vevevevevyyt E i | fe TrevvterevvyvYFVVO I vvevvervrvrevvr ” Gömställe Generalen är på sin första in- spektion vid kungliga t. ex. Här- jedalens regemente. Därunder vänder han sig till ö och & 2 - Bode-A rne , och vargarna . Boda-Arne och Kaut-Johan” var : på hemväg från Växjö en smällkall säger: la : el oo Ni lär ju ha svenska ar- méns längsta och smalaste offi- Jeer här. vid Härjedalingarna, Men jag kan inte se till honom. Svaret ' kommer snabbt och korrekt: : — General, han syns inte, för han står bakom flaggstången. : NV - Varför ej i omgångar ' Tallrikskrisen kallar Den Gyl- denblonde i Politiken den famösa middagen - på svenska London- ambassaden. Han” har i likhet med övriga Köpenhamnskåsörer funnit ett väl- "kommet ämne för sin krönika i ambassadrisen och hennes pors- linsbrist och kommer” med olika = — förslag till Jösning av krisen. Bl. a. - föreslår han, att gästerna kunde ha ätit middag i två omgångar, vilket skulle varit möjligt med en liten snabbdiskning emellan, I National-Tidendes krönika he- ter det; ..-. > oo Många små svenska och dan= ska husmödrar, som har liknande problemy att brottas: med, kan i dag känna sig stolta över att när det För sig om porslin är de stör- re dipl PY Fr än den fru, som stod för middagen i London, Lilla Putte har fått gå med pap- pa på föreläsning. Frågar vad det lider: — Men pappa, är förbrora inte färdig än? ' omm Jo, svarar pappa irött, Han är färdig men han kan inte sluta, Fröken har talat om kryddor, både inhemska och utländska. Se- dan får klassen räkna upp de mest kända kryddorna, Ett par flickor : viftar ivrigt med händerna, bör »: Ingrid: Ingefära! . . . MM i » Marianne: Pepparrot! . " Sen är det tyst. Men fröken vill " digt, om Anderssons hade bott kvar kväll, De hade p i staden, men det hade rått missväxt det året, så att mycket ätbart låg inte nedstuvat i släden. Gubbarna saknade alltså inte bekymmer, men färdsuparna karskade upp dem, och under bjällerklang styrde de t.ed på Helgasjöns is för att gina över till sina hemman," : Bäst de pratade om ditt och datt, satte Knut-Johan handen till örat. — Hördes där inte skall och gläfs från strandkanten som från ett koppel utsvultna hundar? "+ ->' :. Gubbarna behövde inte tveka längre, ty Svarten, som dittills tra- vat på lugnt och jämnt, började vrenskas, Han lade öronen bakut och gjorde ryckvis försök att skena. Både Knut-Johan och Boda-Arne hade haft att göra med vargar för- ut, Men det var som sagt för länge sen, och på den tiden gav man sig infe ut på vintriga långfärder utan - bössa. Nu hade de inte så mycket som en högaffel att skydda sig med. Stjärnorna ' blänkte, pinnsläden knakade, och vidare bar det under tystnad. ; Gubbarna hade alldeles mistlusten för skämt och prat, Men då deh då tittade de sig om — och plötsligt fiek de se ett dussintal mörka skuggor, som hoppade och rände efter slädspåren. För. varje . vindkast trängde gläfset och ylan- det allt starkare fram, Hästen såg ut att snart tappa sugen; han ga- lopperade inte längre, och det ånga- de om ryggen, Vart ögat såg, syntes bara drivor och is, Men efter en stund kom några mörka upphöj- ningar 1 sikte — där framme på. en udde 1åg de förkolnade ruinhögar- na ev vad som en gång varit ett hemman, — Tänk, sa Knut-Jöhan vemo= här. Mess cn : - Boda-Arne svarade inte :först, KORTNOVELL AV : INGVAR ÖHLEN kunde han inte hålla, tillbaka ett skratt. ; En uppkörsväg svängde upp från stranden vid ena sidan om udden. Den löpte rakt igenom den ned- brända gården och fortsatte ned till sjön på motsatta sidan, Uppför den vägen styrde Knut-Johan släden med rasande fart och tvärstannade sin ångande fåle mitt bland ruiner- na, Där vräkte karlarna snabbt ned all last ur släden. Så vinkade Boda- Arne farväl och satte kurs på ett av människa, och snart började de ursinnigt kretsa kring hans bräck- liga citadell. ” Man kan ju undra, vad ”Boda- Arne skulle med plankstumpen att göra. Han stod ju inlåst och skyd= . dad. Men han hade varit på gården flera gånger, innan den brann, och visste att i hans tillflyktsort fanns - en öppning av särskild oval fason, där en företagsam varg skulle kun-' na anfalla. Öppningen var ju inte". så stor, men utsvultna vargar hittar : lätt alla kryphål, och det skadar inte att vara beredd; >- + > Det 'dröjde : inte : : heller länge; förrän det började tassa och väsnas - å frånsidan av huset, och plötsligt litet hus bakom 1 unden, Det var den enda byggnad på An- derssons område, som undgått eldens härjningar — ett litet träskjul med ett hjärta prydligt utsågat i dörren och. med snett takt. grov plankstump, där några rostiga spikar satt kvar. Och med den som enda vapen reglade han dörren in- ifrån, aotl "Vid. det laget: hade Knut-Johan hunnit ned på isen igen, och som släden blivit lättare, satte Svarten av i karriär hemåt, Det gick så det rök om.det — ingen varg i världen skulle” kunnat” hinna fatt: det eki- paget. " i på stack ett raggigt huvud upp som : ett konstverk i sin ram. Besten gri- nade lömskt mot Boda-Arne, men när spikklubban drämde till, stock- nade vargleendet tvärt. H Ett nytt gråben trängde sig förbi och blängde med lystna ögon på Arne, Men plankstumpen gav också ” honom en minnesbeta, och likaså nästa, som tittade fram "efter en” läng paus, 7 sb Men vargar ger sig inte så tätt, och när några av dem måst dra sig undan med sargad nos, övergick de i stället till regelrätt belägring. Boda-Arne frös och hoppade jäm= fota. ' Ibland trummade han med vantarna i väggen, för det var is-" kallt i hans trånga näste och inte fanns det svängrum nog för att ta sig en åkarbrasa. Vargtjutet skräm= de honom knappast — men kölden började stiga längs benen uppåt kroppen, och kanske skulle han blivit alldeles förfrusen om" und= sättningen bara dröjt lite till. - >" Efter ett par timmar hörde han en underbar musik, : Bjällerklang utifrån Helgasjön... Ljudet blev starkare, han kunde urskilja hov= klapper och hästars frustande, och blandat med allt det andra, Tjud= liga skrattsalvor. ' H Så befriades Boda-Arne och fick 7 SA GT och: SKRIVET! : Samma kvinna som hänger 50 ke "djurhudar på överkroppen för att' hålla värmen uppé där uppe behöver bara '25 gram nylon för - att hålla värmen uppe nere, Vin- terns kvinna är en ambulerande paradox, ända till; hon ligger. där "med en temperatu: av än grader både uppe- och nertill, | Cello : : : Mången husträ är endast lyck-' .lig när hon vet var mannen håls". ler hus — :han endast när hop inte vet det. nr K.E. Steincke >= a Noel Cowards Fröjd för stun- , . den är spiritualiteten lika tunn- / "sådd som risgrynen i den sven- ; ska importplanen, -. - en Vilgot” Sjöman Jag tror att i detta individualis- tiska land varje bokhylla är olika alla andra bokhyllor i landet, Där. står sida vid sida ärvda böcker, skänkta böcker, köpta böcker och. slutligen de mest älskade, de .lå- nade men aldrig tillbakalä nade " böckerna, red : Ragnar Josephson a : tingen inte använde sig av " de "läsa över lasset” från en ha fler svar, Då räcker lilla Eva- . Maria upp handen; .; > -' I - Falleralla! ' sa knipslugt levande upp hans drag, omen , ordnade pannan. i tankfulla veck, och rätt som det var lyste ett = - Jag hälsar på hos Anderssonsi ' 5 Har du blitt tokig? mumlade Johan, Han fattade inte ett dugg. Men när Beda-Årne förklarat såg, Boda-Arne hade äct inte så i nöj- samt, men mindre för ”härbärgets” skull, för i nödens stund duger ju vilket gömsle som helst. Men varg- arna hade gjort halt vid..den eld- KINAS NYE PREMIÄRMINISTER. '' Detta är Kinas nye premiärminis- . ter, Sun Fö, son till kinesiska, 18 publikens . grundare, dr Sun :Yat Sen. Sun Fo efterträder premiär- minister Wong. Wen-Hao, söm för "> några veckor sedan avgick. sig en värmande sup. Mer behöv= des inte, för att han skulle delta munterheten och stojet; han måste ju medge, att situationen varit o- vanligt dråplig, | ke. Copyright: ArB. Text & Bilder Stortelk: c:a 2 år, Material: 100 gr. blått, fyrtrådigt garn, 4 strumpstickor nr 12 och 4 nr 10. 2 stickor nr 3. Till nackens kant och Broderiet ett nystan vitt, fyrtrådigt garn, Till monteringen 1 m. vitt rysch, : « Stickfasthetsprov: Lägg upp 20 m, . på stickor nr 12 och sticka 8 v. rätt. Provet" skall vara $ 34 em. brett. Hättan ”Arbetsbeskrivning. Se "Lägg upp 89 m. på stickor nr 3 ch sticka 4 v. rätt, Sticka därefter » slätstickning, "utom de 3 första och sista m,' vilka stickas räta: När hättan : "mäter 72 cm. markeras hättans mittersta m.-.med en vit tråd, till hjälp för broderiets pla- cering. Därefter stickar man den Han, som ån Några anockningar a om en”. Förr i tiden, när man n hade långt till läkare och:sjukhus och det förresten var ont om och 'ganska' klent" beställt med kompetensen hos och på dylika, .togo många männi- skor ,i , sjukdomens och nö” dens > stund sin tillflykt- till ”läikekvinnor”,: - .. ”kloka”; ”trollkarlar” och allt vad de kallades. En del sådana ble- vo riksbekanta, exemplvis ”Norskan” och ”Kungsbac- kakäringen)” Ne : Dessa ”kloka” kunna” upp; delas i.flera kategorier: så" lunda fanns det bland dem åt skilliga, som själva blandade örtdroger, under det att an- åra åter inköpte alla ingredi- onserna till sing mediciner å apotek. Men den grupp, som närmast kan betecknas som ”kloka"”, det var de, som an- några som helst medikamen- ter, eller också begagnade sig av sådana endast som ett sken .Det är om en av dessa ”kloka” jag här skall berät- tas er - Vad han hette kan just gö ra detsamma, men i denna be rättelse får han heta Pelle — dock ej som någon kompli- mang åt den behornade nam ne, som det troddes att han tjänade, Han levde under den senare hälften av förra sek- let — kanske också några år in på detta. Han var småbru- kare och bodde på en plats, som här kallas T. Man trodde att Pelle kun" häst till en annan — givetvis från sin egen — när han till- sammans med andra bönder var ute på körningar. Han kunde också ”läsa fram” tju var, fördriva råttor, botr tandvärk m, m, sådant. Vad han däremot absolut icke kunde, det var att skriva en ens någotsånär acceptabel svenska. Bland de papper, som en god vän till honom ef- terlämnat, hittade sign. en ne farrdriva - "trollkarl". - [sjätalländek man skall 'gå tillväga för ”ad kånna farrdriva ryter”, samt också i ett på tillvägagångs- sättet för. att ”boda tånna- vark.” Jag bevarar ännu av skrifter' av ”recepten” — o- riginalen äro för länge sedan insända”; till: folkminnesarki- vet i Lund -— och här följer nu ett av dessa ”recept”, som härmed utlämnas till allmän- hetens "kännedom '—:' till den kraft och verkan det eventu- ellt hava kan — och till stor fara för ”ryterna.” -Återgi- vandet är ordagrannt och.så väl "interpunktion' som upp: ställnnig äro originalets. Tro- ligen: är det avskrivet ur en s, k, svartkonstbok, ' '—. Gå ”tigande på Freda morgon och säg så nu säger jag utt er ryter nu har jag fött er så länge så nu skall ni flytta till någon annan gån ått söder om åtta dagar skall ni vara resta för är här då någon igen den dödar och slår jag ijel. st säg ett högt och rent på första qväll så skall ni huga hägge och sättat i råtte hå- len: på freda qväl men det skall göras sen solen är nere båda qvällarna och häget "skall sätas tupen i väret. Om man med detta visa råd någon gång lyckades att få ”ryter” till att ”flytta”, är sign. obekant. Däremot har det sagts att Pelle hade en lä romästare i en annan ”troll- karl” av betydligt större for- mat,: vilken senare var bo- satt på en plats neråt Skåne, En gång under sitt sista Iev- nadsår lär Pelle ha frågat lä rofadern huru nästa skörd skulle bli och omgående fått till svar, att det behövde han då rakt inte ha bekymmer om, för när skörden skulle bärjas, då befann Pelle sig ej längre bland de levandes an- tal. Pelle lär då omgående ha slutat upp med sina ”hocus härjade gården, där de fått vittring det rätta sättet i stället”; som en gammal uttryckte det. Såsom :varande--'en" ”troll- karl” med självaktning hade APelle givetvis en hel del my- "Istiska' ting för sig. Det mest simystiska — av det;/som är känt — är nog Pelles före- havanden under nyårsnätter- na. Dessa tillbringade hän u- te vid havet, på en plats som här kan kallas 8. Han:var god vän med ett par fiskare därstädes ". .och 'brukade till- sammans - med." dessa: i 'en roddbåt begiva sig ut. på ha- Vid dessa" tillfällen medförde han: ett par ösor, några krus och en' klocka: Någon provi- sorisk :: belysning "ordnades |. och så satt Pelle med kloc- de. Precis när klockan var tolv begyrite "Pelle att 'med högtidlig ' röst : läsa: ”Öser "i Gud - Faderns; Sonens och Den" :Helige Andens namn” Detta läste han under jämnt en minut. och under denna tid 'öste' de bägge fiskarna vatten. i krusen; men detta fick inte ske med hast och slarv, så - att något vatten spilldes, utan sakta och vär- digt. Och i samma sekund som Pelle slutade att läsa, så fick det också vara slut med ösandet. Vad Pelle sedan an- vände detta, i årets första mi nut uppösta vatten till, är o- bekant; men troligen mena- de han att det undfått en hel brägdagörande ' verkan och den som menar att han an- vände ' detta vatten vid sina ”trollerier” har förmodligen ej givit sig in på alt för djär- va gissningar. LJ Det bör nog tilläggas, att Pelle i mångt och mycket skilde sig från samtida kolle- gor, Flertalet av dessa gingo helt upp i sina förehavanden som ”kloka” och levde där- av. Men så icke Pelle; han hade åtminstone inga större inkomster av sina signerier, utan försörjde sig hederligen som lantbrukare... Och bort- ser man sedan från det fak- tum, att han genom sina my- stiska ”gåvor” var en smula fruktad — åtminstone på vis- sa håll, så var han i övligt välfrejdad och ansågs med rätta såsom varande en vän- gång ett par ”recept” på hur pocus” och börjat ”läsa på säll och hjälpsam man: : Dick. .: Tjänd der tätt på att bli ombud för Julkvällen, tidningsfolkefs € egen Jultidning = en bra jultidning som vet — strax före midnatt... |: kan i handen; tåligt väntan-|” - ÅL JULKY Sänd mig å , massor med människor vill ha. | Förtjönsten blir störst för, : dem som är r först : i (Publika bena Sutidning)s och förs "rullen i nacken genom att sticka rätv. avigt och avigv. rätt. När man har stickat 6 v. på detta sätt, tages det vita garnet och man stickar 2 v. rätt och därefter växelvis 1 v. avigt och 1'v. rätt, tills den. vita: rullen är lika stor som den blå. Maska av. Nacken till hättan stickas på fö jande sätt: . Plocka upp 89 m, på avigsidan av. det slätstickade styc- ket, precis bakom den blå och den vita rullen. Maskorna plockas upp på 2 strumpstickor nr. 10 och på en 3:e sticka nr 10 lägges upp 21 nya 'm, Stilka runt i resår: 1 rm, 1 am, 2 cm, Denna resårstickning ger god passform: åt hättan.' Byt till säckor nr, 12, sticka rätt och öka ut. på första v. till 120 m. När nacken: mäter: 5 om. göres Rops tagningarna: 4 lyft 1. m,. sticka :1 m, drag den lyfta m..över den. stickade, sticka 18 m; Upprepa från ++. För värje v. blir det 1 m.'min- dre 'mellan-h När 12 YTrYrtYreryvY YT PEYTTYYTTeTYTY OP Y PYTT TYP YY Hättans och vantarnas mått, ">. och 4:e m, sticka 1 v. öka ut i 1:a och 86:e m, Sticka tills. vanten mäter 3 cm,, mätt från resårstick- 3:e stickan på en säkerhetsnål och me" ökas: ut i de motsvarande' m, fjärde (från slutet): och' s.v. När tumhålet är stid- hat stickas 2 da om det, och däreft, stickas 2 m.' m, återstår, 'drages. tråden genom dessa ' och' fästes inpti, hättan, . Broderiet utföres med :'sydda maskor precis över ' den rätstickade kanten på hättans släta franstycke, se fig, b och c. v Montering: Hättan ” ångas i : över Li Namn; i . Så Adress: : i - a - H 8 Postadresa > - : en kol kittel och slätas utmed händerna... Det vita ryschet sys fast längs hättans släta framstycke, både framtill och -på sidorna lik- : som även bak vid rullen i i nacken, Vantarna : : Lägg upp 40 m, på 3 stickor nr 10 och fördela m. så att det blir 10 'm. på 1:a stickan, 20 m, på 2:a stickan «och 10 m, på 3:e stickan; Sticka 5 cm. resår: 1 rm,, 1 am. Sticka rätt och öka ut på 1:a stic- kan :1 m,, på- 2:a: stickan 3 m. och på 3:e stickan 1 m. (11—23—11). Byt till stickor nr 12 och sticka rätt. När 1 cm. är stickad på detta sätt, börjar tumkilen till högra vanten. Sticka på 3:e stickan 2 m. i 2:a m, sticka 1 v., öka, ut i 1:a CNastg Tillvägagångssättet vid sydda nan, mitt över tumhålet på vart=. annat v., tills det är 23 m. till van- tens undersida och 23 m, till över- sidan, ' Sticka tills' vanten mäter 42 cm, mätt från tumhålet. Mar- kera den: mittersta 'm gs van= tens översida med en vit tråd Alla m. sättes på en tråd och Brodériet sys med sydda maskor; se: moitvet. i mitten, fig, b. Sätt åter. m;. på stickorna. 1:a stickan: 11, 2:a stic- kan: 12. Börja: hoptagningarna: Sticka till de sista 3 m. på 1:a .J stickan, sticka 2 m. samman, sticka 1 m. 2:a stickan: Sticka 1 m.; lyft 1 m, sticka 1 m., drag den "lykta m, över den stickade, sticka till de sista 3 m. på stickan, sticka 2 m, samman, sticka 1 m, 3:e stickan: Sticka 1 m, lyft 1 m,, sticka 1 m., drag den lyfta m. över den stic= kade, sticka v. ut. Upprepa från + tills det är 133 em. drag trå- den genom dessa, och sy fast den inuti handen. : Tummen: Tag de 10 m. på säker! hetsnålen och sätt på en stickå, tag 5 Jm, av de nyupplagda m. och sätt på en andra sticka och slutligen de ändra 5 nyupplagda m. på en tredje sticka, Sticka rätt, runt tills tum=' men mäter 3 em. Sticka till de sista 2 m, på 1:a stickan, sticka 2 m samman, börja 2:a stickan med att lyfta 1 m, sticka 1 m, och "drag den lyfta m. över den stickade. Upprepa dessa 2 intagningar, sist på 3:e stickan som första intag- ningen och först på 1:a stickan som den andra intagningen. Fort= sätt med dessa intagningar, tills det är 8 m, kvar, drag tråden ge nom' dessa och sy fast den inuti fingrarna. Montering: Pressa vantarna 'mel- lan fuktiga tidningar tills .de är fuktiga och Jåt dem torka.” maskor: - Esther Bondesen, Hol ud + LE AN Im Fr 15 Ha a cd I - amonster til ir broderiet. ningen, Sätt de första 10. m. på: lägg upp 10 nya m. över dessa på. nästa v. Till vänstra vantens tum- - sist på 1:a stickan, alltså i näst, . É s
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.