 2 kommunal digheten'. att": nuvarande .. Stämmelser "är' ineffektiva," tersom, de tillkommit und annat. penningvärde, : utg get. skäl att, inbilla sig är: bra” beställt. då; är. det endast så; mycket. | bes standa. Skonimunerna' från jämningsbidrag: Då: staten. på- nä. är: det "också skäligt” att staten: genom "skatteutjämnan- de” åtgärder.;- kommunala "”skattebördan. där: kaså "synes 'staten böra .: bära den "erförderliga garantien” för: att. - kommunerna: på” grund av” konjunktursvängningar,' + som” kanske rent 'av' försvårats ge- nom "statsmakternäs.: :vållande" eller: "underlåtenhetssynder;-, Åe- ke ha skatteunderlag : nog att bära '.de. sociala "hjälpåtgärder, som då" kunna' behövas ökad: omfattning. — >" : Genom ' Sveriges Lantbrulké- förbund har ett program i frå- ga om "det: kommunala skatte- . (Fortsvå. sid 8)... cn se "är för: det uppväxande - släktet av. utom". "ordentlig. betydelse. - . på vitaminer, högvärdiga - äggvitor : - . salter har mjölk: förmågan att i: synnerlig > grad befrämja barnens utveckling, ;- | Halmstadsortens Mejeriförening; i T ELEFONER: 4500, 4501, Kontoret: 4502... ”Mjölkaffären i | Laholm, Tel. 54. Genom sin "rikedom och ” Orderkontoret: : nomiska skede. Den är även så ' de .. skäl tala sålunda 'för. att - enskildes synpunkt är orättvis” icke” ger avsedd trygghet, ere: fektiv reform av; nuvar: ide':be. : Orättvisorna : korämunerna : 'emellan: bestå-oek ha ju snarast; blivit” större,: och - lägger . kommunerna : uppgifter: . "ser till att den: för icke drabbar” för. olika. Li- 7 andra fastigheter,” efter önskemål. Auktioner förrät "Låg bestämd faxa. | Kontor: SLAKTERIET, | No. "Tel. Nämnanrop: SLAKTERIET. Ta Etfterfråga Fastighetsförmedlingen. ' Föreståndarens. bostad: Tel, 5683. HALMSTAD. . (Jordbrukarnas egen: förmedling). . Förmedlat' överlåtelser tas: red Todovisning I kontant eller / i r av. lantbruk, - arrenden. och JORDBRUKSKASSA sköpar tygghet för: framtiden. Hallands : Skogssgareföroning - Skogsägarnas segen. förening Byggn virke, "bygg dsmat iel, . EN OBS.!. Vårt arsenikimprog, värk, al >> Snickerier, Slipers och lrafdlsdningspålar. Lövvirke; ved .m; mi . "Alltid: välsorterat: "lager, H Humana priser; Sågverk: Torkanläggning. "Snickeri fabrik; Telefon: ”SKOGSAGAREFÖRENINGEN", bl . HALMSTAD, -Reell behandling, - N Impregneringsverk, Ne A H Te JE 22646. - : Teckningar - ocRetucher B. Kliché- Reklam” HALMSTAD. :; Reservdelar; . Tel, 25- 425. : 'vid Behov av FÖDERVAROR; MINERALFODER, : FODERTRAN; -HÖSTUTSADE m,m, m.m... hänvänd Eder till oss, ot LAN TBRUKSMASKINER alla stag. . Antila -- | occh vu : fakolnsortns "5 onanerar pita i Vängör Tel. 10. Fita i Koäred, Tel. 105” Laholm. DN NEN FARA AF AR APPAAR AAA GS AA ARA ler RAR ARA RAR RA ARS AR senAkapd Ars RA KA FA RSK ÅA / ZTZ NN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.