Inget referat är framtaget för den här sidan ännu.
v G ST vYTEvevY N ; TYYYYYYYVYYTYYEYVYTYFYTYYYYTYTTYYTVYYYTYTEYYTTYTYYYTE TRA fördagen / 15 Jatiuårl: T049.. co -.. sker Ha RN De äldsta redskapen för vinter- nå fruar. T 'sport; = Germanska” skridskoåkare. - De första kapplöpningarna på is, = Opinionen' mot skridskoåkande kvin: siska stadens fruar, "> Ty vad man hos . varje annan kvinna hade funnit tadel- - värt och frånstötande; fann man hos Henriette Sonntag förtjusande, Hon var den tongivande i i Berlin på den tiden och från denna stund ström- . made också i långa rader nya anhäng- are och anhängarinnor till isarna för ' i " Studerar. man ' idrottens historia, ' kan man inte undgå att genast få » uppmärksamheten riktad på något; som man i vanliga fall ägnar föga eller ingen uppmärksamhet åt vare sig man åser eller själv utövar idrott — det är idrottsredskapen, ' Men utan dessa skulle ej många. idrottsgrenar' kunna : Na 3 existera och idrotten skulle då ej. hel- : > der ha blivit den verkliga folkrörelse En interi 7. oArän Skidfrämjondets: skidmuseuin. i Stockholm. Hor.'< = begågnat och vilken. "nsbiberad siruera vår. ituvarande, : fynd vittna om huru idrott utövats. i dessa äldsta tider häri norden och re- dan i de äldsta gravarna efter de i vå- ra nordiska trakter så terut bosatta” folken. hö iman” funnit rester av skridskor, söm "varit tillver- kade av:ben och trä: ” Även 'jämförel- Jlärospråk, i vilket att isen” var: till för 'skrid- och” i betraktande. av. att Tegnér i iisin hjältesaga från: vilånga- tiden, ”Fritjof och. Ingeborg”, "verkli- gen: stödde: Sig på ällförskning, kan det i "sammanhanget ha tt: särskil- da intresse" att" erinra. sig. 'hirusom, i ten Siegfried i ett det: heter; sevis långt söder, i Mellan= och pyd: europa i stenåldersboplatser. har man En unik bild av Goethe åkonde skrid skor i Frankfurt anm Main, i+> LAHOLMS Kung: Rings. isfärd” den. unge” hjälten I på: ”järnskodd fot”. blixtsnabbt glider "framför Kung: Rings. släde, i. vilken Ingeborg sitter, och här hart ristär ru- isen, som” sammanställda ” ”gåvo namnet på hans älskade. / En konst- skicklighet, som; skulle ge "våra bästa ” konståkare” av idag den: största möda, Vända till medeltiden förefaller: det, som om mån åtminstone i germanska "länder synnerligen flitigt skulle ha ber - drivit skridskosporten. Ännu bevara- <de talrika: "engelska ' "och / holländska "kopparstick visa -0ss . skridskoåkande män och: kvinnor, vilka tyckas ha fat- s tat sporten "lika. ersonligt : som de yngsta tiders efter; ljäre och utförde 'den som en idrott för dess. egen skull. j I samtida klosterkrönikör finnes även : ishelgonet SA Lydwina, "som levde i : Holland på 1300-talet, omnämnd” mel "utförliga uppgifter om huruledes hon : med största iver bedrev skridsko- åkning, tills hon" en dag år 1380 |snavade "på isen och föll så olyck- Den: nya vinteridrotten.: - kelgonet”. sa endast kvinnor:? mn Platen; Herder och måste : intaga sängen. Från : den - "dagen lär hon emellertid ha fört ett så - gudfruktigt liv; att hon i slutet av för- "ra "århundradet äntligen blev faner . serad och fick på så sätt namnet” ”i Spel eller. fekar I på i is synas; dock i i någon större omfattning ej ha företar gits "av, skridskoåkaride före: år. 1801, Såvitt man könnat finna var det nåm- ligen först detta'"år, sor 'de'första' tävlingarna på skridskor ; ägde . rum. I Dessa anordnades'i 1 Groningen i i Hol- "Så vär även fallet 1805 i Leei War- vid istävlingarna den i i Holland. bj sumpmarkerna, kallade: Fi Fens; "som om vintrarna” fröso, till och belades med gheter;.., På des- var endast” én. övergående "entusiasm, som 'srfårt" dämpades av den” allmänna opinionen, vil ken vid denna” tyllade isspörten och även ofta utöva- é den. — Ni äga ju ett kopparstick av : vilka” som: närlnts. i början: av. 1800-talet: : kulminerade” så för én makt; .som vår starkare den: nyckfulla, gåtfulla folkviljan. Ännu i "febriari månad år: 1848. kun: I de.man” läsa" r tidskriften ””Berliner Omnibus” följande misslynta notis, - Den! ihållände" "kylan" denna vinter har givit. ungdomen mycket - - nöje vad beträffar skridskoåkning.” Över- allt annonseras det om skridskobanor och” "samtliga" ägare av desamma lära göra glänsande affärer. Det'är: inte blott ungdomen; som "uppsöker. "dylika förnöjelser titan ä även hundratals vux na, ja till och med äldre personer; vå: fall gå de, ju: med Atlas och side: da. och fuktiga" skridskorna; finna. Y helt och hållet .okvinnligt. -.De må läg: håg, som; helst vid de eleganta sväng dande syn för 'den opartiske” "åskåda göne för varje sorts nöje, även om 1 det i och för: sig är oskyldigt.” och synnerligen , populära . skridsko-. åkerskan-> Henriette Sonntag, senare grevinnan Rosi, en omändring i ber- linarnas underliga . uppfattning om skridskosporten, : Hon visade sig en söndag i en' elegänt blå 'sammetsklän- ning på isen vid Rousseau för att där inför hela Berlins åsyn åka skridsko. Jigt, "att hon "för "en längre: tid att utöva den nya idrotten, Den hade med ett slag” blivit populär, eller kari- ske skulle man. hellre säga modern, och det finns ingenting som så kan 7 värva anhängare som modets glans. +Skidan är knäppast något annat än - en förlängning av skridskon: :Den sy- nes vara en uppfinning, som ursprung- ligen gjorts av; mongoliska folk från Sydasieri,.. «Där användes” den. blott ' som. samfärdsniedel' och. torde "sålun-. da ha liksom de' flesta uppfinningar” sprungit” fram ur det” trängande beho- Man behövde snäbbt' ta sig fram ide öde snöslätterna i i dessa. trak:? att man ej. så lätt She em ned i dén"” djupa snön. . Av: ; arkeologiska" fynd: att É kridskosporten. | örat ring. år. 1800 några damer ge ör ut. med; skridskor. på isen,” med "det : id ställ- - Klopstock' divligt” ga ge sig ut på den'spegelblanka i isen i. Att damerna-trots kyla och blåst in'.: te låta sig hindras från att <— i vanlig ' 'snöra på sig de hår ij ga i "dagen" hur mycket grace och bes: ningarna, så är. det dock en motbju: Berlin ä är nu en gåäg inte. staden, i vilken kan beredas plats sant: : Men slutligen införde den berömda” Detta blev en signal för den preus=.-. medlat, skidans överförande till Skan- dinaviens germanér, som sedan ganska snart gjorde den till ett:sportsredskap. Redan i'det:första' århundradet av den kristna. tideräkningen, utövades! näm- ligen skidåkning som en ”hövdingaöv- ning”, som -rtinorna "förtälja om, och i många; fornnordiska hjältesänger - ber Lopparnas b pulka är är elt av v de äldsta ryänterredskapen”. naturfolkens urgamla transporimetod. N I dog har skridskoåkningen utvecklats äl en stor och skön konst, som inte römmer sig hjälte. av att känna kon- sten att åka skidor — skrida kann ek a skidom”. i ”Bgcadomligt nog sjönk skididrotten under. senare. århundraden ned till en gariska obetydlig ställning.: Man an vände 'v skidan : huvudsakligast praktiskt foörtskaffningåmedel vid sär- skilt besvärande : terräng. . Det. var st omkring 1870, som skidåkningen er "började: blomstra i Skandinavien "I Kristiania samman- slöto sig vid: denna tid. en stor del ung- dom, som gingo in. för. att bringa skid- sporten till heders. - De uppnådde ock- så sitt mål — kanske i högre grad ä än de någonsin kunde aria, ty idag är ju skidsporten Norges nåtionälsport” och! som, Troligen har såväl släden. som skidan sitt upphovi i denna SS : står baletten och den högre dansen långt efter, vårt fand har ju också uppnått en ställ- ning inom denna idrottsgren,'sonr utan skryt kan. kallas avundsvärd. Det torde väl närmast ha varit Nansens berömda bok ”På skidor genom Grön- land”, som från Norge utbredde” det nya intresset för skidsporten.". » : Det är anmärkningsvärt att konsta- tera, att skridsko- och skidåkning ha utvecklats fullständigt; oberoende av ;-sVarandra under. det att däremot kälk- "vänligaste" fochene av älgar är välv :bobsleighåkning, > » Särskilt' är det en' NE synes ;vara' 3 ppfin- :kanaderisiska infödingar — Den var" r väl även närmast: avsedd” såsom ”samfärdsrmedel men vutvecklade sig. Nikalcdes med tiden : i konstruktion och utseende? ro ika de,” som Kanadas" india- dag" och utan tvivel"sedan åtskilliga". århundraden tillbaka” be- År 1884 fick en engelsman i i Engar- e en, skeleton, ' och: han” blev så ..Tre år se-: Sit Morila: likaledes. på. byggd. : Båda slåget av v källvar blevo så snabbt populära,” alt'd 1904 redan funnos spridda i ialla åtater i Europa, - De ha säkerligen vunnit ' många nya ; vänner åt den kategori av idrott eller kroppsrörelse, som vi "kalla? "vinter idrott, . "Sålunda; se vi I hurusom redskapen ständigt "varit, människans” följeslaga- re. vid hennes” fysiska: aktivitet och 'man behöver säkert ej -heller. tvivla på, att det ursprungligen, var redskapen, som väckte impulsen till kroppsrörel sen för dess egen skull, DN oe törs Er Brodd, RSA Nr KKR ENDA TIDNING SOM UTGIVES' I LA HOLM idrott för bergsfolk., Den nus popu= ra sr dgr Kor AS AR PS FKA PFA APR APA RES FR PIA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.