& TT. « KK Måndagen den 13 sept. -1948 TITT YVTEYEYEYTYVYYYYYFYITYYYVYFTVYVYYVYYYVYTYY TITT IFIP TOYO YFVTVYTV vevvvv VEEIADEIINNTENEINYANNIENNYAYYNVYINYYVYYVYVYTVYYYYYYYYTYVYYYYYYYYYYTYYYTYYYYYYTYYYTYYY TY Solen går upp: kl; "ned kl. 18, 36, v Solen går upp. kl 5, å2 och | ned kl:..18,33..- 7 sT Att giva ut; att skärka bort ; att slösa: med. givmild':hand,: att leva! Varmt'ockSrikt! och kort: är lycka i livets: land. In; amerikansk > Brown skriver:i-+:New:. York;Ti- mes” vatt: Sydpolens sydkalott; polarregiönernas 1dödskylas vuddelen av”"Jordklotets. y le! raseras'av Iflodvägor och dé" kunde” "finna ' sig" i den, ”plöts- liga, övergången: til: tropiskt ; kli mat medan 'alla de: andra skule bli ”blixtfrusna”, Dr Brown: stör ” haft färsk födå”t ne i tyder” på att de 'drabbats”av; en rskare . dre | --'London och :Stadshuset- Vägelandsar vn e " rp IGELANDSANLEGGET. Oslo ar under tiden efter:befriel- 'sen: blivit mycket 'diskuterat i'Nor- gé,.. mest. kritiserat .' förstås : men tagit i. försvar ioch; hyllat: av 1:det övriga Skandinaviens an ytterst sällan något om iga, änläggning, vilket igt, ti; get har” knappst si sm faolsvariehet Europa”och Get kommer med: all äkerhet”att> bli”den yttre” "symbo> Jen för: Oslo: liksom! Hiffeltorhet är det ;för Paris: Tower .Brigde' för Stock- A holm: är, Fr ev - å Vigelandanlej ge bes e: en. . broschyr. om en. skulptur- park, men är egentligen något myc; ket mera, Det är en lekplats för barn, och ett fritidsområde för vux >: nia, ett vidsträckt område. som dis- . för att ih ärlig form ge uttryck åt er: endå mars. tanke im livet. och människorna - skulp- ren. A, G. Vigeland; död .1943: i -.r Det, nämndes,. ovan att anlegget kritiserats, vilket i och för sig inte r. förundra. någon, Nakenskulp- tur 'har u en:gång den" egénska- 'Ö: ”blixtfrysning!! söm; delbart dödade och konser Å holms privata. flickskolor: har digare-"gätt-i skol och” gjorde sin första” bekantskap med "kristendomsindervi shing. "> i vo Jaså ni 'hade ingen" Eristen dom i din ryska skola, kommen: terade: lärarinnan: i Arma + Nej, öv Bvarade ' nioäringen snabbt, vi hade bara stalindom; fagla sög SPRAKSVARIGHETER. ” + Eh) Ungt svenskt-par gifte' sig” .och : bosatte ' sig i Köpenhamn: . Bland ”de” 'utensilier 'söfa inHand-” . lades — det var i forna Porslinskärl” Hed ”ett ör diten begärde tre kronör:4 & Den är för ay "I Den danske 'expedite i en ilsket'” förvånad" biic I Nej; det "lag "den" Ren er for ”Merineskei VALRÖRELSEN. Ft DE . Statsministern, har' varit 1 Hjo och ”"vältalat ””och” Hjo ridning I som ägnat händelsen en liten no- tis avslutar” derna” sålunda: Men,- -är' det" nödvändigt att dra med sig en' hel "buss" fylld med "sångare". « till” 'valmötena? Nog börde väl. en statsminister kunna få lyssnare utån” att ha som” upp-, träder efter talet, Därom” inget " " CIEKULAR. oe Det är inte alla cirkulär som i) är träldga.” Då och då kan. för- fattarna ha sina ljusa ögonblick — ;som s inträffade då. danska]. skolmyndigheter., satte. ihop: ett. cirkulär", angående. skol kswui- dervisningen, . däri heter: det: > -”Av. eleverna i klass- IV.M lagas -medisterkorv; och, lever- Fruktimporten är. besku- Våra : svenska vilda |: ren. ;.| bär är en: förstklassig er- sättning, som kan, får; för icka'vid 'ef av: Stöc- | k lo-borna: Eda över "att? "Vigeland inte-+-framställt :. människokroppen man med sin motsvarig Norska intryck "av "SAND. vision” av oerhörd Inna kraft åt'de' böjda 'gestalterna' Runt omkring. karet ger. en iserie; brons- figurer, en- allegori ,över människo- livet från dess. början och till dess slut,” Realismen framträder ; här” I ännu” starkare relief —'när konst- nären shaft. behov ”äv'"att -åvbildå människokroppen: i :dess förfall så har han gjort . det utan att tveka för det som är fult och skrämman- de, lika litet 'som ha det 'sensbellt lockande. + Uppförsbreda granittrappor: kom: mer... man till anleggets viktigaste del, 'sgylen som norrmännen -kallar den. På en grund äv, cirkelformigt uppstigande :- « stentrappor:; står ”en väldig: pelare av. .ljus grånit fram- tällande en mängd mä Kofigu- rer- som strävar. uppåt, med.:ett. par små barngestalter längst. upp. Al- legorin är ju tydlig nog. På” trap. porna, 'ordnade i'rader finner man ett' antal” ”granitfigurer,” "alla fram- ställande! i "samma ' kärva "realism; det tema som gått igen på alla and- rä'ställen'.— människolivet och' fa-)2v | miljelivets kärva realism; Står: mån på avstånd .och ser deniljusa pela- 1 ren avteckna sig” mot.Holmenkol- lens. mörka,” vackra. linje blir "man könhet,: stor” änläl gning måste , det. : finnas en. ;-massa, . .; detaljer,. varom olika "dem finner ..man- emellertid; att .deé är förargade över; + motsatsen. Det är Tealismen som är det utmärkan- de för konstverken, Man: ser till + exempel. bilden av en tjock. kvinna som leker med sitt barn. och, det kan ha. olika meningar, även' om de ställer sig positiva; till idén,,.., Som. helhetsintryck . måste man omedelbart konstatera att. Vi- gelandsanlegget inte bara är impo- on rådet med” Främhuset, huset med viki z”och Fol Kanske man -inte kan säga att vårt Skansen 'direkt' ligger, i lä, men man - vet inte hur-: det: går: Oslo har lust för storverk..:Om det gam- : la Öslo har jag hört "besökare från förr säga att den var ”inget vida- re”; och jag förstår dem. Den äld- re bebyggelsen, är. lite gyttrig och föga stilfull. -Vad som tillkommit på senare "år”utklassar dock i "många fall "motsvarande 7 anläggningar i andra skandinaviska sstäde; t ”Tysketiden har naturligtvis läm- nat. sina spår; Folk talar visserligen inte'gärna om den; men kommer de bara. igång . kan de. hålla: på hur ör länge som helst; Det är dock - -knapz past något hat som kommer i da gen," ofta inte ens "bitterhet "utan snarare förvåning över den: tyska mentaliteten :sådan :den -ävslöjade sig.i Norge.. Man. vill glömma -bort 'den tiden: men. inte till, varje pris — de brottsliga skall ha sina gär- ningars' lön! ”Enstaka' röster hade höjts:; försatt verkställigheten fav dödsstraff skulle slopas., Det finns emellertid folk. som är- beredda att frivilligt åta sig" bödelsarbetet :om tade” omge: tillochmed sinä Gri- niminnen 5 nied:' en: smula. hurhor. Deras 'ärt var dock sådan: att man inte hade . något att svara på hans I Går I man, och jämför" hittar. man nog en del skillnader mellan norskt och svenskt, bortsett från de som är / betingat "av" det dagsaktuella. (N ser. ut att'ta. sina inte :bara . med k kvens."' och : gedige; inte ärker | bara.k ärligt få tåeride utan ”Hinns? givetvis folk :som"' ”att.så. där ser inte en: kvinna ut” De glömmer:att det i allmänhet be ra är. i. noveller. som en mor, kan ha' den slanka figur 'som hon har i" novellmagasinets teckningar. atv kancju invända att numera: .- ingen, norrman skaffar'sig en kvin- na genom att hugga tag i henne » och> bära - bort -henne :på- -ryggen, ..inte heller händer det väl, att en. far leker med 'sina barn på samma Mivsfarliga sätt som "en av- brons- iIbbarna 'på. bron, Den symbolik som konstnären i dylika fall arbe- tat med har emellertid en. verklig- hetsprägel som på något vi äffar erkligheten själv,' Man kommer in i anläggningea "förbi" ett par så praktfulla smides> msgrindar som man gärna kan föreställa en och via en allé kom- vér ett par konstgjorda ; "dammår.vid”vars stränder barnen -har a lekplatser, Bronsstatyerna på |" även gripande vackert för den som vill-se den mening konstnären: ve- lat "ge. uttryck" åt. Det är också hedrande för de styrande att: de be- slutat. - iotiskt ” förhärli till syfte, De: här:inte avsett. AM stryka honung oms rhunnen påihå mäktig grupp eller dylikt," "utan ba ra ägnat sig åt detta. enkla ämne :— semi visserligen är evigt och all-'!! männyttigt — människolivets:;ring=" het och storhet,: dess. djupa: elände. och dess stilla lycka, Utom skönhetsintrycken är det dock ett annat problem som man begrundar medan man går ut ge- nom de vackra grindarna, och det är; Hurri med' det hi Ty pengar måste det ha kostat... Arena Samma intryck får man vid be ägnade -. familjelivet..mea . «dess ...beky traktandet av andra i Oslö,-' lvis' :undergrundba= ”och glädjeämnen;" Man kan för all . del säga — som många gör — att 1: statyerna står tätt — fast man ...skulle, med . nöje: 'se » några” till att "nakenheten är oblyg — fast den ständiga strömmen av besö- > kare har tydligen, vant sig — ett är "säkert: = Även ! en "kritiker ' måste bland ; alla: figuterna hitta” något nan från platsen framför slottet till ll Den. ger, visserli inte något intryck av: överdrive: elegans. men: är” alla fall mer: än” både Stockholm,” Köpenhamn! och 4 Helsingfors hunnit med ännu. In- trycket” förstärkes ' när ' man 'står och: ;betraktär, det nya” istådshuséts och I ver som han tycker, uppriktigt om. .;. ., På en stor öppen plats som håller | i "på: att stensättas med svart och! vit "granit står fontänen 'vars 'cen- fralfigur är en stor: skål som bärs ' upp av:ett par giganter. Det. stän= de massa," Liksom så mycket annat Norge "val det inte färdigt ” körd och b det för- dröjdes, "Ännu . innevarande. som. mar hade 'den praktfi inte: fullbordats, e digt nedströmmande. vattnet ger enl 1: världen har de: råd' något .. hårdare : villkor" med - något mjukare miner än vi). Skillnaden är över hela linjen den att det nor- 'ska är mera differentierat, Det är påfallande '' hur - : mycket '; rikare 5 | blandning, av- olika folktyper' man finner på andra" sidan Kölen, och det ; hänger .väl.:samman .med 'bro- derfolkets månghundraåriga kom- munikationer med; länderna "i väs- ter och söder, Denna differentiering = - sor man n kan kalla” Individuali- FONSGrupP Ör in TE framställande” en tidlös bild ur: ti familielivetl "> Nu 'skalt "det bli 'elränsonering : igen. I fjol förstod man att det kunde vara dåligt med wvatten- . kraften, "när ' det var' étt så torrt » år: Nur blir det: ;elransonering fastän det regnat så mycket... >. Kan.det möjligen. vara så att... det. alltid. måste finnas en. i mängd: Tansoneringar.” När man nu släpper" pepparkakorna fria, i "så måste man ransonéra något annat f-Mtällét och. då. blev dä döck.. meningen : filmcensuren skall stå - på, civili- ; sationeng och samhällets sidq och - :2 EE & 3 :3 SE 8 SE 8 2 A & 3 Sn CERT -r "Robin Hood, ': » Nog är det-bra att man älskar .. ; djur, men: det, :finns faktiskt en . gräns ifråga om häst- och hund- : älskande utanför" vilken vederbö- +. rande jälv lätt blir omänsklig, drar: borde se upp när : trar låter: 'vänskapenh för djur Övergå: till "passion. "> i + Helena. I åclmärgden" utan den till förfö-"" är davea stående varumängden, som - + lets to! st Erik. Broforss, Ten ensrnetnn Ta (men mas «>> Det är nu den tid, då - Jord ? brukarna är i full gång med att "" skörda "de ”förtjusånde knölar," . förutom vårt middagsbord skul=, " lete sig skäligen fattigt, Någon ?risk för att brist. skall uppstå :ivår behöver:vi knappast bes » faro, iyr skörden är, åtminstone . här i "Halland, . ganska” riklig men; kvalitén är" det” kanske ir -- tidigaste laget att uttala sig om.” 1, se Allt "sedan: den första) färsk= potatisen. kom ur. jorderi. har upp-. : ifagningen,” i varje "fall i' de 'mera imot en "fulländad '' ord är förtiga och kan dra ner. gd nä; pågått » stup i. ett. < En. del. specialodlare " börjar: ju skörda redan före mid- sommar, medan: ”vanligt folk”; som : inte lägger nef”så' myc! : på sina odlingar, började :: tidigare. sorterna. i juli." Kulmen '-Å örden'— om- man kan .ut- ” folk” börjar ”strönima "till: pötatis- "|, åkrarna. efter formligt uppbåd, och om, ”Uustrerande” "trängseln? på och utanför —" spårvagnarna bring. rusningstid, gts tet om man så vill — går igen även i arkitektur, press och umgänges-:> seder. Den angelsaxiska anknytnin= gen. finner : också talrika uttryck, ; från soldaternas engelska unifor- till” kaféernas: coca-cola ” Och så. var det animositeten 'mot Sverige! 'Atskilliga gånger har man hört talas".om svenskar, som : mött / otevliga utslag av densamma under - - resor .; i.” Norge. Kanske har dets, ändrats! en kel d på sista, tiden, känske I har. vederbörande” själva rentav i uppträtt litet utmanande eller känske' jag Bara har haft tur — i varje fall”träffade jag inte på Sn eri tillstymnielse av ovilja hos nå= gön av'de många jag kom. i kon- takt med, Det-var, ett trivsamt 'och, vänligt « folk, det: ; norska, et "ömma fötter, kläd sårskador,hödirri tioner, såriga bröst när skölungdomen får 'sitt' potatis- : lov och kan'ge jördbrukarna ett älkommet handtag. ; Skolungdomens insats vär "det . gäller potatisen :är-inte att förakta, säger , Hallands specielle potatis- apostel, "agronom Gunnar Smed- "gård på Plönninge: De har visat sig, kunha; uträtta .. ett betydligt ärdefullare arbete i ip än. beträffande aridra grödor," ja, «jag går så långt att jag anser deras Vv .s medverkan - under rnuivarande . ar- " betskraftsbrist som en absolut för= » utsättning Öl vatt det h HÖ i lås; Meka ing” öch'den blir naturligtvis gundgäng- lig även inom” 'potatisodlingen, Äné : nu lång tid framåt måste"Vvi dock : i stor utsträckning. räkna med. ma- . nuell. upptagning, Dels har vi än- | nu inte” 1,'detta hänseende kommit så långt på det maskinella "området och dels är det faktiskt-så att äld- + re. plockare "hellre" kryper: fram i fårorna' än att kröka rygg efter en upptagningsmaskin,' "och det är'ju ; inte så konstigt, Vi står med andra < ord" på ungefär samma” "ståndpunkt, och några” nämnvärda förbättringar "utöver: de senaste; maskintyperna t nté' kunnat glädja: oss åt, Det komrnier att dröja länge ä |”; tisodlingen börjar dock komma å smått och jag kan t. ex. säs I ger agronom ”Smedgård, nämna den' helautomätiska potatisupp=-> agaré, som en” påhittig syd=" ; Tantbrukare med” Lämsck jerdnniga oslin es så a: är givetvis "när ba FÖR MM OERGS jordbruket miljonförluster på ett år, .Årets kvalité är svårt att ut=' ala sig om;'den saken: blir emels lertid, 'om inte förr, uppenbar fram på” "vintern, då man plockår” fram den källarlbgrade.« potatisen." Vid öpptagäingen, ;skulle..man- konse= . ' kvent gå inför: att harpa igenom Potatiseny 'så att man redan vid: in=' lagringen avlägsnar maskinskadade knölar; ". Ånnars "riskerar man att » den" ligger och ruttnar och: Cangris. per. den. friska potatisen, 4 vv Jag, vet ati” vå en i där upptagningen organiserats : så att nian tar upp ett par das : . gar och edan hör ee uppehåll; - i tills denna" potatis hunnit .sor= 4 SK 'det förisatt export? » — Därom, är svårt att. uttala sig men så mycket Är” säkert | som- att ' skörden; blir” så”. i i avstå ” något 7 till ””'dén'" utländska” marknaden, I slutet av juli och 3 jan av augusti gick'en hel del färsk= . potatis” till: den franska zonen i' Tyskland, : det tillhopa 920 ton! och vårt län stod för resten” som 'den "störste 1e= ' verantören. , "Halland fick t;. 0, Mm hjälpa andra. landsändar 'att. klara” sina -åtaganden,: - Det vore.nature = ligtvis: -mycket värdefullt, om vi kunde” säkra” en exportniarknad för Ä potatis,' Nu' skall vi också försöka få igång" export av utsädespotatls, 'Jäven. om, Holland. och Danmark! i det. hänseendet är. svåra konkur- renter. Men för den skull skall vi. inte. glömma": bort. den” inhemska -- | marknaden, där mycket återstår att, göra, . Den: relativt nya: potatisod= "i'Halland ser blsa, - vänner: könstriierat. "Den" utgör : en påbyggnad av en vanlig upp- : tagare: och är försedd med ett” 7. rensverk ” som "skakar rd och blast samt. eleva= . Denna Tpotalisodlarnas 1 nya hjälp” feda består. av en traktor i täten, »- kopplad - vagn.” resten redan fått visa vad den du- "ger till, och de försök som i fjol "gjordes i Sydhalland, bevisar: klart ' dess ” användbarhet, " Maskinen "är faktiskt : värd att serietillverkas, men industrin' är, f. n.”inte: så pigg på detta med hänsyn HE 1: därefter ” upptagareri samt en till- |]: Maskinen” har för], in uppgift. att söka få fram: ': ri och. god matpotatis. Man måste emellertid” börja i'rätt ända - och först försäkra sig om” ett full- gott utsäde samt odla på - lämplig jord och gödsla, väl, Det gäller att . få fram en så god kvalité som: möj-. ligt, fri från röta och skorv, och det är mycket trögdrbetat. kok som” "att den "fullgoda shatpotatisen örn handeln betingar ett högre pris ' "än " skräpet”, Det förutsätter i sin tur ett visst samarbete mel- lan producenter och konsumena=, ter samt naturligtvis även med bristen: Annars :kan jag- garantera, d tt bom nyå [som flyttat in: ut . efter Olssons ser. trevliga: och” : ” vn Vad är det för Magne. å gatan?.e i för odlarna som just en heh isk potati nn I. Hur ser potatisen; ut; i årt.. fe Vi får: en" riklig ' skörd '1 ån år, meri. däremot måste man:hbefara, att lagringen inte, blir så perfekt som önskvärt hade varit PFotausen svär överallt” ganska Jangripna av bladmögel: och i: den mår detta det skador. Jordbrukarna har så-. .ledey all anledning att se upp med lagringen, som säkerligen blir kne- pigare än förra vintern, Sådan ska- degörelse är mer ekonomiskt känn= re sea OA Den som själv plockar bär " ren får billig saft och sylt. att ingen jordbruksmaskin. är. så. sprider sig till knölarna, betyder - erna” för att genom standardisering känna goräntera en god kvali "Men detta är, som n sagt, inte ge- måste tas. steg för steg, slutar ag=- ronom Bmedgård. "Ni har väl en Kungafem- ma? Den finns i närmaste bank och postanstalt. Ber hållningen går. till Sveri" ges ungdom. ” NS Nu a lyser det rött stt i lingonsko- . garna. Ut och bärga gratis "skörden, som stärker k "san och matförrådet! man tror och kan förorsaka oa För ' Hallands "del "blev '"' nomfört i en handvändning, utan " - oe ,/ i i H ALAA RA FASS SKURAR ARARIAP KÖR KAKARNENAS AAA ARFÄRAARARAMRANRAAARN EA ASA RAD AREA ASAAREA RAKA ISA KN ssk As KRO KA ER , » . sö RRA RS SR Ls AR FRA VKF EL NR I TR REP RANKAR EK ENA R RR RPEI RAS SAPPRA ASA KI RARAASAAA RIP AAA I AA ARR RA re / TON N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.