yyvysyvvevyverY Yr ve vv RER ANNA wvyvvY redde "+ ling i frökännedom. : ” gallringstävling. att; anordnas . hållas : Morkaryd, Missionskapellet: Tors ” ”- ra att köpa vid sidan: Halland åter i i toppen REA RN RNA TtververtetYTeT TTT uvbsdsn des ed ks REAR DA CAHOLMS TIDNING, : a Noa i i s Torsdagen 25 november 2 a Markaryd |) Markaryds" Skl-avd. avhåller "möte lördagen | 'den 27. nov." kl. 19.30 i Folkets ParE; Markaryd. Musik. Täv- Alla SLU-are hälsas väl- komna, "riter 3 | själva” Missionär Markaryds SLU-avd, = - håller sitt möte på lördag i Folkets Park varvid förutom förhandlingar och musik det blir .en tävling i frökännedom. Den 4 dec. kommer en skogs- med - länsskogvaktare Viking Nylén, Hamneda som bedöma- re. Denna tävling kommer att hos lantbr, Arne An- dersson, Köphult. Vi återkom: mer. PREDIKOTURER | dag, fredag' och lördag kl. 19 E, Olofsson, S. Bengtsson, :: Tånneryd, : hos Johan Karlsson: Fredag El. 18 E, Olofsson, 8. ”Bengtason,': +.” STÅ En maning från livsme delskommissionen: ::- Ran” -goneringskorten ; fördelar - rättvist våra knappa :för- råd. Det är stöld från and- ” skriva lite till er, men inte förr. bördig från - "”Sjöalt, Våxtorp, ' där fadern innehade en smedja, bro Missionsförenings missions- . Kongo. Under år 1947 vistades .socken och verkade bl, a. som söndagsskolärarinna vid Betel- Lundström, vilket ger intres-. -santa inblickar: i: arbetet :-och " förhå "på" ä1l- i tet. ' LT har fått taga del av. « .brevet, som återges här nedan: | IV Gamboula 23. okt: 1948. "Mina kära vänner i Sverige! + Jag har några dagar tänkt att: än: nu..har jag haft tid. När ni läst ;lite längre i brevet :förstår ni nog" att det kan vara svårt för mig att få tiden att räcka till, vo Det var för ett par dagar sen som jag stod och såg på en sak, när'det kom för mig att jag fick bestämt ta och berätta det- ta för mina små vänner i Sveri- ger : bland. landets län i år RR : sultatet beträffar,.så har ökningen sim; Det förefaller öd om Halland 4 år åter skulle liga a främst bland rikets län, när det gäller produktionsresultaten vid de till ; I :kontrollrörelsen anslutna lantbruken, Pettersson, Falkenberg, vid ett zamtal : för verksamhetsåret! 1 okt. 1947—1 säger överassistent "Ivar Redogörelserna okt. 1948 föreligger. visserligen inte ännu från de andra länen, men efter vad jag hört vid för- frågningar, skall inga så goda resultat ha nåtts som just ; här i "Halland, Vi torde förresten vara det' enda län som har. ökat av- : ; kastningen i jämförelse med förra | 194-1945 nådde Halland täten för första gången och'behöll sedan ledningen till året 1945—46. Aretli vilket i sin tur beror på att djur= antalet har gått ned med 10. pro-:. 'därpå, förra året alltså,” låg” Hal- land som bekant främst vad det gällde. 4-procentig mjölk, medan « Gotland hade distanserat oss be-|: träffande smörfett, Gotlänningarna låg jämt ett kilo smörfett före, a Det , är - naturligtvis ”ganska vårt att säga, vad anledningen . till denna förnyade frammarsch ” är, men jag tror att den kom- mer slg av ett. de halländska - . lantbrukarna har gällrat bland "+ gina besättningar, och kanske - framför. allt gallrat i tid, in«" — nan foderbristen började sig gällande på allvar. vn, ben I vårt bokslut "för "den nyligen förflutna året har vi med 1,318 an- slutna besättningar förutom 29, be- sättningar som inte haft fullt kon: Itrollår. Vad det förbättrade köntrollfe- inte varit så särskilt stor. Avkast- ningen per ko ger följande 'siffror: Ke mjölkmängd:'4,083 "-Procent fett: 3,82 " Kg smörfetti 155,4 ; "Ökningen är 17 kg smörfett. Den totalt producerade. mjölkmängderi året. inom Fontrollverksamheten. i länet har ' minskat "med 9,15 procent i ' ” jämförelse med föregående år, "på kontrollässistenter: ;'+> ur världen, <.. Inom 7. kontrollverksamheten. Halland är nu '58 kontrollassisten-". ter i: verksamhet, ett: antal som - fullt täcker alla behov. För bara ett par år sedan,. var det söm be- kant en. ganska kännbar brist på: kontrollassistenter, i = Man kan i stort sett säga att ? 4 det. var mycket ont om arbetskraft : i facket under alla krigsåren och fram . till förra året, förklarar, hr Pettersson, Det är naturligtvis, un-' der kriget som på så många 'andra | båll sin grund i inkallelser, o. dyl men. berodde' kanske i ännu högre grad på, att betalningsförhållande- . na "var relativt dåliga i jämförelse med andra yrken, På de sista. två åren har emellertid förhållandena ' i yrket blivit betydligt bättre, och « nu har vi inte heller några som ' Helst svårigheter med rekryterin-' gen till banan, 5 slutar, hr Petters son. Ä Ännu eft: inbrott" 3 och haffad tjuv." im. fick kortare sträfft | STOCKHOLM ” I > En' av landets mera kända | stortjuvar ” dömdes för några dagar sedan till 3 år och 6 må- ' - naders straffarbete för sina es-" kapador, av vilken tid han får avtjäna 2 år och 11 månader, Dot märkliga är, att han skullo s Gammal kronoskatt: Ispökar ännu i länet ' STOCKHOLM : ' Det finns en kategort skältakyl=" diga ” som har att vidkännas extra kraftiga avdrag på lönen för skatt; nämligen de som 'förutom käll- skatten har att dras: med gammal obetald skatt för åren, 1943—46, «Id. v.s, från åren före uppbördsre- formen, Trots svårigheterna att ta ut nya "skatten jämsides med de . gamla rn jerna synes emeller- ' fått sitta inne sju längre om han haft ett av in- brotten ogjort. Det låter som" en paradox men är icke desto ' « mindre en följd av nu tilläms : » pado rättsprinciper. , N Vederbörande dömdes 1944 ull 7 månaders ' straffarbete för ett ins brott i Skövde, vilket 'straff han i vanlig .otdning "avtjänade, . Sedan han kommit ut från fängelset fort- Satte han på den breda vägen, och är han för en tid sedan ånyo åkte ast hade hän icke mindre än 83 grova brott på sitt samvete. Ett av dessa, ett dynamitinbrott hos klen kända firman Kol och Koks, ade begåtts innan han börjat av- jäna de 7 månaderna. Därför ingår väl denna ”stöt” som inbrottet i kövde i det straff på 3 år och 6 ånader, han nu dömts till, medan le 7 månaderna får avräknas. Han år alltså sitta inne 2 år och 11 må- ader (eller något mindre, därest an "får villkorlig frigivning). 2 tt gör inte någonting till i ett mil, där det rör sig om 83 stycken, Hade han icke brutit sig in hos Kol och Koks hade han i alla fall fått 3 år och 6 månader — men tid indrivningen av äldre krono- utskylder gå' ganska bra, detta att döma av uppgifter som riksräken- skapsverket i: dagarna lämnat stats- revisorerna, Bl.a. upplyses, att än= nu. den 1.sept, I fjol av äldre kro- noskatterestantier återstod att in-- driva över 140 milj. kr. Sedan dess' har av detta belopp redovisats 74,4 miljoner kronor, så att restantierna av "gammal kronoskatt nu ned- bragts till cirka 66 milj; kronor. , I Hallands län återstod förra hösten oredovisade 1,294,855 kr av 1943—'6 års kronoutskylder. Ge= nom indrivning — delvis också ge= - avkortningar och avskrivnin= — har detta belopp sedan dess nedbragts med 730,129 kr så att restantierna av gammal kronoskatt nu i länet gått ned till 564726 kr. Lydia Lundström, 3 verkar som lärarinna vid Öre-. . station i Gamboula i Franska - . fröken Lundström i sin födelse- : Till barnen'i dessa har i dagar- ; - na anlänt ett brev från fröken i sitt skolhus. MISSIONÅR LYDIA LUNDSTRÖM FRAN VAXTORE I BE- ' . RÄTTAR OM SITT ARBETE I FRANSKA. KONGO, + Det är: snart en månad: sedan vi började skolan här på Gam- boula. Det. brukar inte altid va- ra så att alla ha hunnit fram till första dagen, .Negerbarnen hem- ma hos sin far och mor i: byarna ha ingen almanack, och veta inte så noga reda på tiden, men den här gången var det många, mån” ga. Ett:par hundra åtminstone. Inte var de nybörjare alla..Som- liga ha gått i skolan rätt många år, men de flesta hade aldrig v va- rit:i skolan förr. ' . tr Vi samlades i kyrkan och när sade dem alla välkomna,. Så ha- de .vi- upprop, så vi. skulle höra efter vilka klasser de olika bar- nen hörde tilll Men kan ni tänka ér att vår stora skola inte räckte till för dem. alla. "Så nybörfar- klassen, fick ; vara i kyrkan och läsa. När. sen alt kom till kritan blev vi tvungna att dela på den- na klass. ty den 'var. alldeles för stor. Men var skulle vi vara med den, det var den stora frågan,” I Men ni förstår, här i Kongo får man inte vara rådlös. Så snart skolan... hade : börjat, och > barnen började få "sin" dagliga ranson meå mat -— de ha för långt hem till sina: byar, så de flesta stån- na här hela terminen — Barnen bruka . få arbeta en” liten” stund om "dagen, för maten med vad de kan, Och ni kan inte ana vad de kan; ;. X + Allra &först "gjorde de sängar 4| till sig,' Det finns ett slags palm här.som har så mjukt trä .så det är j inte : svårt ens för barn att hugga det.' Det brukar de: göra sängar, av. Några dagar” efter det skolan', hade börjat, gick vi' ner till.:deras .egna hus intill skolan för att se. hur de hade det. Säng- arna voro redan färdiga .och' de låg där i breda syskonbäddar, Vi 2 med oss. filtar till dem, som köpt. för ? missionens pengar. De. hade kalkåt sina” hus invän- digt, så de hade det mycket. trev- i så kom turen” til stå Höken. i by- arna”. gör..-mammorna, ” upp eld mellan . . ett - par tre stenar och placerar ' sin hemgjorda” lergryta på steriarna.- Men "vi, tycka ätt barnen ' på misionen ska ha ite trevligare. En lördag gingo alla .| barnen "till skogen, hela långa raden; Den infödde läraren följde med dem, A, jag önskar ni 'skul- le ha sett dem. när de på kvällen kommo. tillbaka. . Varenda en ha- då en stor börda med en .slags långa" palmblad hopknippade till stora kärvar på huvudet. Dessa skulle de ha att. göra ett slags mattor av för att' täcka köken med. De kommo 'i en lång, lång rad, som man tyckte aldrig tog slut. Vi vita satt och åt kvälls- mat,. men vi gick ut och klap- pade i händerna åt: dem,-ty vi tyckte att. det var bra sjort av dem. Så satte de igång med att tillverka mattor. Sen gick några "lav de' allra största "barnen till skogen. igen någon dag .senare och tog hem så stora stockar som de orkade bära, I toppen av dem - måste "det vara en klyka, alltså ungefär som en tjuga, Nu kunde arbetet börja. Läraren mätte ut platserna för fyra köks- byggnader, nej, sex var det räknats, Alltså förtjänade han hela 7.månader på denna bravad, «+ För lekmän verkar det närmast stötande att det finns lagparagra- - fer som är till större nytta för gam- la yrkesbovar än för sådana, som” plumpat i protokollet några ensta- ka gånger men om vilka man lik- väl ken hysa hopp, att de kan fost- na drevog ” ett stycke i jorden för att bära upp taket, och det dörjde inte länge förrän taken voro på. Tre av köken vo- ro placerade vid ena ändan av ett visst område och de andra tre vid motsatta ändan. Mitt e- mellan dem hade lämnats plats åt ett långt hus, där det skulle Ek häde de 7 månsderna icke av- ras till ett taglydigt leverne, Xr lor HISTORISK SKILDRING Carl Georg hette en ung volon- tär vid Svea artilleriregemente år 1814, Han var son till rytmästa- re Jakob Westée och inte mer än sexten år gammal då han fick följa med sitt regemente på fält- tåget till Norge. Det var gott gry i: pojken, sade alla, och 'strapat- serna ” uthärdade - han lika bra som sina äldre kamrater.! = « När sedan norska fälttåget var över utnämndes Carl Georg: till fänrik vid Södermanlands rege- mente. ' och. blev adjutant hos pr ik um. Och allt fortfarande såg det ut att gå bra för honom på. den militära banan. --Men liksom så mången annan ung militär på den. tiden hade "Carl Georg Westée' sina svårigheter att kämpa emot. Och det såg ut som om dessa svårig- heter nu skulle hindra hans vida- re befordran. Han var nämligen fattig, och detta var inte bra för en. ung subalternofficer,. som skade att 'stiga i graderna. i En dag begärde han ett sam” tal med sin kompanichef och sa- der, Pr Kapten, som känner mina föräldrar, vet hur vi har det se- dan far förlorade sin förmögen- het. Kapten vet. också hur mina kamraters inställning är. De har gott om pengar och behöver ald- rig neka sig något, Den som inte ekonomiskt :' kan mäta sig med dem -: kommer = heller aldrig att riktigt tillhöra kamratkratsen, Själv hade jag trott att en plikt- uppfylld "tjänst skulle vara nog för att vinna befordran och bli en" god officer, men nu vet jag att detta inte är tillräckligt. För mig återstår alltså. ingenting an- nat än' att lägga in 'ansökan om avsked, Mina kamrater ser nog helst: detsamma, :,. Den .' unge mannen hade talat kort, logiskt' och korrekt och en fast beslutsamhet : återspeglades i hans ansikte. ; Hans :kompani- chef skakade bekymrad sitt hu- + ? I byarna: finns det inga matså: sal, så det skulle ju bli riktigt fint.. När. de, hade huset nästar färdigt, sa vi till varandra: ”Men varför inte ha det här huset till skola.” .så : länge tills vi får ett, bättre?” ; När; .de hörde detta, blev, det ännu mera fart på .ar- betet, Det var de barn som skul- le, skiljas från nybörjar klassen: som arbetade mest på huset, Ni förstår att det var något det att få bygga sin egen skola! Det var ju nästan som den klämmigaste lek, När de stod där utposterade längs .. väggarna eller det som skulle. bli väggar och fyllde emel- lan bindverket: med lera, stod jag och såg på.dem och det var då jag tänkte: Nej, det:här måste rit i. deras egen skolsar en hel vecka, , och . det . går riktigt. bra att vara där. Så har vi sagt till dem att om de läsa riktigt. duk” tigt, så kan det hända att de re- dan. till ju kan få gå upp i an- dra klass. - Då tindrade : deras. ö- gon!" Och ni. må tro-att de. e plug Bä rn no äns s i Vi har utom. den klassen — de äro en '40—50 stycken — sex an- dra” klasser, ”Vi” det är jag och en lärarinna till och så den svar- te läraren och en som skall : bli lärare och: som . vi: skall. hjälpa fram. till lärareexamen, Sen har vi. ett. flickhem med 20. flickor som går i skolan och som vi har slöjd. . med. semtidigt. med lika många. kvinnor.- : mora Men. nu är detta. Brevet så långt så, jag . måste sätta punkt, — Nej, det var en sak till. Skolbar- | nen i Bastena skola. hade. samlat in. pengar på en Sparbössa... När jag .en -gång kom dit på besök, bad. de - mej öppna den och-ta med pengarna till Kongo, på det att de måtte bli till hjälp för ar- betet bland negerbarnan. De ha- de. samlat, tio kronor. Jag fråga- de "dem | om de tyckte att jag kunde köpa böcker. till ett litet lånebibliotek = för . och jag bestämt ta och berätta - för. barnen i-Sverige. Nu ha Z oc väv heller: vara så :om- CEN SVENSK LEGIONÄR.: AV FOLKE STIGSON. r vud, och det märktes att han var allvarligt ledsen. I 2 Fänriken kan sitta" ner, så får vi talas vid om saken. Kan- ske det är rätt att fattigdom är ett svårt hinder på officersbanan, Särskilt fäst sig vid fänrikens nit i tjänsten. Framtiden :torde må- hända inte ligga så mörk, Om vi till exempel skulle försöka ordna med ett lån. 5. Co ec > — Tack, - kapten, - för dessa vänliga ord, men det var inte så jag menade, . Jag känner många av. officerarna, som riktigt dig- nar: under skuldbördor. Hela de- ras liv har. blivit en: pina för ungdomens fåfänga, Men de up- pehåller skenet, fast de är lika fattiga som jag. Så vill jag emel- lertid inte ha det. Som krigsman och blivande. officer vill jag att hela min. tid och mitt arbete skall ägnas åt fosterlandet; äran skall vara liktydig med pliktupp- en lysande, falsk tillvaro. har tjäna ett svenskt regemente, så måste jag ta avsked och ägna ett annat land min kraft.'.. .— Ett annat land! utropade kompanichefen bestört. : — Ja, hur många svenskar har inte tidigare gått i utländsk sold. Jag blir ingalunda den för- ste, Men så mycket kan jag lova, därtill bjuder min heder, att ald- rig skall jag- i krig bära vapen mot mitt fosterland. Carl "Georg Westée : sto fast vid sitt beslut, och år 1820 åter- fanns han vid Hohenlohska legio- nen på Korsika som enkel soldat, Där började hans ärorika krigar- bana.” Under tre år var han med i olika fälttåg och utmärkte sig genom mod och dödsförakt, Bes fälet, fick ögonen öppna för den oförvägne ., ynglingen från Nor- den, och efter en drabbning blev han mitt på "slagfältet utnämnd til underlöjtnant, - ra : Men det var vid denna tid som legionären . Carl :. Georg Westées sinne .undergick,. en. stor: föränd- | ring. Det var liksom om hans ungdom försvann, . Redbar -: och kamratlig var han som förr, man lig och trofast, "men det glada och pojkaktiga : i;hans väsen fanns inte mer, Man gissade på att han aldrig. kunde glömma en :ung korsikanska, som svek honom för en kapten, vilken hade mer. att bjuda av jordiska ägodelar. än den 'unge., svenske äventyraren; Nu ägnade han all sin tid åt den militära - "tjänsten, och ' blev för alla, manskap och befäl, -ett mön- ster för en 'plikttrogen krigsman; Han levde endast. för sitt rege- mente, och: under fälttåg och an- strängande” marscher . delade han soldaterhas mödor. Ingen av. be- tyckt) . av manskapet som den 'venske tr. onlöjtnanten, so som alla såg åpp till, sco. När en utvald expedition under marskalk Maisons ledning avgick till; Grekland : var Westée- med Som: löjtnant.. DA hade han redan fått "franskt medborgarskap;:Vid denna ' tid. söktes efter en ener- gisk och duglig officer för vikti- ga. uppdrag-vid legion d'etranger eller Främlingslegionen, Valet föll på löjtnant Westée som samtidigt utnämndes '- till bataljonschef, I | Alger: och Oran :befäste han. sitt | rykte: som en, erfaren, 'dugande, djärv och framgångsrik officer. men jag kan säga att översten |' fyllelse. och inte bestå i 'att föra | -« Kan [: jag inte med förutsättningar jag |. lena Femkampen stryks] från de: olympiska |'a spelens program? HELSINGFORS den 24, kit förslag att moderna fom- kampen skall strykas från det . gsprogram har framlagts av AIF:s repre-- sentant i den nyligen tillsatta specialkommitté som skall göra upp förslag om 'tävlingspro- grammet för OS 1952. Förslaget motiveras med att mo- Iderna femkampen inte, har. någon större i tatt deltägarna i regel är officerare aT— Brittisk uppfinnare”. > v: V-bomben: dög. 1 djupaste” misär... 0 FT den tilla engelska, fandsörts - 1 staden : Burnham i grevskapet ' - : Essex "avled ' häromdagen en - : viss Noel. Pemberton Billing," om vilken man verkligen får lov "vatt säga, utt han var ett'missé I I årig. i mi och näston glömd -..;; somt - skäligen okänd för sina; närmaste grannar. v » Ändå har den avlidne varit pers 1 led. under åren 1917— och Mill vilkas utbildning hör ridning, ; fäktning och skjutning. Även den svenske medlemrien av | programkomraittén, redaktör Ru- 'nar' Hällsten, : har” anslutit: sig till denna. ståndpunkt... s 1 t ' STOCKHOLM den 24; (TT): på onsdagskvällen i Eriksdals- | matcher. berg, 1920 och skrivit en "del böcker och | pjäser. Men framförallt -måste' det nämnas, att 'denne småväxte man ' av... mycket -'beskedligt -utseends, . som dock bar -monokel för att.rå= .;' da bot för sin medfödda timiditet, . en gång under ödesdagarna år 1940 ' En nsadieger > vid box-JM'i går: Juniorboxningarna ' fortsatte hallen "med inte mindre än 20 Resultat: Fjädervikt: L. Binn- Halmstad—Rolf Persson, Spärta, 3—0, H. Edman, Malm- de sig för en tjänsteman ” i brittiska' luftfartsministeriet méd en « voluminös ' portfölj under'ar=-' ll men.. Fram ur. protföljen drog hän -: planritningen ' : till. .en' ””flygande bomb”, som -han sade sig ha upp=".: funnit två år tidigare, Han påstod. vidare, att hans uppfinning var av revolutionerande innebörd för flyg«, vapnets vidkommande, för bomben skulle kunna: uppnå en maximal - hastighet av 600 km. i timmen, Men | någon vidare affär av det hela blev: det ;' förvisso" inte. . Med ett blekt'. bekl de tackade tjäl berget—A. ' Persson, Hal diskvalificering i tredje ronden. Riksdagen Interpellationssvar i : Sockerpriserna, . : Den äv interpellanten efterlysta utredningen . har både och i det närmaste. avslutats. igångsatts så kunde jordbruksministern på. onsdagen svara på hr Svens- sons i Stenkyrka (bf) interpella- tion, när den 1946 begärda utred= » ningen om enhetligt detaljpris på socker skall sättas i gång. Redan den 24 'maj 1946 gav nämligen | Pionjär, och. att han redan år 1908 ”k. mit statens sockernämnd iupp- hade "konstruerat : tre: stycken ;. drag att i samråd med 1- I stjärtlösa J| av vilka:ett > "I rande: bomben knappast var bättre utrustade och av mera genial kon= 4. ' nej till erbjudandet av denna-mi=' litära. hemlighet. a A i Så gick fyra år, och då började: Hitler på allvar slunga sina rykt hara : V-bomber mot London, Vid" en- senare undersökning konstate=: rades av experter, att dessa tyska modeller på flygande och självsty=: - struktion än det förslag som Noel Pemberton - Billing 'hade.kommit upp med år 1940 till brittiska luft=' fartsministeriet.: Nu efteråt, då han har: dött 'som 'vilken annan fattig. = fi 'som helst, las det i alla fall, att han också varit flyg= . - - åstadkomma - utreda möjligh w att ett enhetligt elter i varje fall mera enhetligt detalj- kunde hålla sig i luften under en tjugo. metersfärd. omkring 500 nyt=. tiga : uppfi å 10]. is på socker. Sock "den har redan låtit utföra en myc- ket omfattande undersökning om fraktförhållandena och » andra frågor av betydelse för handels- marginalen. att Nämnden beräknar kunna lämna. sitt betänkande någon . gång under innevarande ad. . i mån Interpellåtione CKF:s. skor. He alla, (my begärde i en inter se av folkhushållningsminister för omständigheterna kring 4 den pv e- frielsen för vissa till KF anslutna skofabriker och skobutiker från att 'priskontrollmärka skorna. Är folk-" hushållningsministern ' beredd - att låta se över '"kommissionsväsendet i' dess helhet i syfte -' att skapa verksamma garantier för att prin-; cipen om allas likket inför lagen den avlidnes si i "STOCKHOLM" Ons: om. 3 ;-Juniorboxningarna fortsatte på onsdagskvällen i Eriksdals-' hallen . med int2 mindre än' 20 matcher, Det var i det närma”, ste fullsatt, 2,610 personer. : I weltervikt vann Göte Bo- gren, Örnen, ytterst knappt ö” ver Tore Nilsson, Laholm med ' domaresiffrorna'2—1.' : Bättre ' lycka hade Bror Erik' Johans- ' son'i fjädervikt där hans' mot- ' . känt gent. Han dog-sextioåttar + >» ' hålles i helgd, undrade .interpellan:” ten. ter H Folkhushållningsministern besva«=i rade på onsdagen hr Sefves t (h) in-; Staten och 'prisdirektiven.. I llation, om ionerna följer priskontrollnämndens prisdi-; rektiv. Orsaken till interpellationen" var ett fall som gällde utlåning och försäljning av zink från statens re- servförråd. > Enligt ' interpellanten hade därvid garantipriset. satts för högt. sö I det i interpellationen avsedda fallet har riksnämndens prissättning : vid försäljning av zink inte.över-, stigit det av. priskontrollnämnden' godkända ', priset, förklarade: folk- hushållningsministern. Över huvud tåget sker. all försäljning från re- ståndare "Börje : Dorch,' Örnen ' gav. upp i "tredje ronåe Lyckat laxfiske i Östersjön. ;. Laxfisket i Östersjön: med : Rönne som bas, har slagit mycket väl ut. På "måndagen uppgick - den"'sammanlagda fångsten till: 3,000 fiskar och på tisdagen hade ett tiotal:bå : tar med: sig ett par tusen lax"; - Med nuvarande priser: o, med en smula tur kan 'en 'en-"' da. båt på fyra resor göra . fångster till ett värde av upp emot 60, 000 kronor." servlagren. till priser, som bestämts" av priskontrollnämnden, Om i nå- got fall av "priskontrollnämnden 7 '— Korsika, svarade; legionären, fastställda normer: för. prissättnin- gen wärldsmarknadspris.” Själv 'dessa regler gälla vid all fi i från statliga myndigheters sida. >. gällande let bör äljning saknas, ., tillämpas . Nästa steg i befordran var när a Småföretagens. "export. han som; överstelöjtnant övertog Hr Ohlin I frågade i en. in- befälet 'av. 36:te linj et, på äl öärder som flyttades över till Afrika, > | ministern, vilka Färskridta för att iDe Wi 3 batalj a åe närnost avser al lätta en ök- Främlingslegionen 'har gått till franska .krigshistorien genom si- na: sagolika" bragder, Mycket fordrade han av sitt folk, denne segerrike - krigshjälte från Nor- den, ;: men -sällan "möttes han av något: knot. Var och en visste att han aldrig. sparade sig själv, och det gick år som han inte en natt fick vila i sin säng. ' Soldaterna såg- upp till honom ' med nästan i ig vörd Men sällan det tyckte. de.. Jag har nu köpt böcker och nu skall.jag en och annan kväll ta en lampa och gå ner till en skolsal så ska barnen få komma dit och läsa. Det kom- mer de. att tycka om, — Stacka- re, de ha inte själva nån lampa och inga böcker heller. såg man honom le. Dock hände det ofta, när han förhörde någon brottsling, att hans röst fick ett oändligt sorgset och medlidsamt tonfall. Det var som om han led tillsammans med den skyldige. Den - allvarlige Tegementschefen, som till utseendet verkade hård ! Och nu skall jag sluta med kä- Ta hälsningar till er alla från er tant Lydia. Hälsa era mammor bil .matsal för alla dessa barn, foch pappor och syskon! - > - = och bitter, hade ett vekare hjär- ta än de flesta kunde ana, i En gång" sammanträdde krigs- åre ning av de mindre företagens ex- porb joe rr ra rätten för att döma en legionär, som begått det svåra brottet att somna på sin post vid en förlägg-" ning. Westée, ledde förhöret, som £' "liknande fall inte behövde ta lång tid. Saken var: ju klar och bevisad. En legionär, som .som- nar på sin post: och därigenom utsätter - har endast' ett straff att:vänta, nämligen arkebusering, kamraterna ; för fara, i-— Ditt namn är ju Lebrun? frågade Westéé, och det var som om namnet Lebrun väckt gamla minnen till liv hos honom; ty det dröjde -. länge innan han ryckte upp sig ur sin tankfullhet. och kom med nästa formella fråga: :— Var är du föda" och var är gin hemort ro dödsdöm, Westée ryckte till och såg £or- skande -på soldaten, vars öde var beseglat. :Men med sammanbitet : | lugn. stod" brottslingen framför krigsrätten - och : fyvaktade sin ' — Och du heter Frans Victor i förnamn och din far var han- delsmannen Jaques Lebrun? . ' Regmentschefens röst var nu mild och deltagande, - Legionären såg upp till. honom med en undrande blick, — Jag vet inte nur överste. löjtnanten kan känna till mina namn, men så är det... 2": —'Ja, jag förstod det,' avbröt Westée, : : . UH Och plötsligt ropade , han' till vakterna, med en röst som han sökte göra barsk, men &om rik- rigt skälvde av rörelse: MG -— För ut fången '— krigerät- - ten uppskjutes till i morgon! - ' Krigsrättens övriga ledamöter såg förvånade på sin chef. "Men sedan fången förts ut, sade Wes stée: c -— Jag är skyldig herrarna 'e en : förklaring och ni skall få den, så långt jag kan ge en sådan.- Den unge man, som nyss fördes ut, 1.> reverevvyYYYvoPFFV v
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.