C "den och släkten ut: före 1720 , ter. DÅ man vet att vargen är > var förhållandet troligen: lik. jartat i hela: Sydsverige. Huru- . vad äldre . land. gått över Äsen till Sveri- den oc ger under ” på människor. öel Husdjur har fångsten; ; ” mARÖENS DNING m- ” För något: mer än "hundra år: gon skrapade på fö insterluckan.. gedan - förekomrao : vargar .om j Då : "hon - gick uti köket såg än i ringa antal. här i:södra | hon ett varghuvud i fönster- Hallånd; Vi har ju för en tidlgluggen,' Förfärad gick hon in 'sedan i Laholms. Tidning läst|i: rummet igen: "Här hörde hon. om :vargplågan i. orterna. hur vargarna tydligen sökte I I äldre" tider" förefaller" det, | komma in genom den bristfäl- som ' om . värgar; tidvis varit liga :köksdörrer. :Hon tog nu försvunna här i södra Sverige, mod till'sig och'gick ut i kö- Sålunda omnärner författa- ket, satte en god fart på elden ren. N: Edberg'i sin: bok Går-|i:- : den” öppna :spiseln: samt 'ko- kade . en = gryta. vatten. . Då denna kokade, Ssäkade hon: upp övre.. dörrluckari sett par tum. öch : då + -Värgarna i genast ' voro” framme” vid” nedré- dörrhalvan ”' slog : hon det: sjusande vattnet genom + springan ; över:- dem. Tjutande "drog isig, nu vargar-. na därifrån” samt försvunno; ' j: På Nybygget i Perstorp: in- träffade” i förra: århundradet att då man var körande i sko- gen, som omger: gården, man -vargar voro okärda i våra or- ett synnerligen, rörligt djur, som ej sällan spr inger mer än ett ' dyg; n i: sträck och" därur: der ' förflyttar : SE 6-7. mi, vida en. fast stani av vargar funnits i i våra orter under 1800 talet tror: jag 'knappast;-I en "tidskrift från "1878 uppges att - vargen kalla : vintrar. "vandrar : plötsligt: hörde: tjuten. av var- från! norra” Sveti ige ända ned gar "på: någon km:s" avstånd: till Skåne. Men' varför, var då Man. körde . genåst mot .hem- vargar okända före 17207..." met. "Ett > par: kiundra meter: Ber vi: efter i historien fin- från "detta 'voro vargarna, 5 ner: vi. "att nägra "enastående st; sinom” synhåll. '- Oxarna kalla. vintrar inträffade omkr. 'sprungo så fort åce kunde, På de "åren på: ;1710- talet... Efter gården: :såg -. man situationen . "personer berättat oöch--öppnade” Ppottärna. Knappt Jlärgå” vargflockar från Ryss- hade. man ominit in: på ' går- gt: portarna; 'förr- ett par av dessa än vargarna vi framme. vid H portarna, - I Hasslöv” lade nån, ut. agn i. sina” ung" för: dem; hå - som; ” omtalats i våra "vårt I Jand är förbjudet :ått rida bygder torde: härröra” frän. en. efter: levande” gammal Tegel ägt rum” på" vintern, "nen: "kom till ] ; hade nämligen" Få natten sökt viga. "på béte äga, " - lstla” bedrövliga x résultat: Huruviza.. byggmästa- önimaren : : rén: var: belåten med" föngsten vårgarna | åragit sig: upp i. de är: väl. ovisst. störa” skog ha i Småland. Det ' "> Enligt: "ett ” j oligt ät något: skulle” vargarna i kvar. 1: land: trollåts bort. av ”lapplän: tätt ungar och” ska trollpackor,' men i så fall La ipprmärken pdde; i. on stuga. på: Hällands: skulle. gå av märkte. på kvallen. att:nå- torp samlades get; som därav. i änband” med". berättelser om vid Älörbymarknaden | vargen,” som -:även:-kallas.. ulv, i går. utgjorde" tillförseln av är. varuiven "'Veralven: är en smågrisar” omkring..700,' därav , människa ",som 'iroddes även en' del. från. Halland och -Små- | uppträda -i -varghamn.': Även land; - Samtligar såldes, "varav | andra”: förklaringar är dock de. flestå gick till: Skåne: "No- "kända, men" den anförä? tycks teringen sjönk ”méd "ungefär 2 Vane allmän dre ti ”. är risar. kostade. 5 i orterna. 0 Strö lstora 50—56 och I - JEn ' viss- sanning ligger nog k å' hästar” däri” att personer" 'som rivit rådde. ; liten . tillförsel. Arbets. | jakt på :vargar. och därvid. hästar: kostade 1100—1200: kr. : kat i- fara eller. upplevt :hem- öl: 300—400 "ska" situationer . fått” så . stark r "det..gan-"' chock; "att: de: blivit "rubbade |' ska gott: "om: För kalvkor bé-) och blivit. : farliga .. även för talades '800—900, kvigor: 500— : människor: : 11 700 'öch för slakttor 500-700. I'hört omtalas en man, som ti De flesta” av Ae saluförda SEN ren. n: såldes. a . För LAHOLMS TIDNING av PelirTånus Nilsson. — "(då detsi. å: och > 'muttrad för.s >> köpt,” inburna och” avlämh :d i it han hade”förstås-varit > Några” småkakor: för-enst 1 sannerligen tjäriade: hon” inte ".; dels mantal. i både : kontan- i Nu -hade Josef . "under. stö tam. Man är "det: ja, egendomligt ' att var. | -| vara, - ; Sålunda har "jag sämmans med sin "kamrat blev överfallen av vargar, Han kom själv. undan upp i ett träd, medan 'kamratea blev "dödad då en varg högg honom i stru- pen då han var vå väg upp i trädet... Efter. detta" blev: den överlevande mannen , besynner- lig, ". folkskygg och . inbunden, Efter en tid försvann han från orten efter ett mystiskt över- Tall på en kvinna; som. blev il- la tilltygad i halsen. : "Att ett mordförsök förelåg ansåg man. allmänt. Något som helst skäl för : -överfallet' kunde" ej. upp: letas. Senare några år efteråt fick man: höra ditalas liknan- de händelser från "andra ortér, varvid : personer . blivit: miss handlade i halsen och t. 0: m. något: fall dddade” me ”Vokt! Man ' misstänkte” abnorm person, varit. i farten. Vid: ett överfali kom det hjälp till i den: överfallna: och'- med något "tillhygge... tillfogades våldsverkaren ' avsevärda skåä-:: dor även om han undkom. Ett . par månader efteråt hittades i en. riskoja i skogen én sedan någon tid död man,' som före- tedde skador sora” mycket! väl "kunde ha uppkommit vid ovan nämnda. tillfälle. ' Något över: fall ägde "ej heller rum mera på orten. a lava - d Hysily invigd "Första vinterkursen har : 15 elever. . ” Tisdagen den 1 november 1949 blev en ”märkesdag för Ryssby". kommun ': och för lantbruksundervisningen .v; i Sunnerbo härad; Då öppnar des nämligen den första kur sen, '' vinterkursen, . vid den till Ryssby från Markaryd förflyttade." lantmannasko- lan, : vilken: som bekant fått provisorisk förläggning i Ryssby Klockaregård.' Den: na "har tidigare. beskrivits i våra :spalter i samband - med det besök, som årets lands- ting avlade där. . « " Bland : - deltagarna i öpp: ningshögtidligheten märktes kommunalfullmäktiges : a Ord-] förande, . nämndeman '. Au- gust . Åndersson, Ryssby, i: kyrkoherde-.' Bertil Bexell; Ryssby, rektor Anders: An- dersson, Hugo Nygren, Ryssby, 'och den : byggnadskommittå, som haft : hand om. iordningstäl-!) landet av lokalerna för sk lans behov." +. = net " Först :- bänkade". man sig till kaffe; varefter "själva öppningshögtidligheten .. ägde rum; -:Den började: med "att skolans rektor,. O.-Spanne, förrättade" upprop och häl sade eleverna. välkomna : till Tal: gav: en liten återblick på "de. omständigheter, " som Josef-.i omkring: - storstugan själv medan”: han ”ömsade kläder från : helgdagsriggen : till; den hårt . medfarnä, :vardagsniun- : deringen. Han var nyss hem - kommen ”" från staden, .hade : fått. hästen: is stallet: och del: småsaker,” som ''h? hungrig” sörd en: livge ; lét: och fått :en-köopp kaffe i ' det lilla "båset? innanför ser: ":veringsrunimet; men"ivad: bå ; tade” väl. en” kaffeskvätt och; och stark karl; år... tillbaka: plats. som: servi- tris i; matsalen:på Stora. Ho-; tellet i stan. Dét var en räpp ; och: tilltagsen : flicka; : och betydligt" mer pengar. på sin plats «än. vad :Josef”- omsatte på .. hela sitt ägande sexton- va ; ter. och natura. Nn och tandagnisslan fått. ”pådraget:.de 'dikarstövlarna "spårkat” sön nahd äntligen sen "han närap der. dörrtröskeln - först, . och I så Öppnade. mor; Hanna: dör ; rén till. köket" öch :meddela- att maten stod på fort de gott. fläsk, när Josef: stack ut nä san;:' och" de" "rykande potä- terna: var: ;mosiga' och -läckra att”: skåda...” Några "stadiga limpskivor låg" på en tallrik bredvid -: potatisen: och. fläs- ket,..' men hågot smör stod inte att upptäcka. Ånej, än hade ' Josefs familj sett -smör . på bordet annat än i särde-j; les extra fall på långa tider: i Smör och ägg vär den bytes som - handlarn lämna- de kaffe och 'socker för, och kaffe och socker ' måste man ju, ha, men smör och ägg kan " undvaras 'i vardagslag på ett magert .småbruk. - Josef åt glupskt, ett helt | tjog" potatisar till fläsket och. brödet. Och sen det o- undvikliga . kaffeblasket 'ef- teråt. Det var den dagliga trallen "i: "matsedeln: fläsk p "sill: och :potatis, och "någon "gång : bräckkorv, sörn. hölls. till salu hos hand: larn:' det” dändliga . nder. tiden"som Josef åt, Berättäde: han! för: höstrun 142 4 h. Jo," grisen,£ som, han: 1 Iäkteribilen, hade de. fått riva: ner: halva ”gär- det för att få itiop de där tio 'méterna. björkved,: :somi kam; ; rern'; skulle :: ha nu framåt. ; Hypotéket; "som" han” skulle hä till, gick till. 210 "kronor var i herrans nänm skul- : 16 Josefita dom andra fyrtio r "Nu: när.” han rakåt ;rent på” alla tänkbara: håll. Utå' grisapengarna, han ' fått i. dag, hade han: satt omen växel. med. sextio riksdaler, så” hade: "den förgrymmade .sepäratörsagenten "kommit å .lipat. sig till femtio, och 'järnhandlarn fick' tjugofem som var rest på, en. plog: sen ivvåras. Så skulle: restskat- ten ut om; nåra. dar, å hand- lärn hemma skrek för gäm- mal, bodskuld : så : det -hördes över. hela: socknen. Va -räck- | te”: fattiga hundrasextiotvå kronor -till?: Ändå hade jag]: fått låna —' låna ja — tju- |. go :kronor' av Kerstin. : Flick- stäckarn ..-hade:. ”lånat” får sin "den: ena ' posten: efter den andra,;.nien: få dom: igen ha- de hon” aldrig: tänkt på ens. ": Jajvapropå. Kerstin. : Josef hade: stått och: kikat - genom den: lilla luckan” i serverings rummet, när han var inne. på hotellet och fick: sitt. gratis- kaffe.” Dom: höll just på med middagen :' ute” i matsalen, Där -var' ett par handelsre- sande "som satt och "smorde kråset och några andra gäs- ter dessutom.” Kerstin kilade ut och in. med de' läckra an- rättningarna. --och ”det;rent vattnades. i' munnen på Jo- sef. -Kerstih höll. för roskull de' bägge handelsresandenas" m nota framför: ögonen på sin far, ..' sedan hon skrivit : ut den i; | kassan.” - öland Trettiofyra kronor och nittio öre! ”Och här - Josef bleknade. hade" han”. gått" hela dagen. - | uttalade ..: också Markaryd, kantör ] å kaffeblasket: il orsakat" till. ys och riktade där- efter ett tack till lantbruks: styrelsen, ' :". "landshövding Bergquist och - Kronobergs läns landsting samt Ryssby ty kommun med dess ordföran- de, nämndeman. "Aug. An- dersson, 1" spetsen, vilka. alla iså' hög grad bidragit till att skolan blivit. bevarad och nu kunnat starta denan' kurs u- tan avbrott. Rektor Spanne sitt varma tack till byggnadskommittén för deras .. energiska insatsi med att på otroligt kort tid restaurera ' de' provisoriska skollokalerna.. Att det talas om" provsorisk förläggning får icke uppfattas så, att sko lan skulle bli mer eller 'min- dre primitiv i sin gärning, ty denna kurs blir. förvisso lika bra som tidigare kurser, Det skulle” städse bli rektors; och hans : kollegers strävan att upprätthålla : skolan; så att den får; ett 'gott. anseende 0. vinner. bästa möjliga. framr gång, sade talaren. Härefter redogjorde nämn | deman;:'Aug. Andersson. för. huru "tanken uppkommit. att erbjuda skoljordbruket i Ös- traby Nygård till skolan och om; . vad >» som från: kommu- "sida Ätgjörts. för sa- åj nens; ken... å Slutligen . talade kyrkoher |. de. Bertil Bexell; som” b framhöll :: betydelsen" a jordbrukareungdomén: het: för. att kunna mera: plan mässigt" och' målmedvetet ”gö ra sina insatser i rhodérnärin visningsresultat . är icke en- bart; beroende på» "lärarna, ut- gående; från samhällsbornas sida har; 'elevrum "upplåtits i privatbostäder : enär. skolan]. ej har sEllgång? till. nå- en” kopp. kaffe. Trettifyra ! nittio bars för ett: mål till ' Hån: gjorde | hastigt” överslag som jämförelse. . och räknade ut, att den” summan: kunde: hela häns:fämilj där hemma leva på i nära en. vecka'.- Eller rät ätt. göra det. Det var ju nä- stan "lika .mycket:.som: han fått för, en. kvarts gris i dag som, .det. varit' så mycket ar- bete med att göda upp! Det pekade ju rakt.åt Japan med alla” jämförelser i den. vägen och Josef. gick. ut. från ho- tellet: full av 'dystra' funde- ringar. Vå nyttade dä väl att dä skrikits å ordats så myc- ket om den svenske; bondens uppryckning å- upplysning å "om; hans ; kulturella -frara- där å:såg ut som; snorgärsar gentemot en hel del. annat, folk, tänkte :Vosef. dystert. Nu hadé- Josét ätit "och Te ste” sig något nöjdare från bordet. Det var tid att gå ut och" ge” ”kräken” kvällsfodret och'.se om en del innan lägg dags. "Han, hädej varit". uppe sén klockan fem i: morse 0. suttit ” 'och 'skramlat tre: mil fram. och: åter på en kärra, men . tyckte "- ändå. att. han haft en sorts: vilodag .— in- te behövt. kröka ryggen nå- got vidaré;.. 1' morgon; skulle han klyva”. en stapel. tjurig björkved. utav den; som kam rern ' tingat, , å det kändes värre . i ' både rygg och ar- mar det. :- Men hur. det var kände sig Josef "alltid tröt- tare efter en stadsresa än Jen dags-. hårt arbete. hem- Så han 'skulle gå och lägga" sig tidigt. - Och -som om hur” han skulle kunna vis. (Eftertryck förbjudes. ). [Bramstorp intresserad: av "smågrismödrar” fr. Laholm BRA sur FRÅN BRÖDERNA KARLSSONS SNICKE- RIFABRIK VÄRMER OCH SKYDDAR ' "SMÅGRISARNA. biingas:en god yrkess] iöklig . tagas: emot... Genom” tillmötes 1 - i | Skummeslöv > tare: : sagt var, tvungna - till |. "steg, då dom i alla fall. gick | ' hanka sig. fram med Kvar-] nagården på nåt; Skapligt : Dörrarna i ett hus är all- tid en besvärlig historia. Det är inte bara frågan om: de skall gå utåt eller inåt utan utan det är i lika hög grad frågan om de hålla tätt och inte släppa in "drag, om de inte slår. sig och bli skeva och. mycket annat. ' Så skall dörrarna - vara lätta men ändå hålla värmen inne och kylan ute. Det är förvisso många: fordringar som stäl- les på en bra dörr i våra da- gar.. och. fabrikanterna .har' det sannerligen inte lätt." Men när vi häromdagen träffade : fabrikör > Tage Karlsson, så berättade han, att firma" ' Bröderna Karls- sons Snickerifabrik. löst Ppro- blemiet och - inviterade OSs med en gång upp på fabri- hen för att titta på firmans nya "dörrar = döpta '. till BK-dörren efter firmans ini- tialer, Naturligtvis tog vi tillfället i akt och när solen sken vackert häromdagen tog vi en promenad upp il den nya, pampiga fabriken där arbetet var i full gång. Och ' Tage "tog' emot och :de- monstrerade. Nog var det fina dörrar som 'vi fick se och vi fick se. hur tillverkningen gick tilll. Först göres en vanlig ram av trä, mellanrummen fylles” . med > ”tvärwellit”, sammanlimmmad ;wellpapp som är skuren - på tvären. Detta är ett både hållbart, lätt och väl isolerande" rma- terial; Sedan täckes stom- men med en tum fiber- platta och ovanpå allt klist- ras så fanér. Sådan kan man Predikoturer Ti Laholm 10 "dm, bem, nvg, Kl 11.45 " söndagsskola, p. Hag-' . berg, kl. 17 aftonsång kadj.; ' Bergman, tisdag kl. 187 'mis- sionskretsen Rå . församlingssa- len, =: , H Skogaby 13 hem, pb Hagberg. Veinge .13 - hgm,' m, = nvför! Tjärby 10 ham. m, ; Ljung, > ue Mästocka -10"' hgm. mi nvg. - "komm; Rydén, Knäred 10.30 hgm 13 barngdtj. "kh; Eriksson: i : Putsereds skola i5 Båt. kh. E- i.riksson;': i i Hishult (Lutherska. ”missionshu-” 10 "söndagsskola," 13.30 sty 0.30 hg. Kn. Sön Våxtorp 13:30” hgm. kh. Hallind. . Nordanå 'skola 9.30 barngdtj. 107 gdtj.. kh, Hallind,. Östra Karup 11 "söndagsskola 13: - hgm kpr, Norbörg. " zn 9.30" skrm," ”snvg., Kpr. "Norhorg: « hem,” och skör- på » stiden!). ingens” ochi eh församlings: ” hemfäet ” ) Hinneryd - 10 . söndagsskola. 13 > hgm;' 'Husförhör- tisdag” kl: "11: hos -hem.-äg. Georg Nyh nider, Knåplet, onsdag: kl»=! 112” hos; ”:; hem.-äg.' Artur::Benjaminsson, - Hässlehult;: och fredag. kl..11' hos hem.-äg,. Fix Bergshult, ; "a. Ryds 'skola 15 gdtj: Ekeryd, Betania, ' Söndag 11: sv | . försarelingsmöte. Offer, : sång. Söndag 7 enskilt samkväm för "församling :o, inbjudna, - (Sah- | .;lén: berättar. amerikaminnén) | .sång 'och musik. Onsdag. den 9/11 kl; 7 'juriorernas 'möte: Knäred, Betel, "Tisdag den 8/11 7.30 : väckelsemöte, "Sahlén och " sångarna,. (Obs3,: tiden). - Hishult, . Betania, Lördag 19.30? .; bönemöte, Söndag 11 söndags- skola; Söndag. '15' offentligt "möte ; hos: J; Ottosson, Gör ”torpshult.” Sönd; :19 i Betania. " Torsdag" kl. ::19 30. veckomöte, :' Fredag 17.30 Juntormöte. E- "vangelisterna. Våxtorp, Betel, Lördag 7.80 bön. Söndag, 10. s.-skola 2:30 'för- =: samlingsmöte 7. em, "off. -mö- > te-kinamiss, Tidvall, Jansson, Borg. . Onsdag 7.30. » predikan Anna Jansson in; fl: - Menlösa, - Söndag 10 Torsdag . 7.30 predikan, Jansson »m, a : Lahol Pred, måndag kl. 19 av Aug: Johanssson: 'Tabernaklet, Veinrre: "Lördag Ja, "17 Barnmöte, Program Mando "- linskola; kl. 19.30 bön o, bib.- studium hos Syster Ida Berg- gren." Söndag ' kl. '9.30 .Sönd.- skola; kl. 2 em, Predikan, Äm- ne: ”Smyrnaförsamlingens för- -samlingsmöte, H,H.N. O. Häg- " gestam. Offer. Torsdag kl, 7.30 Offentl.' . möte. ' Missionärsk. Margareta Nilsson, Sång, mu- sik, Koll, so cocee Genevad, Folkets hus: kl. 13 Söndagsskola, Salem, Laholm: föndag kl. 10 fm. Söndagsskola; kl. 19 off. "måte. Almborg, Häggestam. ” Offer: Våxtorps Missionsbus: Sönda, kl. 3 em, predikari av August Johansson, Offerkollekt. s.-skola. Anna Söndag s dag 9.30 SS. -skola hemmet). Laholm, Sionj Godtemplarlokalen: v Söndag inställt, Se Halmsta: [va na : j undrar kanske någon. Egm. i inte. precis: 1 han. "kallar. j förklarade Strår vi stoltheten över köns Ty den 'ärsv— , | Det finaste få i en mängd olika :slag. som . finns är fransk alm, och. en. dörr där . av” är verkligen pampig. "Men. det som , går allra bäst ' är gaboon, ett starkt och . hållbart. sydafrikanskt träd- slag, som . finns 'i vackra ; mönster, Vill. man ha vanlig : furufanér eller -björkfanér, ör Så går detta lika bra för sig. 14,45 "söndagsskola kh.' Ljung. Men. . björkfanéren . är: lika : nvg, kh. dyr som den importerade: fa- réren, berättar hr Karlso När sedan dörren är. fär- diglimmad, .; ; Så lägges den i «I en ; press och utsättes under lämplig tid för ett. tryck. av ej mindre än 12 ton, : Un- der;: mellan "och över dörrar- lägges - delse med elektriska lednin- gar . och . på: så sätt, torkas . dörrarna: betydligt - fortare". och bättre, >... i :- Men : en dörr, som. det. är så pass omständligt att tills i verka ——: blir inte, den" dyr, Nej, En gaboondörr med. karm, och . beslag alltså träskivor, inuti: "försedda med en zinkskiva. '' Denna -sättes sedan i förbins 3 fullt; färdig går sålunda in- ” ter på mer:än 63—65 kr, och det, kan man ju inte säga. är farligt, Men fabrikör Tage Karls- son -har. mer .nyketer. att” vi- .sa oss. Vi ger oss ut i trä- tpplaget ' 'och där ser vi nå gra, trekäntiga trälådor; som ”smågrismöd- rår” och när vi väl fått dem för oss, -så för- 'struktionen. åtminstone . för "vårt osak- kunniga - öga —' lika enkel som praktisk. Men det har tagit lång > tid och kostat mycket arbete att göra den och, olika konstruktioner har: provats ut hos lantbruk en Gunnar Jönsson i Hela. lådan är ' gjord i form| av: en -rättvinklig; tri- angel med den längsta sidan öppen. I ”taket”. har såtpla cerats, en. skärm. och i; denna finns' en. koltrådslampa. "När denna så sättes i förbindelse = - med” en elektrisk sladd, så ' värmer: den gott och små-= grisarna kryper . gärna 'in i den. den : fördelen att suggan inte ligger Det besvärligaste var att att det inte blev för varmt för smågrisarna: och att det inte uppstod brandfara. Men anordningen ur brandskyddssynpunkt och då är ju allt gott-och väl, : ”Smågrismodern” dan blivit en fin artikel och man har t. o. m. haft förfråg ', ningar från själve Brams- . Dessutom har buren ihjäl smågrisarna. - har. godkänts har 're- orp om att få. köpa en så- t dan och fabrikör Karlsson - hoppas givetvi: på att det kall bli affär. Så tackar vi för titten och passar på att kasta ett. öga på den fina inredning i teak- trä, som Bröderna Karlsson ra i drömmen g 19.30 Avslut- i just håller på att lägga sis vanligt fantise Väne Då bikrstieveckan. Pas- " handen vid för Bind:löjdens tor 8. J. Strid. , H.HLN. Sön-' nya affär vid Stortorget i (Mission3", I aholm. Men till den får vi äl tilfälle att återkomma, > Cel. el och '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.