- Ms ee 4 « knaprig i'flottyr," rödvinet är lagom är färdigt.” Han kan kommas - gröna fönsterluckorna; äro ”tillbomma- det Vad nu? Järnridån i delikatess« > dan så sent!'; vYrvYrY MITT är Tse Sopan Karl serveras när som helst, den behöver H fara hällas upp. i terrinen över pap- Perstunna brödskivor och riven ost. .. den kalla rostbiffen..... potatisen är redan mjuk, det återstår att bryna den tempererat, det guldbruna brödet sku- ret i avlånga bitar.. - Sedan. blir: det tikoria-sallad, frukt, ost, kaffe.” Bor- get är dukat, Han kan komina. "Se ög i "matsalen, att ingenting fattas. : Det stora fönstret med de fördrag- kn tyllgardinerna; . den, annalkande kymningen fyller luften med matthet, de. välbekanta .. möbelkonturerna-' bli otydligare, Så fridfullt, allt detta : "den vita borddiken, Porslinet, brödkorgens 'metallskimimer i det matta ljuset. Allt ; Dét lilla köket: Dét fönar sig inte att gå tillbaka - till Nardagsrämmet”” = han korhmer säke: senast, här är du närmare ingångsdörren. - Han "kunde redan vara hemma, Det är onödigt att vänta, han kommer fortare, om du i in- te väntar, denna spända atmosfär läg- ger.osynliga hinder i i g dan gardinert, .- vs Så många höptr Äng da tals... ett vidsträckt fält av. grå tal, ;. . de:trängas fram ända till hörié sonten, ” E: t stört stenhus,'i i bakgrun- en öken 'av far «Vad ä är klock inte låta bli? Nåja tag då den. hä ken! Eller, ännu bättre," lägg en pati- ence; Han kan komma, tie blandar” korten." - Korten falla, ett' och dam, SEX. va + / Hörsel ä Kommer: han. inte?. ;.'.. Inte äns nä?nis Kung, niö; ännu eri "dan: vvs Nej, det går inte u ; Vänta intel Vän du till fönstret?” : ” O! Glasaffären mitt emot är redan 'stängd! Klockan: är: ju över sjul”De j nté! Värtör går Handeln där nere gnisslar också I. Lju- "det gör ont... Var ä är han? : Det ä är ré- ascsDeNn svarta muren är så | skräm- mande vacker i i all sin fulhet. ;.; vin- den Ieker med de "trasiga ”affischerna. INA” Jah ä är hemma, han som dröjer så länge, har muren ingen betydelse, Men när dä är ensari med din väntan, den lmå vara fridfull eller ”feberhet, är mu- jren där, inför dina ögon, så självsä- ker, med de talrika, gapande såren i murbruket,' så hjärtslitande i sin maje- istätiska : «fulhet, , Mittemot muren, på. din sida äv, gatan, det tysta skolhuset av röda tegel: samma nyckfulla 'vind, söm leker med de trasiga affischerna, här rullat trikoloren kring flaggstång en. i. ont Halv åtta! Har: had någonsin kom- mit hem 'så sent? "Ja ”dållt gång, ,.. Lugn. Han kommer genast. .Skyltea utanför delikatesshandeln flammar upp och slocknar: växelvis: rött ljus, vitt-ljus.” Vad den är smalc- lös: dessa kaffesäckar,' dessa vinflås- kor, vad det är fult LE” "Rött-ljäs, vitt ljus: Räkna till tjugo, Rött ljus, vitt . Nej! Det Is inte kommer! Se bort ett tag, till väns- ter, det? är självbedräg ri, men det kan ÄN det hållet, det är för sent, för att fan skall kunna komma till fots, men un- der tiden kan han komma med tunnel- banan, Den lilla gatan är kort, knappt ett dussin hus. Den är inte ens rak, . Och med blicken, oseende, försöker be- trakta kaféet i andra ändan av gatan; anstränger sig hjärnan förtvivlat för att' göra ett sammandrag av alla tidi- gare hemkomster, ordna alla analoga fall i samma fack. ...; Men otålighe- fen -gör brutalt slut på det hela. ... Ett är endast, säkert .. aldrig ännu har han kommit hem så sent! Plötsligt stegrar sig otåligheten till det yttersta och i dess ställe träder förtvivlan! ” ; Kan det ha hänt honom någonting? .. Tankén är alltför hemsk, den inbil- lade olyckshändelsen kan inte antaga | form.” Blotta tanken gör ont som en olidlig, tryckande 'börda, : Det kan ite ha hänt något !"Det händer helt enkelt, inte! Och ändål.... En enda bild dy- ker” upp: en oändlig natt av väntan, fur! av ovisshet och oro. gråkall ” gryning . ett. bud från ett S öv Tänk, om hån ärvs ännu en bild: de komma med = : Ör 3 o B Oo: = Sc KR KS RR 5 3 [ng Or &. o oNdMig ga väntan! : han!- Det ä är säkert han! ! Fort till kö- hans steg, precis som "Kang; men örbi, högre n upp till fjärde v vå: är redan åtta! Vad skall j jag göra? ; Vad ska j jag göra?. iv. Nej, gå inte igen till fönstret. . r, mittemot: är den" unga "kvinnan! i första! våningen, den” unga, 'mörklätta kvinnan med det |i slätkamrhade håret, den långa" böjda n isan, + Även hon väntar, väntar på sin many men hön är lugn, hon är sä- kér. ,.'s hon pratar med sin lillå gosse på fem eller sex år; hon trycker bar- net intill sig, Den lilla: gossen har. sä- kert bett om'lov att få vara uppe än- nu en stubd.... Hon har redan en gång sett upp mot ditt fönster-med oförstående ögon. ... Om ett ögon- blick kommer hon att vända på huvu: det vid ljudet av en öppnad tambur- dörr, hon kommer" att: försvinna i det inre av lägenheten, Let -dolkstygn till i ditt hjärta... Vad skall: jag vad, vad” skatt |. jag göra?. svs Jag kan inte bli här me- Ta, jag kan inte Vänta mera; jag kan inte, kat inte. rör Jag: går ut, går för att söka "honom, vart som Helst, j jag kan inte 2 häri: > Kläd'på dig, "fort! Tag stads- bifian.. Ingen. "kommer ' upp för trappan? Nej. Det brinner ljus hos portvakten; bakom ; de : »genombrutnå garditierna. har 'portvaktsfrun sett dig gå ut.v; Ingen ute” på gatan... - Fort om hörnet, nädför” stationstrap- pån, Biljdlten i i lucka rer inte längre — första vagnen stannar på Östra sta- tionen precis vid utgången — du skall ju, byta tåg! ...: Plattformen mitt- dmot. .. .. gröna bänkar med reklam- skyltar: "ALLEZ 'FRERES; :BRÖ- DERNA ALLEZ.... gån, I, brö- der:,;,. Där kommer tåget från sta- den!” Stiger någon av?.... Men till vänster, i den svarta tunneln, ser man redan glödande, snabbt växande ljus, nu glida de nedför sluttningen — från Buttes Chaumont. .. . Vad har hänt? Vart springa alla des- vagnen diskuteras livligt. ... . Några lösryckta ' meningar, . Demonstra- "sedan en I TAN Novell « av Catherine Fallet Båra vi komma fram, ;.. Tåget rusar vidare, gungar rytmiskt, de upplysta 7 | fönsterrektanglarna följa med på tun- nelns gråa -väggar.... Under' varje t ljuspunkt I i tunneln dyka upp stora re- klamskyltar, svart på gult: DUBON- NET... DUBONNET, sne :DU- BONNET! upprepär tåget och rycker. till på en växel, allt fler stråla: lju- sen. .... tunneln "utvidgar" sig, blanka skenor glittra 'i olika riktningar, ” en längsgående mur rusar emot en, tåget viker av åt vänster, stannar, ” ÖSTRA STATIONEN Fort. > Uppför trappan, , människo- strömmen -omsSluter” en”. '; ..;'- ; nu, Över den Illa: ; gångbroft, nedfi fr” trappan igen, "korridoren till höger.” Den auto: matiska dörren -svänger långsamt på gnisslande gångjärn, mekanisk; obarm- härtig. innu en" halv'sekund och den slår igen !..a . du håni med i sis- ta ögonblicket.” Vagnens « dörrar stängas med en smäll;.... ännu några minu- ter. ..:: "CHATEAU PDEAU, ntli- Så många trampanide: fötter or [." änder e tramparide f rna, "mellan järntrappstegeri,' 1 3 reklam: SKOR FAYARD "Stäng fönstret, gå tillbaka till var-. Tu Nejr” gås inte; så”. mt träppån méd årlabba, 1 lätta. steg, det är jt Här! Metzgatan, är. hans kontor. Yt. nens fegelbundna rörelser, fram och ' åter. 1. Nej! Det är ju inte alls det Y Det är ju bara ståderskorna!. De k <On=. torsanställda ha för länge sedan gått! Han är inte'härt.... Gå hem! bem! Han'är kanske henima; han | kariske länge: varit hemma! Fort! iv. Äntligen åter. den lilla gatan, om : hörnet, " titta -upp.:.: Ett styng i hjärtat! Intet ljus i matsalen! - Är kan i vardagsrummet? Fråga port-' vaktsfrun. . Hjärtat Bultar hårt mot bröstkorgen; andhämtningen svider i halsen: .:; Det' lysande fönstret med de genombrufnå” gardinerna... vaktsfrun ser. uti mörkret, öppnar dör ren - > Har minanan: .. "Han var just härl Han gick ut igen, '- den för att söka honom! Han sprang, så bråttom hade han! Att inte frun sade, att. det.var fånigt, att frun borde = Snabba ord trampa varandra i hålar« nen, "det. är: gott I Ädnu tvivlar: blicken, ännu murnla läpparna något, Ijännti gör. handen « en' obestämd rörelse, och äter, 'störtar. det. härdar sympatis- "og: skärt tillbaka, ; sända nt Å vänta != "Hur kunde man vänta? , : Trä rappan ”Knärrar. under: de ivriga stegen. i Det, måste: hå blivit! 'kvar når «a Porte 0 - kommit Kern? : när han fick veta, att frun for till sta="" mött honom! Där är demönstrationer,' sammanstötningar med polisen ;- han: > ha stannat hemma och ;väntat honom '; na, hön ä "god, den barska bondkvins ; hemma. Men 1 Ti "för tt”. söka" frun I'så v om. några minuter. Tag. kappati a äv. lättare? den: iflynde tiden, Några: steg i vardogsrämmen "Värm händerna vid gatan: "Den svarta muren med de. trå- siga ”atfischerna, så fridfull den ser .utli dö di ”gatlyktahs sken. > Trikoforen. utanför |. . | Stäng, fönstret Saktal. G någonstans Lakom hörnet, Är: let hin v| Nägt ögonblick i + D Nu; Gia, Gå Så till värdags: Famnet; Be inte ut,'som om. du vänta.” de; ” : - Snab de rare tegon's "stanna; N; Nå fram mycsänippan: «0; vik en er. + sa människor? I den blekt upplysta | tion? Vart då? Det gör detsamman. . i; e föreföll det människan öm ligt att kunna tumla om Å luften lik- som fåglarna. : Méd undran och beund- ran skådade man deras flykt och lärde viss”mån känna dess teknik. Glid- flykten: försökte 'man' också efterbilda med hjälp av ett'slags fallskärmar, men man "lyckades inte vidare bra. - Våra dagars. flygmaskiner med vilka man kan' utföra all möjlig luftakrobatik och överträffa ; fåglarna i snabbhet :: äro emellertid säregna instrument för flyg- ning, byggda efter principer, som inte ha mycket med: de: flygande djurens rörelsesätt 'att' göra.” I vär, tid ägnar ingeniörstekniken + också vissa. tankar åt att konstruera en flygmaskin, som drives.- med hjälp; av : den; flygandes ir mycket känslig. för svängningar i vindriktningen... Ofta kan man se hur en vindstöt puffar till" hennes stjärt och trycker den uppåt; eller neråt; så alt hon formligen stjälper om i luften. Med vinden indviker hon visserligen att-flyga, ty då skulle: kon igenast bli omtippad. En utrnärkt flygaré är där- emot 'skatans ”frände . korpen, : "Över bergssluttningen,' där han-har sitt bo, kan man "se" honom i Tuften elegant stiga, falla eller 'segla.och ibland, utför han: det egendomliga. konststycket att göra en looping och, när ryggsidan vet- ter neråt, upphäva sitt välkända lock- rop. : Långt och högt måste rymden genljudar av ”korrp”, när det ropas ut på det viset. ' En del fåglar ha i så hög egen muskelenergi;.: Det vore ett verls- ligt sportflyg alltså.>Det tör nog hän- da att vi få vänta länge på att. flyga med egen kraft, fastän detta i princip > : mycket väl är möjligt, > Ännu så” "länge. äro fåglarna den | självdrivna flygningens mästare. Flyg. i” förmågan är emellertid hos. dem myc- ket ofika utvecklad. - En "verklig luft- virtuos är Svalan, och så även tornsva- lan.” Ännu i'sot inarkvällsskymningen > ”J äro tornsvalornå uté-på" jakt "efter in- sekter. åt-sina ungar, och då kan nian höra "deras" skärande vingsus: och se dem som ilande grå skuggor mellan lövträdens valv. Skickliga flygare äro också duvan och den 'som ordspråket nämner som hennes kavaljer, ”höken”. Ett annat "sådant par, mindré betydan- de' till kroppsstorlekén' endast, är lär- kan och lärkfalk äro tränorna, "dej 'Uthålliga flygare amerikanska guld- regnpiparen och Stopphönsen. Snabbt- flygande fåglar kunna ledigt tävla med en bil.i god” fart (70 km. i tim.). -Tjä- dern;' 'orren och. många andra hönsfåg- lar äro tunga" i: uppflyget och : oviga i sin flykt. . Tamhönset har som ber kant-en. flygförmåga, som nästan kan ifrågäsättas, . Isynnerhet” gäller detta äldre;- välnärda hönor. När en sådan någon gång anser sig tvungna att fly- ga, sker luftakten med mycken klagan... -Och efter konststyckets ” och jämmer, fullbordan 'skrockar. hönan självbelå- tet, natta i träd. : Skatan flyger då! ligt. Den långa stjärten skulle man kunna tro vara ett brå luftroder, men i själva verket är. det för lång för att vara som mest än- damålsenlig i i detta avseende, -Sjotan, Ungtupparna bruka 'däremot visa , en tendens att gå till väders och över ' grad börjat vansläktas från gruppens ledande kännetecken, - att de. alldeles lagt bort "att flyga, " FLit hör strutsen, | : é :]Het'ock förekommer i i rätt olika former ÅA Car ringa fort som en hi DI 2 KR som i Syd: "Amerika, Afrika och Australien, Strutsen' har mycket, små vingar” "och så är i ännu högre grad fallet med 'den egendomliga '-atistraliska ”kivir, den döljas vingstumparna fullst ndlig av den: bhårlikå fjäderdräkten, i Fågelvingert är 'ett:i 'sitt slag” stående flygverktyg. ” Principen dess: verksamhet 'är,' att den 'då". lyftes : uppåt "släpper "igenom luften, medan den då 'den sänkes verkar gent- emot: luften "som en” kompaktbärande yta. "Detta erhås genom"”vingpennor- ståndet från luften lyftes alltså fågelns). när vingen ' slås neråt, medan vingar- |” nas: uppåtrörelse” kan försiggå. med starkt reducerat lufthinder.: Fågeln kan i därigenom ' med 'minsta "möjliga olägenhet av luftmotståndet och :sam- tidigt . med "ett: effektivt: utnyttjande av luftens bärighet ”klättra”:i luften. ; Hos andras flygande djur. äro: wing- Hos | : tasifull" färgprakt. ale R arna ogenomsläppliga för luft; och a flykten tillgår därför på ett annat sätts, sea I Den'betingas av att vingarna röras oli-”: ka” Fort, vid. Uppåt: och ”nedåtrörelsen F lygfiskarna när det. blir: frågan om att flyga, går! stimmet mängrant upp. i luften. Det! är isynnerhet när någon; "rovfisk. ans” "Bland insekterna 3 äro många former i fullbildat” tillstånd utrustade med vingar. Mest kända som behagliga fly. gare "äro fjärilarna, ' Med sin: fladd-!; rände flykt" kunna de utveckla stör snabbhet, men de äro föga motstånds-- kraftiga tnot vinden; och nödgas där: för när det blåser starkt. hålla sig i stillhet, "oberoende 'av de atmosfäriska förhål< : landena, t.ex: dödskallefjärilen, som "från södra och mellersta Europa före-' tar "vandringar, som ”utsträckas ända till vårt-land.-- Nästan årligen oa) fas exemplar av denna art, hos. oss. sätter, som flygfiskarna ta till "vingar nas ” säregtia "byggnad;" Genom "mot-t1 : : : Vissa arter äro. dock mera . z 2 "Många : nattfjärilar, isynnerhet - av, 2 "gruppen. svärmare,' äro” synnerligen: at - > skickliga och snabba flygare.” När de. 3 i skymningen: suga honung ur. rosor, -.. : och. jasminer, sätta de sig ej utan stans na på svävande vingar över blommor- na'och föra ner suggröret. i dem, Ving-. 'arna befinna sig i så hastig vibration att man knappast kan se dem annat : än sonr'en fladdrande slöja, men man! . hör vingarnas arbete som ett fint spin; på. ängen tävla" med blommorna i fa - ter av fläckar och band är det tillbör Fjärilarna: i trädgården och Vingarnas mönss ==. ' AN ligt att se mén inte ätt-beröra, ty det sv r bundet till ett beklädande lager av. ” lätt avfallande fjäll. .Tar man i en fjä- ril lossnar genast fjäll. vid beröringern ot åldersteckert på så sätt att vingarnas fjällbeklädnad med eller mindre nötes så att den får avskrapningsmärken på "; vingarna. I det fria får en fjäril snart . av genom beröring. med. växtdelar . 20. S: Vi fjärilen blir som det h heter av- flugen. = . 7 De flesta vingade Insekter i äro för- "sedda med'fyra vingar. , "myggor: ha dock endast två och reda sig mycket bra med dem. - Det. andra, vingparet är hos dem reducerat till ett par små knappar på 'skaft; vilka tjänst = = Fjärlorn å tå i vädgården tävla ned blommornai i fantasifull. färgprak fo | «göra som jämnylktsorgan. lan Flugor: och > GC) I ars rt RI NS LST Pre kt benen koper trere sa
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.