vTeevevvvvvv "> LAHOLMS TIDNING tTvrvrevrvveTYeVvvvrvvV YYYTTYVYYYEEYYYVYYYYYTS VYER) ve | Nya på HelgeandsKolmenr Olof Pålsson: i Söre— en trygg ; mångbetrodd. jämtlandsbonde [TEN NYE BF-SENATORN PÅ åa jämtlandsbänken, hr Olof Påls- sön'i Söre, Lit, har som'så många andra politiker börjat. sin offent- iga bana inom kommunalpolitiken sin hemsocken, Han började ti- igt, Söckennämnden' i Lit valde honom till — fattigvårdsstyrelsens rdförande innan han: var valbar, Ingen överklagade beslutet, och Äl fick aldrig antednii alt ångra det' olagliga" valet, Den' unge bonden' på Söre visade” sig i hög grad mötsvara förtroendet, och han fick snart fler och än mer krä- vande förtroendeuppdrag.. Nu är han sedan många år kommunal- nämndens ordförande, Han bär vi- dare den ålderdömligaoch mycket förnämliga titeln häradsdomare, och han” är dessutom. ländstingsman " " Ovan till vänster här ja Pålsson” ” Lå hittat något roligt i tidningen som i A «Kon visar sin make vid kaffebordet. ; i Överst till höger hr Pålssons gård ' ne "Söre nr 6, och därunder, konfererar | "far och & son vid skrivbordet, ” "och vice ordförande i såväl lands- tinget. som ” hushållningssällskapet bland: mycket annat, vilket allt jvittnår om det stora förtroende Kan åtnjuter i sin hemsocken. och sin hemproving. + > I Stockholm och ute i ländet har Olof "Pålsson i Söre kommit att allas Olof Pålsson i Lit, I sin hem- socken ” och” sitt hemlän har han lemellertid alltid kallats för Olof Pålsson i Söre, och det vill han helst heta, Söre är ju gårdsnamnet;” Söre nr 6 ligger på ' Indalsälvens trandsluttning: Älven' delar sock- nen i två i det närmaste lika stora Ibälfter. Från. fönstret i hr Påls- sons arbetsrum är det vid utsikt löver älven och ett stycke storlinjig . Man kh inte sämtlandsnatu förjat tinget 4 Laholm och som vanligt: när det är första tingsdagen för året, så blir det tingspredikan, Den börjar kl. 10 och predikan ' hålles av kyrkoherde ' Sölve Lindblom. Skall vi förmoda; att det blir en aning större tillslutning"” i år än tidigare? Det: har' ju. bli-. vit flera nämndemän! " Själva förhandlingarna, som ledes av häradshövding A; V. . Rund- qvist : med ': landsfiskal Bror Svensson som allmän åklagare, upptar: till allra största delen trafikförseelser, ; En rätt så komplicerad olycka nere i öst- ra Karup, då en norrman inte såg en framförvarande häst- skjutö, söm" ej förde ljus, förr- än 1 sista stund och då väjde så att han körde på en annan bil, väntas dock. Frdraga ut på tiden. . : sa Så har snön kommit till myc- ket stor glädje . för stadens ungar. Tyvärr blev det ytterst lite och tyvärr. blev den heller inte långvarig, Men, det var i alla .. fall så, att ungarna fick ut. skidor .och sparkstöttingar som de, sedan med förtvivlans krafter asade på stenarna. Men roligt vår. det så längd det. var rade. Och det kan. ju komma mer, vintern har inte. hörjat än, Fram i mars och april få vi kanske kännas på den, "> Drätselkammaren. hade en hel del. att beställa häromkväl- len." Valen gick i enighetens tecken och annat var ju inte väntat. Men så beslöt man att för ett'år i sänder anställa ar- kitekt Alwvå i Halmstad som stadsarkitekt och så "skall han vara tillgänglig i staden varje tisdag. Ett gott val, Men mån” &2 röster höjdes för att skaffa | en arkitekt, som även kunde vara både mätningsman och stadsingenjör. Säkerligen en god lösning på ett svårt pro: blem. Men var hitta en sådan man, som på en gång vore ar kitekt, lantmätare och ingen. jör? En sådan allroundman- "| storlinjighet ifrån att Olof "Pålsson i Söre är en typisk ' son. av detta landskap. Han har något av dess kärvhet och i sitt kynné' och därtill én god portion: av den stillsamma, underfåndiga humör;: söm brukar tillskrivas jämtlänningar. I 0 'i Det berättas en historia om Söre som ger en god karakteristik av honom, Det var för ett par år'se- dan just när han börjat ta na tag .med de mäktiga herrarna i och. vattenfallsstyrelsen' angående ersättningar tilll strandägarna' utmed Indalsälven för vattenskadad mark in. m,. i anledning av älvens regle- ring: Söre' befann” sig ute i lähet på någon syneförrättning, då han fick telefon från en högre: tjänste- man; på länsstyrelsen i Östersund: Denne meddelade att generaldirek- - tören i vattenfallsstyrelsen', skulle komma till Östersund och att han ville tala med Olof Pålsson i Söre. —'Du måste komma hit” så' fö som "möjligt, sade” den ivrige tjän- stemannen.' DN "Då" sade '. Olof "Pålsson" på, sitt hägn, stillsamma sätt: dana som du som måste i bås dant här fall, men inte en bonde, För honom' finns inget måste i så- dana sammanhang. Han: kan na- turligtvis visa sig tillmötesgående, om han tycker att det passar ho- nom och om han hår tid, men han måste inte. Han kan' strunta blankt i alla generaléirel törer. Sådan! är , Olof Pålsson i Söre. Han är inte "skapt till ati stå med ryggen i krum; Han vet vad” hari vill och krusar ingen; - Det: kan» i detta sammanhang nämnas, att vid de underhandlin- gar, $Sofa sedan kom till stånd rö- rande. skadeersättning till strand- ägarna inom Lit kommun, lycka- des Olof Pålsson, ' som represen- terade samtligr enskilda strand- ägare, pressa upp ersättningsbelop- pet från det erbjudna 278,000 kr till 654,000-kf samt dessutom er- sättning” för försämrat harr- och laxfiske med 1 runt tal 200,000 kr. Sedan 1934 är Olof Pålsson även ordförande i Jämtlands' distrikt av Bondeförbundet, distriktsstyrelsen har han tillhört sedan 1928 samt en period dessförinnan, Han repre- .sentcrar vidare sitt distrikt i Bonde "förbundets förtroenderåd o. parti- .styre'se. Sedan 1934 representerar : han Bondeförbundet i Jämtlands läns landsting, vars vice .ordföran- "de han är. Av landstinget är han jutsedd till ledamot i styrelsen" för länets lantmannaskola och wWice ordförände 1 styrelsen, Hen är vi- dare vice ordförande i hushåll- nings skapet liksom också idass utbildning . krävde "säkerligen en hög lön. Då vore det säkert === bättre med en arkitekt för hela södra Halland; Men en sådan fycks låta: vänta på sig och Verner Andersson har tyvärr för samt i lant ;bruksnämnden. Tidigare var hän inte” -lyckats övertala de fyra halstarriga kommäinerna om ”— > Måstet Det är tHjändtemän” så: Jt 'de senaste åren även vice ordf. Riksdagsmar” Olof Pålsson i Söre - är' den" andré” bondeförbundssénas torn från Jämtland; Han' kominer” säkert ” att uppmärksammas ' inte bara f sin skarpskurna profil, utan också: för vad Han här att söga: Någon storpratare blir”han inte; han hör nämligen till dem som Kar något ”att' säga, och de "Behöver i regel inte använda" I på långt när så många örd som de som ngen-. ting har aft'sägd >> Antönius,/ ' - Ränneslöv i Edenbergaortens « svin avelsföre ning". i Hade” på rdägen: årsmöte hos John Jönsson, Edenber- ga; och under . oråförande” kap. + lantbr..- Nils ..E, Bengtsson; .Edenberga.- sty- relsens ”' årsberättelse" ” före- drogs och godkändes. Till sty relse för 1949 omvaldes lånt- bruk. Edvin Uhlin och John Forsberg, . Edenberga,. samt hyvaldes Viktor Augustsson, Ålstorp efter Nils E. Bengts- son, som avsade . sig... Till suppl. nyvaldes' John Hans- son, Ålstorp. efter Augustson som blev:-ny..i: styrelsen. Till revisorer :.. omvaldes, . Adolf Markoff och Kurt Johansson, Edenberga, ..' suppl Edvin Jönsson, Ålstorp. : : Styrelsen bemyndigades att vid behov inköpa ny galt och till galt- hållare". antogs Edvin Uhlin. Efter förhandlingarna, bjöd värdfolket på kaffe, s Fångkolonien Skogsgård. Fångvårdsstyrelsen har för- ordnat e. oo överkonstapel Bror: Carlsson "vid kolonien Skogsgård; Veinge, att från 1 februari uppehålla föreståndar- tjänsten där, : så skola dra sig tillbaka. Men : så kommer: -länsstyrelsen en vacker dag och deklarerar, att södra Halland skall. bilda ett arkitektdistrikt och då är det bara att lyda; Men det är be- » klagligt, att Verner: Anders- son skall. röna så mycken o- tack för sitt stora och oegen- nyttiga arbete för södra Hal lands bästa. öpp es Så värst roligt är det inte vad som stod att läsa i bladet för några dågar sedan — mul- och klövsjukan har nått Skåne: Det är alltid. besvärligt med detta plågoris och det finns sannerligen inte ; för - : många kreatursbesättningar som det är; Skall de sedan ytterligare decimeras är det fara värt att smörransoneringen- aldrig -Upp- häves, Men vi får väl hoppas ati den inte. kommer till: Hal- land. För tio år sedan härjade sjukdomen vilt i våra trakter, det var nöjesförbud och förbud att" transportera djur mellan Skåne och Småland o. sg. Vv. Det var tråkiga tider för v brukare och vi b "ha med giftiga beskyllningar mot | Skolbyggen' för. 50 milj. Men det "behövs årligen dubbla a beloppet | " STOCKHOLM '; '-.. Vår skolas f; n. kanske stör- sta : bekymmer vid sidan « av Jär på folkskole > är utan tvekan Jokalsvårighe- . terna, skriver Svensk Skoltid- ning. .Barnantalet växer, loka- lerna är på många håll ytterst bristfälliga, men det är svårt att få bygga. an Hur blir det" undér I getår? frågar man i massor av skol- distrikt. , Tidigare hade det rent av ställfs i. utsikt mer eller mindre "fullständigt stopp ifråga om ”byg- gandet av skolor och andra publi- ka byggnader, så farligt torde. det I, Dir. G. Edström: ""gåkert "har "det på många håll väckt förvåning att någon överens- kommelsé om den innevarande sä- songens massavedspriser ej kunnat träffas, trots att man från skogs- ägarehåll sökt få en uppgörelse till tidig prisuppgörelse' varit synnerli- gen önskvärd framgår ju bla. där- av, att riklig tillgång på måssaved måste anses:som "ett huvudvillkor för att' cellulosaindustrins kapaci- tet skall kunna utnyttjas fullstän- digt, Och" detta framstår ju i sin tur som en av de viktigaste förut- sättningarna för" den bebådåde svenska" exportoffensiven. : Skulle vad den ' inhemska industrin kan . nu inte bli men är det . oaktat minst sagt bekyramersar. I. huvudtiteln begärs det 22 milj. "för. nästa budgetår till nya skol- för export även av veden. Det vare mig fjärrah ifrån att vilja” framstå som en opartisk -be- dömare i denna sak, Cellulosaindu- stånd sedan tidigt i höstas. Att en. det bli mer 'massaved huggen än' a finns goda möjligheter Massaförhandlingarna]" | ur skogsägaresynpunk tidpunkten för utbetalningarna av En säkrare hållpunk Pe har” ansett en. kraftig sänkning får man i redogörelsen för som eri själv- klar sak eftersom det främst på den ska marknaden visat för år 1949. Man får väl dessäteia räkna” med att en del kommuner — , säkerligen dock” i ringa omfattning — kommer att'av- att sättas RR skol- ett belopp” äv 40—50 egentligen hel oiniräckligt. Skall man något så när kunna” klari lo- kalfrågäft " under' de Kritiska åren - fram" till läsåret" 1956—57' behöver man, bygga för mer än 100 milj. " varje år. Lättar inte läget på bygg-, nädsmarknaden ” till” ett anna får an därför räknä med ett "stånd som närmar sig" katastrof; vi " utgår från att de ånsvari FH ceptionellt på svensk päppersmassa, som upp= nåtts under de senåste: åren: sig omöjligt att upprätthålla då ex- |: höga försäljningspriser |: Jr byggnader. Motsvarande anslag ij strins" vapendragare har emellertid | stånd en uppgö els ed Sydsven- år är 16 mil: under den sistlidna hösten gång ef- ska Virkesföreningen, de sydsvén«= äras någrå L ter annan, vässat sma Pe pennor ochiska brukens ink ganisa- ör anslagets - storlek het och brist på verkli; tion, vilken, innebar 2 höjning & 2 6 kr per kbm: travat” mått. i i Nå är: det på sin plats' att : fråga! vär detta pris det högsta ' som industrin vid detta tillfälle kunde betala titan att ge avi” 1 kall på sina kräv”öim skälig föf=' ädlingsvinst? ' Kanske” en och . - Vi har från sk åstandan att tåga upp cellulosain- "dustrins' vinster till allmän débatt, Men det :är i:detta sånimänhanig ett par saker, som bör bringas iå- grund" till dagens situation och där- igenom bidrar till att ge en klarare bild "av densarhma, : att. den svänska cellulosaindustrin åll ingen : tanke därför att .de utgör en bak- j För det första bör då erinras:om |' på ett' fåtal undåntag när anslöt sig Tf anna t oc Mi. befarar, att : i- skogsägarna utnyttjat siluatio= i nen "och pressat köparepärten . — som, då" var. i' skriande bes hov av virke — att betala för H mycket? I så fall kan dessa far= i indistrin hårt bekämpade höj- ningen av massavedspriset 1947. till det inom” Stätens' bj mission år 1947 "utarbetade kartell- och. kvoteringssystemet, vars för- nämsta syfte var att förhindra en ; nå ke 'Synpinkt blivit det bästa” året hittills i den svenska; cel- 1 . historic Prisstegring på hösten 1947, Sedan” landets föreningsan= |; slutna” "skogsägare med yttersta nöd > J och: : näppe , lyckats avvärja denna otympliga t för södra digheterna : håller" der ”b " församlingen "underrättad om det och mellersta Sveriges vidkomman- svåra läget, i 5 > ne de, lyckades mån ”fävend två dagar : lulo; industrins Det har : utvaerande rekordåren 1986 och 1947, : I Antag! nu att "massavedsprisets procentuella andel i exportpriset på lulosa (oblekt sulfit) 'skulle ha före; , få till PALAIS BOURBON — 'skåäe- platsen. för så många” hetsiga file man för några dagar sedan be- vittna en ovanlig scen. Dét var den gamla kommunistledaren Mär- . ”cel', Cachlin såsom ålderspresident Ö de den nya De ; som till äventyrs väntat sig en av töke någon | ändeiä i förhållandena kafri tänkas, ” uran "Skulle" Stalin” hysa en 'f hopp- ning att den afnerikanska' politiken I sak och till'sin "målsättning skall ändras genom 'Aschesons inträde på scenen ' torde han missräkna' sig. Den nye utrikesministern har gjort klärd uttalanden" om att: den ryska bör mötås 'med fasthet « de vanliga iska . allt och: allä utom Moskva och i " synnerhet ”de imperialistiska krigs- hetsarna” i Förenta” Staterna och England blev. grundligt besvikna. "I stället vädjade Cachin i hovsam-. "ma ordalag" om (enighet i i Frankrike ” och i världen. "Han "tillbakavisade . talet om att krig skulle vara ound- , vikligt « och hade tor m; en del : vänliga ord att säga om de ameri- kanska industrimän som söker för- bättre handelsförbindelserna med " Sovjetunionen; —- > vsk Med kännedom om att en kom- munistledare' näppeligeri får offeft- | tu ligen frambära något som icke. god- känts i Moskva har man i politiska kretsar dragit dén slutsatsen att de försonliga orden varit i Kominforms säck innan de kom i den franska påsen. - Man tror sig här skönja ett tecken på att Stalin velat pröva om man icke skulle kunna få till stånd ' en' avspänning emellan" öst fskning och söka | positivt fråm- ja 'ett samförstånd. Det har. redan tidigare kunnat . skönjas vissa antydningar till att ka. taktik drivit: honom för långt. "Att han bl'a' missräknat sig på ef- fekten' av Berlinblockaden' är up- penbärt liksom att situatiorien' där + i längden blir ohållbat.: Man har "också på många" håll trott sig för- ”stå att h iN' gärna skulle se en äv- 3 en réträtt kunde gö- fas utan” prestigeförlust. - Om den Uppfö b | och ett" intimt samarbete mellan Förenta. Staterna: och Västeuropa, Däremot är det säkerligen icke ut- siktslöst -om' man: i Moskva hop- pas på-en viss ändring i metoderna för umgänget sedan Marshall av- gått. Man erinrar sig exempelvis att det-var denne som avstyrde Trumans valmanöver i Vinsonepi- soden; Det anses att Acheson skall bli mer följsam gentemot presiden- tens intentioner att ta direkt kon- takt med ; Moskva. - Acheson har också i ett bekant tal i höstas, där han bestämt. tog parti för den ak-|' tuella amerikanska politiken. i Eu- ropa' » därjämte understrukit att man "borde hålla dörren öppen för en omprövning från Sovjetunionens sida ”av dess nuvarande kurs. ' Det kan i detta g er- varit. d 1948 som. 1938 — våd kostade då exempelvis den 1:å vinterhuggna 2-mefers sulfitveden; som 1948 kostade 26 'kr per mit, kunnat betalas, med? Jo, mellan: 30 och 40 kr! I så fall hade industrins nettovinst (procentuellt i örhållan- då" till expörtvarans föl hings- pris) trots allt blivit” mångdubbelt större än-under 1937 :och 1938,«- I vissa fall har t o., m, industrins. nettovinst värit av samma storleks- ordning som kostnaden för massa- veden fritt bilväg.” Även: om' dessa beräkningar, grundade, i stort. sett på officiella siffror, inte skulle hål- lå streck på varje "punkt (bipro- dukterna är t, ex. icke medräk- nade); torde de dock klart visa att vårt fasthållande vid kravet på o- förändråde priser — ev. reducera- de något med hänsyn till de sänk- ta” kvalitetsfordringarnd ;— ' varit synnerligen starkt motiverat, . -- H I ett par huvudstadstidningars av och framför it domänverkets obénä- genhet"att gå med på prissänknin- gar har den ganska vanliga miss- uppfattningen framskymtat, att rå- varupriserna måste stå i exakt pro= portion till det sannolika priset på den” färdiga produkt, råvarufångst. Skulle en sådan prax- is tillämpas, borde ju skogsägarna vara pristillägg för de senaste å årens' mas- savedsleveranser! . . Den sydsvenska celtul RN för Elektrifiering på "Landsé : bygden,” den Tiyaste' av ”riksorz' ok 2 hoppas dess ledning av. det , "första egentliga verkstinhéta året? -— Vad vi i första hand önskar & är: att organisationen under 1949 skal.” vinna stark utbredning i. samtliga län, svarar REL:s ordförande, Än. dérs Pettersson i Dahl, Jag vågar givetvis inte säga att den” skall fär." digorganiseras; ty. så- -fort' kan det" näppeligen gå när man betänker att . det hittills praktiskt taget helt sak: nåts organisation mellan distribur tionsföreningarna, on Ati man ändå kan : se op Den elektriska energin i'alla dé: förmer; för ljus, kraft och värme; hör ju numer till de mest betydel» i sefulla faktorerna i vår livsföring, ,.: och det är helt naturligt att man” - inom allå yrken söker få” tillgång . till och ' bästa” möjligheter att'ut- nyttja” detta värdefulla hjälpinedel! Tyvärr ställer sig & -energin på många ställen alldelés” för” dyr — våd sägs tex. om” att det: fortfa rande finns fall; där konsumenter: nå får betala ett strömpris: av: öre per kwh, för ljus och 20: öre. för kraft? Undra sedan över att el- kraften ' inie kar utnyttjas i' öns! värd "utsträckhing! ” Uppenbart är att dessa' Kvardsö- jande missförhållanden till stör del gårnas intressen inte samordnas och , att de saknat ett gemensamt hjälp- och rådgivande organ, Ingen kan väl tro att de c:a-3,000 störte eller: mindre stributionsföreningar, som' finha här i i landet, var för sig skall känna” ordna sina problem hävda” sig entémot mäktiga kraftléveran- törer angående strömpris: och an= verkan kan resultat : ;uppnås också .. i dett viktiga hänseende, "— Det är dit vi vill komm REL; Först gäller det att satnla de” många" distributionsföreningarna' 4” som" skalt |. framställas av innevarande säsongs |- berättigade till avsevärda |: läns-: eller” (distriktsföreningar ock. sedan $ dessa i en slagk tia riksorganisation. Jag är förvis= sad om att vi under detta år skall . komma ett gott stycke på, den har förmögenhet? i Förmögenhetsägarna 1 Hale lands län. har enligt" senaste H tazxeringarna : ökat; . om. ma räknar med ägarna av förmö a + genheter Över .20,000 ; kr. Hela' antalet förmögenheter kar sås .Junda av statistiska ”centralby - rån befunnits, vara 9,229,. där. av : 6,23 på landsbygden och 2806 i städerna. so år tidigare" stannade antalet rtel- lens omedgörlighet har av allt att döma sin grund i följande" faktorer, För det' första har: genom skogs- ägarna, berömvärda ansträngningar trots brist” på arbetskraft och andra svårigheter skapats' ett överskott disponibel massaved inom” kartel- inras + om": att Achesons namn på sistone förekommit i en förbindelse som ' måhända kan ge Stalin vissa förhoppningar. på förståelse från i | hans. sida, . Republikanerna, som blivit . fö bittrade över att utrikes- | ministern utnämnts utan att de till [frågats, har startat en häftig kam. Panj, vari Achesons - föregående skarpt nagelfares, Därvid har bl. a. påståtts att Acheson tidigare skulle ha, "verkat" i ryssvänlig riktning. Det mer beryktade ä& än berömda ut- skottet för undersökning av came. rikansk verksamhet har erinrat om endel förbindelser mellan Acheson | . och" den under åtal ställde fd. Carnegiedirektören Alger Hiss, som anklagas för betänkligt samröre med Sovjets supportörer i Amerika, Vad som kan ligga i utskottets på- sig att den franske kommunistleda- rens samförståndstal var ett led i en större aktion bör'denna bero på att det inträffet något som ger Moskva större förhoppningar än ti. digare att lyckas. Bland de hän- delser som kän tänkas hå en ävgö- rande inverkan i detta fåll är främst Förenta Ståternas ombyte av utrikesminister. . Vid ett sådant ståenden vet man icke, Men så mycket torde vara klart att Ache- son tidigare visat åtminstone en | ' viss förståelse för Sovjet." Alldeles utan skäl är det därför icke då man på sina båll fattar utril lens fi de, Detta har stärkt kartellens ställning i så , hög, grad atf' den "redan tidigt låtit oss veta, att den — oavsett vilket pris det blev på massaveden -— endast skul- le;kunna ta emot en mycket be-: gränsad . kvantitet. . ,Samtidigt har kartellen i en inlaga" till. bränsle- kommissionen béklagat sig över ati den till följd av virkesbrist i södra Sverige hittillsdags aldrig fått inom sitt naturliga fångstområde köpa de virkeskvantiteter, varav den haft behov! Och i sin slutklär har dén patetiskt frågat: ”Vill myndigheter- na under sådana förhållanden taga ansvaret för att beröva, den syd- svenska industrin någon del av det virke, .. som "växer inom” området ifråga?” : Faktum är — och detta har : ju också framgått av Tiksskogs- Taxeringens siffror. ätt vi har "ett betydande, överskott av massavedsikog här i södra Sve - sa " rige samtidigt öm. produktio- nen av Mmassäved i Norrland (från Ljungan och norrut) ins tå ”snotsvärar mer än hälften av skiftet så att "Trumans politik i fortsättningen kan komma att gå ut på en så småningom minskad spänbing USA-—Sovjet. I så fall har Sovjets försoningsgest — via tillfälle kan det vara lämpligt att söndera terränsen för att se om özonblick, Cachin -- kommit i ett gynnsamt dår inde' industris kapd Genom den nuvarande orimliga" = | ' indelningen i pri Sydsvensli sd vid 8,849, därav 6251 2E landsbygder: och 2508, i Teridensey synes i gå mot en nivellering — dé mindre förmögenheterna” ökar "i antal” mer ; da de större minskar, Exempelvis: finns i:länet. enligt senaste taxe- ringarna, 3,646 ägare av förmögen- . héter orå 20, 000- -30,000 kr och 3179” ägare av förmögenheter mellan: 30,000 och 40,000' kf mot 3,604 resj 2,929 för ett år sedan, För” förmö genheterna i därpå följande grup- perna kan. också” noteras ökning, dock ej i samma grad. som när det gäller. de lägsta förmögenhetsgrup- pernd; Ifråga om de största förmö-"; genheterna har det blivit: topp- huggning;. på de flesta håll i lan. det men i Halland har exempelvis antalet hel2 och halviiiljonärer på” ett år ökat från 50 till 52. Ägarna , av förmögenheter , om 300,00 499,999 Kr: har däremot minska från 65 5 till 57; a STOCKHOLM. . F Som. ett propå till följde med upp rär ett fartyg tl” kem aret, kan näninas' ätt stats-. makterna är väl medvetna om, att tillförsäkrats änkö, om södra" Sverige, Denna" sin ställning ' "har "virkesförenin= gen begdgnat sig av vid prisf handlingarna på et Pp fördelen med en sådan. Det är ä fara värt att de andra ock- >. inte komma igen. gen anmärkningsvärt äte ANNONSERA: | LAHOLMS TIDNINGT: fortfarande är stor, Äréts riksdag har därför föreslägits' anvi= sa 600,000 kr till förtsått' verksarfi het: vid våra avmagnhetiseringssta- tioner; ri till be- « Tedskäpen” och 'nuvårände: tidslägg näste örlogsö och” handelsfarty"' i gott magnetiskt; till” = hällas « des som bekant i höstas; Vad — i båror, på att 'distributionsförenin-: dra villkor m. m, Först genom sam=. =, med 3 på: möjligheterna till en god ur . veckling beror på att det M nåd visats ett storl åti för eldi; strik a . lelsen I. Nyköping häromdagen, då eh mind gb 1 4 i [
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.